Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 546
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20062006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedishcontaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: theInstitute of Applied Environmental Research at Stockholm University (analyses oforganochlorines), the Centre for Environmental Monitoring at the University of Agriculture(analyses of heavy metals) and the Contaminant Research Group at the Swedish Museumof Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation,recording of biological variables, minor additional analyses of organochlorines, storage offrozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies,data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by theEnvironmental Protection Agency (EPA) in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigatedcontaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes andmay cause biological effects. The objectives of the monitoring program in marine biotacould be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biotafrom several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts.The goal is to describe the general contaminant status and to supply reference values forregional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80%at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges ofvarious contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at asignificance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of bannedcontaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significancelevel of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern ofe.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fishspecies like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish FoodAdministration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish RadiationProtection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematicallycollected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable5material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today aswell as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also thedevelopment of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index(LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring withfish physiology and population are running in co-operation with the University ofGothenburg and the Swedish Fishery Board.• experiences from the national program with several time series of over 25 years can beused in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high qualityand long time series is further used to explorerelationships among biological variables and contaminants concentrations in varioustissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance componentsand the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is anindispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning thefate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general andin the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the nationalmonitoring activities in the marine environment as well as of the international programmeswithin ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota andsummarises the results from the statistical treatment. It does not in general give thebackground or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasingconcentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for somecontaminants, differences in geometric mean concentration between various species caughtat the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentrationbetween tissues in the same species are given. This information could say something aboutthe relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoringprogrammes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised inthe 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences maynot reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature,salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginningof each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 52.
    Bishop, Kevin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hjerdt, Niclas
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Huseby-Karlsen, Reinert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Isberg, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Lindström, Göran
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nijp, Jelmer
    Pers, Charlotta
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Schützer, Sara
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Strömqvist, Johan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Temnerud, Johan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Teutschbein, Claudia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    EviWet: Evidensbaserat beslutsstöd för våtmarkers hydrologiska ekosystemtjänster2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vissa våtmarker kan jämna ut höga och låga vattenflöden i naturen, och därigenom mildra översvämningar och torka. Hur väl en våtmark förmår att dämpa extremflöden beror på var i naturen de ligger och vilken sorts våtmarkstyp det är. 

    Vi vet för lite om våtmarkers hydrologiska egenskaper och betydelsen av placering i landskapet. Forskarna i EviWet har undersökt torvens vattenhållande förmåga, och därifrån skapat modeller för ekohydrologi, samt utvecklat beslutsstöd för operationell modellering. 

    Projektet har finansierats med Formas medel för det Nationella forskningsprogrammet om klimat men administrerats av Naturvårdsverket.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 53.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Zachrisson, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Svensson, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Thellbro, Camilla
    Vilhelmina kommun.
    Grön översiktsplanering i fjäll- och fjällnära landskap: Deltagande planering för en innovativ och hållbar översiktsplan för Vilhelmina kommun2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet Grön översiktsplanering i fjällen finansierades av Naturvårdsverket i den med Riksantikvarieämbetet gemensamma forskningssatsningen Storslagen Fjällmiljö. Inom projektet samarbetade forskare från Umeå Universitet och SLU med tjänstemän och politiker i Vilhelmina kommun, och med medborgare i Vilhelmina kommun. Aktiviteter och genomförande utgick från gemensamma beslut i en arbetsgrupp där både politiker, tjänstemän och forskare fanns representerade. Syftet med projektet var att, med Vilhelmina som pilotkommun, omsätta forskning i praktik och utveckla den kommunala översiktsplanen (ÖP) som verktyg för långsiktig landskapsplanering och nationell måluppfyllelse. Avsikten var att förbättra planeringsprocessen genom en utvecklad användning av befintligt landskapsdata samt en utökad dialog med kommuninvånare och andra intressenter i översiktsplaneringen. Särskilt fokus lades på grön infrastruktur och ekosystemtjänster, institutionella hinder och möjligheter och på deltagande planering. Kommunens tjänstemän bistod genom att ta fram och sammanställa bakgrundsmaterial i form av befintliga kommunala planer och policys, kartunderlag samt beskrivningar av olika verksamhetsområden. Med syfte att bredda kunskaps-/planeringsunderlaget engagerades, inom ramen för projektet, enskilda kommunmedborgare i olika deltagande aktiviteter. Totalt deltog 78 personer i sju fokusgrupper och 40 elever (enkät i årskurs 7-9 vid Strandskolan) i processen. Forskarna bearbetade materialet från fokusgrupperna och sammanställde visioner och ställningstaganden som sedan förankrades i uppföljande möten. Kommunens politiker tog därefter ställning till vilka alternativ som ska presenteras som förslag till ÖP. Resultatet från projektet kommer att utgöra utkast till samrådshandling när arbetet går vidare i Vilhelmina under 2018, i enlighet med lagstiftade krav på demokratisk process i översiktsplaneringen. Från projektet har förslag lagts till teman och inriktning på grön infrastruktur och ekosystemtjänster i översiktsplanen. Generellt finns stora möjligheter att uttrycka skogslandskapets, älvlandskapets, det fjällnära- och fjällandskapets bevarande- och utvecklingsvärden genom kartläggningar, skattningar och utvärderingar i förhållande till markanvändningsprioriteringar. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster är dock inte tillräckligt inarbetat i planarbetet för att fungera som underlag. Det saknas relevanta och användbara data i tillräcklig precision och upplösning. Det saknas också en grundläggande förståelse för begreppens innebörd och potential. Båda begreppen ska tillämpas på detaljerad skala som beslutsstöd och samtidigt på stor skala för att vara funktionella över kommun- och länsgränser. Detta förutsätter en konsensus i planarbetet och liknande förutsättningar i data och tillämpning mellan olika kommuner och länsstyrelser. NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6811 Grön översiktsplanering i fjäll- och fjällnära landskap 8 Bristande resurser – ekonomiska, personella och kunskapsmässiga – tycks genomgående vara ett problem för fjällkommunerna. Detta, tillsammans med omfattande sektorisering och stora områden med överlappande riksintressen, samt en urban norm i planeringsstödet, leder till lågt politiskt engagemang och driv i ÖP processerna. Våra erfarenheter indikerar därför att det är viktigt att tidigt och kontinuerligt förankra det deltagande planeringsarbetet gentemot den lokala politiken. Vidare så måste deltagandeprocesser få ta tid. Våra lärdomar och sätt att arbeta med deltagande planering i Vilhelmina kommun summeras och presenteras i en stegvis modell (se avsnitt 7.5.9. tabell 9) som andra fjäll- och/eller gles- och landsbygdskommuner kan utgå ifrån och anpassa till sina specifika förutsättningar och målsättningar med sina deltagande planeringsprocesser. Genom att utöka det nationella stödet och ifrågasätta struktur och status på dagens ÖP har den potential att i framtiden bli ett reellt verktyg för innovativ hållbar landskapsplanering i fjällen. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 54.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Johnsson, Holger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lindsjö, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Mårtensson, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Persson, Kristian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Schmieder, Frank
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik: Beräkningar av normalläckage av kväve och forsfor för 20092009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Johnsson, Holger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lindsjö, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Mårtensson, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Persson, Kristian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Schmieder, Frank
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik: Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 20092011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lindsjö, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Inventering av möjligheter för utveckling av P-kemin i ICECREAMDB2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För nationell uppskattning av fosforförlusterna från svensk jordbruksmark till omgivande ytvatten används beräkningsverktyget ICECREAMDB och den däri ingående simuleringsmodellen ICECREAM. ICECREAM har sitt ursprung i de amerikanska modellerna CREAMS och EPIC, och har i vissa delar anpassats för finska förhållanden för beräkning av fosfors löslighet. Det vore önskvärt att modellen är bättre anpassad till markförhållanden och tillgänglig markkarteringsdata i Sverige. I detta arbete fokuserar vi på modellens beskrivning av den oorganiska markfosforn, dess lagring i olika pooler och dess löslighet. Vi har identifierat problem med att modellen i sin nuvarande utformning är lite för rigid och okänslig för svängningar i mer mobila fraktioner av P. Modellen återger inte dynamiken i en mer lättrörlig växttillgänglig pool, varken inomårsdynamiken eller den mer långsiktiga dynamiken, eftersom den poolen och de flödena är för små i förhållande till den stora totala P-poolen. Eftersom parameteriseringen av pooler och flöden av den oorganiska fosforn inte är anpassad till de markanalysmetoder som används i Sverige är tillgången av lämplig indata begränsad.

    Den aktuella fosforforskningen i Sverige har visat på samband mellan fosfor i marken mätt som P-AL och löst fosfor i matjorden extraherat med CaCl2 elle

    Resultaten är inte lika entydiga mellan fosforstatus i marken och löst P i dräneringsvatten eller i omgivande vattendrag. Det beror på att även andra, både kemiska och fysikaliska egenskaper och hur de fördelas genom hela markprofilen måste beaktas. Forskningen har visat att om även hänsyn tas till jordens sorptionskapacitet av fosfor och fosformättnadsgrad förbättras korrelationen mellan markens Pstatus och löst P för vissa jordar. Om dessa samband kan verifieras för ett större antal jordar kan det vara av intresse att inkludera dem i simuleringsmodellen för att förbättra beräkningarna av fosforförlusterna. Modeller behöver utvecklas, både för att spegla den senaste forskningen och för att användningsområdet för modellen förändras från det ursprungliga syftet och därför behöver omfatta ytterligare eller modifierade beskrivningar av olika processer. Det vore önskvärt att basera beskrivningen av markens oorganiska P-pooler i ICECREAM utifrån de analysmetoder som rutinmässigt används i Sverige. Det vore även önskvärt att beakta ytterligare kemiska egenskaper i marken för beräkning av jämvikten och därmed flödena mellan de olika P-poolerna i modellen. Om detta är möjligt måste fortsatt forskning visa. Föreliggande rapport är en genomgång av det aktuella kunskapsläget och skall ses som ett underlag för det fortsatta planeringsarbetet för en sådan eventuell utveckling. De här presenterade forskningsresultaten måste verifieras för att större antal jordar och modellutveckling måste även ställas mot tillgången på indata till modellen. Grunden för en utveckling måste också vara ett behov av att kunna beskriva effekter av åtgärder i odlingen som påverkar fosforns dynamik och som vi idag inte klarar av att beskriva.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lindsjö, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Inventering av möjligheter förutveckling av P-kemin iICECREAMDB2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För nationell uppskattning av fosforförlusterna från svensk jordbruksmark till omgivande ytvatten används beräkningsverktyget ICECREAMDB och den däri ingående simuleringsmodellen ICECREAM. ICECREAM har sitt ursprung i de amerikanska modellerna CREAMS och EPIC, och har i vissa delar anpassats för finska förhållanden för beräkning av fosfors löslighet. Det vore önskvärt att modellen är bättre anpassad till markförhållanden och tillgänglig markkarteringsdata i Sverige. I detta arbete fokuserar vi på modellens beskrivning av den oorganiska markfosforn, dess lagring i olika pooler och dess löslighet. Vi har identifierat problem med att modellen i sin nuvarande utformning är lite för rigid och okänslig för svängningar i mer mobila fraktioner av P. Modellen återger inte dynamiken i en mer lättrörlig växttillgänglig pool, varken inomårsdynamiken eller den mer långsiktiga dynamiken, eftersom den poolen och de flödena är för små i förhållande till den stora totala P-poolen. Eftersom parameteriseringen av pooler och flöden av den oorganiska fosforn inte är anpassad till de markanalysmetoder som används i Sverige är tillgången av lämplig indata begränsad. Den aktuella fosforforskningen i Sverige har visat på samband mellan fosfor i marken mätt som P-AL och löst fosfor i matjorden extraherat med CaCl 2 eller H2O.

    Resultaten är inte lika entydiga mellan fosforstatus i marken och löst P i dräneringsvatten eller i omgivande vattendrag. Det beror på att även andra, både kemiska och fysikaliska egenskaper och hur de fördelas genom hela markprofilen måste beaktas. Forskningen har visat att om även hänsyn tas till jordens sorptionskapacitet av fosfor och fosformättnadsgrad förbättras korrelationen mellan markens Pstatus och löst P för vissa jordar. Om dessa samband kan verifieras för ett större antal jordar kan det vara av intresse att inkludera dem i simuleringsmodellen för att förbättra beräkningarna av fosforförlusterna.

    Modeller behöver utvecklas, både för att spegla den senaste forskningen och för att användningsområdet för modellen förändras från det ursprungliga syftet och därför behöver omfatta ytterligare eller modifierade beskrivningar av olika processer. Det vore önskvärt att basera beskrivningen av markens oorganiska P-pooler i ICECREAM utifrån de analysmetoder som rutinmässigt används i Sverige. Det vore även önskvärt att beakta ytterligare kemiska egenskaper i marken för beräkning av jämvikten och därmed flödena mellan de olika P-poolerna i modellen. Om detta är möjligt måste fortsatt forskning visa. Föreliggande rapport är en genomgång av det aktuella kunskapsläget och skall ses som ett underlag för det fortsatta planeringsarbetet för en sådan eventuell utveckling. De här presenterade forskningsresultaten måste verifieras för att större antal jordar och modellutveckling måste även ställas mot tillgången på indata till modellen. Grunden för en utveckling måste också vara ett behov av att kunna beskriva effekter av åtgärder i odlingen som påverkar fosforns dynamik och som vi idag inte klarar av att beskriva.

  • 58.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Mårtensson, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Johnsson, Holger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Översyn av läckagekoefficienter2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I samband med retentionsberäkningar i vissa avrinningsområden med åker på ler-jordar har problem uppstått med låga bruttobelastningar. Detta skulle kunna bero på för låga kvävehalter för lerjordar som använts som indata. En översyn har därför utförts av de beräknade kväveläckagekoefficienterna för jordbruksmark för styv lera (clay) från TRK och PLC5.

    För att kunna jämföra utveckling och förändringar av metoden för beräkningar av läckagekoefficienterna (NLeCCS) mellan TRK och PLC5 har beräkningar för år 1999 utförda inom ramen för TRK projektet jämförts med senare utförda beräk-ningar för 1999 med PLC5-metoden. För att utvärdera hur förändringarna mellan de två metoderna påverkat utlakningen från lerjordarna har beräkningen för 1999 med PLC5-metoden använts som utgångspunkt och manipulerats för att utvärdera enskilda förändringar mellan de två metoderna. Effekten av förändringar av rotdjup för clay, ändrad klimatperiod (och målavrinning), ogräsupptag, vallinsådd, vårbe-arbetning, rotdjup för träda och halt organiskt material i marken beräknades. För-ändringen av rotdjup för vissa grödor påverkade bara beräkningen för clay medan de övriga förändringarna som testats även påverkade beräkningen för de övriga jordarna. Förändringen av rotdjupet av vissa grödor ökade koncentrationen för clay i alla regioner och ändrad klimatperiod gav både ökade och minskade koncentrat-ioner i regionerna. I region 4 och 6 gav ändrat rotdjup för clay och ändrad klimat-period ungefär samma koncentration med PLC5-metoden som med TRK-metoden.

    En genomgång av uppmätta kvävehalter från rutförsök, observationsfält och ty-pområden på jordbruksmark som domineras av styv lera har gjorts. I dessa områ-den varierade långtidsmedelvärdena mellan 3,3 och 5,3 mg NO3-N/l. I motsva-rande regioner (4, 5a och 6) var de beräknade koncentrationerna i TRK i samma storleksordning, medan koncentrationerna beräknade med PLC5-metodiken var något lägre.

