Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 546
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Jönsson, K. Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Widenfalk, Lina A.
    Greensway AB.
    Bergström, Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Elofsson, Katarina
    Aarhus University.
    Alkan Olsson, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Öckinger, Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Karlsson, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Hanson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Cole, Scott
    Utförare miljöövervakning, Företag, WSP.
    Josefsson, Jonas
    Greensway AB.
    Josefsson, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Ekologisk kompensationsom verktygi miljömålsarbetet: Syntes från en forskningssatsning2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör en syntes av de sju projekt som finansierades inomNaturvårdsverketsoch Havs- och vattenmyndighetens forskningssatsning inomområdet ekologisk kompensation som pågick 2018–2021. Syntesprojektet har utgåttdels från slutrapporterna från de enskilda projekten, dels från myndigheternasuttryckta önskemål om belysning av vissa specifika aspekter inom tillämpningen avekologisk kompensation. Rapporten täcker därför inte in alla resultat och slutsatserfrån forskningsprojekten utan har inriktat sig på följande teman: (i) etiska argumentkring ekologisk kompensation, (ii) förutsättningarna för lagstyrd och frivilligkompensation,(iii) modeller för beräkning av miljöskador och kompensationseffekter,och (iv) uppföljning och utvärdering av kompensationsåtgärder.

    Tillämpningen av ekologisk kompensation har idag en relativt begränsad omfattning,men skulle kunna utvecklas till ett mer använt styrmedel. I rapporten pekas dockpå en rad aspekter som behöver åtgärdas och utvecklas för att ekologisk kompensationska bidra till att förlusterna av biologisk mångfald och ekosystemtjänster stoppas ellervänds till en nettouppbyggnad av miljövärden. Syntesprojektet resulterade i en radolika förslag riktade till berörda myndigheter som förväntas vara avgörande förekologisk kompensation som styrmedel. Dessa summeras kortfattat nedan:

    Lagstiftning och nationell policy

    • Skadelindringshierarkin bör få ett starkt lagstöd och kopplingen mellan hierarkinoch principen om tvådelad prövningen bör klargöras
    • Målet med ekologisk kompensation bör formuleras och uttryckas i lagstiftningoch nationella policydokument
    • Lagstiftning bör tas fram gällande regler för när ekologisk kompensation inteska tillämpas utan exploatering i stället helt ska undvikas
    • Utredning behövs kring om ett mål om nettovinst vid ekologisk kompensationbör formuleras i miljöbalken, respektive om det ska uttryckas tydligare som endel av de svenska miljökvalitetsmålen
    • Krav på systematisk uppföljning bör ingå som standard för alla kompensationsåtgärderbaserade på beslut utifrån miljöbalken
    • Nationella riktlinjer bör utvecklas för uppföljning och utvärdering av ekologiskkompensation, och dessa bör även förtydliga vem som bär ansvaret för att utföraoch bekosta dessa

    Utveckling av kompensationspooler

    • Ytterligare utredning bör göras kring förutsättningarna för att införa kompensationspooleri privat och offentlig regi, bland annat gällande ansvar samt socialaoch samhällsekonomiska effekter

    Frivillig kompensation: kommunal och näringsliv

    • Nationellt gemensamma riktlinjer och utökad vägledning för frivillig kompensationbör utvecklas för att klargörai. hur berörda aktörer kan och bör organisera arbetet med frivillig kompensationii. hur målet med kompensationen bör definieras och i samband med det hureffekterna av införda kompensationsåtgärder bör följas upp
    • Tydligare stöd och riktlinjer bör utvecklas för vad som bör ingå i översiktsplaner,detaljplaner, grönplaner och naturvårdsplaner för att kunna skapa ett konsistent,transparent och mer strategiskt kommunalt arbete med kompensation, somockså går att följa upp och utvärdera

    Beräkning och bedömning

    • Policydokument och riktlinjer bör upprättas för att styra handlingsutrymmet vadgäller naturtypisk, rumslig och tidsmässig flexibilitet inom ekologisk kompensation
    • Nationella riktlinjer bör av försiktighetsskäl förorda och rekommendera konkretamultiplikatorer för hantering av osäkerhet, även kopplat till samhällsekonomiskaaspekter
    • Förslag bör tas fram på hur det går att förbättra möjligheterna att tillämpa ettlandskapsperspektiv vid genomförande av ekologisk kompensation
    • Beräkningsmodeller som inkluderar samhällsekonomiska, sociala och ekologiskaperspektiv bör utvecklas vidare, och dessa bör även beakta juridiska aspekter
    • Nationella riktlinjer bör utvecklas för vilka typer av mått på miljöegenskaper somföreträdesvis kan tillämpas i beräkningen av omfattningen av ekologisk kompensation,samt i vilka fall som enklare specifika schablonvärden kan användas

    Delaktighet

    • Deltagandeprocesser bör utvecklas som främjar inkludering av berörda samhällsgrupperi beslutsfattande kring ekologisk kompensation

    Kunskap, uppföljning och utvärdering

    • Riktlinjer bör utvecklas för hur data från initierade och genomförda kompensationsprojektska sammanställas och tillgängliggöras, samt en nationell databas tas framför att stödja detta
    • En nationell geografisk databas bör tas fram för dokumentation av implementeradekompensationsområden för långsiktig uppföljning
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 302.
    Jönsson, Mari
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ruete, Alejandro
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gunnarsson, Urban
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Kellner, Olle
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Snäll, Tord
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Övervakning av värdefulla skogsbiotoper: en utvärdering av extensivmetoden efter 10 år2015Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Mellan åren 2009-2011 genomfördes de första återinven­teringarna av de 19 nyckelbiotoper, 17 naturreservat och fyra äldre produktionsskogar i Dalarnas och Gävleborgs län som inventerades tio år tidigare 1998-2002 inom över­vakningsprogrammet ”Extensiv övervakning av biotopers innehåll med inriktning mot biologisk mångfald” (Exten­sivmetoden). I den här rappor­ten redovisas tillståndet vid återinventeringarna 2009- 2011 samt metodens effektivitet för övervakning och uppföljning av biologisk mångfald i dessa naturreservat, nyckelbiotoper och produktionsbestånd. Den ursprungliga tanken med Extensivmetoden är att inventeringarna ska upprepas vart tionde år för en viss grupp av objekt. Syftet här har varit att svara på (1) vilka förändringar som har skett för enskilda objekt samt en viss grupp av objekt för olika skogliga variabler, indikatorarter och vanliga ved­svampar, (2) hur små/stora genomsnittliga förändringar som kan avläsas med statistisk signifikans för enskilda objekt och en grupp av objekt och (3) vilka förändringar som har skett under 10-årsperioden i de skyddade områ­dena respektive nyckelbiotoperna jämfört med de äldre produktionsbestånden och ”vanlig” skogsmark baserat på riksskogstaxeringens data?

    Resultaten visade att mängden substrat, antalet fö­rekomster av indikatorarter och enskilda arter varierar mer än vad som kan förväntas av slumpen mellan olika grupper av inventeringsobjekt. Reservaten var generellt mer strukturellt mångfaldiga och artrika än produktionsbestånden, med mer lövträd, död ved av olika slag och fynd av indikatorarter per hektar. Nyckelbiotoper intog en mellanposition och hade lägre volym av död ved per hektar än naturreservaten. Medelfrekvensen indikatorar­ter och vanliga vedsvampar var i genomsnitt högre per hektar i naturreservat jämfört med nyckelbiotoper. Lägre medelfrekvenser av vanliga vedsvampar i nyckelbioto­perna kunde till stor del förklaras av en högre frekvens av fnöskticka F. fomentarius i reservaten.

    Ingen förändring kunde statistiskt säkerställas för någon av de studerade skogliga variablerna, artgrupperna eller arterna i reservaten eller nyckelbiotoperna efter 10 år. Artrikedomen av indikatorarter förblev också opåver­kad över tidsperioden. Detta betyder att både skyddade naturreservat och frivilligt avsatta nyckelbiotoper hade upprätthållit en mångfald av skogliga strukturer och arter under den angivna tidsperioden. Den här rapporten är därmed den första empiriska studien som visar att artrikedomen och frekvensen av skogliga indikatorarter och vanliga vedsvampar var oförändrad över tid inom både reservat och nyckelbiotoper. Det är dock viktigt att komma ihåg att styrkeanalyserna påvisade att storleken på förändringarna som kunde påvisas med en god statistisk styrka på ca 80 % varierade för den undersökta varia­beln och objektkategorin. Ett urval av 17 naturreservat var tillräckligt för att upptäcka relevanta förändringar på 25-35 % (motsvarande rödlistkategorin sårbar) av den ursprungliga genomsnittliga frekvensen av indikatorarter och vanliga vedsvampar, samt individuellt vanliga svam­par som fnöskticka och klibbticka, med 80 % statistisk styrka. Den statistiska styrkan för att upptäcka liknande förändringar från ett urval av 19 nyckelbiotoper var en­dast 20-40 %. Extensivmetoden hade en sämre precision och styrka för att följa upp förändringar för enskilda arter, speciellt för hänglavar i cirkelprovytor och mer ovanliga arter i bältessegment.

    Vår bedömning är att Extensivmetoden skulle kunna få en betydande roll för miljöövervakning av värdefulla skogsbiotoper i Sverige. Upprepbarheten är god och det finns i dagsläget väldigt få etablerade miljöövervakningsprogram i skyddsvärda skogar där upprepbarheten har utvärderats på ett liknande långsiktigt sätt. Bristen på långsiktiga övervakningsdata gör det svårt att bedöma Extensivmetodens effektivitet och betydelse i förhållande till annan miljöövervakning. En samordnad och jämförbar nationell och regional långsiktig miljöövervakning av miljökänsliga och viktiga artgrupper som lövträdslevande epifyter och vedlevande svampar saknas för olika skogs­biotoper, men är av stor betydelse för förståelsen av dessa biotopers naturvårdsnytta under framtida skötsel, förvalt­ning och klimat.