    Med FyrisNP simulerades N-transport från ett avrinningsområde dominerat av styv lera med användning av läckagekoefficienter (PLC5-metodik), lokal grödfördel-ning och förbättrad jordartskarta. Simuleringarna kunde inte uppnå uppmätta N-koncentrationer i utloppspunkten för område U8 (Figur 27), varken med koeffici-enterna från TRK eller PLC5 med regional eller lokal grödfördelning. Den bästa överenskommelsen med uppmätta värden nåddes då läckagekoefficienterna från PLC5 räknades upp 2,5 gång.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Mårtensson, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Johnsson, Holger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Översyn av läckagekoefficienter för N-läckage från lerjordar2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I samband med retentionsberäkningar i vissa avrinningsområden med åker på ler-jordar har problem uppstått med låga bruttobelastningar. Detta skulle kunna bero på för låga kvävehalter för lerjordar som använts som indata. En översyn har därför utförts av de beräknade kväveläckagekoefficienterna för jordbruksmark för styv lera (clay) från TRK och PLC5.

    För att kunna jämföra utveckling och förändringar av metoden för beräkningar av läckagekoefficienterna (NLeCCS) mellan TRK och PLC5 har beräkningar för år 1999 utförda inom ramen för TRK projektet jämförts med senare utförda beräk-ningar för 1999 med PLC5-metoden. För att utvärdera hur förändringarna mellan de två metoderna påverkat utlakningen från lerjordarna har beräkningen för 1999 med PLC5-metoden använts som utgångspunkt och manipulerats för att utvärdera enskilda förändringar mellan de två metoderna. Effekten av förändringar av rotdjup för clay, ändrad klimatperiod (och målavrinning), ogräsupptag, vallinsådd, vårbe-arbetning, rotdjup för träda och halt organiskt material i marken beräknades. För-ändringen av rotdjup för vissa grödor påverkade bara beräkningen för clay medan de övriga förändringarna som testats även påverkade beräkningen för de övriga jordarna. Förändringen av rotdjupet av vissa grödor ökade koncentrationen för clay i alla regioner och ändrad klimatperiod gav både ökade och minskade koncentrat-ioner i regionerna. I region 4 och 6 gav ändrat rotdjup för clay och ändrad klimat-period ungefär samma koncentration med PLC5-metoden som med TRK-metoden.

    En genomgång av uppmätta kvävehalter från rutförsök, observationsfält och ty-pområden på jordbruksmark som domineras av styv lera har gjorts. I dessa områ-den varierade långtidsmedelvärdena mellan 3,3 och 5,3 mg NO3-N/l. I motsva-rande regioner (4, 5a och 6) var de beräknade koncentrationerna i TRK i samma storleksordning, medan koncentrationerna beräknade med PLC5-metodiken var något lägre.

    Med FyrisNP simulerades N-transport från ett avrinningsområde dominerat av styv lera med användning av läckagekoefficienter (PLC5-metodik), lokal grödfördel-ning och förbättrad jordartskarta. Simuleringarna kunde inte uppnå uppmätta N-koncentrationer i utloppspunkten för område U8 (Figur 27), varken med koeffici-enterna från TRK eller PLC5 med regional eller lokal grödfördelning. Den bästa överenskommelsen med uppmätta värden nåddes då läckagekoefficienterna från PLC5 räknades upp 2,5 gång.

  • 60.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Mårtensson, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Johnsson, Holger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Översyn av läckagekoefficienter för N-läckage från lerjordar2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I samband med retentionsberäkningar i vissa avrinningsområden med åker på ler-jordar har problem uppstått med låga bruttobelastningar. Detta skulle kunna bero på för låga kvävehalter för lerjordar som använts som indata. En översyn har därför utförts av de beräknade kväveläckagekoefficienterna för jordbruksmark för styv lera (clay) från TRK och PLC5.

    För att kunna jämföra utveckling och förändringar av metoden för beräkningar av läckagekoefficienterna (NLeCCS) mellan TRK och PLC5 har beräkningar för år 1999 utförda inom ramen för TRK projektet jämförts med senare utförda beräk-ningar för 1999 med PLC5-metoden. För att utvärdera hur förändringarna mellan de två metoderna påverkat utlakningen från lerjordarna har beräkningen för 1999 med PLC5-metoden använts som utgångspunkt och manipulerats för att utvärdera enskilda förändringar mellan de två metoderna. Effekten av förändringar av rotdjup för clay, ändrad klimatperiod (och målavrinning), ogräsupptag, vallinsådd, vårbe-arbetning, rotdjup för träda och halt organiskt material i marken beräknades. För-ändringen av rotdjup för vissa grödor påverkade bara beräkningen för clay medan de övriga förändringarna som testats även påverkade beräkningen för de övriga jordarna. Förändringen av rotdjupet av vissa grödor ökade koncentrationen för clay i alla regioner och ändrad klimatperiod gav både ökade och minskade koncentrat-ioner i regionerna. I region 4 och 6 gav ändrat rotdjup för clay och ändrad klimat-period ungefär samma koncentration med PLC5-metoden som med TRK-metoden.

    En genomgång av uppmätta kvävehalter från rutförsök, observationsfält och ty-pområden på jordbruksmark som domineras av styv lera har gjorts. I dessa områ-den varierade långtidsmedelvärdena mellan 3,3 och 5,3 mg NO3-N/l. I motsva-rande regioner (4, 5a och 6) var de beräknade koncentrationerna i TRK i samma storleksordning, medan koncentrationerna beräknade med PLC5-metodiken var något lägre.

    Med FyrisNP simulerades N-transport från ett avrinningsområde dominerat av styv lera med användning av läckagekoefficienter (PLC5-metodik), lokal grödfördel-ning och förbättrad jordartskarta. Simuleringarna kunde inte uppnå uppmätta N-koncentrationer i utloppspunkten för område U8 (Figur 27), varken med koeffici-enterna från TRK eller PLC5 med regional eller lokal grödfördelning. Den bästa överenskommelsen med uppmätta värden nåddes då läckagekoefficienterna från PLC5 räknades upp 2,5 gång.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Persson, Kristian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Utveckling av mer platsberoende parameterisering av ICECREAMDB2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tidigare jämförelser mellan uppmätta fosforförluster och simulerade resultat med ICECREAMDB-modellen visade vissa systematiska avvikelser som kunde kopplas till jordarten i de studerade områdena (Djodjik m.fl., 2008). I den tidigare studien var simuleringarna gjorda med de standardiserade parameteriseringarna för olika jordarter som användes för PLC5-beräkningarna. Inför nästa PLC-omgång bedömde vi det därför som viktigt att se över generaliteten i den jordartsrelaterade parameteriseringen och också göra en bedömning av hur platsberoende den är. I den här rapporten redovisas ett inledande arbete där den jordartsrelaterade PLC5-parameteriseringen respektive mer platsspecifik parameterisering testades på tre olika fält som ingår i miljöövervakningsprogrammet ”Observationsfält på åkermark”. Fälten består av jordarterna sandy loam och loam och valdes eftersom derepresenterar jordarter som förekommer i samtliga läckageregioner i Sverige och motsvarar över 50% av jordbruksarealen i 12 av de 22 regionerna. De spelar därför en viktig roll vid beräkningen av de regionala utlakningskoefficienterna.

    Resultaten visade att standardparameteriseringarna för ICECREAMDB-modellen från PLC5 beräkningarna fungerade i stort sett bra för att återge avrinningsmönstreti de tre observationsfälten vid simuleringar under 5-9 års perioder. Simuleringarna återgav i stort sett mätvärdena för när flödestopparna börjar och slutar, men inte på något fält lyckades modellen återge pikflödena i flödestopparna och den ackumulerade avrinningen underskattades i fyra av de fem olika körningarna. För de simulerade resultaten av P-förluster gällde det omvända, då förlusten av både total-P och löst P överskattades med standardparameteriseringarna.

    Med platsspecifik parameterisering underskattades avrinningen ytterligare, medan överskattningen av total-P minskade. Vid testen av den platsspecifika parameteriseringen hade sättningen av vattenlagringskapaciteten i marken, dvs porositet, fältkapacitet och vissningsgräns, stor betydelse för totala avrinningen och för fördelningen av flödena mellan ytavrinning, makroporflöde och flöde i mikroporregionen. Eftersom vattenflödena i sin tur styr P-flödena i modellen hade dessa parametrar även stor betydelse för P-flödena. Små förändringar i parameteriseringen av både lerhalten och pH hade stor påverkan på de simulerade fosforförlusterna. Inte i något fall förbättrades precisionen i beräkningarna då parametrar för vattenlagringskapaciteten i marken sattes efter fältdata istället för enligt de funktioner som använts i PLC5-arbetet.

     Det här presenterade arbetet var en inledande test av några av de standardparameteriseringar som användes i PLC5-beräkningarna. En fortsatt studie, finansierad inom ramen för SLUs fortlöpande miljöanalysarbete kommer att göras under 2009 för att täcka in fler jordarter och också större regionala skillnader vad gäller klimatfaktorerna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Blombäck, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Persson, Kristian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Utveckling av merplatsberoendeparameterisering avICECREAMDB2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tidigare jämförelser mellan uppmätta fosforförluster och simulerade resultat med

    ICECREAMDB-modellen visade vissa systematiska avvikelser som kunde kopplas

    till jordarten i de studerade områdena (Djodjik m.fl., 2008). I den tidigare studien

    var simuleringarna gjorda med de standardiserade parameteriseringarna för olika

    jordarter som användes för PLC5-beräkningarna. Inför nästa PLC-omgång bedömde

    vi det därför som viktigt att se över generaliteten i den jordartsrelaterade parameteriseringen

    och också göra en bedömning av hur platsberoende den är. I den här

    rapporten redovisas ett inledande arbete där den jordartsrelaterade PLC5-

    parameteriseringen respektive mer platsspecifik parameterisering testades på tre

    olika fält som ingår i miljöövervakningsprogrammet ”Observationsfält på åkermark”.

    Fälten består av jordarterna

    sandy loam och loam och valdes eftersom de

    representerar jordarter som förekommer i samtliga läckageregioner i Sverige och

    motsvarar över 50% av jordbruksarealen i 12 av de 22 regionerna. De spelar därför

    en viktig roll vid beräkningen av de regionala utlakningskoefficienterna.

    Resultaten visade att standardparameteriseringarna för ICECREAMDB-modellen

    från PLC5-beräkningarna fungerade i stort sett bra för att återge avrinningsmönstret

    i de tre observationsfälten vid simuleringar under 5-9 års perioder. Simuleringarna

    återgav i stort sett mätvärdena för när flödestopparna börjar och slutar, men

    inte på något fält lyckades modellen återge pikflödena i flödestopparna och den

    ackumulerade avrinningen underskattades i fyra av de fem olika körningarna. För

    de simulerade resultaten av P-förluster gällde det omvända, då förlusten av både

    total-P och löst P överskattades med standardparameteriseringarna.

    Med platsspecifik parameterisering underskattades avrinningen ytterligare, medan

    överskattningen av total-P minskade. Vid testen av den platsspecifika parameteriseringen

    hade sättningen av vattenlagringskapaciteten i marken, dvs porositet, fältkapacitet

    och vissningsgräns, stor betydelse för totala avrinningen och för fördelningen

    av flödena mellan ytavrinning, makroporflöde och flöde i mikroporregionen.

    Eftersom vattenflödena i sin tur styr P-flödena i modellen hade dessa parametrar

    även stor betydelse för P-flödena. Små förändringar i parameteriseringen av både

    lerhalten och

    pH hade stor påverkan på de simulerade fosforförlusterna. Inte i

    något fall förbättrades precisionen i beräkningarna då parametrar för vattenlagringskapaciteten

    i marken sattes efter fältdata istället för enligt de funktioner

    som använts i PLC5-arbetet.

    Det här presenterade arbetet var en inledande test av några av de standardparameteriseringar

    som användes i PLC5-beräkningarna. En fortsatt studie,

    finansierad inom ramen för SLUs fortlöpande miljöanalysarbete kommer att

    göras under 2009 för att täcka in fler jordarter och också större regionala

    skillnader vad gäller klimatfaktorerna.

  • 63.
    Bolinder, Martin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lang, Rong
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundblad, Mattias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kätterer, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Evaluate carbon stock changes based on the Swedish soil-monitoring program2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the national greenhouse gas inventory, SLU is applying a Tier III method using the Introductory Carbon Balance Model (ICBM) in a holistic framework for calculating changes in soil organic carbon (SOC) stocks in arable land for mineral soils, which Sweden is reporting under the Land Use, Land Use Change and Forestry (LULUCF) sector. This method is delivering SOC stock change rates for eight Swedish agricultural production regions (PO8s), which are aggregated to the national level. The effect of the climate on SOC decomposition in ICBM is accounted for using gridded daily weather records from the Swedish Meteorological Institute (SMHI). The model framework is taking agricultural activity data from yearly census records regarding the use of arable land (area and yield of different crops including fallow) and management systems (straw removal and manure applications). In addition, it applies different empirical functions for estimating annual carbon inputs from roots and for estimating dry soil bulk density for expressing carbon concentrations on a mass basis, based on literature reviews and analyses of large Swedish soil databases. For the ICBM model simulations, initial stocks of SOC are derived from data on soil texture and SOC concentrations from the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) national soil-monitoring program (SMP). The national SMP consists of three soil inventories that periodically characterizes the topsoil properties in 10-year cycles across Sweden. The first inventory, conducted between 1988 and 1995 is providing data for the 1990 baseline, while the latest complete inventory ended 2017. The sampling points in the inventories have coordinates, and data can be associated with each of the Swedish PO8s. 

    We have now been calibrating a new version of the ICBM model by integrating the most recent knowledge gained from long-term field experiments. The objectives of this development project were to evaluate SOC changes from the national SMP by using exact coordinates and new statistical tests and compare these changes to predictions with the new version of ICBM. The general trends in SOC changes calculated from the national SMP remain similar to previous analyses, showing consistent SOC increments over time. The absolute increments at the national level are relatively small, SOC concentrations increased by 0.11, 0.07 and 0.21 percentage units from inventory I to inventory II, from inventory II to inventory III, and from inventory I to inventory III, respectively. This is representing a relative increase of 9.3% between inventory III and I. Applying exact coordinates were allowing us to add a few points in each PO8s that were not present in our previous analysis of the three soil inventories. 

    Using other statistical tests improved the inference between inventories at the PO8 level, where the Wilcoxon signed rank test (a non-parametric method) applied to the matched points when comparing inventory III against II now showed significant differences. The predictions with ICBM are mimicking the relative increase in SOC at the national level but the relative increase is much less pronounced (i.e. 1.5%). Compared to results obtained with the national SMP, ICBM predictions are not always matching the same trends in SOC changes for all of the PO8s. There remain several uncertainties relating to both methods that needs further considerations. For example, data from the Swedish SMP may be associated with inconsistences relating to the use of different analytical methods for measuring SOC concentrations, or to possible under-estimations of SOC concentrations in inventory I due to differences in sampling strategies. While uncertainties relating to ICBM predictions are including e.g. estimation of the amount of annual carbon inputs from roots and manures. A fourth inventory has been initiated and will provide precious information about trends in SOC changes at the national scale, which will be useful for developing both methods. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Bolinder, Martin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundblad, Mattias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kätterer, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Fånggrödor och rötrester i ICBM2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Målsättningen med detta utvecklingsprojekt var att göra en förstudie om tillgänglig statistik för fånggrödor och rötrester. Data med tidsserier för fånggrödor som används i andra modelleringsprojekt på SLU kan anpassas relativt enkelt för att inkluderas i kolbalansmodellen ICBM på länsnivå. För rötrester finns det också potentiella källor med tidsserier, men de skulle kräva lite mer förbehandling innan de kan användas. Båda dataserierna sträcker sig så pass långt bak i tiden att de representerar ganska bra den tidpunkten från och med att dessa två faktorer blir relevanta att ha med i markkolsmodelleringen. Modellparametrar (utöver areal fånggrödor och mängd rötrester), som man skulle behöva justera rör framför allt allometriska funktioner för fånggrödor och humifieringskoefficienten för biogödsel.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 65.
    Bolinder, Martin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Menichetti, Lorenzo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundblad, Mattias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kätterer, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Implementing a new version of ICBM in NIR2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the sector Land Use, Land-Use Change and Forestry (LULUCF, CRF sector 4) within the national greenhouse gas inventory (NIR), Sweden is applying a Tier 3 method for estimating the loss or gain of soil organic carbon (SOC) stocks for cropland on mineral soils to a depth of 0.25 m. The Introductory Carbon Balance Model (ICBM) is used for calculating stock change rates in eight agricultural production regions and results are aggregated to the national level. Calculations involves yearly agricultural census data and daily weather records, as well as results from a national soil-monitoring program (SMP) on soil carbon contents. Initially, only data from the first sampling of the national SMP were used for initializing ICBM. Since the first soil inventory, two additional samplings within the SMP have become available. Simultaneously, we have also gained more knowledge about SOC dynamics. In a development project last year, we were re-analyzing the complete records of data from the last two decades of the SMP confirming that SOC stocks are increasing, and we were starting to calibrate a new version of ICBM. The purpose of the project this year was to implement the new ICBM version in the NIR system.

    The results show that the new version of ICBM simulates increasing SOC stocks for the period 1990 to 2018, which is thereby more consistent with estimates from the national SMP data than results obtained using the previous ICBM version. The ICBM and SMP assessment methods of SOC stock changes are complementing each other, and both have their inherent limitations. Our analysis with both methodologies are still not fully completed. There remain some fine-tuning in the new ICBM version. Furthermore, we are continuously working on improving the interpretation regarding SOC stocks in the current database from the national SMP. Maintaining the latter and repeating the sampling at least once more would also substantially improve the value of this database.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 66.
    Bolinder, Martin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Menichetti, Lorenzo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Meurer, Katharina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundblad, Mattias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kätterer, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    New calibration of the ICBM model & analysis of soil organic carbon concentration from Swedish soil monitoring programs2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    We are using the Introductory Carbon Balance Model (ICBM) within the national inventory reporting (NIR) system for estimating changes in soil organic carbon (SOC) stocks in Swedish arable land for mineral soils. The first version of ICBM was developing from a long-term experiment (LTE) in Ultuna Sweden, with a time-series of data from 1956 to 1991. The model is initialized using data from a soil database and information from Swedish soil monitoring programs (SMPs). For that purpose, it specifically uses data from the first inventory of the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) SMP conducted in the early 1990s. Since the 1990s, the SEPA SMP has conducted two further inventories in a 10-year cycles, with the last inventory completed in 2017. In complement to this SEPA SMP, the Swedish Board of Agriculture (SJV) was completing a spatially more detailed SMP in 2011 and 2012. In an earlier study, when the third inventory of SEPA was still not fully completed, we showed that SOC concentrations are increasing in Swedish arable mineral soils during the past two decades. Simulations with the current version of ICBM are not reproducing this long-term increasing trend.

    The main purposes of this project were to (i) calibrate a second version of ICBM by incorporating new knowledge gained from LTEs, (ii) evaluate the trends in SOC concentrations with the complete inventories (I, II and III) of SEPA, (iii) compare results from SEPAs last inventory (III) with that of SJV SMP conducted at approximately the same time period. A Bayesian approach was selected for calibrating the second version of ICBM, using an updated time series of data from Ultuna ending in 2017, and by also including experimental data (1996-2017) from a new sister experiment at Lanna in southern Sweden. For adequately comparing the SEPA and SJV SMPs, we were correcting data from the SJV samples so that we could express all results for SOC concentrations on a basis equivalent to dry combustion. Our analysis on the complete SEPA inventories are generally confirming our previous assessment. However, a more detailed exploration using data only from inventories II and III having identical sampling coordinates, clearly indicates that the increases in SOC concentrations were less in the last decade than in the previous one. Furthermore, when comparing SOC concentrations at different spatial scales, the positive trend in SOC concentrations is much more obvious on the scale of Swedish agricultural production regions (eight regions). Indeed, at the scale of the twenty-one Swedish counties, there are few significant differences and the increasing trend is unclear for many of the counties. This is reflecting difficulties related to the density of sampling points in the SEPA SMP; each of them roughly represents 1500 ha of arable land. Besides, only two decades or even only one decade since SEPA was regarding inventory II as a restart of their SMP, remain a short time period in detecting changes in SOC and highlight the importance of maintaining continuous SMPs.

    We found the comparisons between the SJV and SEPA SMPs useful but further work is necessary to refine the linkage. The overall changes in parameter values related to SOC dynamics for the calibrated second version of ICBM, will give simulations towards higher SOC stocks, compared to the current version. The main parameter explaining this differences is the increased contribution of below ground (i.e., roots) annual C inputs to soil contributing to the formation of more stable SOC. The approach we used here also offers the advantage of making a multi-site calibration and we could in the future, further refine parameter values by including other Swedish LTEs. Additionally, it allows us to include an estimate for uncertainty in the predictions of SOC stocks, which we could also develop for inclusion in the NIR system.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 67.
    Boström, Gustaf
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gönczi, Mikaela
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förslag till uppdatering av riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten: Underlagsrapport till Naturvårdsverket 20212021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön tagit fram förslag till uppdaterade riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten. Inför och under arbetets gång har avstämningar gjorts Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten samt Svenskt växtskydd. I detta arbete har 86 substanser gåtts igenom och fått förslag till nya eller uppdaterade riktvärden. Omfattningen av uppdraget har inte gjort det möjligt att gå igenom alla substanser. En prioritering har gjorts för att gå igenom de viktigaste först

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Boström, Gustaf
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gönczi, Mikaela
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Växtskyddsmedel som regelbundet överskrider riktvärden för ytvatten – en undersökning av bakomliggande orsaker2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I rapporten undersöks varför vissa godkända växtskyddsmedelssubstanser återkommande överskrider sina riktvärden eller uppmäts i förhöjda halter i ytvatten. Cyprodinil, diflufenikan, esfenvalerat, imidakloprid, MCPA, metribuzin, pikoxystrobin, pyraklostrobin, tiakloprid och triflusulfuronmetyl inkluderades i undersökningen då de återkommande överskrider sina riktvärden. Även bentazon och glyfosat inkluderades då de relativt ofta uppmäts i halter över 0,1 μg/l. I rapporten undersöks om de förhöjda halterna beror på substansernas fys/kem-egenskaper, substansernas användning eller om deras riktvärden bör ses över. Data som använts i Kemikalieinspektionens (KemI) miljöriskbedömning jämförs med de halter som uppmätts inom den nationella miljöövervakningen (NMÖ) samt de riktvärden som används för att utvärdera dessa data.

    Alla PNEC från KemI är högre än de riktvärden som tillämpas inom NMÖ. PNEC från EFSA är i de flesta fallen också högre än riktvärden inom NMÖ. Imidakloprid är den enda substans med lägre PNEC från EFSA än riktvärdet inom NMÖ. Alla PEC från KemI ligger bland de högsta uppmätta halterna i NMÖ och är i de flesta fallen högre än de riktvärden som tillämpas inom NMÖ. En jämförelse av uppmätta halter i NMÖ för de utvalda substanserna med PNEC från KemI visar att endast ett fåtal prover uppvisar halter över PNEC.

    Undersökningen av samband mellan ett större urval substansers (49 st) användning och egenskaper och vad som uppmäts i NMÖ visade ett statistiskt signifikant samband mellan uppmätt halt och totalt använd mängd av en substans i området och med substansens halveringstid i jord samt adsorption/löslighet. Även den procentuella förlusten av substanserna i NMÖ har ett statistiskt signifikant samband med substansens halveringstid i jord samt adsorption/löslighet. Utifrån de undersökta faktorerna kan ingen tydlig förklaring ges till varför de 12 utvalda substanserna verkar utgöra en större risk för miljön än övriga växtskyddsmedel. Projektet har dock visat på vikten av att en översyn av officiella riktvärden för växtskyddsmedel genomförs så att miljöövervakningsresultat för alla substanser kan utvärderas utifrån tillförlitliga bedömningsgrunder.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 69.
    Boström, Gustaf
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lindström, Bodil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gönczi, Mikaela
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nationell screening av bekämpningsmedel i yt- och grundvatten 20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras resultat från en nationell screening av bekämpningsmedel i ytvatten och grundvatten som genomfördes under 2015. Screeningen av bekämpningsmedel var en del av ett regeringsuppdrag för screening av miljögifter till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket gav Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) uppdraget att genomföra provtagningskampanjen för den del av uppdraget som gällde bekämpningsmedel. Den nationellt finansierade provtagningen av ytvatten och grundvatten fokuserades kring de mest jordbruksintensiva regionerna Skåne, Halland, Västra Götaland, Östergötland och Mälardalen. Utöver detta erbjöds även alla Länsstyrelser i Sverige att finansiera ytterligare provtagning i respektive län och detta medförde att ytterligare provtagning av ytvatten tillkom i ovan nämnda regioner samt i Blekinge, Värmland och på Gotland och av grundvatten i Västra Götaland, Västerbotten och på Gotland.Proverna i ytvatten togs under maj-oktober med ett momentanprov per månad i avrinningsområdets utlopp. Den nationellt finansierade provtagningen i ytvatten fokuserades på avrinningsområden med stor andel åkermark (>40 %) och avrinningsområden främst mellan 20-100 km2. Utöver detta lade Länsstyrelserna till ytterligare avrinningsområden i den regionalt finansierade provtagningen av ytvatten. Det totala antalet prover i ytvatten var 157. För den nationellt finansierade provtagningen av grundvatten så gjordes provtagningarna i enskilda dricksvattenbrunnar eftersom tidigare resultatsammanställningar har pekat på att vatten från dessa kan vara mer känsligt för bekämpningsmedelspåverkan än annat grundvatten. I de regionalt finansierade proverna i grundvatten, i Västra Götaland, Västerbotten och på Gotland, togs prover på inkommande grundvatten till vattenverk. I grundvatten togs 1 prov per lokal och provtagningen inkluderade 54 enskilda brunnar och 18 vattenverk.Kemiska analyser av bekämpningsmedel utfördes av laboratoriet för organisk miljökemi vid SLU och omfattade en stor andel av alla växtskyddsmedel som används eller har använts i Sverige. I ytvatten analyserades 131 substanser och i grundvatten analyserades 108 substanser. Resultaten jämfördes med gränsvärden och riktvärden för dricksvatten och grundvatten samt riktvärden till skydd för vattenlevande organismer i ytvatten.I ytvattenproverna detekterades minst en substans i alla prover (förutom 3 prover från Gotland där endast glyfosat och AMPA analyserats och ej kunnat detekteras). Det största antalet detekterade substanser i ett prov var 31 men vanligast var att hitta ungefär 8-10 substanser per prov. I enskilda dricksvattenbrunnar var det största antalet substanser i ett prov 19 men det vanligaste var att inte hitta någon eller att hitta några få substanser. Ungefär 57 % av alla prover i enskilda brunnar innehöll minst en substans. I inkommande grundvatten till vattenverk innehöll ungefär 44 % av alla prover minst en substans och det högsta antalet substanser i ett prov var 4.2Ungefär 23 % av alla prover i ytvatten hade en summahalt över eller lika med gränsvärdet för summahalt av bekämpningsmedel i dricksvatten på 0,5 μg/l och ungefär 45 % av alla prover hade fynd av minst en substans över eller lika med gränsvärdet för enskild bekämpningsmedelssubstans i dricksvatten, 0,1 μg/l. I enskilda dricksvattenbrunnar var motsvarande siffror ungefär 11 % över eller lika med gränsvärdet för summahalt och ungefär 20 % över eller lika med gränsvärdet för minst en enskild substans. I proverna från grundvattenverk hade inget prov en summahalt över eller lika med gränsvärdet och endast 1 prov av 18 (5,6 %) innehöll en substans med koncentrationen 0,1 μg/l, alltså tangerande gränsvärdet.I ytvatten dominerades fynden av ogräsmedel som var godkända för användning under 2015. Bentazon, glyfosat och glyfosats nedbrytningsprodukt AMPA var de tre vanligaste substanserna att detektera i ytvatten och var tillsammans med MCPA även de vanligaste substanserna att förekomma i halter över eller lika med 0,1 μg/l. I grundvatten, både enskilda dricksvattenbrunnar och vattenverk, dominerades däremot fynden av totalbekämpningsmedel, med huvudsaklig användning utanför jordbruket. I enskilda brunnar var de tre vanligaste substanserna att hitta BAM, atrazin och atrazins nedbrytningsprodukt atrazindesetyl. De ingick i produkten Totex strö som tidigare hade stor användning för att bekämpa ogräs på t.ex. grusgångar och industriområden men som har varit förbjuden att sälja sedan 1989. Fjärde vanligaste substansen att detektera i enskilda brunnar var bentazon som fortfarande är tillåten för användning. I vattenverk var också BAM följt av atrazin, bentazon och atrazindesetyl de vanligaste substanserna att hitta.Överlag har det varit relativt få fynd över riktvärden till skydd för vattenlevande organismer i ytvatten. Ungefär 10 % av alla prover hade minst en substans över eller lika med sitt riktvärde vilket kan jämföras med 30-60 % i den årliga nationella miljöövervakningen 2002-2012. Totalt hade 13 olika substanser halter över eller lika med sina respektive riktvärden och alla dessa substanser var godkända för användning under 2015. Sex av substanserna var ogräsmedel, fyra svampmedel och tre insektsmedel. Den substans som hade flest överskridanden var ogräsmedlet diflufenikan som hade halter över eller lika med sitt riktvärde i ungefär 5 % av proverna. Diflufenikans riktvärde höjdes dock under 2015 vilket påverkar jämförelserna med tidigare data.En statistisk analys genomfördes av förhållanden mellan antal detekterade substanser och summahalter per prov i ytvatten jämfört med avrinningsområdets storlek, andel åkermark och andel spannmålsodling. Analyserna visar att antalet detekterade substanser per prov har ett statistiskt signifikant positivt samband med både avrinningsområdets storlek och andelen åkermark/spannmål. Summahalterna per prov har ett signifikant samband med andelen åkermark/spannmål men inte med avrinningsområdets storlek.Antalet detekterade substanser per prov i enskilda brunnar jämfördes med brunnarnas djup, ålder, avstånd till besprutning, konstruktionstyp, nitrathalt samt koncentration av E. coli och koliforma bakterier. Av dessa var det endast koncentrationen av koliforma bakterier som visade något signifikant samband. En förhöjd koncentration av koliforma bakterier kan vara3tecken på att brunnen är otät och därmed lättare får in ytligare vatten som kan vara förorenat av bland annat bekämpningsmedel.Denna omfattande provtagningskampanj ger en bra uppfattning om situationen med bekämpningsmedel i både ytvatten och grundvatten men är trots allt en ögonblicksbild. Alla prover som tagits för detta projekt har varit momentanprover som visar koncentrationen vid tidpunkten som provet togs men där variationer i halter över tid kan missas. Mellanårsvariationer kan också vara stora på grund av olika användning av bekämpningsmedel samt olika väder som kan påverka spridningen av bekämpningsmedel från fälten till vattendrag eller grundvatten. Överlag så är resultaten från denna screeningstudie dock i linje med resultaten från den årliga nationella miljöövervakningen

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 70.
    Boström, Gustaf
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Tröger, Rikard
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Jonsson, Ove
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gönczi, Mikaela
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Identifiering av metaboliter från växtskyddsmedel relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid analyser inom den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel (NMÖ) och annan miljöövervakning ingår vissa metaboliter från växtskyddsmedel. Kunskapen om vilka andra metaboliter som kan finnas i grund- och ytvatten i Sverige och som skulle kunna ha negativ effekt på miljön eller människors hälsa är bristfällig. 