    Fulltekst (pdf)
    Övervakning av värdefulla skogsbiotoper
  • 303.
    Kahlert, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Framtagande av gemensamt delprogram ”Kiselalger i vattendrag”: Underlag för utformning av övervakningsprogram och verifiering av kiselalgsindex2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    -

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 304.
    Kahlert, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Data från 321 enskilda vattendrag med information om vattenkemi, kiselalger och bottenfauna sammanställdes och analyserades för att jämföra kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer på närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen. Vad gäller surhet gav kiselalgsindexet en mer precis och pålitlig överrensstämmelse med uppmätta pH-halter (både årsmedel och lägsta pH under året) än bottenfaunaindexen. Kiselalgsindexet hade även en lägre mellanårsvariation som var starkare kopplad till variationen i pH. Vi fann inga regionala skillnader i bedömningen av surhet med något av indexen. Vad gäller bedömningen av närsalter var skillnaderna mellan de jämförda indexen mindre men kiselalgerna svarade i allmänhet något bättre mot de uppmätta halterna av närsalter än bottenfaunaindexen. Vid en jämförelse av bedömning av ekologisk status för vattendrag som klassats med båda bedömningsgrunderna ger bottenfaunan i genomsnitt en högre status än kiselalgerna, särskilt i södra Sverige. Kiselalgernas bedömning av ekologisk status korrelerade bättre än bottenfaunan med statusklassning av näringsämnen (totalfosfor) i vattendrag . Vi konstaterar att skillnaderna i bedömning av ekologisk status med avseende på näring behöver undersökas vidare men att för miljömålsuppföljningens syfte att hitta en väl fungerande och kostnadseffektiv biologisk indikator på vattenkemiska variabler som surhet och närsaltshalt så verkar kiselalger bättre lämpade än bottenfauna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 305.
    Kahlert, Maria
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kiselalger i svenska vattendrag och sjöar: Utvärdering av det gemensamma delprogrammet 20212022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar den tredje och sista gemensamma utvärderingen av regional och nationell miljöövervakning inom det gemensamma delprogrammet ”Kiselalger i vattendrag”. Delprogrammet startade 2009 och är ett frivilligt samarbete mellan ett stort antal länsstyrelser i Sverige. Rapporten omfattar en utvärdering av tidsseriedata för kiselalger i vattendrag från 2007–2020. Vidare omfattar uppdraget en första utvärdering av kiselalger i sjöar och en kort lägesrapport om aktuella projekt kring eDNA-teknik för kiselalgsanalys.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 306.
    Kahlert, Maria
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västernorrland. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kiselalger i Västernorrland 2009/2010 Undersökning av kiselalger inom den regionala miljöövervakningen 102011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Västernorrlands län att närsaltshalten i dessa vatten är lågt och den ekologiska statusklassen överlag är hög, inga förändringar i dessa avseenden fanns mellan 2009 och 2010. Angående surhet så visar kiselalgsmetoden att Viksbäcken har mycket surt vatten båda åren och är troligtvis antropogen försurat. Kiselalgsfloran i Kläppsjöbäcken och Kniptjärnsbäcken visar en tendens till surare vatten 2010 än 2009 vilket innebär att de under 2010 uppvisar en liten risk för försurning. Malmån uppvisar denna risk bara under 2009. Viksbäcken, som har undersökts tidigare, verkar ha blivit surare än 2006. De vanligaste kiselalgstaxa räknat till antal räknade skal var

    Achnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8μm), Fragilaria gracilis Østrup och Eunotia exigua (Brebisson ex Kützing) Rabenhorst. F. gracilis hörde också, tillsammans med Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing och Gomphonema exilissimum (Grun.) Lange-Bertalot & Reichardt, till de mest frekventa kiselalgstaxa som förekom i nästan alla prover förutom en. Alla dessa taxa indikerar närsaltsfattiga vatten, E. exigua och T. flocculosa även sura förhållanden. Alla tillhör också de vanliga taxa för hela Sverige.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 307.
    Kahlert, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Kiselalgsundersökning i Blekinge län 20102011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Blekinge län att närsaltshalten i dessa vatten är något högre än i oligotrofa vattendrag, men den ekologiskastatusklassen ligger fortfarande mellan hög och god status förutom i Mörrumsån Johannesfors, där den ligger mellan god och måttlig status. Angående surhet så visar kiselalgsmetoden att alla lokaler har nära neutrala eller alkaliska förhållanden förutom Lyckebyån Kättilsmåla nedströms Lillåns tillflöde och Ronnebyån nedströms Kallinge som har något surare förhållanden mellan måttligt surt och nära neutralt. De vanligaste kiselalgstaxa räknat till antal räknade skal var

    Achnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8μm), Achnanthidium minutissimum grupp III (medelbredd > 2,8μm),

    Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen och Karayevia oblongella M.

    Aboal. Om man istället definierar en vanlig kiselalgstaxon som en som förekommer i alla undersökta prover så var de tre andra taxa som kom först:

    Fragilaria gracilis Østrup,

    Psammothidium abundans

    Bukhtiyarova och Aulacoseira pseudodistans Lange-Bertalot

    'manuskriptnamen', men de förkom inte med så hög dominans som de förut nämnda. Några av de vanliga taxa indikerar närsaltsfattiga vatten, andra något högre närsaltshalter. Några av de vanliga taxa föredrar neutrala förhållanden, andra mera sura. Alla tillhör också vanliga taxa för hela Sverige.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 308.
    Kahlert, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Utveckling av en miljögiftsindikator – kiselalger i rinnande vatten2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 309.
    Kahlert, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Jarlman, Amelie
    Påväxt i rinnande vatten - kiselalgsanalys inom den nationella miljöövervakningen 20062006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Båda kiselalgsindexen, IPS och ACID, fungerar väl och ger ett integrerat mått på vattenkemin under 12 månader innan provtagning. Enligt IPS-värdet hamnar de flesta vattendragen i denna undersökning i klass 1 (hög status). Undantag är Forsmarksån, Loån, Skärån, Passdalsån och Verkaån, som tillhör klass 2 (god status), samt Sagån, Kagghamraån och Ö. Anråsälven där indexresultatet motsvarar klass 3 (måttlig status). En granskning av tillgängliga data visar att nästan alla vattendrag ligger i samma påverkansklass som tidigare. Endast i Sagån verkar vattenkvaliteten ha försämrats. ACID återspeglar väl pH-medelvärdet 12 månader före provtagningen. När ACID faller lägre ut än uppmätt pH-medelvärde, såsom i Mälskarbäcken och Björnbackån, beror det på att ACID visar förekomsten av surstötar, vilka inte direkt syns i pH-årsmedelvärdet. Provtagningslokalen för vattenkemi i Rattån visade sig inte vara densamma som för kiselalgsprovtagningen, vilket kommer att åtgärdas. Alla vattendragslokaler bedömdes vara lämpliga för provtagning av kiselalger, bottenfauna och fisk.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 310.
    Kahlert, Maria
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Pansar, Joakim
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Kiselalger i vattendrag: Utvärdering av det gemensamma delprogrammet2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar den andra gemensamma utvärderingen av regional och nationell miljöövervakning inom det gemensamma delprogrammet ・Kiselalger i vattendrag.

    Den nationella provtagningen har fokus på vatten med hög status (Delprogram Trendvattendrag) och försurning (Delprogram IKEU). Därför fattas bland annat lokaler med måttlig status eller sämre och vattendrag med högt pH. Sammanlagt provtas drygt 90 vattendrag i dessa program, vilket innebär att inte alla vattendragstyper är väl representerade. De regionala programmen kompletterar med många fler vattendrag som har en ganska bra geografisk spridning i framförallt södra Sverige. Tyvärr fattas fjällregionen fortfarande helt i båda programmen. De regionala programmen kompletterar framförallt med lokaler med låg humushalt i regionerna 2-6, med hög alkalinitet i regionerna 4-6, med vatten som har god och måttlig ekologisk status samt med neutrala och alkaliska vatten (se figur 3 för regionindelning). För att kunna följa även starkt förorenade vattendrag bör även fler vatten med dålig eller otillfredsställande status ingå i det gemensamma delprogrammet

    Utvärderingen av de nationella programmen visar att Sveriges kiselalgsindex ACID och IPS uppvisar signifikanta trender i vattendrag med trender för surhet respektive totalfosfor. Det gäller även när dessa trender är svaga. Sambandet mellan index och påverkanstrender är lägre för de regionala programmen med sin glesare provtagning men fortfarande tydlig och signifikant för ACID. För IPS är variationen dock så stor i de regionala programmen att sambandet försvinner i bruset av variationen. Det har tidigare beräknats att variationskoefficienten för IPS i genomsnitt är 2,4 % och standardavvikelsen 0,37. Samtidigt har det visats att variationen är större i näringsrika (totalfosfor > 25 μg P/l) vattendrag ä i näingsfattiga. Det innebä att man i genomsnitt måte ha lägre tidsserier eller täare provtagning i måga av de regionala programmen med sina näingsrika vattendrag fö att upptäka en varaktig signifikant (signifikansnivåp=0,01) fösäring frå god till måtlig status med 80 % sannolikhet (Kahlert 2011). Eftersom de flesta regionala program istälet har glesare provtagning ä i det nationella programmet måte man räna med störe variationer och att föädringar kommer att upptäkas senare. Öerlag speglar de svenska kiselalgsindex korrekt att varken pH eller TP i de undersöta vattendragen uppvisar nåra störe föädringar öer de senaste tio åen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 311.
    Karlsson, Erik
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ericson, Ylva
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad - Resultat från övervakning av kustfisk 2016:1: Lagna (Egentliga Östersjön) 2002-20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 312.
    Karlsson, Martin
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2011 Långvindsfjärden 2002-20112012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 313.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Lundblad, Mattias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Josefsson Ortiz, Carina
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Wikberg, Per-Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gustafsson, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kartläggning av inhemska biogena koldioxidutsläpp i Sverige2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna studie har kartlagts hur mycket av de biogena utsläppen i Sveriges inventering av växthusgasutsläpp, som rapporteras till EU och UNFCCC, som härrör från inhemsk produktion av biomassa och hur mycket som är importerad råvara. Ett viktigt syfte har varit att belysa i vad mån storleken på de biogena utsläppen från förbränning av biomassa inom energisektorn som redovisas under ’memo items’ CO2 emissions from biomass överensstämmer med storleken på den del av de rapporterade balanserna för förändringar i kolförråden levande och död biomassa som redovisas i sektorn markanvändning och skogsbruk, LULUCF, som kan förknippas med de biogena utsläppen.

    Rapporten innehåller en djupgående beskrivning av de metoder som idagsläget används för beräkningar av CO2 emissions from biomass, redovisade under ’memo items’ och de metoder som används i beräkningarna av nettoupptag i LULUCF-sektorn där de biogena utsläppen ingår.

    Den officiella redovisningen av LULUCF-sektorn är en nettoberäkning av kolförrådsförändringar inom Sverige som inkluderar (men inte särredovisar) upptag och avgång av koldioxid. Därför har en kartläggning gjorts av biomassaflöden i Sverige, inklusive export och import, för att möjliggöra en skattning av utsläppen av biogen koldioxid i LULUCF-sektorn och i vilken utsträckning dessa kan förknippas med utsläpp från energiproduktion från biogent bränsle i Sverige.

    Tillförseln av skogsråvaror från import och från inhemskt skogsbruk till industrin, inklusive rundved, avverkningsrester samt brännved och annat som används direkt av hushållen, motsvarade nästan 70 miljoner ton koldioxid varav ca 6 miljoner ton härrör från import. Ungefär hälften av rundvirket som tas ut från skogen blir pappersmassa och träprodukter. Resten (brännved, flis, spån, bark, svartlut) används främst till energiframställning och motsvarar ca 32 miljoner ton koldioxid. Utöver rundvirket tas avverkningsrester (grenar och toppar från skogsbruket) tillvara för energiproduktion motsvarande ca 3,5 miljoner ton koldioxid. Tillsammans med den avgång som sker från slutanvända trä- och pappersprodukter skattas den årliga avgången för år 2019 av koldioxid från svensk skogsråvara i LULUCF-sektorn till ca 39 miljoner ton.

    En genomgång och kvantifiering av flöden och ursprung (inhemsk produktion och import) av den biomassa som utgör biobränsle i Sverige och som ingår i emissionsberäkningarna för CO2 emissions from biomass i energisektorn visade att bränslet kan fördelas mellan 12 olika kategorier. Den största posten av biogena utsläpp med ursprung i svensk skog kommer från förbränning av svartlut och träbränslen. Tillsammans utgör svartlut och träbränslen 74 % av alla biogena utsläpp. Av de totala biogena utsläppen (53 miljoner ton koldioxid) har utsläpp från importerat biobränsle (framförallt FAME, avfall och svartlut) skattats till totalt 20 % för 2021. Det innebär att ca 80 % (41 miljoner ton koldioxid) av utsläppen som redovisas under CO2 emissions from biomass har sitt ursprung i inhemsk produktion av skogsråvara och därmed borde motsvara en betydande del av avgången av koldioxid i nettoberäkningen av kolförrådsförändringarna i levande och död biomassa som beräknas inom LULUCF-sektorn och som kan förknippas med de biogena utsläppen.

    Den övergripande kartläggningen av flöden av inhemskt biogent producerad råvara och produkter från denna råvara i jämförelse med biobränsleanvändning i Sverige visar att skattningarna av utsläpp är storleksmässig jämförbara (39 respektive 41 miljoner ton koldioxid). Detta trots att det finns kända skillnader i de statistiska underlagen och den tidsmässiga representativiteten.

    Resultaten visar också hur stor del av en avverkning som blir till långlivade träprodukter och hur mycket som relativt snabbt avgår till atmosfären genom förbränning där energi tas till vara.

    Slutligen ges i denna rapport en översiktlig schematisk beskrivning av antropogena årliga strömmar, förbränning samt övrig nedbrytning av biogent producerad råvara, samt dess produkter inom Sveriges gränser, inklusive import och export.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 314.
    Karltun, Erik
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Jacobson, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lennartsson, Tommy
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Inlagring av koli betesmark2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sveriges klimatrapportering till FN anger en betydligt lägre ackumulering av kol i

    naturbetesmarker (i genomsnitt 61 kg C/ha och år för perioden 1990–2006; endast

    inlagring i mark) än vad som har rapporterats för gräsmarker i internationell litteratur (i

    storleksordningen mer än 1 000 kg C/ha och år; endast inlagring i mark). Eftersom

    kolinlagring är en viktig men svårbestämd variabel vid bedömningen av betesdriftens

    miljöpåverkan är det angeläget att verifiera de skattningar av markkolsförändringar som

    ligger till grund för klimatrapporteringen. Ur naturvårdssynpunkt finns det vidare

    särskilda skäl att utreda om det finns några samband mellan biodiversitet och

    kolinlagring.

    En så kallad massbalansmetod användes för att verifiera klimatrapporteringen.

    Kolinlagringen skattades genom att först räkna ut hur mycket kväve som binds in i

    marken och därefter multiplicera mängden kväve med markens C/N-kvot. Mängden

    ackumulerat kväve räknades ut med hjälp av uppgifter om kvävedeposition, upptag av

    kväve i biomassa och utlakning av kväve från naturbetesmark. Indata hämtades från

    riksinventeringen av skog (riksskogstaxeringen och markinventeringen) och andra

    miljöövervakningsdatabaser. För perioden 1990–2006 skattades markkolsinlagringen i

    naturbetesmarker till i genomsnitt 30 kg kol per hektar och år. Tio års ackumulering

    motsvarar i storleksordning en procent av den totala markkolspoolen. Den årliga

    inlagringen motsvarar mindre än fem procent av de årliga växthusgasutsläppen från den

    svenska djurhållningen. Den låga ackumuleringen av kol i svenska naturbetesmarker

    kan förklaras med att naturbetesmarkerna i huvudsak sköts extensivt utan att gödslas.

    Klimatkompensationen blir drygt tio procent om även biomassaökningen i träd och

    buskar tas med i beräkningarna.

    Data från riksskogstaxeringens vegetationsinventering användes för att klassa

    betesmarkerna utifrån hävdstatus och artmångfald. Det fanns inga statistiskt signifikanta

    skillnader i kolmängd mellan provytor med höga indikatorvärden för hävd jämfört med

    ytor med lägre hävdklassificering. Det fanns inte heller några statistiskt signifikanta

    skillnader i mängden markkol mellan ytor med få arter och ytor med många arter.

    En kategori betesmarker som faller utanför denna studie är åkermark som relativt sent

    övergått till permanent bete. Det är troligt att dessa marker är mer effektiva på att lagra

    in kol på grund av bättre näringsstatus och högre produktion.

  • 315.
    Karltun, Erik
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Jacobson, Anders
    Lennartsson, Tommy
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, Centrum för biologisk mångfald, CBM.
    Inlagring av koli betesmark2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sveriges klimatrapportering till FN anger en betydligt lägre ackumulering av kol i

    naturbetesmarker (i genomsnitt 61 kg C/ha och år för perioden 1990–2006; endast

    inlagring i mark) än vad som har rapporterats för gräsmarker i internationell litteratur (i

    storleksordningen mer än 1 000 kg C/ha och år; endast inlagring i mark). Eftersom

    kolinlagring är en viktig men svårbestämd variabel vid bedömningen av betesdriftens

    miljöpåverkan är det angeläget att verifiera de skattningar av markkolsförändringar som

    ligger till grund för klimatrapporteringen. Ur naturvårdssynpunkt finns det vidare

    särskilda skäl att utreda om det finns några samband mellan biodiversitet och

    kolinlagring.

    En så kallad massbalansmetod användes för att verifiera klimatrapporteringen.

    Kolinlagringen skattades genom att först räkna ut hur mycket kväve som binds in i

    marken och därefter multiplicera mängden kväve med markens C/N-kvot. Mängden

    ackumulerat kväve räknades ut med hjälp av uppgifter om kvävedeposition, upptag av

    kväve i biomassa och utlakning av kväve från naturbetesmark. Indata hämtades från

    riksinventeringen av skog (riksskogstaxeringen och markinventeringen) och andra

    miljöövervakningsdatabaser. För perioden 1990–2006 skattades markkolsinlagringen i

    naturbetesmarker till i genomsnitt 30 kg kol per hektar och år. Tio års ackumulering

    motsvarar i storleksordning en procent av den totala markkolspoolen. Den årliga

    inlagringen motsvarar mindre än fem procent av de årliga växthusgasutsläppen från den

    svenska djurhållningen. Den låga ackumuleringen av kol i svenska naturbetesmarker

    kan förklaras med att naturbetesmarkerna i huvudsak sköts extensivt utan att gödslas.

    Klimatkompensationen blir drygt tio procent om även biomassaökningen i träd och

    buskar tas med i beräkningarna.