    Detta projekt syftar till att identifiera vilka metaboliter från växtskyddsmedel som kan vara relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten. En bedömning görs också av vilka som är praktiskt möjliga att inkludera i analyspaket för den nationella miljöövervakningen. 

    Totalt 33 prover från Sverige analyserades för 67 metaboliter av laboratoriet DVGW Technology Centre for Water (TZW) i Karlsruhe, Tyskland. Totalt 22 metaboliter detekterades, 7 i grundvatten och 22 i ytvatten. Elva substanser förekom i halter över 0,1 μg/l i ytvatten och fyra av dessa över 0,1 μg/l även i grundvatten. 

    Övriga underlag som användes för att identifiera relevanta metaboliter är: 

    • Resultat från tidigare analyser av metaboliter i Sverige och Danmark 

    • Underlag om relevans baserat på data från registreringsprocessen 

    • Genomgång av lagstiftning och diskussion med berörda myndigheter 

    Totalt har 38 metaboliter från växtskyddsmedel identifierats som relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten. Fyra av metaboliterna ingår redan i analyserna inom NMÖ, fyra kan inkluderas i NMÖ-analyserna från och med 2024 och en metabolit kan inkluderas i en ny metod för mycket polära ämnen som utvecklas med finansiering av Naturvårdsverket. De resterande kommer att testas efter prioritering i samråd med berörda myndigheter. 

    Identifiering av relevanta metaboliter att inkludera i den nationella miljöövervakningen, och i analyser av yt- och grundvatten generellt, behöver vara en kontinuerlig process eftersom nya ämnen tillkommer på marknaden och kunskapen kring befintliga ämnen utvecklas. Att CKB får uppgifter från Kemikalieinspektionen två gånger per år säkerställer att detta fortsätter att uppmärksammas. 

    Av ekonomiska skäl kan bara ett begränsat antal metaboliter inkluderas i den löpande nationella miljöövervakningen och en prioritering behöver därför göras. Denna prioritering bör göras i samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen och eventuellt andra berörda myndigheter. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (zip)
    bilaga
  • 71.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI .
    Ejhed, Heléne
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Rapp, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Näringsbelastning på Östersjön ochVästerhavet 2006: Underlag till Sveriges PLC5-redovisning till HELCOM2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    HELCOM redovisade 2004 sin fjärde stora sammanställningav belastningen av övergödande ämnen och metaller på Östersjön – PLC4. Den avsåg situationen år 2000.Nu planeras den femte sammanställningen - PLC5 - med bidrag från alla länder kring Östersjön. I denna rapport redovisas Sveriges utsläpp till vattenav kväve och fosfor samt belastningen på havet år 2006. Den är ett av underlagen till PLC5, men också en del avuppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Resultaten kommer också att användas för vattenförvaltningeninom ramen för EU:s ramdirektiv för vatten. Rapporten är byggd på ett stort dataunderlag ommarkanvändning, jordbruk, utsläpp från reningsverkoch industrier, enskilda avlopp, atmosfäriskt nedfall, dagvatten och naturligt bakgrundsläckage i ca 13 000 delavrinningsområden i Sverige. Modellberäkningar haranvänts för läckage från jordbruk och för retention isjöar och vattendrag. Resultaten redovisas på havsbassängnivå.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 72.
    Brandt, Maja
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Olshammar, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Rapp, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.  Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen

    för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.

    Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna

    med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så

    jämförbara som möjligt.

    Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras

    på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena

    år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och

    IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat

    stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark

    mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige.

    I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark.

    I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som

    jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från

    hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer

    för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven

    finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år

    2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även

    1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007).

    Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven

    söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak)

    minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning

    med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 %

    räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om

    3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan

    åren.

    Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna

    de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen

    nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16

    % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Brandt, Maja
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Olshammar, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Rapp, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5-metodik2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004. Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 74.
    Brunet, Jörg
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Cousins, Sara
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Hansen, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Per-Ola, Hedwall
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Jessica, Lindgren
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Små lövskogars betydelse i jordbrukslandskapet2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I svenska jordbrukslandskap finns en varierande mängd restbiotoper medmer eller mindre naturlig vegetation, som små våtmarker, gräsmarker ellerlövskogar.För att kunna utveckla fungerande ekologiska nätverk, grön infrastruktur,i våra jordbrukslandskap behöver vi förstå funktionen av och samspeletmellan småbiotoper bättre. Vi behöver veta om olika arter kan användaisolerade restbiotoper som spridningsöar (stepping stones) eller om vi behöverskapa sammanhängande nätverk av livsmiljöer. Inom detta projekt har vistuderat kärlväxtfloran, med fokus på fältskiktet, och flera grupper av denmarklevande faunan i små lövskogar i fyra svenska jordbrukslandskap medvarierande naturförhållanden, Skabersjö och Västerstad i Skåne, samt Selaönoch Tobo i Sörmland. Vi har särskilt fokuserat på hur markanvändningshistoriaoch fragmenteringen av livsmiljöer har påverkat mångfalden avkärlväxteroch jordlöpare.Kärlväxter bygger upp skogsmiljöers vegetation och skapar därmed flertaletlivsmiljöer för andra organismgrupper. Bland jordlöparna finns både växtätareoch rovdjur och gruppen spelar en viktig roll i skogens näringskedja.Båda grupperna innehåller även arter med varierande spridningsförmågaochär därför lämpliga för undersökningar av effekter av livsmiljöers fragmentering.Få studier har jämfört dynamiken av dessa två artrika och funktionellt viktigagrupper i samma undersökningsområden. Sådana jämförande studier avväxter och djur är emellertid viktiga om man ska kunna bedöma effekternaav bevarande- och restaureringsåtgärder i fragmenterade landskap.Våra resultat visar följande:• Småskogars markhistorik och markförhållanden varierar mellan olikajordbrukslandskap i södra Sverige. I områden med sedimentberggrund,till exempel i Skåne, är jordarna ofta djupa, fuktigare och därmed merproduktiva. Skogarna här blir snabbt täta och förutsättningar för typiskaskogsarter är goda. I områden på urberg, till exempel i Sörmland, liggersmåskogarna ofta på åkerholmar och nära hällmarker. Jordarna är oftagrunda, torra och mindre bördiga. Här kan hävd- och ljusberoende arterleva kvar länge även utan tamdjursbete och skogarna förblir halvöppna.• Markens bördighet i lövskogarna är högst i Skabersjö, följt av Västerstad,Selaön och Tobo. Längs denna gradient minskar markens kol/kvävekvotoch mängden växttillgänglig fosfor, vilket resulterar i en mer näringsgynnadvegetation i Skåne. Skillnader i markens bördighet påverkaräven den förnalevande lägre markfaunan. Våra resultat visar till exempelatt både mängden förnaätande (detritivora) djur (gråsuggor, tusenfotingar,vissa jordlöpare) och rovdjur (vissa jordlöpare, spindlar, lockespindlar)ökar med markens bördighet.• En fungerande grön infrastruktur för växter och djur behöver inte nödvändigtvisbestå av ett nätverk av sammanhängande livsmiljöer utan ettsystem av spridningsöar kan också vara effektivt för att skogslevandearter ska kunna förflytta sig genom landskapet och kolonisera nya livsmiljöer,som till exempel lövskogsplanteringar på tidigare åkermark.• Små (0,5–2 hektar) isolerade skogsområden med skoglig kontinuitet kanhysa en stor mångfald av specialiserade skogsarter även lång tid efter attområdena har blivit isolerade. De är ofta de enda återstående öarna mednaturlig vegetation i ett intensivt brukat landskap, och det är av stor viktatt deras naturvärden bevaras.• Nyetablerad isolerad lövskog som är helt omgiven av öppen mark koloniserasav typiska skogsarter av både kärlväxter och jordlöpare. Dennaprocess går dock betydligt snabbare för kärlväxter om den nya skogenplanteras direkt intill äldre skogsmark, medan närheten till äldre skoginte är lika viktig för jordlöparna. Våra resultat tyder på att många arterav skogslevande jordlöpare, inklusive sådana som saknar flygförmåga,har en oväntat bra förmåga att förflytta sig relativt stora sträckor genomöppna marker för att nå isolerade skogsområden.• Nyetablerad lövskog på åkermark är värdefull för kalkgynnade skogsartersom historiskt sett har förlorat en stor del av sin ursprungliga livsmiljötill jordbruket. I denna grupp ingår rödlistade arter såsom desmeknopp,skogsveronika och strävlosta som alla koloniserar åkermarksplanteringar.• Den tidigare markanvändningen och skogarnas täthet har stor betydelseför vilka arter som idag finns i små lövskogar i jordbrukslandskapet. Meröppna småskogar med ett större ljusinsläpp och tidigare betade småskogarkan hysa en blandning av skogsarter och hävdberoende typiska gräsmarksarter,medan tätare skogar med längre skogskontinuitet kännetecknas avtypiska skogsarter.• Småskogar i jordbrukslandskapet är känsliga för olika typer av störningarsom snabbt kan spoliera deras naturvärden. Exempel från våra landskapär kalavverkning, nedskräpning, granplantering, tamdjursbete i områdensom inte lämpar sig för bete, eller utebliven hävd i områden med en värdefullgräsmarksflora.Vi drar följande slutsatser för hur små lövskogar i jordbrukslandskap kan bidratill en fungerande grön infrastruktur för skogslevande arter:• Små lövskogar med lång kontinuitet och en flora och fauna med typiskaskogsarter bör ges högre prioritet i natur- och landskapsvården. Markägaremed litet skogsinnehav som domineras av små lövskogar bör få regelbundenrådgivning om dessa skogars naturvärden och bevarande. I deflesta fall kan småskogar brukas för virkesproduktion med generell ellerförstärkt naturvårdshänsyn utan att befintliga naturvärden äventyras.I andra fall kan upprättande av naturvårdsavtal eller biotopskydd varaangeläget, särskilt om naturvärden är knutna till gamla ädellövträd.Generellt bör naturvårdande myndigheter rikta mer fokus på lämpligförvaltning av jordbrukslandskapets små lövskogar. Det är viktigt attjordbrukare får upp ögonen för sina småskogars naturvärden, till exempelgenom kostnadsfri rådgivning.• Om småskogar sköts på ett lämpligt sätt kan utdöenderisken för typiskaskogsarter minskas betydligt. Ett försiktigt virkesuttag har förmodligeninga negativa effekter utan kan snarare vitalisera små populationer avlundväxter i småskogar och öka mångfalden av träd och buskar. En stordel av lundfloran består av långlivade arter med utlöpare och/eller underjordiskaövervintringsorgan som både kan överleva länge i små beståndoch expandera lokalt när tillfälle ges.• Vissa öppna småskogar har en historia som betesmark där naturvärdenaidag delvis är knutna till en hävdberoende flora och insektsfauna. Fördessa bör det avgöras från fall till fall om områdena kan restaureras ochingå i en större betesmark, eller om utvecklingen till en mer sluten skogsmiljöska få fortsätta.• Genom att etablera nya småskogar på jordbruksmark kan man skapaspridningsöar som kan koloniseras av typiska skogsarter och därmedförbättra förutsättningar att gamla småskogar kan behålla livskraftigapopulationer av dessa arter. Många av de mer kortlivade lundväxternahar å andra sidan en bra spridningsförmåga då fröna sprids över störreavstånd, och genom öppna marker, med hjälp av däggdjur, fåglar och vind.• Vi föreslår att man vid nyetablering av lövskog i jordbrukslandskap hellreplanterar fler skogar med en storlek mellan 1–5 hektar än att satsa påfärre och större skogar. Dessa skogar bör etableras nära äldre artrik skogmen även utspritt i det öppna jordbrukslandskapet.• Resultaten från vår tidsserie av ekplanteringar på åkermark visar tydligtatt dessa efter 60–80 år kan ha utvecklat en flora och jordlöparfaunasom till stor del liknar den i ekskog på gammal skogsmark.• Våra resultat tyder på att etablering av ek- eller aspbestånd som röjs ochgallras regelbundet är bäst för biologisk mångfald då sådana bestånderbjuder optimala ljusförhållanden för etablering av lundfloran. Beståndenär tillräckligt ljusa för att lundväxter kan etablera sig och bygga upp sinabestånd, medan de är för mörka för att störningsgynnade arter som halloneller brännässla ska kunna konkurrera i längden. Ek- eller aspbestånderbjuder även bättre förutsättningar för spontan etablering av andraträd- och buskarter än till exempel täta bokplanteringar eller alltför ljusabjörkplanteringar med tät och högväxt undervegetation som hindraretableringav både ved- och lundväxter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Brunet, Jörg
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hedwall, Per-Ola
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Cousins, Sara
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Lindgren, Jessica
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Hansen, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vi har studerat hur markanvändningshistoria och fragmenteringen av livsmiljöer har påverkat mångfalden av kärlväxter och jordlöpare i små lövskogar i fyra svenska jordbrukslandskap med varierande naturförhållanden.

    Resultat

    1) Ett system av stepping stones kan vara effektivt för att skogslevande arter kan förflytta sig genom landskapet och kolonisera nya livsmiljöer.

    2) Små isolerade skogsområden med skoglig kontinuitet (0.5-1 ha) kan hysa en stor mångfald av specialiserade arter lång tid efter att områdena har blivit isolerade.

    3) Nyetablerad lövskog koloniseras av många typiska skogsarter. Närheten till äldre skog är viktigare för skogsväxter än för jordlöpare.

    4) Nyetablerad lövskog på åkermark är en livsmiljö för kalkgynnade skogsarter som har förlorat en stor del av sin ursprungliga livsmiljö till jordbruket.

    5) Den tidigare markanvändningen och skogarnas täthet har stor betydelse för vilka naturvårdsintressanta arter som idag finns i små lövskogar i jordbrukslandskapet.

    6) Småskogars naturvärden är känsliga för störningar som t ex kalavverkning, skräpdumpning, barrskogsplantering och olämpligt tamdjursbete.

    Slutsatser

    1) Små lövskogar med habitatkontinuitet och en flora och fauna av typiska skogsarter bör ges högre prioritet i natur- och landskapsvård.

    2) Om småskogar sköts på ett lämpligt sätt kan utdöenderisken för typiska skogsarter minskas betydligt.

    3) För ljusöppna småskogar med en hävdberoende restflora och -fauna kan återupptagen beteshävd vara lämplig.

    4) Nya småskogar kan vara stepping stones som koloniseras av typiska skogsarter och därmed förbättrar förutsättningar för gamla småskogar att behålla sina skogsarter.

    5) Plantera hellre fler små skogar (1-4 ha) än färre och större. Dessa skogar bör både etableras nära intill äldre artrik skog men även fördelat i det öppna jordbrukslandskapet.

    6) Etablering av ek- eller aspbestånd skapar de bästa ljus- och markförhållanden för utvecklingen av en artrik lundflora, jämfört med andra lövträdslag.