    Data från riksskogstaxeringens vegetationsinventering användes för att klassa

    betesmarkerna utifrån hävdstatus och artmångfald. Det fanns inga statistiskt signifikanta

    skillnader i kolmängd mellan provytor med höga indikatorvärden för hävd jämfört med

    ytor med lägre hävdklassificering. Det fanns inte heller några statistiskt signifikanta

    skillnader i mängden markkol mellan ytor med få arter och ytor med många arter.

    En kategori betesmarker som faller utanför denna studie är åkermark som relativt sent

    övergått till permanent bete. Det är troligt att dessa marker är mer effektiva på att lagra

    in kol på grund av bättre näringsstatus och högre produktion.

  • 316.
    Karltun, Erik
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nilsson, Torbjörn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundblad, Mattias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Litter and soil carbon stock changes in connection to land-use changes: A method assessment for the Swedish LULUCF carbon inventory2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The accumulation of areas of land in the land-use change transition classes has increased their importance for the net balance of CO2 emissions/uptake in the LULUCF sector in the Swedish reporting to the UNFCCC and Kyoto protocol. This motivated an initial assessment of currently used methods for estimating emissions and uptake caused by stock changes in dead organic matter (DOM) and soil carbon. 

    In this study we compared currently used methods for carbon stock change estimations with estimates based on a visual inspection of all the plots in the national forest inventory where land-use change had been reported. The plots were viewed in Google earth on scenes before and after land-use transition. The objective was to identify land-use categories where the present calculations could be expected to deviate from actual changes.

    The dominant net land-use changes in Sweden are conversions to Forest land and to Settlement whereas Cropland and Wetland areas are decreasing. However, it is the transfers of land from Forest land to Settlement and from Cropland to Settlement that has the largest impact on the carbon balance.

    The visual inspection estimated that 62 % of the land-use transfers observed resulted in no change in DOM and soil carbon stock, 14 % were estimated to result in an increase in the carbon stock while 7 % were estimated to have lost 50 % or more of their carbon held in DOM or soil carbon. The presently used methods for estimations of emissions agreed well with the estimates from visual inspection, especially for the categories that indicated large changes in carbon pools.

    The study recommends that in order to improve estimates from the transition categories that are large emitters field based assessments in combination with remote sensing could be used to improve estimates of carbon loss from DOM and soil. Further, the currently used emission factors for mineral soil after conversion of Cropland to Forest land and from Grassland to Forest land should be re-assessed. It is important to factor in effects of (1) intrinsic soil properties, (2) time and (3) land-use history.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 317.
    Kempe, Göran
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Dahlgren, Jonas
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet baserat på Riksskogstaxeringen.2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 318.
    Kempe, Göran
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nilsson, Tina
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten.
    Uppföljning av miljötillståndet i skogbaserat på Riksskogstaxeringen2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 319.
    Kempe, Göran
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wulff, Sören
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skogsdata 2007: Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Resultat från Riksskogstaxeringen sammanställs årligen i Skogsdata, som har utgetts sedan 1981. Från och med år 2000 förändrades såväl format som innehåll. Förutom de tabeller som tidigare varit det huvudsakliga innehållet, belyses ett särskilt tema mera ingående. Årets tema behandlar skador på skog. Omfattande skador efter stormarna Gudrun och Per, älgskador på tallungskogen och betydande svamp- och insektsangrepp på skogen under senare år gör detta ämne särskilt aktuellt. I temat presenteras resultat från Riksskogstaxeringens nya skadeinventering, älgbetningsinventeringen ÄBIN samt övervakningen av kronutglesningsskador. Den nya ägarklassificering som har införts i officiell statistik, delvis som en anpassning till internationella definitioner, tillämpas fullt ut i årets Skogsdata. Jämfört med Skogsdata 2006 finns dock ingen skillnad i sak, det är bara benämningarna på ägargrupperna som ändrats. Skogsdata utgör en del av landets officiella statistik. Det ska dock observeras att vissa uppgifter av olika anledningar inte klassificeras som officiell statistik, vilket framgår av att logotypen för denna saknas. Detta gäller för temaavsnittet samt tabellerna med uppgifter om årlig avverkning. Skogsdata 2007 baseras i huvudsak på 2002-2006 års inventeringar. Liksom tidigare finns möjlighet att erhålla samtliga tabeller i Skogsdata 2007 på diskett i Microsoft Excel-format. Priset är detsamma som för den tryckta versionen. För beställning hänvisas till hemsidan. Tabellerna, samt ytterligare resultat och beskrivning av Riksskogstaxeringen, finns även på Internet. På hemsidan finns också en interaktiv resultatsökning där besökaren själv kan välja bland och kombinera ett urval av Riksskogstaxeringens variabler. Resultaten erhålls i överskådliga tabeller som enkelt kan laddas ner i Excelformat. Riksskogstaxeringen samlar in en mängd uppgifter om landets skogar och marker utöver de uppgifter som redovisas i Skogsdata. Dessutom finns i det närmaste oändliga möjligheter att kombinera variabler, geografiska områden, med mera. Vid behov av uppgifter som inte finns redovisade i Skogsdata kan man vända sig direkt till oss. Vi kan då ge anvisningar om var dessa uppgifter finns, eller på uppdragsbasis göra specialbearbetningar av vårt material.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 320.
    Kikuchi, Johannes
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Stendahl, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ahrens, Lutz
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Analysis of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) in soil from Swedish background sites2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka miljökoncentrationer, sammansättning och potentiella geografiska trender av 28 PFAS-ämnen i mark från svenska bakgrundsområden. Totalt analyserades 31 jordprover tagna på olika skogsmarksområden i Sverige. Vi detekterade 15 PFAS-ämnen och den totala koncentrationen var i genomsnitt 2,4 ng Σ28PFAS per gram torrsubstans (TS). De dominerande PFAS-ämnena var perfluoroktansulfonsyra (PFOS, 20 %), fluoroktansulfonamidättiksyra (FOSAA, 15 %), 6:2 fluortelomersulfonsyra (6:2 FTSA, 14 %) och perfluorbutansulfonsyra (PFBS, 13 %). PFOS hade också den högsta detektionsfrekvensen (77 %) och en mediankoncentration på 0,30 ng g-1 TS (n = 31). Dess halt översteg dock inte riktvärdet för känslig markanvändning (3 ng g-1 TS; Statens geotekniska institut) i något av fallen. Om man antar samma toxicitet för samtliga PFAS-ämnen, så översteg Σ28PFAS riktvärdet för PFOS i 9 fall av 31 (29 %). PFOS och perfluorundekankarboxylsyra (PFUnDA) uppvisade ökande koncentrationer från norr till söder (signifikant negativ korrelation med latitud; p < 0,05), medan FOSAA uppvisade det motsatta (p <0,05). Andelen PFOS (%) uppvisade på samma sätt en ökande trend från norr till söder (signifikant negativ korrelation med latitud; p < 0,05) och motsatt trend för FOSAA (p < 0,05). Koncentrationen av PFBS uppvisade ökande koncentrationer från väst till öst (signifikant negativ korrelation med longitud; p < 0,05). Några PFAS-ämnen uppvisade signifikant positiv korrelation med markens halt av totalt organiskt kol (TOC, mg g-1 TS), t.ex. FOSAA, PFBS och perfluortridekankarboxylsyra (PFTriDA) som var signifikant positivt korrelerade med TOC (p < 0,05). En signifikant positiv korrelation påvisades också mellan halten FOSAA och PFTriDA samt PFBS (p < 0,05). Vår studie har visat att PFAS-ämnen kan detekteras i skogsmark i hela landet och att det finns signifikanta geografiska trender, både i riktningarna nord-syd och väst-öst. Ytterligare studier behövs för att kunna förklara dessa samband, klargöra mekanismerna för spridningen och för att finna eventuella områden med högre halter (s.k. hot-spots).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 321.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Skårman, Tina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Jernström, Mats
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Wikström, Helene
    SCB.
    Karltun, Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Petersson, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Consequences for the Swedish Greenhouse Gas Inventory from using the 2006 IPCC Guidelines2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 322.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Skårman, Tina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Jernström, Mats
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Wikström, Helene
    SCB.
    Karltun, Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Petersson, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Consequences for the Swedish Greenhouse Gas Inventory from using the 2006 IPCC Guidelines2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 323.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Skårman, Tina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Jernström, Mats
    Lidén, Maria
    Szudy, Mikael
    Wikström, Helene
    Karltun, Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Petersson, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Consequences for the SwedishGreenhouse Gas Inventory fromusing the 2006 IPCC Guidelines2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 324.
    Kindbom, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Jernström, Mats
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Karltun, Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Review and restructuring of the Swedish NIR and IIR: Suggestions for improvements2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 325.
    Kindström, Merit
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Björklind Möllegård, Johan
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Tullback Rosenström, Klara
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Övervakning av strandexploatering längs med sötvattensstränder, metodutveckling 20102011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Intresset för att nyttja våra stränder är stort. Samtidigt har de stor betydelse för växt- och djurliv. Syftet med detta arbete är att ta fram en flygbildsbaserad metodik för övervakning av sötvattenstränder på regional nivå, avseende förändringar i exploatering och markanvändning över tid.

    Metodiken bygger till största delen på NILS metodik för den detaljerade flygbildsinventering i 1x1-km-rutan. Vår förhoppning är att studien ska bidra med uppföljningsbara data till miljömålen (genom t.ex. en RUSindikator) och indirekt till uppföljning av strandskyddsbestämmelserna.

    En viktig frågeställning har varit om NILS går att använda till att följa exploateringen vid sötvattensstränder. Våra tester visar att NILS stickprov till viss del svarar upp mot identifierade behov av regional strandövervakning.

    De 30 olika strandmiljöer som vi inledningsvis urskiljde för uppföljning av sötvattenstränder har slagits ihop till nio stycken som är tillräcklig vanliga för att kunna användas för att analyser.

    Våra tester visar att NILS stickprov troligtvis medger följande analyser:

    Strandexploatering utmed sjöstränderna inom ett län.

    Strandexploatering utmed vattendragstränderna inom ett län.

    Strandexploatering utmed de tätortsnära stränderna inom ett

    vattendistrikt.

    Strandexploatering utmed sötvattenstränder i olika typer av naturmiljöer. Vilka typer av stränder blir mest exploaterade och i vilken takt sker detta? Detta går bara att svara på för landsbygdsområden inom ett vattendistrikt.

    Under 2011 kommer vi i huvudsak att utforma ett storskaligt test av bildstolkningsmetodiken, baserat på den statistiska utvärdering som gjorts. Testet är beräknat till år 2012 och ska också leda till inledande arealskattningar av markslagsklasser och exploateringstyper, samt förändringsanalyser för några av dessa. Testet ska också ge underlagsdata till en statistisk utvärdering av punkt- och linjeobjekt.

    Dessutom ska möjligheterna till samarbete med projekten Tätorts-NILS och NILS förenklade flygbildsinventering i 5x5-km-rutan utredas. Givet att fler län visar intresse för uppföljning av sötvattenstränder, så kan övervakningsprogrammet starta år 2014.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 326.
    Kindström, Merit
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Glimskär, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Utvärdering av ny metodik för flygbildstolkning av våtmarker 20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 327.
    Kindström, Merit
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Rygne, Helena
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Uppföljning av vegetation och direkta ingrepp i myrar: - utvärdering av regional miljöövervakning 2009-2013 samt förslag till indikatorer2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SLU har på uppdrag från Länsstyrelsen i Örebro län utvärderat den regionala miljöövervakningen av myrar i Mälardalen från 2009 till 2013. Utvärderingen har, tillsammans med ett storskaligt metodtest av flygbildstolkning av direkta ingrepp i myrar, lett fram till tre förslag på miljömålsindikatorer: (i) Längd linjära ingrepp, (ii) Area påverkad myr (iii) Storlek hos förändring orsakad av ingrepp.

    I projektet har vi även gjort jämförelser med andra inventeringar i myr som visar att den regionala miljöövervakningen på ett bra sätt kan komplettera den nationella satellitbaserade heltäckande övervakningen med mer detaljerade stickprovsbaserade data. De indikatorer som vi föreslår skulle också komplettera de sedan tidigare föreslagna indikatorerna för ”Area öppen myr”, som baseras på RIS-data, och ”Förändrad myr”, som baseras på den satellitbaserade övervakningens data.

    Med stöd av resultaten från detta projekt, kommer den regionala miljöövervakningen av våtmarker från och med 2015 även innefatta en noggrann flygbildsinventering. För de län i Syd- och Mellansverige som deltar i det regionala programmet, kommer det finnas stora möjligheter att använda de indikatorer som vi föreslår i projektet. För norrlandslänen med stor areal myr, finns möjligheter att använda samma indikatorer baserat på nationella data från RIS och NILS. Resultaten från metodtestet visar bland annat på en drygt 50%-ig ökning av linjära ingrepp mellan 1980-tal och 2010-tal i de karterade myrarna. Det understryker vikten av denna typ av uppföljning som underlag för styrmedel för att direkta ingrepp och diffus påverkan i våtmarkerna ska ske i minsta möjliga utsträckning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 328.
    Kindström, Merit
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundin, Assar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nilsson, Björn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Inventering och utveckling för hällmarksnaturtyper, alvar och svämängar 20162016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Biogeografisk uppföljning ska följa upp areal och utbredning av naturtyper inom art- och habitatdirektivet samt dess viktiga strukturer, funktioner och typiska arter. I rapporten beskrivs resultat från arbete med biogeografisk uppföljning av några naturtyper med sparsam eller aggregerad fördelning i landskapet. Rapporten presenterar resultat för naturtypen 8230 Hällmarkstorräng samt metodiktester och förslag till uppföljning för naturtyperna 6280 Alvar, 6110 Basiska berghällar, 8240 Karsthällmarker och 6450 Svämängar. En mindre förstudie om möjligheten att utveckla metodik för sandmarker (6120, 2320, 2330) och slåtterängar (6510, 6520, 6530) har också genomförts och redovisas i rapporten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 329.
    Kippler, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Gyllenhammar, Irina
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Glynn, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Levi, Michael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Lignell, Sanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Berglund, Marika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Total mercury in hair as biomarker for methylmercury exposure among women in central Sweden - a 23 year long temporal trend study2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Exposure to methylmercury (MeHg) through fish is a global public health problem. Exposure monitoringis essential for health risk assessment, especially in pregnant women and children due to the documented neurotoxicity. Herein, we evaluate a time series of MeHg exposure via fish in primiparous Swedish women, covering a time period of 23 years (1996e2019). The 655 included mothers were part ofthe POPUP study (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas) conducted by the Swedish FoodAgency (SFA). MeHg exposure was assessed via measurements of total mercury (Hg) in hair using either cold vapor atomic fluorescence spectrophotometry or inductively coupled plasma mass spectrometry, showing very good linear agreement (R2 ¼ 0.97). Maternal characteristics and fish consumption were obtained via questionnaires. The median concentration of total Hg in hair was 0.38 mg/kg (range 0.17e1.5) in 1996 and 0.25 mg/kg (range 0.03e1.1) in 2019. On average the women consumed 11 ± 8.2 mealsof fish per month, and fish consumption was positively correlated with total Hg in hair (Spearmancorrelation: 0.39; p < 0.001). In multiple regression analyses, the geometric mean annual decrease oftotal Hg in hair was 2.5% (95% CI: -3.2, 1.8%). Total fish consumption increased up to 2011 (B: 0.32times/month per year; 95% CI 0.17, 0.46) after which it started to decline (B: -0.66 times/month per year;95% CI -0.92, 0.40). Moreover, both total Hg in hair and fish consumption was positively associated withmaternal age and education, and inversely associated with pre-pregnancy BMI. In conclusion, theexposure to MeHg via fish appears to be slowly declining among Swedish pregnant women.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 330.
    Kløcker Larsen, Rasmus
    et al.
    Stockholm Environment Institute.
    Raitio, Kaisa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Sandström, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Skarin, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Stinnerbom, Marita
    Vilhelmina norra sameby.
    Wik-Karlsson, Jenny
    SSR.
    Sandström, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Österlin, Carl
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Buhot, Yann
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kumulativa effekter av exploateringar på renskötseln: Vad behöver göras inom tillståndsprocesser2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En av de största utmaningarna i dagens landskapsplanering rör de många och ofta konkurrerande anspråken på mark och naturresurser. Denna rapport redovisar resultaten från ett projekt som syftade till att utveckla kunskap och metodik för att beskriva och ta hänsyn till kumulativa effekter av exploateringar på den samiska renskötseln.

    Projektet sökte svar på följande frågor:

    1. Kartläggning av kumulativa effekter

    a. Hur stora arealer upptar de kumulativa effekterna av exploateringar på renskötseln?

    b. Vilka metoder kan utvecklas för att dokumentera och kommunicera omfattning och effekter av olika former av exploateringar på renskötseln i ett landskap?

    2. Beaktandet av kumulativa effekter i tillståndsprocesser

    a. Vilka möjligheter och svårigheter har svenska myndigheter inom dagens regelverk och myndighetspraxis att beakta kumulativa effekter och hantera konflikter mellan olika anspråk?

    b. Vilka ansatser kan utvecklas för att förbättra hänsynen till kumulativa effekter i tillståndsprövning?

    Metod

    Kartläggningen av kumulativa effekter gjordes för Vilhelmina norra sameby genom att beräkna det totala störningsområdet utifrån information om historiska, befintliga och potentiella framtida exploateringar samt forskning kring störningszoner. Vi har använt kartlagd information för all infrastruktur och mänsklig aktivitet, och applicerat störningszoner för respektive störningskälla för att beräkna hur stor yta som berörs av de olika störningskällorna. Detta är första gången en metod presenteras för att uppskatta det totala störningsområdet som mått för de kumulativa effekterna av exploateringar på renskötseln.

    Studien av hänsyn till kumulativa effekter i tillståndsprocesserna gjordes i en deltagande policyanalys med bidrag från tjänstemän på de berörda tillståndsmyndigheterna som fick belysa hur de ser på regelverket och sin praxis och hur dessa kan förbättras. Detta är också första gången i Sverige som berörda tjänstemän från olika myndigheter tillsammans medverkat vid analys av regelverket och sin egen praxis rörande kumulativa effekter. Huvudmomentet i arbetet var en tvådagars workshop som hölls den 7–8 maj 2015.

    Resultat

    Vilhelmina norra sameby har sett en omfattande kumulativ förlust av sitt betesområde, mätt i det samlade störningsområdet. Det totala störningsområdet sedan förra sekelskiftet och fram till i dag i Vilhelmina norra sameby uppgick till 30 % (4679 km2) av samebyns 15 709 km2. Beräknat för vinterbeteslandet är störningsområdet 54 % (4111 km2) av samebyns 7656 km2 vinterbetesmark. I scenariot för år 2050 beräknas det totala störningsområdet till 39 % (6131 km2) av hela samebyn och 50 % (3815 km2) av vinterbeteslandet. Scenarioberäkningen visar att är det möjligt att faktiskt öka den tillgängliga betesarealen i ett framtida renbeteslandskap genom ett antal strategiska åtgärder i landskapet.

    Erfarenheterna från tjänstemännen som deltog i denna studie visar på avsevärda hinder i det befintliga regelverket och myndighetspraxis för att beakta de kumulativa effekterna. Följande hinder för att beakta kumulativa effekter i tillståndsprocesserna identifierades:

    1. Isolerade stuprör och fragmenterade tillståndsprocesser;
    2. Bristande underlag vid tillståndsprövning;
    3. Hög arbetsbörda och orealistiska förväntningar på samebyarna;
    4. Spänningar mellan politisk styrning och myndighetsutövning;
    5. Olika tolkningar av regelverk och underlag.