    Fulltekst (pdf)
    Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap.pdf
  • 76.
    Båmstedt, Ulf
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Larsson, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Stenman, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Magnhagen, Carin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Sigray,, Peter
    Försvarets Forskningsinstitut.
    Effekter av undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk på fisk från Bottniska viken2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Laboratorieförsök i stora kar med fisk utsatt för ljudpåverkan, liknande den som genereras av ett vindkraftverk på 80 m avstånd, gav följande resultat: • Abborre, mört och öring från Bottniska viken visade ingen signifikant beteenderespons på någon av de enskilda frekvenserna mellan 6 och 180 Hz som testades. • Öringens födoförsök, med pungräkor som byte, visade stora individuella variationer i antal fångade byten men ingen statistiskt signifikant effekt av ljudpåverkan. • Analyser på individer av mört och öring visade ingen signifikant produktion av stresshormonet kortisol vid ljudpåverkan. • Analyser på individer av abborre visade svagt signifikant lägre produktion av stresshormonet kortisol vid ljudpåverkan. • Analyser av stresshormonet kortisol visade både på stor individuell variation och skillnad mellan arterna, med rangordningen: öring << abborre <mört. Sammantaget visar resultaten från vår studie att mört, abborre och öring inte påverkas nämnvärt av ljud som motsvarar den frekvens och ljudnivå man finner på ca 80 m avstånd från ett havsbaserat vindkraftverk. Vindkraftsljud i området utanför denna gräns har därför sannolikt ingen negativ effekt på de tre testade fiskarterna. Vi kan inte uttala oss om effekter innanför detta avstånd och heller inte generalisera resultaten till att gälla alla arter av fisk. Emellertid representerar vårt val av fiskar tre arter med olika hörselanatomi och därmed olika förmåga att registrera ljud, vilket gör resultaten mer allmängiltiga än om endast en art testats. Uppföljande mätningar av partikelaccelerationen och bakgrundsbrus vid de förhållanden som användes under försöken bekräftar att designen av experimenten var adekvata för att klarlägga effekter för ljudfrekvenser över 30 Hz. För frekvenser på 30 Hz eller lägre visade de uppföljande mätningarna av partikelacceleration att det genererade ljudet från sändarhydrofonen inte kunde särskiljas från bakgrundsbruset i experimentlokalen. För en utvärdering av biologiska effekter av sådana frekvenser krävs därför annan teknisk utrustning som kan producera höga ljudintensiteter vid låga ljudfrekvenser. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Carlsson, Carina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kyllmar, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johnsson, Holger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2002/2003: Årsrapport för miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden bedrivs mätningar för att undersöka jordbrukets påverkan på vattenkvaliteten. Växtnäringsförluster mäts i både yt- och grundvatten och lantbrukarnas odlingsåtgärder inventeras årligen. Programmet, Typområden på Jordbruksmark, ingår i den svenska miljöövervakningen med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet.

    Under det agrohydrologiska året 2002/2003 har mätningar pågått i ett 20-tal områden, varav 8 områden undersöks inom ramen för den nationella miljöövervakningen med SLU som ansvarig utförare. I övriga områden ansvarar länsstyrelsen i respektive län för undersökningarna. I följande rapport redovisas resultat från programmet för det agrohydrologiska året 1 juli 2002 till 30 juni 2003. Flödesvägda årshalter, transporter och avrinning redovisas för varje område medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. En kort genomgång görs även av odlingen i ett antal typområden.

    Året 2002/2003 kännetecknas av låg nederbörd och en varm höst och vår. Skillnaderna i nederbördsmönster mellan södra och mellersta Sverige är tydligt med en hel del nederbörd i södra Sverige under hösten medan främst våren blev nederbördsrik i de mellersta delarna av landet. Nederbörden för 2002/2003 understeg i de flesta typområdena normalnederbörden. Detta bidrog till att avrinningen blev låg och understeg långtidsmedel för merparten av områdena. I produktionsområdet Götalands skogsbygder föll den största mängden nederbörd och avrinningen var också som högst här. Tidig snö föll i oktober i vissa områden, men låg markvattenhalt och låga grundvattennivåer gjorde att avrinningen blev liten. Även under våren föll en hel del nederbörd och i samband med det ökade även avrinningen.

    Halterna av både kväve och fosfor var måttliga och i kombination med en låg avrinning blev transporten för de flesta områdena under långtidsmedel. En torr och varm höst 2002 skapade gynnsamma förhållanden för skörd och höstsådd. En stor areal höstsåddes också, men etableringen blev dålig vilket gjorde att en hel del höstgrödor utvintrade och fick sås om på våren.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 78.
    Carlsson, Carina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kyllmar, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johnsson, Holger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2003/2004: Årsrapport för miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Typområden på Jordbruksmark bedrivs mätningar i ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden. Ett av syftena är att undersöka jordbrukets påverkan på vattenkvaliteten genom att mäta växtnäringsförluster i både yt- och grundvatten och inventera lantbrukarnas odlingsåtgärder regelbundet. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I följande rapport redovisas resultat från programmet för det agrohydrologiska året 2003/2004. under året har mätningar pågått i ett 20-tal typområden, varav 8 områden undersöks inom ramen för den nationella miljöövervakningen med SLU som ansvarig utförare. I övriga typområden ansvarar länsstyrelsen i respektive län för undersökningarna. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årshalter, transporter och avrinning för varje avrinning för varje typområde medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.

    Den låga nederbörden hösten 2003 gav upphov till både låga markvattenhalter och grundvattennivåer, och gjorde också flödena i flertalet bäckar blev låga. Avrinningen kom inte igång förrän i slutet av året, men i samband med det uppmättes årets högsta halter av främst kväve i vissa typområden. Temperaturen under året och nederbördens fördelning har stor betydelse för variationen i utlakningen av framförallt kväve. Den varma hösten skapade gynnsamma förhållanden för kvävemineralisering, men den låga avrinningen gav inte upphov till någon betydande utlakning. Koncentrationen av fosfor i utloppet från avrinningsområdena beror däremot mera på jordarten i området, än på t ex andel åkermark eller temperatur, och en lika geografisk skillnad i fosforutlakning kunde inte ses som för kväve. Endast för ett fåtal typområden uppmättes högre årshalter av kväve och fosfor än medel för mätperioden. Den låga avrinningen i kombination med låga halter för flertalet typområden gjorde att även transporterna blev måttliga, både för kväve och fosfor. Merparten av transporten av kväve och fosfor från typområdena utgjordes av utlakning från åkermarken. Fosfor påverkades däremot till större del än kväve av andra näringskällor, t ex enskilda avlopp.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 79.
    Carlsson, Carina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kyllmar, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Typområden på jordbruksmark: Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2001/20022003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I det regionala miljöövervakningsprogrammet ”Typområden på jordbruksmark” undersöks för närvarande 28 stycken små jordbruksdominerade avrinningsområden. Syftet är att följa odlingens inverkan på vattenkvalitén i avrinnande vatten till bäck eller å. I denna sammanställning redovisas resultat från det agrohydrologiska året 2001/2002, bl a flödesvägda halter, transporter,klimat och hur odlingsförutsättningarna har varit.

    Åkermarkens nettoarealförlust (utlakning till rotzonen minus retentionsförluster och förluster till djupare grundvatten) har inte skattats i årets rapport. Detta innebär att det är den totala transporten som redovisas och i den ingår inte bara läckage från åkermark utan även t ex förluster från punktkällor.

    Hösten 2001 och vintern 2001/2002 var mild och på många håll nederbördsrik. Den rikliga nederbörden ledde till stora oskördade arealer hösten 2001 och även till att den höstsådda arealen blev liten. Trots riklig nederbörd blev avrinningen för områdena i Svealand måttlig. Halterna av kväve för typområdena i Svealand var däremot medel till över medel för perioden medan halterna av fosfor var i nivå med tidigare år. Den högre avrinningen som förekom i områdena i Skåne, Blekinge och Hallands län gav däremot inte upphov till några höga halter i jämförelse med långtidsmedel, varken av kväve eller fosfor. Däremot gjorde en hög avrinning att transporterna blev relativt höga och medel för produktionsområdena Götalands slätt- och mellanbygder översteg långtidsmedel betydligt för både kväve och fosfor.

    I januari 2002 förändrades programmet typområden på jordbruksmark i och med att åtta områden överfördes till ett nationellt, så kallat intensivprogram. Detta innebär bl a att vattenprover tas med tätare intervall i områdena och både i ytoch grundvatten. Som en kvalitetskontroll av analyser gjordes en jämförelse med laboratoriet på avdelningen för vattenvårdslära och två andra laboratorier som användes för två områden. Resultaten pekar på en del skillnader mellan laboratorierna t ex i metoden för analys av suspenderat material. För de laboratorier som analyserar recipientvatten från jordbruksmark skulle analys av suspenderat material, förfiltrering för fosfatanalys och bestämningen av fosfor behöva interkalibreras.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 80.
    Christensen, Pernilla
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ecke, Frauke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nilsson, Liselott
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ottvall, Richard
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Pettersson, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Skånes, Helle
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Tyboni, Maud
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Åkerholm, Marianne
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Fåglar i ett landskapsperspektiv – ett samarbete mellan Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) och Svensk Fågeltaxering (SFT)2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var tvådelat där den första delen var att ta fram en effektiv flygbildsinventeringsmetodik för att kunna inventera ett större landskapsutsnitt än 1 x 1 km rutan och den andra delen var att hitta ett samband mellan myrfåglar och de landskapsdata som vi kunde plocka fram med den nya metodiken. Den flygbildsinventeringsmetodik som tagits fram under detta projekt medför att ett större område (3 x 3 km) kan inventeras på relativt kort tid (i genomsnitt 2 dagar). Tidsåtgången för att inventera hela 5 x 5 km rutan med denna metodik uppskattas till ca 3 dagar. Skillnaden från ordinarie NILS metodik är att betydligt större strukturer fångas upp eftersom karteringsenheten är större men även att detaljrikedomen som finns inom ordinarie NILS har fått minska betydligt. Med tiden finns förhoppningen att kunna effektivisera denna typ av flygbildsinventering än mer då den flygbildsinventeringstid som lagts ned under detta projekt även räknar in utveckling av metoden. I väntan på att nya möjligheter skall utvecklas skulle den metodik som vi tagit fram kunna utgöra en bra stomme för fortsatt verksamhet på en större skala än 1 x 1 km. Våra analyser av fågelarter på myrar och landskapsdata visade att fågeldata utgjorde för lite data för att vi skulle kunna se tydliga mönster samt kunna gå ned på den detaljnivå dvs. finindelning av myren, som vi ville. Tanken med den framtagna flygbildsinventeringsmetodiken var att ge data som passade för fler organismgrupper än fåglar samt att dessa data skulle kunna nyttjas även inom andra projekt såsom lillNILS. På grund av att projektet försökte svara mot både ett specifikt behov (SFT:s) samt ett mer generellt så kan vi konstatera att valet av rutor inte blev helt optimalt för att matcha landskapsdata från myrar med fågeldata. Vid fortsatta analyser kan det vara lämpligt att göra ett urval av de rutor som ligger i områden där dessa arter har sitt häckningsområde för att på så sätt begränsa antalet rutor med noll förekomst av dessa arter. Dessutom är det önskvärt att analysera flera NILS-rutor med en totalarea av myrar mellan 150 och 220 ha.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Christensen, Pernilla
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ringvall, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Utvärdering av NILS dimensionering med avseende på styrkan i förändringsskattningar2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 82.
    Christensen, Pernilla
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av utredningen: Skador på mark och vegetation i de svenska fjällen till följd av barmarkskörning2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den totala arealen fjäll dvs. fjällbarrskog (övergångszonen mellan skogsmark och fjäll med <10 m medelhöjd på barrträden), fjällbjörkskog och mark ovan skogsgränsen (ovan fjällbjörkskogen) är i denna studie uppskattad till ca 1404 km 2 inom NILS-strata 10, varav ca 91 % utgörs av fastmark. De dominierande Natura 2000 biotoperna är fjäll- och borealhed (32 %) och nordisk fjällbjörkskog (26 %).

    En sammanställning av fältinventerade data från NILS stratum 10 visar att de finns ca 1 km stigar, körspår eller leder, > 2 dm i bredd, per km

    2 dvs. spår med en sammansättning avvikande från omgivningen pga. tramp eller fordonskörning. Var åttonde av dess stigar, körspår eller leder är påverkade av terränghjulingar.

    En tidigare genomförd enkätundersökning (Allard et al. 2004) antyder att det finns större områden med skador från terrängkörning än vad som hittades i denna studie. Detta kan bero på (1) att terrängkörningen inte orsakat större skador i fjällen och enkätundersökningen överskattat påverkansgraden eller (2) att enkätundersökningen som metod framförallt förmedlar information om lokala störningar och inte ger en bild av påverkansgraden i fjällen som helhet eller (3) att antalet NILS-ytor i fjällen måste utvidgas för att terrängkörningen skall fångas upp i högre utsträckning i fältinventeringen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Dahl, Caroline
    et al.
    Tankesmedjan Movium.
    Jergmo, Fredrik
    Tankesmedjan Movium.
    Klein, Harald
    Tankesmedjan Movium.
    Nilsson, Göran
    Tankesmedjan Movium.
    Olsson, Titti
    Tankesmedjan Movium.
    Rasmusson, Anders
    Tankesmedjan Movium.
    Bergquist, Daniel
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Emilsson, Tobias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Fransson, Ann-Mari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Randrup, Thomas B
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Andersson, Ulf E
    Naturvårdsverket.
    Ekosystemtjänsternas bidrag till god urban livsmiljö2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ekosystemtjänster uppmärksammas alltmer som ett viktigt inslag för en hållbar utveckling av städer och samhällen. Dessa handlar inte bara om ett miljö- och biodiversitetsperspektiv, utan också om hur ekosystemen bidrar till människans livsmiljö och stadens attraktivitet, samt de praktiska och rekreativa nyttor som befintlig och anlagd natur kan skapa i den byggda miljön.

    Denna rapport har tillkommit på Naturvårdsverkets initiativ, vilka också delvis har finansierat den. Arbetet har sammanfallit med ett opinionsbildande projekt, projektlett av Tankesmedjan Movium ochfinansierat av Vinnova, kallat Påverkansplattform för urbana ekosystemtjänster. Båda dessa aktiviteterhar efterfrågat kartläggning av nuläget och redovisningar av lärande exempel, varför vi har valt att arbeta integrerat med aktiviteterna. I rapporten har vi försökt att kombinera generella reflektioner med konkreta exempel. Vi har också valt att hämta lärdomar från såväl praktik som akademi och har bjudit in några av de ledande forskarna från Sveriges lantbruksuniversitet att utifrån sin forskningshorisont kommentera sådant som vi tycker oss kunna konstatera i praktiken. Det kan i något fall bli motsägelsefullt, men så är också frågan kring ekosystemtjänster i urban miljö komplext beskaffad. Som alla komplext beskaffade frågor hyser den därmed inneboende målkonflikter, åtminstone på ett generellt och övergripande plan.

    I rapporten konstaterar vi att det är viktigt och grundläggande att ekosystemtjänster behandlas som en tillgång för livsmiljöer i staden, och därmed också för arbetet med att planera, gestalta, anlägga och förvalta dessa miljöer. Utgångspunkten för ett sådant arbete behöver vara platsernas förutsättningar och de förväntningar som vi har på dessa miljöer. Möjligen kan det uppfattas som lite motsägelsefullt för en rapport med namnet ”Ekosystemtjänsteras bidrag till en god urban livsmiljö”, men vi är övertygande om att utgångspunkten för arbetet med ekosystemtjänster bör inte vara ekosystemtjänsterna själva, snarare en ökad platsspecifik kunskap och en ökad tydlighet kring samhällets uttalade målsättningar. Varför inleder vi med ett sådant påstående? Jo, för att påminna om att ekosystemtjänsterna utgår från oss människor och tjänsterna svarar mot våra behov. Det är alltså en slags konsumtion av tjänster som vi pratar om och som i all hållbar konsumtion handlar det om att balansera mellan tillgång och efterfrågan. Vi menar alltså att det inte alltid handlar om att maximera uttaget av en viss ekosystemtjänst, utan det handlar snarare om vilket behov som vi har identifierat på en viss plats eller i ett visst sammanhang samt hur ekosystemtjänsterna kan levererar på den platsen utifrån identifierade behov. Det är måhända en hårfin perspektivförskjutning, men vi menar att tar vi inte med oss detta synsätt in i diskussionen om ekosystemtjänster så befarar vi att vi får ett oönskat överutnyttjande av naturens ”gratistjänster”.