    Följande åtgärder som kan anammas för att förbättra beaktandet av kumulativa effekter i tillståndsprocesserna framkom:

    1. Minska fragmentering i prövningen;
    2. Säkerställa en oberoende MKB-process;
    3. Etablera en gemensam databas och en regional landskapsplanering;
    4. Införa en toleransnivå för vad samebyar förväntas tåla;
    5. Förse renskötseln med tillräckliga resurser

    Slutsatser

    Denna studie initierades i syfte att sätta igång en strukturerad diskussion kring hur myndigheter kan ta hänsyn till och motverka kumulativa effekter av andra markanvändningar på renskötseln. Detta kommer att kräva fortsatt engagemang från de involverade aktörerna. Vi skulle gärna se att dialogen utökas till att innefatta också bolag och deras konsulter, då denna pilotstudie fokuserade på myndigheternas erfarenhet.

    I brist på tydliga riktlinjer och praxis kring hur kumulativa effekter ska beaktas får enskilda tjänstemän för närvarande en svår sits när de förväntas medla mellan samebyar och bolag. Omfattande osäkerhet präglar vad som kan betraktas som ”relevanta” effekter, vilka metoder som är legitima för att beakta dessa effekter, och hur evidensen bör inkluderas i beslutsfattandet. När regelverk och procedur är otydliga, lämnar staten i praktiken över ansvaret till samebyarna och bolagen att, på eget initiativ, förhandla kring vad som är relevanta effekter att ta hänsyn till. Det finns starka argument för att skapa en tydligare ansats inom lagstiftning och förvaltningspraxis så att hänsyn kan tas till de kumulativa effekterna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 331.
    Kløcker Larsen, Rasmus
    et al.
    Stockholm Environment Institute (SEI).
    Skarin, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Stinnerbom, Marita
    Vilhelmina norra sameby.
    Vannar, Jonas
    Sirges sameby.
    Alam, Moudud
    Högskolan Dalarna.
    Kuhmunen, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Lawrence, Rebecca
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Nygård, Jakob
    Sirges sameby.
    Raitio, Kaisa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Sandström, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Sandström, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Stinnerbom, Jonas
    Vilhelmina norra sameby.
    Wik-Karlsson, Jenny
    Svenska Samernas Riksförbund.
    Österlin, Carl
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar ny kunskap om hur staten, exploatörer och samebyar kan förbättra hanteringen av exploateringars kumulativa effekter på renskötseln och samisk markanvändning.

    Rapporten bygger på ett forskningsprojekt som genomförts i partnerskap mellan samiska organisationer knutna till renskötseln, och forskningsinstitutionerna. Sex delstudier ingår i rapporten.

    •Hänsynen till kumulativa effekter i gruvbolags miljökonsekvensbeskrivningar, •samiskt inflytande i samband med miljöbedömningar, •vindkraftens påverkan under driftsfas på renskötseln i kalvningsområde, •metodik för att beräkna störningszoner, •konsekvenserna för renskötseln av vattenkraftutbyggnaden i Porjus och Vojmån samt möjliga skadelindrande åtgärder, samt •hur myndigheter kan efterleva sina skyldigheter mot samebyar i samband med tillståndsprocesser för konkurrerande markanvändning.

    Forskningen har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens verksamhet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 332.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Sådan blev pesticidinnehållet i overfladevand reduceret i Skåne2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    A monitoring project was initiated in 1990 aimed at investigating pesticide sources, pathwaysand occurrence in stream water within an agricultural catchment. The work was carried out inclose co-operation with the farmers operating in the selected area. Since 1995, farmers in thecatchment have received extensive information regarding best management practises forpesticides adapted to local conditions on the farm. The program has continued during theentire 1990's. The results demonstrate a considerable reduction in overall pesticide findings inthe stream, with concentrations down by more than 90%. The most notable decrease inconcentration levels and transported amounts occurred in 1995, coinciding with the onset ofthe site specific information efforts. The decreasing levels of pesticides in stream water fromthe catchment area can primarily be attributed to an increased awareness amongst the farmerson better routines for the correct handling of spraying equipment and application procedures,including the practice of total weed killing on farmyards.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 333.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Vinterprovtagning av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån 2001/2002: Redovisning av specialprojekt inom miljöövervakningen2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förekomst av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån har tidigare undersökts genomvattenprovtagning under den tid då den huvudsakliga användningen avbekämpningsmedel i området äger rum, dvs. maj-november. Vintern är emellertid enperiod med normalt högre nederbörd och låg avdunstning vilket ökar risken för förlusterav främst de höstapplicerade bekämpningsmedlen. Likaså visar undersökningar avväxtnäringstransporter att de stora förlusterna sker under vinterhalvåret. Det var därförangeläget att även undersöka eventuell förekomst av bekämpningsmedelsrester ivattendraget under vintern för att bättre kunna bedöma nuvarande programs relevans.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 334.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne: Årsredovisning för Vemmenhögsprojektet 20012002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förekomst av bekämpningsmedel i vatten från Vemmenhögsåns avrinningsområde i södraSkåne har studerats sedan 1990. Området ingår i miljöövervakningsprogrammet ”Typområdenpå jordbruksmark”. I föreliggande rapport presenteras resultaten av 2001 års undersökningvilka representerar det tolfte året i en provtagningsserie från samma område och med sammametodik. Totalt har 26 stycken vattenprover från bäcken insamlats under perioden majnovember2001 och analyserats med avseende på ett 80-tal olika substanser. Under år 2001inkluderades för första gången glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA i analyserna avytvatten från området. Likaså har för första gången insamlats grundvattenprover från tvålokaler i området för analys av bekämpningsmedelsrester.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 335.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Adielsson, Stina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Atmospheric deposition of endosulfan in Sweden 2002 20052007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 336.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Adielsson, Stina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kylin, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Monitoring of pesticides in atmospheric deposition in Sweden 2002-2005: Report to Swedish Environmental Protection Agency Contract No. 211 05432006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Currently used pesticides were regularly detected at ng/l-levels in rainwater in Sweden,

    with maximum concentrations up to 0.8

    μg/l for single compounds.

    A total of 47 substances were detected, 26 of these being herbicides, 8 fungicides, 8

    insecticides and 5 metabolites.

    A significant contribution to atmospheric deposition in southern Sweden from pesticides

    that are no longer registered for use within Sweden. Up to 18 different compounds

    originating from outside of Sweden were detected, with eight of these occurring during all

    four years.

    Total seasonal deposition from currently used pesticides in southern Sweden ranged

    between 300-1 000 mg/ha. Deposited amounts correspond to ca 0.01-0.0004% of applied

    dose on Swedish fields.

    Concentrations in rainfall exceeded occasionally the preliminary Swedish target values to

    protect surface water quality for five of the pesticides.

    There is a correlation between origin of air-masses and composition of detected

    pesticides.

    The concentrations of lindane, now banned within the EU, are decreasing as compared to

    the beginning of the 1990s.

    Recommendations for future work:

    * Additional monitoring sites

    A single monitoring site presents uncertainties in the actual deposition loads and of how

    representative they are for larger regions, including a south-north gradient.

    * A longer sampling season

    The current monitoring program is limited to a four-month period. However, the application

    season starts earlier and ends later in Continental Europe than in Sweden, including many

    volatile fungicides and insecticides being applied during the summer months, e.g. in fruit

    orchards and wines, when no collection of deposition is done in the current programme. It

    would also be beneficial for the interpretations if more samples could be taken and with a

    higher frequency.

    * Inclusion of additional pesticides

    To select additional pesticides based on their intrinsic properties (mainly vapour pressure,

    half-life in air and persistence) and used amounts in Europe (the review also suggesting

    pesticides that could be excluded from the analytical list). There are some 400 different

    pesticides applied throughout Europe. The least investigated environmental fate processes

    today is atmospheric transport. Little is known of atmospheric half-lives and degradation

    processes in the air.

    * Air sampling

    A programme that also included air (gas and particle phase) sampling and dry deposition

    would give information on transport mechanisms.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 337.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Graaf, Sarah
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Patring, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Adielsson, Stina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Bekämpningsmedel i vattendrag från områden med odling av trädgårdsgrödor under 20082009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den nuvarande miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) är främst inriktad mot att undersöka eventuellt läckage av växtskyddsmedel som används inom jordbruket. Däremot saknar vi kunskap om hur dessa medel uppträder i miljön vid användning inom trädgårdsodlingen. I vissa delar av södra Sverige finns betydande områden med frilandsodling av bär, frukt och grönsaker, samt växthusanläggningar. Växthus har i vissa sammanhang betraktats som ’slutna miljöer’. Detta har gjort att man inte alltid haft samma höga krav när man bedömt risken för skadliga effekter i omgivande vatten av växtskyddsmedel som används i just växthus jämfört med användning på våra åkrar.

    Syftet med undersökningen var att utveckla kunskapen om eventuellt läckage av växtskyddsmedel som används inom frilandsodling av trädgårdsgrödor och i växthus till vatten. Undersökningen, som genomfördes under 2008, är den hitintills mest omfattande när det gäller antalet undersökta växtskyddsmedel i svenska vattendrag. Analyserna omfattade 126 enskilda substanser, varav 39 inte undersökts tidigare inom den nationella miljöövervakningen.

    I undersökningen ingick provtagning i vattendrag från sex områden med betydande odling av trädgårdsgrödor. Frilandsodling av bär förekom i avrinningsområdet i SÖ Småland, grönsaker i NÖ Skåne och frukt i SÖ Skåne. Växthusodling förekom i avrinningsområdet i V Skåne och NV Skåne. I dessa områden togs ett tiotal prover per område under perioden maj-oktober 2008. Därutöver analyserades ett tjugotal vattenprover från ett av de områden som ingår i den ordinarie miljöövervakningen (område N 34 i Halland). Ett fåtal prover togs också på överskottsvatten från växthus.

    Totalt påträffades 78 av de 126 substanser som ingick i undersökningen, med en spridning på mellan 24 och 44 substanser i vatten från de enskilda områdena. Flest substanser och högre halter påträffades i området med intensiv grönsaksodling i NÖ Skåne, från området i Halland och från de två områdena med växthusodling. Lägre halter och färre substanser återfanns i vatten från området i SÖ Småland med odling av jordgubbar och från området i SÖ Skåne med äppelodlingar.

    Riktvärdet överskreds i flertalet prov som samlades in från området i NÖ Skåne och i samtliga prov från de två växthusområdena (V Skåne och NV Skåne), med högst överskridanden i de två sistnämnda områdena. Insektsmedlet imidakloprid var den substans som oftast återfanns över riktvärdet i denna undersökning. Vissa av de substanser som påträffades i förhöjda halter i vatten från områden med växthusodling återfanns också i de prover som togs på överskottsvatten från växthus. Även substanser med en betydande användning i prydnadsväxtodling i växthus påträffades i vattendraget i V Skåne. Resultaten visar att det finns läckage av växtskyddsmedel från svenska växthus. Arbete med att identifiera möjliga riskmoment i samband med växtskyddsarbete i växthus, i syfte att minska förlusterna av växtskyddsmedel till omgivande vatten, bör därför vidareutvecklas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 338.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Holmberg, Helena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kylin, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ulén, Barbro
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Bekämpningsmedel i vatten från typområden åar och i nederbörd under 20022003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 339.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Jonsson, Ove
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Löfkvist, Klara
    HIR Skåne.
    Hansson, Torbjörn
    Grön Kompetens AB, Alnarp.
    Boström, Gustaf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gutfreund, Carola
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lindström, Bodil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gönczi, Mikaela
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige 2017-20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från en screeningundersökning av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusanläggningar. Syftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det sker läckage från växthus efter att olika åtgärder har vidtagits av odlare och myndigheter (bl.a. ny lagstiftning och förbättrad utbildning) under senare år.

    Undersökningen genomfördes i sju olika vattendrag och med provtagning uppströms-nedströms växthusområdet från några av dessa vattendrag, vilket innebar provtagning från elva enskilda provpunkter. Avrinningsområdets storlek vid provpunkten nedströms växthusområdet varierade kraftigt, från 1 till 212 km2. Provtagningen skedde under ett helt år, från sommaren 2017 till sommaren 2018, eftersom användning av växtskyddsmedel i växthusodlingar kan ske under en stor del av året.

    Områdena har valts ut så att de representerar både grönsaksodling och prydnadsväxtodling. De växthus som ingått i undersökningen är i de allra flesta fall representativa för hur ett svenskt växthusföretag ser ut. Anläggningarna är dock större än ett genomsnittligt växthusföretag. Samtliga anläggningar består av flera växthusbyggnader, som uppförts successivt. I samtliga fall finns även jordbruksmark i nära anslutning till provplatserna. Provtagningsupplägget ska ses som en generell undersökning av läckage från växthus och inte som en recipientkontroll av enskilda verksamheter.

    Insamlingen av prover genomfördes med två olika tekniker, momentanprovtagning (i alla lokaler) och tidsintegrerad TIMFIE-provtagning (i fyra lokaler). Prover togs var 14:e dag under hela perioden. Momentanproverna analyserades med avseende på 148 substanser från lokaler nedströms prydnadsväxtodlingar och 124 substanser från övriga lokaler. TIMFIE-proverna analyserades för 106 substanser.

    Totalt påträffades 105 olika substanser vid minst ett tillfälle i vattenprover under hela provtagningssäsongen 2017/2018, varav 92 i momentanprover och 80 i TIMFIE-prover. Högsta halten av en enskild substans i momentanprover var 107 μg/l av propamokarb, i motsvarande prov med tidsintegrerad TIMFIE-provtagning uppmättes 298 μg/l av samma substans.

    Summahalterna varierar mellan områdena, med genomgående högst halter i vattenprover från provpunkten GB7, den provpunkt som har det minsta avrinningsområdet och samtidigt flest växthus inom området. Även provpunkterna SP8, VB9 och SN10 har ett flertal förhöjda summahalter. Samma områden har också flest riktvärdesöverskridanden. Totalt har 25 olika substanser tangerat eller överskridit sitt respektive riktvärde i minst ett prov från momentanprovtagningen och 17 olika substanser i TIMFIE-provtagningen. Flest överskridanden överlag i momentanprover noteras för ogräsmedlet diflufenikan (20,9 %), följt av insektsmedlet imidakloprid (19,4 %) och nedbrytningsprodukten endosulfansulfat (17,5 %). Imidakloprid är den substans som har det största överskridandet av sitt riktvärde.

    Vid jämförelsen mellan tidpunkten när en substans detekterades i vattendraget och tidpunkten för användning av samma substans i växthusen i respektive område samt vid jämförelsen mellan uppströms/nedströms-punkter kan vissa substanser pekas ut att ha en koppling till växthusanvändningen, dessa är: acetamiprid, azoxystrobin, boskalid, cyprodinil, fludioxonil, hexytiazox, imazalil, imidakloprid, karbendazim (från tiofanatmetyl), pirimikarb, propamokarb, propikonazol, pymetrozin samt pyraklostrobin.

    Flest substanser där uppmätta halter kan kopplas till användning i växthus har identifierats i provpunkterna SN10 och SB11.

    En jämförelse mellan resultaten från denna studie samt resultaten från det nationella miljöövervakningsprogrammet för växtskyddsmedel (NMÖ) har gjorts. Summahalterna skiljer sig inte nämnvärt men det finns vissa intressanta skillnader. Vissa substanser hittas inte alls i NMÖ (åren som ingår i denna jämförelse, 2015-2017), t.ex. endosulfansulfat, acetamiprid, hexytiazox och imazalil men har fyndfrekvenser inom denna studie på respektive 35,8 %, 17,3 %, 7,9 % och 5,0 %. Ytterligare några substanser med tillåten växthusanvändning hittas i högre halter i denna undersökning än i NMÖ: acetamiprid, fludioxonil, imazalil, imidakloprid, pirimikarb, propamokarb och pymetrozin. Man kan också se att det omvända gäller för vissa typiska jordbrukssubstanser som bentazon, diflufenikan och metamitron. När det gäller riktvärdesöverskridanden så är imidakloprid en av de substasner som oftast överskrider sitt riktvärde, i denna studie med 19,4 %, jämfört med bara 1,1 % i NMÖ.

    Utifrån resultaten från momentanproverna i denna studie har årsmedelhalter för varje substans beräknats för en jämförelse enligt de metoder som tillämpas för statusklassificering inom vattenförvaltningen. De substanser som utifrån denna klassificering har överskridit gränsvärde eller bedömningsgrund vid någon provpunkt är diflufenikan, imidakloprid och pirimikarb. Det är dock viktigt att påpeka att alla dessa provpunkter inte är representativa för vattenförekomster inom vattenförvaltningen.

    Vissa substanser som troligen härrör från växthusanvändningen detekteras frekvent i förhöjda halter. Andra substanser som har använts inom de aktuella växthusen detekteras inte alls eller sällan. Skillnaderna beror troligen till stor del på använd mängd av preparatet, appliceringsteknik och substansernas kemiska egenskaper.

    Resultaten tyder på att läckagerisken varierar mellan de undersökta växthusen. Läckage av kemiska växtskyddsmedel från växthus är en fråga som flera länder har uppmärksammat och de riskområden som ofta identifieras handlar bl.a. om att recirkuleringssystemen inte är heltäckande och täta samt att påfyllnad och förvaring av växtskyddsmedel inte sker på ett säkert sätt. Utvattning av preparat har en förhöjd risk, detta bekräftas också av resultaten från denna undersökning vilka visar att de högsta uppmätta halterna avser verksamma substanser som applicerats genom utvattning. Utifrån resultaten i denna undersökning verkar även kompost som förvaras utomhus kunna ge upphov till läckage.