    Det pågår mycket lovvärt arbete i landet för att hitta system och verktyg som strävar efter att finna helhetssyn och mångfunktionalitet i ekosystemtjänsterna. Det finns dock en risk att verktyg blir väl generella när man försöker att fånga upp alla aspekter av hur man kan arbeta med ekosystemtjänsterna. Då riskerar implementeringsglappen också att bli för stora när generella verktyg ska appliceras på en specifik plats. Att istället lära av hur andra har gjort och ta del av varandras erfarenheter kan då vara ett värdefullt komplement och Naturvårdsverket har därför bett Tankesmedjan Movium att ta fram denna exempelsamling. Vår förhoppning är att denna rapport ska hjälpa stadsbyggnadsprocessens olika aktörer och skeden att förstå nyttan med urban natur och att ta in ekosystemtjänsterna i befintliga arbetssätt och processer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 84. Dalin, Anne-Marie
    et al.
    Malmsten, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Reproduktionsmönster och potential hos svenska vildsvin2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Reproduktionsmönster och potential hos svenska vildsvin.pdf
  • 85.
    Daneshvar, Atlasi
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Comparison of sampling methods for measurements of atmospheric deposition of POPs2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Darpö, Jan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Sandström, Jonas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Artskydd och beslutsprocesser: Ett interdisciplinärt forskningsprogram om integreringen av naturvetenskaplig kunskap och riskvärdering i förvaltning och domstolsprövning – Slutrapport2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Forskningsprojektet PROSPEC har studerat hur skyddet av djur- och växtarter hanteras inom ramen för två helt olika beslutsprocesser i Sverige; dels i tillståndsprocesser under miljöbalken (MB) för vindkraftverk, dels vid beslut under skogsvårdslagen (SVL).

    Tillståndsprocessen för vindkraft är formaliserad och genomsyrad av EU-rättens krav på utredning genom miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och samråd med den berörda allmänheten och dess organisationer. I tillståndsprocessen får de EUrättsliga och inhemska kraven på skydd av arter och andra intressen tydligt genomslag. I vår studie – som omfattar samtliga tillståndsbeslut under femårsperioden 2014–18 – har vi kunnat konstatera att processen fungerar väl och att rättspraxis utvecklas i linje med kraven på artskydd. Av de ansökta vindkraftverken fick 72 procent tillstånd och de flesta som fick avslag strandade på det kommunala vetot (12,6 procent). Avslaget av hänsyn till arter känsliga för vindkraft – rovfåglar, övriga långsamt flygande fåglar och fladdermöss – stod för enbart 9,3 procent räknat i antal vindkraftverk.

    Vid en djupare analys av ett urval av dessa ärenden har vi emellertid noterat att ansökningarna varierade kraftigt i kvalitet och var stundtals undermåliga. MKBprocessen var i vissa fall lång, vilket skulle kunna undvikas om tydliga signaler gavs från början av de ansvariga myndigheterna om brister i utredningen. Utöver fåglar och fladdermöss togs mindre hänsyn till svampar, lavar, mossor, kärlväxter, och insekter som är bundna till naturskog och andra höga värden. Under tillståndsprocesserna gavs dock goda möjligheter för intresserade att ge synpunkter och komma med kompletterande utredningen som togs till vara i beslutsfattandet. Slutligen framgick att villkoren för uppföljning (kontrollprogram) var otillräckliga eller otydliga.

    Utifrån dessa observationer rekommenderar vi därför att de data som samlas in i arbetet med MKB:n borde tillgängliggöras bättre och att krav ställs på övergripande analyser som inkluderar landskapet och arters populationer. När flera vindparker byggs måste det vara möjligt att bedöma kumulativa effekter, barriärer och fragmentering för de berörda arterna och deras livsmiljöer. Detta ofta en eftersatt och svår aspekt att bedöma vid prövningen av en enskild vindkraftpark.

    Undersökningen av skogliga artskyddsbeslut omfattar fyra distrikt inom Skogsstyrelsen under tvåårsperioden 2018–19. Vi har studerat alla beslut enligt 30 § SVL som rör artskyddsfrågor och samtliga protokoll och beslut vid samråd enligt 12:6 MB som rör skogsbruksåtgärder i områden som har mycket höga naturvärden av stor betydelse för skogens flora och fauna. Sammanlagt rör det sig om närmare 300 beslut.

    Utifrån detta material har vi kunnat konstatera att de geografiska skillnaderna mellan de norra och de södra distrikten är påtagliga. Den främsta anledningen till detta är också en av de viktigaste svagheterna i systemet, nämligen kunskapsförsörjningen när det gäller skyddade arter. Det finns helt enkelt betydligt fler observationer av prioriterade fågelarter och andra naturvärden i den södra delen av landet. Då Skogsstyrelsen inte haft någon systematisk inventering av områden med mycket höga naturvärden sedan 2006 blir systemet helt beroende på de rapporteringar som görs till Artportalen, vilket vi finner anmärkningsvärt då informationen där är beroende av besökstäthet och rapportörens intresse. Denna negativa utveckling förstärks nu genom beslutet att upphöra med nyckelbiotopsregistrering vid tillsyn vid årsskiftet 2020/21. En annan notering är att relativt få samråd under MB utlöses av artskydd, trots att skogsbruksåtgärder som kan påverka skyddade arter uttryckligen nämns i Skogsstyrelsens föreskrifter. Vidare är besluten i artskyddsärenden väldigt ensartade, variationen liten och informationen gles. Innehållsmässigt rör det sig om förbudstider, anpassning av skogsbruksåtgärder, skyddszoner eller att hela områden ska sparas. När det gäller samråd under MB föregås för det mesta besluten av fältbesök och muntlig kontakt med markägaren eller avverkningsföretaget, såvida det inte rör sig om kända artlokaler eller generella förbudstider. Beroende på värdet av ”naturvårdsintrånget” fattas beslutet under SVL eller MB, vilket medför otydligheter i regleringen.

    Vi har slutligen jämfört utvecklingen mot avregleringen av skogsbruket och de otillräckliga naturvärdesinventeringarna med de artskyddskrav som tydliggjordes i domen från EU-domstolen i målet om Skydda skogen (2021). Vår slutsats är att den nuvarande utformningen av artskyddet inom skogsbruket är otillräcklig för att leva upp till EU-rätten. Av domen följer nämligen krav på ett rättsligt bindande system för artskyddet, ett fullgott kunskapsunderlag vid beslutsfattandet, liksom transparens och möjligheter för den berörda allmänheten att komma till tals. I samtliga dessa frågor har det under det senaste året skett en försvagning av det rättsliga systemet för beslutsfattande i skogen. Vi menar därför att den regleringen måste klargöras och skärpas för att Sverige ska kunna hävda att skogsbruket är hållbart och att vi lever upp till de förpliktelser som följer av EU-rätten.

    Avsikten med vår jämförelse av de två typsituationerna för artskyddsbeslut har varit dels att illustrera skillnaden och dra slutsatser om effektiviteten i regleringen, dels att utforma ett slags standard för ”god förvaltning” med avseende på artskydd som kan vara giltig i skilda situationer. I denna senare del har vi identifierat följande faktorer som avgörande:

    • Planering i ett landskapsperspektiv så att ett gemensamt ansvar kan tas. Planer finns idag i arbetet med övergripande grön infrastruktur och regionala handlingsplaner, liksom i branschspecifika gröna skogsbruksplaner och vindkraftsplaner. Sådana planer måste dock få större betydelse i beslutsfattandet för att artskyddet ska kunna upprätthållas och förstärkas.
    • Utredningskrav på den som vill genomföra en verksamhet eller ktivitet som kan påverka arter och deras livsmiljöer på kort och lång sikt. Detta är viktigt då kunskapsläget är fragmentariskt i landskapet. Obligatoriska skogsbruksplaner över större områden kan vara en del i att fullgöra ett sådant utredningskrav. Därmed kunde man också uppnå en rättvisare ansvarsfördelning då markägare med bättre kunskaper inte missgynnas.
    • En beslutsmyndighet som har självständigt ansvar för att inventera miljövärden som har betydelse för beslutsfattandet. Ett sådant ansvar kompletterar det ansvar som bör läggas på markägaren att ta fram behövligt underlag för planering av verksamheten.
    • Tillstånds- eller anmälningsplikt med tillräckligt tidsutrymme för den ansvariga myndigheten att kontrollera verksamhetens påverkan och meddela beslut om försiktighetsåtgärder, alternativt meddela dispens.
    • Enhetlig reglering genom miljöbalken med en prövningsram som möjliggör för myndigheten att beakta påverkan i ett landskapsperspektiv och därmed kunna ställa krav på hänsyn och anpassning av åtgärder inom ett område i relation till omgivningens värden.
    • Transparens och deltagande för den berörda allmänheten och andra intresserade, gärna genom digitala plattformar.
    • Kommunikationer och remisser med regionala och nationella myndigheter med fackkunskaper gör att befintlig kunskap kan tillvaratas på bästa sätt…
    • Beslut som tydligare förklarar myndighetens ställningstaganden såväl när det gäller att inte ingripa som att meddela försiktighetsåtgärder eller dispenser.
    • En vid möjlighet att överklaga för såväl vissa fackmyndigheter som den berörda allmänheten i en och samma domstolslinje (mark- och miljödomstolarna).
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (pdf)
    bilaga
    Download (pdf)
    bilaga
  • 87.
    de Jong, Johnny
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Håstad, Olle
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Victorsson, Jonas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ödeen, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Aktivitet av fladdermöss och insekter vid ett vindkraftverk2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är väl dokumenterat att fladdermöss kan kollidera med vindkraftverk och det är viktigt att kartlägga de bakomliggande faktorerna för att minska risken för kollisioner. Det finns ett antal hypoteser som kan förklara varför fladdermöss kan förekomma vid vindkraftverkens rotorblad. En av dessa, som testas i den här studien, är att vindkraftverken attraherar insekter, och att fladdermössen nyttjar denna resurs för födosök. För att testa hypotesen placerades en insektsfälla vid nacellen på ett vindkraftverk i Småland, tillsammans med en mikrofon som registrerar fladdermusljud. Insektsfällan var en sugfälla som endast fångade insekter under natten, och utan att attrahera insekterna. Fångst av insekter och registrering av fladdermusljud gjordes under perioden 28 juni till 3 november, 2017. Samtidigt registrerades väderleksvariabler som temperatur, vindhastighet, vindriktning och nederbörd. Registrering av fladdermöss gjordes även under perioden 1 juli till 31 oktober 2018.

    Resultatet visar att det finns en korrelation mellan fladdermusaktiviteten och insektsabundansen. Det finns också signifikanta korrelationer mellan fladdermusaktivitet, temperatur och vindhastighet, liksom mellan insektsabundans och vindhastighet. Den negativa korrelationen mellan antal insekter och vindhastighet var ganska stark. Övriga korrelationer är dock ganska svaga och variationen var stor både när det gäller fladdermusaktivitet och insektsabundans. Sambanden mellan fladdermusaktivitet och väderlek tycks inte vara linjära. Fladdermusaktiviteten minskar när temperaturen sjunker under 10 grader och när vindhastigheten är större än 12 m/s. Vi kan också konstatera att det inte fanns någon korrelation mellan fladdermusaktiviteten på marken och aktiviteten uppe vid nacellen. Olika fladdermustaxa hade sin maximala aktivitet vid nacellen under olika tidpunkter, men med ett visst överlapp.

    Resultatet från studien ger stöd åt hypotesen att fladdermössen förekommer vid nacellen av vindkraftverken för födosök, men eftersom sambandet är så svagt, och variationen så stor ligger det nära till hands att anta att det finns fler faktorer inblandade, alternativt att fladdermössen är ganska dåliga på att prediktera insektsförekomsten. Ett sätt att minska dödligheten för fladdermöss i ett konfliktområde skulle kunna vara att minska vindkraftverkens attraktion av insekter (ljud, färg, belysning mm). Ett annat sätt kan vara stoppreglering under vissa väderbetingelser, och under vissa tidsperioder. Om man väljer stoppreglering blir det viktigt att så bra som möjligt ringa in under vilka förutsättningar vindkraftverken bör stå stilla. Vår bedömning är att variationen när det gäller fladdermusförekomst och dess respons på väderfaktorer kan vara ganska stor i olika geografiska regioner och det är därför viktigt att upprepa den här typen av försök på flera platser.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Blombäck, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lindsjö, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Persson, Kristian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förbättring av beräkningsmetodiken för diffus belastning av fosfor från åkermark2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Diffusa förluster av näringsämnen från åkermark är en stor och relativt osäker källa för belastning på vatten eftersom de inte går att mäta annat än i mycket små fältförsök utan måste beräknas. Metodiken för beräkning av fosforförluster för jordbruksmark är nyframtagen och grundas på läckagekoefficienter som framräknades med ICECREAMDB–modellen. Dessa läckagekoefficienter beräknades för PLC5-rapporteringen till HELCOM för 22 läckageregioner, 15 grödor, 10 jordarter, 3 lutningsklasser samt 3 klasser för markens fosforhalt (Phalt) (Brandt m.fl., 2008). Problem som uppträder på grund av bristfällig indata på nationell skala är inte fokus i detta projekt. Men eftersom bristande indata påverkar våra möjligheter att bedöma modellens prestation testades modellen och läckagekoefficienter i ett antal studieområden för vilka mer detaljerade indata redan finns eller kan skaffas. En analys av avvikelser mellan modellerade resultat och uppmätta data för avrinnande vatten utfördes för att identifiera både svagheter i metodiken och möjliga förbättringar inför framtida beräkningar. För att i största möjliga mån avskilja jordbruket som P-källa från övriga källor studerades små avrinningsområden där jordbruksförluster dominerar övriga P-källor. För att undvika osäkerheter kring Pretention i sjöar valdes dessutom områden med liten eller ingen sjöyta. Förutom denna avvikelseanalys studerades ytterligare två frågor. Den ena berör underlaget för införandet av säsongs- eller flödesberoende läckagekoefficienter vilket studerades genom statistiska analyser av mätdata. Den andra berör de iakttagna höga P-förluster i region 9 där det gjordes en jämförelse av beräkningsresultat och befintliga mätdata. Tre grundförklaringar för avvikelser mellan uppmätta och modellerade värden identifierades: 1) Indata är inte representativa eller är för grova för att kunna beskriva förhållanden i det berörda delavrinningsområdet. 2) Parametriseringen av ICECREAMDB modellen är inadekvat och/eller gjorda antaganden är osäkra 3) Processer i modellen är inte beskrivna på tillbördigt sätt och bör modifieras/bytas ut för att förbättra resultaten Beträffande gjorda antaganden med avseende på osäkerheter kring klassindelningen av lutningen och markens P-halt föreslår vi användning av regressionsekvationer som möjliggör användning av diskreta värden för varje delavrinningsområde istället för klasser. I detta projekt identifierades också ett antal områden där det finns stor potential att förbättra modellens beskrivning av viktiga processer för P-transport, där den 3 viktigaste är beskrivningen av P-kemi och P-pooler i marken. Dessutom kan användningen av modellen förbättras genom en mer jordartsberoende parametrisering av till exempel parametrar som styr fördelningen mellan ytavrinning och infiltration eller partikelgenerering. Därutöver föreslår vi en utökad kalibrering och testning av både ICECREAMDBmodellen och de framräknade läckagekoefficienterna genom att i ett första steg sätta upp, parametrisera, kalibrera och validera ICECREAMDB för relevanta observationsfält för att minska osäkerheter och testa modellens prestation. Sedan, i det andra steget, föreslår vi uppsättning, parametrisering, kalibrering och validering av en källfördelningsmodell för ett antal små, sjölösa, jordbruksdominerade avrinningsområden för att testa och validera framräknade läckagekoefficienter och ge feedback till fältmodellering samt till framtida beräkningar. Utförda statistiska analyser visar at det finns lite underlag för att kunna införa säsongsvisa eller flödesberoende läckagekoefficienter istället för den årsmedelhalt som används för tillfället. En jämförelse av de höga P-förluster i läckageregion 9 med uppmätt data visade att beräkningarna snarare underskattade än överskattade P-förluster.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 89.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Blombäck, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lindsjö, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Persson, Kristian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förbättring av beräkningsmetodiken för diffus belastning av fosfor från åkermark2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Diffusa förluster av näringsämnen från åkermark är en stor och relativt osäker källa för belastning på vatten eftersom de inte går att mäta annat än i mycket små fältförsök utan måste beräknas. Metodiken för beräkning av fosforförluster för jordbruksmark är nyframtagen och grundas på läckagekoefficienter som framräknades med ICECREAMDB–modellen. Dessa läckagekoefficienter beräknades för PLC5-rapporteringen till HELCOM för 22 läckageregioner, 15 grödor, 10 jordarter, 3 lutningsklasser samt 3 klasser för markens fosforhalt (Phalt) (Brandt m.fl., 2008).