    Det finns tekniska lösningar för att minska riskerna. Mycket handlar dock om bättre rutiner för hanteringen. Slutligen är det som alltid viktigt att odlarna följer principen för integrerat växtskydd genom att minimera användningen av kemiska växtskyddsmedel och utnyttja de biologiska och icke-kemiska metoder som finns tillgängliga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 340.
    Kreuger, Jenny
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Sundin, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Undersökning av bekämpningsmedel i vatten från jordbruk och samhällen år 2001: Sammanfattning av Rapport 2002:4, Inst. miljöanalys och Ekohydrologi nr 63, Avd. vattenvårdslära2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För bekämpning av ogräs, svampar och insekter inom jordbruk och trädgårdsodling i Sverigefinns idag ca 220 olika preparat med ett 100-tal olika kemiska aktiva substanser. Underodlingssäsongen 2001 mättes flera av dessa substanser i vattenprover från nio jordbruksbäckar,två större skånska åar och intilliggande samhällen samt en golfbana. Mätningarnaomfattade totalt 69 substanser, varav 49 var registrerade för försäljning. Dessa substansermotsvarade 90% av mängden som såldes år 2000. De övriga 20 substanserna har tidigare varitregistrerade eller var nedbrytningsprodukter till vanliga ogräsmedel.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 341.
    Kriström, Bengt
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Bonta Bergman, Mona
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 202100-1975.
    Samhällsekonomiska analyser av miljöprojekt: En vägledning2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Är det lönsamt för samhället att bygga 19 mil ny järnväg från Nyland (norr om Kramfors) till Umeå? Botniabanan AB menar att ’’...det värde som Botniabanan skapar är större än kostnaden, med ganska god marginal dessutom. Värdet består bland annat av trafikintäkter, kortare restider, effektivare godstrafik samt bättre miljö och ökad säkerhet genom att trafik flyttas från landsväg till järnväg. Det är däremot inte så att någon får pengarna i handen, utan det är en vinst för hela samhället.” (www.botniabanan.se) Kritiker av projektet menar å andra sidan att de tiotals miljarder kronor som samhället investerar i Botniabanan kan användas på bättre sätt; den nya järnvägen är inte en samhällsekonomiskt lönsam investering. Vi kan finna många liknande exempel: Kan det vara samhällsekonomiskt riktigt att avstå från att hugga ned en avverkningsmogen skog? Tjänar samhället verkligen på att subventionera utbildning? Dessa och liknande frågeställningar kring hur vi använder samhällets resurser kan belysas med hjälp av samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl, som också kan kallas samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning. Metoden, vilken vi fortsättningsvis kallar CBA (cost-benefit analysis, mer om valet av denna förkortning nedan), är en utvidgad form av privat lönsamhetskalkyl och har sina rötter i ekonomiska analyser av offentlig verksamhet i 1800-talets Frankrike och England. Kalkylen bygger på tanken att det ofta är skillnader mellan vad som är lönsamt ur ett privatekonomiskt perspektiv och vad som är ’’lönsamt för samhället’’. Även om ett företag kan visa på att en föreslagen investering ger vinst, är det inte säkert att investeringen är samhällsekonomiskt motiverad. Det omvända är också tänkbart. Investeringar som är privatekonomiskt olönsamma, kan visa sig lönsamma i samhällsekonomisk mening.Syftet med denna vägledning i CBA är att ge en grundläggande förståelse för samhällsekonomisk kalkyl, med tonvikt på de principer och tankar som ligger till grund för det praktiska utförandet. Till skillnad från de handböcker som idag existerar lägger vi särskild vikt vid att väva ihop insikter från såväl ekonomi som ekologi, vilket ju är själva grundtanken med PlusMinusprogrammet. Vi har huvudsakligen integrerat ekologin i de empiriska tillämpningarna. Arbetet med att fullständigt integrera ekologi och ekonomi i detta sammanhang är dock inte på något sätt avslutat, men vi har här, menar vi, tagit några steg framåt. Boken sönderfaller i 4 delar, del I utgörs av detta introduktionskapitel, Del II beskriver själva hantverket och inleds med en steg-för-steg guide som kompletteras med en rad fallstudier. Del III presenterar en detaljerad genomgång av den underliggande ekonomiska teorin. I en avslutande del IV presenteras ett antal fördjupningskapitel, där några särskilt viktiga aspekter på metoden behandlas i mer detalj. Det gäller fördelningsfrågorna, hur skatter kan behandlas samt s.k. värdetransferering. Vi inkluderar även alternativ till CBA (här resursekvivalens), samt en mer övergripande diskussion om spridningseffekter och målkonflikter. I mer detalj ser uppläggning av denna bok ut på följande sätt. Föreliggande kapitel ger en översiktlig bild av metodiken och dess grundvalar; det sammanfattar några grundläggande förklaringar till varför metoden kan ge ett värdefullt beslutsstöd. I del II går vi så över till de praktiska frågorna och våra förslag till hur en CBA kan genomföras, dels med hjälp av en steg-för-steg beskrivning, dels med hjälp av en serie fallstudier. Del I och II är tänkt att ge en vägledning i ämnet och konkreta rekommendationer om hur vissa praktiska problem kan lösas. Det finns dock inget så praktiskt som en god teori och vi har därför sammanfattat, relativt utförligt, delar av den underliggande välfärdsteorin. Del III ger sålunda en introduktion till investeringsteorin, analys av små och stora projekt, analys av miljöprojekt samt dynamisk CBA i kontinuerlig tid. Del IV innehåller så de fem delar vi beskrivit ovan. Tillhopa ger boken en beskrivning av vad vi uppfattar som state-of-the-art när det gäller CBA som riktar sig mot miljö- och naturresursproblem. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 342.
    Kumm, Karl-Ivar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Jordbruksverket.
    Den svenska kött- och mjölkproduktionens inverkan på biologisk mångfald och klimat: – skillnader mellan betesbaserade och kraftfoderbaserade system2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapportens syfte är att beräkna hur svensk kött- och mjölkproduktion påverkar dels den

    biologiska mångfalden genom hävd av naturbetesmarker och öppethållande av

    skogsbygdsåkrar med vall- och spannmålsodling, dels klimatet genom utsläpp av

    växthusgaser och kolinlagring i mark och vegetation. Även produktionens företags- och

    samhällsekonomiska kostnader beräknas. Särskild fokus riktas mot skillnader mellan

    betesbaserade och kraftfoderdominerade produktionssystem.

    Beräkningarna bygger huvudsakligen på data för nuvarande normala svenska

    produktionsteknik inom foderodling och djurskötsel enligt SLU:s områdeskalkyler.

    Dessutom undersöks några andra produktionsformer som möjligen kan förbättra den

    betesbaserade köttproduktionens miljömässiga och ekonomiska hållbarhet. Detta gäller

    bl.a. extensiv vallodling, betesmarker med inslag av träd samt ranchdrift.

    Resultaten visar att förflyttning av betesdjur från åkerbete till naturbetesmarker samt

    träd i betesmarkerna kan göra det möjligt att nå målet 450 000 ha hävdade betesmarker

    även om antalet nötkreatur minskar 10 % och stutuppfödningen fortsätter att minska.

    Utsläppen av växthusgaser per kg kött är större från betesbaserad köttproduktion än från

    kraftfoderbaserad kyckling- och grisköttsproduktion. Utsläppen kan dock i större eller

    mindre utsträckning kompenseras av inlagring av kol i vallar och betesmarksträd samt

    genom att ved från avverkade betesmarksträd ersätter fossila bränslen. Denna

    kompensation gör att betesdjurens nettoutsläpp kan minska ner mot och även under den

    kraftfoderbaserade köttproduktionens låga utsläppsnivå. En väl utformad

    lövträdsproduktion på t.ex. gamla kulturbetesmarker med måttliga biologiska värden

    kan på så sätt vara en klimatåtgärd samtidigt som träden bidrar till att öka den

    biologiska mångfalden.

    Skillnaderna i klimatpåverkan per kg mjölk mellan mjölk producerad med normal

    respektive hög grovfoderandel är små.

    Betesbaserad köttproduktion har väsentligt högre företagsekonomiska kostnader per kg

    kött än kraftfoderbaserad produktion. För att betesbaserad köttproduktion skall vara

    lönsam fordras befintliga byggnader och brukare med låga krav på arbets- och

    kapitalersättning, storskalig ranchdrift eller mycket höga miljöersättningar. Högre

    miljöersättningar skulle förbättra den ekonomiska hållbarheten och en äldre

    betalningsvillighetsstudie antyder att miljöersättningarna till betesmark och åkerbete

    borde vara högre än vad de är idag.

    Den dominerande delen av den betesbaserade köttproduktionens samhällsekonomiska

    kostnad är den företagsekonomiska produktionskostnaden. Den samhällsekonomiska

    kostnaden för utsläppen av växthusgaser, värderad efter den marginella miljökostnaden

    för koldioxidutsläpp och kostnaden för att rena rökgaser från koldioxid, är väsentligt

    lägre.

  • 343.
    Kumm, Karl-Ivar
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Larsson, Malin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Import av kött – export av miljöpåverkan2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är framtagen inom regeringsuppdraget att fortlöpande följa och utvärdera miljöeffekterna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP (Common Agricultural Policy). Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet har gemensamt uppdraget, men just denna rapport har Naturvårdsverket och Jordbruksverket tagit fram. Den föreliggande studien är ett diskussionsunderlag och inspiration för fortsatt arbeteDe svenska miljömålen kan påverkas både negativt och positivt om matproduktionen flyttar till andra länder. Men frågan är också hur miljön påverkas i de länder dit produktionen flyttar och är det positivt eller negativt sett ur globalt och nationellt perspektiv. Rapporten jämför miljöpåverkan från produktion av griskött i Sverige och Danmark samt produktion av nötkött från Sverige, Irland och Brasilien. De miljökonsekvenser som kartläggs berör övergödning, energiförbrukning, växthusgaser, växtskyddsmedel och antiparasitära veterinärpreparat, biologisk mångfald och landskap samt markbehov och markvård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 344.
    Kylin, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Kemikalieinspektionen. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kemiska ämnen i båtbottenfärger: En undersökning av koppar, zink och Irgarol 1051 runt Bullandö marina 20042006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Undersökningen, som utfördes 2004 på uppdrag av Kemikalieinspektionen (Dnr 240-91-04), omfattar prover av vatten, sediment och blåstång (Fucus vesiculosus) runt Bullandö marina i Stockholms skärgård i vilka halterna Irgarol® 1051, koppar och zink bestämdes. Dessa ämnen ingår i båtbottenfärger för att motverka påväxt på skrovet. De första två har ingått i båtbottenfärger för deras giftverkan på påväxtorganismer, men är inte längre tillåtna på småbåtar med huvudsaklig användning på Ostkusten, medan zink ingår i en del nu godkända båtbottenfärger som p.g.a. sina fysikaliska egenskaper motverkar påväxt på skrovet. Fyra olika stationer undersöktes: 1) själva marinan, 2) fjärden utanför marinan, 3) naturhamnen vid Säck (frekventeras av