    Problem som uppträder på grund av bristfällig indata på nationell skala är inte fokus i detta projekt. Men eftersom bristande indata påverkar våra möjligheter att bedöma modellens prestation testades modellen och läckagekoefficienter i ett antal studieområden för vilka mer detaljerade indata redan finns eller kan skaffas. En analys av avvikelser mellan modellerade resultat och uppmätta data för avrinnande vatten utfördes för att identifiera både svagheter i metodiken och möjliga förbättringar inför framtida beräkningar. För att i största möjliga mån avskilja jordbruket som P-källa från övriga källor studerades små avrinningsområden där jordbruksförluster dominerar övriga P-källor. För att undvika osäkerheter kring Pretention i sjöar valdes dessutom områden med liten eller ingen sjöyta. Förutom denna avvikelseanalys studerades ytterligare två frågor. Den ena berör underlaget för införandet av säsongs- eller flödesberoende läckagekoefficienter vilket studerades genom statistiska analyser av mätdata. Den andra berör de iakttagna höga P-förluster i region 9 där det gjordes en jämförelse av beräkningsresultat och befintliga mätdata.

    Tre grundförklaringar för avvikelser mellan uppmätta och modellerade värden identifierades:

    1) Indata är inte representativa eller är för grova för att kunna beskriva

    förhållanden i det berörda delavrinningsområdet.

    2) Parametriseringen av ICECREAMDB modellen är inadekvat och/eller gjorda antaganden är osäkra

    3) Processer i modellen är inte beskrivna på tillbördigt sätt och bör modifieras/bytas ut för att förbättra resultaten

    Beträffande gjorda antaganden med avseende på osäkerheter kring klassindelningen av lutningen och markens P-halt föreslår vi användning av regressionsekvationer som möjliggör användning av diskreta värden för varje delavrinningsområde istället för klasser.

    I detta projekt identifierades också ett antal områden där det finns stor potential att förbättra modellens beskrivning av viktiga processer för P-transport, där det viktigaste är beskrivningen av P-kemi och P-pooler i marken. Dessutom kan användningen av modellen förbättras genom en mer jordartsberoende parametrisering av till exempel parametrar som styr fördelningen mellan ytavrinning och infiltration eller partikelgenerering.

    Därutöver föreslår vi en utökad kalibrering och testning av både ICECREAMDBmodellen och de framräknade läckagekoefficienterna genom att i ett första steg sätta upp, parametrisera, kalibrera och validera ICECREAMDB för relevanta observationsfält för att minska osäkerheter och testa modellens prestation. Sedan, i det andra steget, föreslår vi uppsättning, parametrisering, kalibrering och validering av en källfördelningsmodell för ett antal små, sjölösa, jordbruksdominerade avrinningsområden för att testa och validera framräknade läckagekoefficienter och ge feedback till fältmodellering samt till framtida beräkningar.

    Utförda statistiska analyser visar at det finns lite underlag för att kunna införa säsongsvisa eller flödesberoende läckagekoefficienter istället för den årsmedelhalt som används för tillfället. En jämförelse av de höga P-förluster i läckageregion 9 med uppmätt data visade att beräkningarna snarare underskattade än överskattade P-förluster

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 90.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Blombäck, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lindsjö, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Persson, Kristian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förbättring av beräkningsmetodiken fördiffus belastning av fosfor från åkermark2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Diffusa förluster av näringsämnen från åkermark är en stor och relativt osäker källa för belastning på vatten eftersom de inte går att mäta annat än i mycket små fältförsök utan måste beräknas. Metodiken för beräkning av fosforförluster för jordbruksmark är nyframtagen och grundas på läckagekoefficienter som framräknades med ICECREAMDB–modellen. Dessa läckagekoefficienter beräknades för PLC5-rapporteringen till HELCOM för 22 läckageregioner, 15 grödor, 10 jordarter, 3 lutningsklasser samt 3 klasser för markens fosforhalt (Phalt) (Brandt m.fl., 2008).

    Problem som uppträder på grund av bristfällig indata på nationell skala är inte fokus i detta projekt. Men eftersom bristande indata påverkar våra möjligheter att bedöma modellens prestation testades modellen och läckagekoefficienter i ett antal studieområden för vilka mer detaljerade indata redan finns eller kan skaffas. En analys av avvikelser mellan modellerade resultat och uppmätta data för avrinnande vatten utfördes för att identifiera både svagheter i metodiken och möjliga förbättringar inför framtida beräkningar. För att i största möjliga mån avskilja jordbruket som P-källa från övriga källor studerades små avrinningsområden där jordbruksförluster dominerar övriga P-källor. För att undvika osäkerheter kring Pretention i sjöar valdes dessutom områden med liten eller ingen sjöyta. Förutom denna avvikelseanalys studerades ytterligare två frågor. Den ena berör underlaget för införandet av säsongs- eller flödesberoende läckagekoefficienter vilket studerades genom statistiska analyser av mätdata. Den andra berör de iakttagna höga P-förluster i region 9 där det gjordes en jämförelse av beräkningsresultat och befintliga mätdata.

    Tre grundförklaringar för avvikelser mellan uppmätta och modellerade värden identifierades:

    1) Indata är inte representativa eller är för grova för att kunna beskriva förhållanden i det berörda delavrinningsområdet.

    2) Parametriseringen av ICECREAMDB modellen är inadekvat och/eller gjorda antaganden är osäkra

    3) Processer i modellen är inte beskrivna på tillbördigt sätt och bör modifieras/bytas ut för att förbättra resultaten

    Beträffande gjorda antaganden med avseende på osäkerheter kring klassindelningen av lutningen och markens P-halt föreslår vi användning av regressionsekvationer som möjliggör användning av diskreta värden för varje delavrinningsområde istället för klasser.

    I detta projekt identifierades också ett antal områden där det finns stor potential att förbättra modellens beskrivning av viktiga processer för P-transport, där den viktigaste är beskrivningen av P-kemi och P-pooler i marken. Dessutom kan användningen av modellen förbättras genom en mer jordartsberoende parametrisering av till exempel parametrar som styr fördelningen mellan ytavrinning och infiltration eller partikelgenerering.

    Därutöver föreslår vi en utökad kalibrering och testning av både ICECREAMDBmodellen och de framräknade läckagekoefficienterna genom att i ett första steg

    sätta upp, parametrisera, kalibrera och validera ICECREAMDB för relevanta observationsfält för att minska osäkerheter och testa modellens prestation. Sedan, i det andra steget, föreslår vi uppsättning, parametrisering, kalibrering och validering av en källfördelningsmodell för ett antal små, sjölösa, jordbruksdominerade avrinningsområden för att testa och validera framräknade läckagekoefficienter och ge feedback till fältmodellering samt till framtida beräkningar.

    Utförda statistiska analyser visar at det finns lite underlag för att kunna införa säsongsvisa eller flödesberoende läckagekoefficienter istället för den årsmedelhalt som används för tillfället.

    En jämförelse av de höga P-förluster i läckageregion 9 med uppmätt data visade att beräkningarna snarare underskattade än överskattade P-förluster.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 91.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hellgren, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Futter, Martyn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Brandt, Maja
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Suspenderat material –transporter och betydelsen för andra vattenkvalitetsparametrar2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Erosion och transport av suspenderat material i vatten är i Sverige sällan av en sådan omfattning att det utgör ett allvarligt storskaligt miljöproblem. I vissa fall kan dock suspenderat material och ökad grumlighet ha direkta negativa effekter på akvatiska ekosystem genom t. ex. påverkan på fisklek, utslagning av filtrerare som t.ex. stormusslor och minskad primärproduktion och därmed minskad födotillgång. Sedimentering av partiklar kan också förändra livsförutsättningarna för bottenfauna vilket kan resultera i förändrad artsammansättning. Dessutom är suspenderat material som bärare av näringsämnen, främst fosfor, och även andra ämnen (som t. ex. metaller, bekämpningsmedel, organiska miljögifter mm) mycket betydelsefull för de totala transporterade mängderna av dessa ämnen. I SMED-kontexten är det intressant att vidare studera transport av suspenderat material eftersom både fosfor-och metalltransporter påverkas av dessa processer.

    Syftet med denna studie är att sammanställa och utvärdera befintlig litteratur och data över sedimenttransport i Sverige och kopplingar till fosfor och eventuellt andra ämnen samt att försöka fördjupa vår förståelse av transportdynamiken genom att modellera vatten och sedimenttransport.

    Statistiska signifikanta samband mellan halter och transport av suspenderat materi-al och dominerande jordarter i tillrinningsområden hittades både för små jord-bruksdominerade avrinningsområden och för större områden. Högre andel lerjordar resulterade i högre halter/transporter av suspenderat material vilket tyder på en högre erosionsbenägenhet av lerjordar jämfört med grövre sandjordar. För de större avrinningsområdena fanns även ett positivt och statistiskt signifikant samband med andel åkermark i tillrinningsområdet.

    Olika angreppssätt med modellering testades för Sävjaåns avrinningsområde. För det första visade en analys av olika delar av den hydrologiska cykeln med hjälp av FyrisQ-modellen på två intressanta samband. Högre halter av suspenderat material var kopplade till perioder då blötare förhållanden rådde i avrinningsområdet samt vid snösmältningsepisoder. För det andra, tillämpades INCA-Sed modellen för första gången i Sverige. Denna tillämpning visar att modellen kan vara användbar för att öka förståelsen av mobilisering och transport av sediment under svenska förhållanden, även om fler studier behövs för att öka tillförlitligheten och minska osäkerheterna

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Johansson, Holger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Dokumentation av analyser av faktorer i de identifierade områdenFörbättringar i beräkningar av jordbruksläckagetUtvärderingen av ett antal förbättringsförslag - Bilaga 22010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 93.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nisell, Jakob
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Brandt, Maja
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Söderström, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Jordartskarta för jordbruksmark – jämförelsestudie mellan olika metoder för interpolation av mätpunkter samt testning av deras betydelse för PLC-beräkningar2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Jordarten har en betydande roll för nivåer av näringsläckage från åkermarken. Därmed skapar en pålitlig kartläggning av jordartsfördelningen förutsättningar för trovärdiga beräkningar av näringsämnesförluster från åkermark. Eftersom det finns påtalade brister i den existerande jordartskartan både vad det gäller upplösningen och precisionen testades inom detta projekt möjligheter att förbättra den existerande kartan samt att validera och verifiera interpoleringsresultat. Skåne användes som studieområde för testning av olika metoder att förbättra den existerande kartan. Det visades att de data som står till grund för jordartskartan har ett antal brister som i sin tur kraftigt påverkar möjligheterna att använda vissa beprövade geostatistiska metoder. De två viktigaste bristerna är att punkternas täthet är låg samt att deras geografiska läge inte är precist fasställt utan att positionen av en majoritet av punkterna bestäms av avrundade koordinater. Detta gör att geostatistikens huvudantagande, att värdena blir mer lika med minskat avstånd mellan provpunkterna, inte uppfylls, och interpoleringsresultaten blir otillfredsställande. Med hänsyn till ovan nämnda bristfälligheter samt till det faktum att interpolering av texturpartiklar ändå är en omväg för att ta fram en jordartskarta, testades i detta projekt en annan metod där jordarten i de icke-provtagna punkterna bestämdes utifrån jordarten i den närmaste provtagna punkten, med SGU:s lokala karta som styrande för avgränsningar mellan olika jordartsgrupper. Den framtagna kartan jämfördes med den existerande kartan och validerades mot tre oberoende dataset. Huvudslutsatsen av utförda valideringar är att den nyframtagna kartan förbättrar upplösningen (kartan innehåller fler jordarter) medan noggrannheten i bestämningen inte blir sämre jämfört med den existerande jordartskartan. Övriga fördelar är att den nyframtagna kartan bättre återspeglar de bakomliggande punkterna samt att punkternas täthet återspeglas bättre. Dessutom är övergångarna mellan olika jordarter mer naturliga eftersom de styrs av SGU:s lokala jordartskarta. Effekten på kväve- och fosforbelastningen av en ändrad jordartskarta för Skåne har testats med hjälp av HBV-NP modellkörningar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att effekterna blir mer tydliga för fosfor än för kväve. Samtidigt är effekterna tydligare lokalt än regionalt, och den partikulära fosforn påverkas i högre utsträckning än den lösta fosforn. Den nyframtagna metodiken är tämligen enkel och kan tillämpas för hela Sverige, förutsatt att vissa villkor uppfylls.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 94.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Orback, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wallin, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Blombäck, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Johnsson, Holger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kyllmar, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kalibrering och validering av jordbruksläckagekoefficienter och beräkning av retention i små sjölösa områden2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De svenska PLC-beräkningarna av näringsämnesbelastning från jordbruksmark är baserade på läckagekoefficienter som är framtagna med NLeCCS systemet med ingående modellerna SOILNDB (för kväve) och ICECREAMDB (för fosfor) samt verktyg för växtföljdsgenerering och för beräkning av läckagekoefficienter. Dessa beräkningar utförs för en upplösning motsvarande ett fält. Utifrån dessa läckage-koefficienter beräknas enligt PLC5-metodiken arealviktade läckagehalter för varje delavrinningsområde där rådande grödfördelningen (för ett specifikt år) används tillsammans med delavrinningsområdesspecifika uppgifter om dominerande jordart, tillhörighet till produktionsområde, lutning (enbart fosfor) och fosforhalt (enbart fosfor). Genom att testa läckagehaltsberäkningarna i jordbruksdominerade små, sjölösa avrinningsområden kan både läckagekoefficienter och indata till läckagehaltsberäkningarna utvärderas. Därför har vi inom ramen för detta projekt testat och utvärderat läckagekoefficienter och arealviktade läckagehalter i sju små avrinningsområden som domineras av jordbruksmark och där jordbruket är den största bidragande källan till näringsämnesförluster. Detta gjordes genom tillämpning av källfördelningsmodellering i ovan nämnda små avrinningsområden där två huvudscenarier simulerades. I det första scenariot utnyttjades samma indata som användes i respektive område vid PLC5-beräkningarna. I det andra scenariot togs alla tillgängliga lokala data fram för att försöka förbättra indata med avseende på jordartsfördelning, fosforhalter i marken, lutning, odlingsdata mm. Ytterligare två scenarier modellerades i de fall där enbart anpassning till bättre lokala indata inte kunde förklara avvikelser mellan uppmätta och modellerade värden. I dessa scenarier ändrades även läckagekoefficienterna genom att nya läckagekoefficienter togs fram antingen från NLeCCS genom bättre anpassad växtföljd, eller genom omkörning av ICECREAMDB-modellen. Både kväve och fosfor modellerades med FyrisNP-modellen och resultaten jämfördes med uppmätta halter och transporter. Modelleringsperiod var nio och ett halvt år med ett tidssteg på en vecka vilket harmoniserar med kalibreringsdata från befintliga miljöövervakningsprogram. Generellt visar resultat i detta projekt att arealviktade läckagehalter fram-räknade utifrån läckagekoefficienter kan beskriva transporter av näringsämnen på ett tillfredställande sätt, oftast dock först efter att hänsyn tagits till lokala för-hållanden. Med tanke på vald skala kan man också konstatera att vissa avvikelser är en logisk konsekvens av den valda metodiken med läckagekoefficienter som representerar ett årsmedelvärde. I vissa fall visade det sig också att rimliga förklaringar för de avvikande resultaten ibland saknas, och att en djupare förståelse av styrande processer är nödvändigt innan vi ens på ett konceptuellt sätt kan förbättra modellerna.

    Retentionsberäkningar ingick också i modelleringen där framförallt fosfor-retention mellan fältets kant och vattendragen är intressant eftersom hänsyn inte tagits till dessa processer vid PLC5-beräkningar. Även om en viss relation mellan fosforretention och områdens storlek framträder i modelleringar så är underlaget 7

    för litet för att kunna ge generella rekommendationer för de nationella beräkningarna. Eftersom rimliga resultat kunde uppnås i de flesta fall med tämligen enkla anpassningar och förbättringar av indata anser vi att den tillämpade metodiken kan vara ett sätt att validera erhållna läckagekoefficienter från fältmodellerna i ett tidigt stadium innan de används för nationella beräkningar. Därför föreslår vi att detta steg inkorporeras i kommande PLC-beräkningar som en extra utvärdering och justering av framtagna läckagekoefficienter innan de används för de nationella beräkningarna

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Widén-Nilsson, Elin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Pollution Load Compilation 5 (PLC5) -beräkningen beskrevs fosforhalten (P-halten) i marken genom att dela in jordbruksmarken geografiskt i tre klasser där den lägsta klassen (P-klass 1) motsvarade en medelhalt av 60,7 mg P/100 g jord. Denna lägsta klass användes därefter i bakgrundsberäkningar av fosforläckaget för att kunna utskilja den antropogena belastningen från jordbruksmark från den totala belastningen från jordbruksmark. Ett enda värde på P-bakgrundshalt tar inte hänsyn till de naturliga variationerna i P-bakgrundshalten i den svenska åkermarken. I detta projekt utvärderade vi en annan metod för att kvantifiera bakgrundsbelastningen där vi använde fosforhalter i svensk jordbruksmark (P-HCl) i alven (40-60 cm) vid beräkning av bakgrundsförlusterna. Först jämförde vi dessa data med motsvarande data för svensk skogsmark för att bedöma likheter och skillnader i den geografiska variationen av Phalter över Sverige. Dessa två oberoende dataset uppvisar stora likheter och samvarierar åtminstone i den skala som jämförelsen gjordes i, det vill säga mellan olika utlakningsregioner. För det andra jämfördes P-halter i alven med motsvarande P-halter i matjorden i svensk åkermark, och med hänsyn tagen till gödslingsintensitet. De erhållna resultaten visar ett starkt samband mellan P-halter i matjorden och gödslingsintensiteten, medan ett sådant samband saknas för P-halter i alven, vilket stärker antagandet att alven är opåverkad av gödsling och därmed representativ som P-bakgrundshalt. Därefter beräknade vi effekterna av ändringar i P-bakgrundshalt, i förhållande till PLC5-resultatet. Både den översiktliga beräkningen och en mer fördjupad beräkning med osäkerhetsanalys tyder på att bakgrundsbelastningen från svensk åkermark, beräknad utifrån de nya bakgrundshalterna, blir lägre (ca 100 ton brutto) jämfört med PLC5- resultatet. Det är viktigt att betona att denna minskning består även om man tar hänsyn till osäkerheten i jordartsfördelningen, som troligtvis är den viktigaste källan till osäkerhet. Detta behöver dock inte innebära att den framräknade skillnaden utgörs enbart av en högre antropogen jordbruksbelastning. Nyare studier visar också att belastningen från skogen kan vara större än vad som beräknades i PLC5. Mer detaljerade beräkningar krävs dock för att till fullo kvantifiera om, eller i hur stor omfattning förändringarna som visats i dessa nya rön kompenserar varandra

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Widén-Nilsson, Elin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Pollution Load Compilation 5 (PLC5) -beräkningen beskrevs fosforhalten

    (P-halten) i marken genom att dela in jordbruksmarken geografiskt i tre

    klasser där den lägsta klassen (P-klass 1) motsvarade en medelhalt av 60,7

    mg P/100 g jord. Denna lägsta klass användes därefter i

    bakgrundsberäkningar av fosforläckaget för att kunna utskilja den

    antropogena belastningen från jordbruksmark från den totala belastningen

    från jordbruksmark. Ett enda värde på P-bakgrundshalt tar inte hänsyn till

    de naturliga variationerna i P-bakgrundshalten i den svenska åkermarken. I

    detta projekt utvärderade vi en annan metod för att kvantifiera

    bakgrundsbelastningen där vi använde fosforhalter i svensk jordbruksmark

    (P-HCl) i alven (40-60 cm) vid beräkning av bakgrundsförlusterna.

    Först jämförde vi dessa data med motsvarande data för svensk skogsmark

    för att bedöma likheter och skillnader i den geografiska variationen av Phalter

    över Sverige. Dessa två oberoende dataset uppvisar stora likheter och

    samvarierar åtminstone i den skala som jämförelsen gjordes i, det vill säga

    mellan olika utlakningsregioner. För det andra jämfördes P-halter i alven

    med motsvarande P-halter i matjorden i svensk åkermark, och med hänsyn

    tagen till gödslingsintensitet. De erhållna resultaten visar ett starkt samband

    mellan P-halter i matjorden och gödslingsintensiteten, medan ett sådant

    samband saknas för P-halter i alven, vilket stärker antagandet att alven är

    opåverkad av gödsling och därmed representativ som P-bakgrundshalt.

    Därefter beräknade vi effekterna av ändringar i P-bakgrundshalt, i

    förhållande till PLC5-resultatet. Både den översiktliga beräkningen och en

    mer fördjupad beräkning med osäkerhetsanalys tyder på att

    bakgrundsbelastningen från svensk åkermark, beräknad utifrån de nya

    bakgrundshalterna, blir lägre (ca 100 ton brutto) jämfört med PLC5-

    resultatet. Det är viktigt att betona att denna minskning består även om man

    tar hänsyn till osäkerheten i jordartsfördelningen, som troligtvis är den

    viktigaste källan till osäkerhet. Detta behöver dock inte innebära att den

    framräknade skillnaden utgörs enbart av en högre antropogen

    jordbruksbelastning. Nyare studier visar också att belastningen från skogen

    kan vara större än vad som beräknades i PLC5. Mer detaljerade beräkningar

    krävs dock för att till fullo kvantifiera om, eller i hur stor omfattning

    förändringarna som visats i dessa nya rön kompenserar varandra.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 97.
    Djodjic, Faruk
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Widén-Nilsson, Elin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Pollution Load Compilation 5 (PLC5) -beräkningen beskrevs fosforhalten (P-halten) i marken genom att dela in jordbruksmarken geografiskt i tre klasser där den lägsta klassen (P-klass 1) motsvarade en medelhalt av 60,7 mg P/100 g jord. Denna lägsta klass användes därefter i bakgrundsberäkningar av fosforläckaget för att kunna utskilja den antropogena belastningen från jordbruksmark från den totala belastningen från jordbruksmark. Ett enda värde på P-bakgrundshalt tar inte hänsyn till de naturliga variationerna i P-bakgrundshalten i den svenska åkermarken. I detta projekt utvärderade vi en annan metod för att kvantifiera bakgrundsbelastningen där vi använde fosforhalter i svensk jordbruksmark (P-HCl) i alven (40-60 cm) vid beräkning av bakgrundsförlusterna.

    Först jämförde vi dessa data med motsvarande data för svensk skogsmark för att bedöma likheter och skillnader i den geografiska variationen av Phalter över Sverige. Dessa två oberoende dataset uppvisar stora likheter och samvarierar åtminstone i den skala som jämförelsen gjordes i, det vill säga mellan olika utlakningsregioner. För det andra jämfördes P-halter i alven med motsvarande P-halter i matjorden i svensk åkermark, och med hänsyn tagen till gödslingsintensitet. De erhållna resultaten visar ett starkt samband mellan P-halter i matjorden och gödslingsintensiteten, medan ett sådant samband saknas för P-halter i alven, vilket stärker antagandet att alven är opåverkad av gödsling och därmed representativ som P-bakgrundshalt.

    Därefter beräknade vi effekterna av ändringar i P-bakgrundshalt, i förhållande till PLC5-resultatet. Både den översiktliga beräkningen och en mer fördjupad beräkning med osäkerhetsanalys tyder på att bakgrundsbelastningen från svensk åkermark, beräknad utifrån de nya bakgrundshalterna, blir lägre (ca 100 ton brutto) jämfört med PLC5- resultatet. Det är viktigt att betona att denna minskning består även om man tar hänsyn till osäkerheten i jordartsfördelningen, som troligtvis är den viktigaste källan till osäkerhet. Detta behöver dock inte innebära att den framräknade skillnaden utgörs enbart av en högre antropogen jordbruksbelastning. Nyare studier visar också att belastningen från skogen kan vara större än vad som beräknades i PLC5. Mer detaljerade beräkningar krävs dock för att till fullo kvantifiera om, eller i hur stor omfattning förändringarna som visats i dessa nya rön kompenserar varandra.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Duberg, Jon
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Ericson, Ylva
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:1. Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002-20162017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]
    • Fångsterna under provfisket 2016 skiljer sig en del från tidigare år. Till exempel var den trofiska novån den lägsta och diversitetsindexet var det högsta som uppmätts sedan provfisket startade 2002. Detta kan förklaras av en ökad fångst av arter som inte är rovfiskar, främst abborre som är den dominerande rovfisken i Lagnö.
    • Fångsten av karpfisk, framför allt mört, var också jämförelsevis hög i 2016 års fiske. Under 2015 och 2016 var fångsten karpfiskar för första gången, sedan provfisket i Lagnö inleddes 2002, högre än fångsten av abborre. Orsaken till detta kan vara en kombination av gynnsamma förhållanden för karpfisken (t.ex. nääringsbelastning och minskat predationstryck från rovfisk och möjligen mindre gynnsamma förhållanden för abborren såsom högt fisketryck (framförallt från fritidsfiske) i kombination med en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv och hög exploatering av lek och uppväxthabitat i Lagnös närområde.
    • Fångsten av stora individer (> 30 cm) har minskat över tid sedan provfisket startade. 2016 fångades det lägsta antalet abborar sedan provfisket inleddes 2002. Vad detta beror på är oklart men kan möjligen kopplas till ökat fisketryck och/eller en ökad naturlig dödlighet.
    • Totalfångsten visar en positiv trend samtidit som antalet fångade arter per år visar en negativ trend, samverkan av dessa trender bidrar till ett ökat diversitetsindex och minskat trofiskt index.
    • De arter där det ses förändringar sedan provfisket startade är strömming och tånglake som visar ökande trender, samt björkna och gädda som visar nedåtgående trender.
    • Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket; torsk och vimma.
    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen längs Sveriges kuster. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Lagnö nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk som ligger på en för hög nivå.
    • Sammanfattningsvis är det värt att notera att om den utveckling vi ser i Lagnö (med färre stora fiskar, färre stora rovfiskar som gädda och gös, ökade nivåer av karpfisk samt färre arter i fångsten) fortsätter så är det oroande och det är en förändring som inte är önskvärd.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 99.
    Duberg, Jon
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Landfors, Fredrik
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Ericson, Ylva
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:2. Vaxholm (Egentliga Östersjön) 20162017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]
    • I Vaxholm uppmättes något högre medeltemperatur samt lägre siktdjup och salthalt jämfört med närliggande provfiskestationerna i Lagnö. Det lägre siktdjupet indikerar att Vaxholm kan vara mer påverkat av övergödning än Lagnö.
    • Sammanlagt fångades 13 arter under provfisket 2016. Mört är den vanligaste arten i fångsten (43 procent), följt av abborre, strömming, gers och braxen.
    • Fångsten av stora individer (> 30 cm) domineras av braxen och abborre men även gös och sik förekommer i fångsten. Under provfisket 2016 fångades mer än tre gånger så många stora abborrar (25 cm och över) mot vad som fångades i det närliggande provfiskeområdet Lagnö under 2016. Även fångsterna av gös över 30 respektive 40 cm var högre än i Lagnö.
    • Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm var 28,9 individer per ansträngning vilket är högt jämfört med det närliggande provfiskeområdet i Lagnö.
    • 2016 är första året som provfiske utförs i Vaxholm och med anledning av detta är det svårt att dra några slutsatser om fisksamhällets struktur och funktion. Överlag är det dock inga stora avvikelser jämfört med närliggande områden frånsett den höga andelen mört, vilket kan bero på att området runt Vaxholm är näringsrikt. Intressant är även att det fångades förhållandevis mycket stor abborre, detta trots att området är mycket populärt för fritidsfiske.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Díaz González, José David
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    A time study and description of the workmethods for the field work in the National Inventory of Landscapes in Sweden2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A TIME STUDY AND DESCRIPTION OF THE WORK METHODS FOR THE FIELD WORK IN THE NATIONAL INVENTORY OF LANDSCAPES IN SWEDEN

    Fieldwork is an essential part of forest or environmental inventories and has one of the biggest parts of the budget, but the way in which the resources are distributed is usually unknown. The use of a time study of the inventory fieldwork seems to be a good approach to understand the way the resources are distributed. Time studies have already been used for many years in the industry and in the forest sector in order to analyze and optimize the working methods.

    This study applies this methodology to study fieldwork of the National Inventory of Landscapes in Sweden, (NILS) during the season 2004. NILS survey the biological diversity, its factors and other cultural and recreational values from a national perspective and study its changes over time. Fieldwork is done by teams of two persons distributed along the whole of Sweden and includes transportation, field inventory and administrative work.

    Each team spend an average of two hours and 25 minutes travelling to the location of the  area of study every working day, in addition they have to walk an average of 16 minutes. The field inventory is divided into plots and lines. The average time per each plot done by two persons is 34 minutes. The average time per each line done by two persons is 18 minutes. The average time spend by a team in the administrative work is 42 minutes every day. The estimation of the cost of each plot is 1592 SEK and each line 859 SEK. There are 7572 plots and lines distributed in to 631 landscape areas to be inventoried one fifth every year in a cycle of five years.

    The main factors that influence the consumed time considered in this study are: Area, number of divisions of the plot, number of intersections found in the line and presence of obstacles that makes the plot or parts of the line inaccessible. There are some other factors that should be analyzed in future studies by comparison of the time consumed and the data obtained in the inventory. The working method used by the different teams was very similar with only a few differences often due to the differences between the areas. There is a great potential to continue this line of investigation within inventories since there is not much done in this direction.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 51 - 100 of 546
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf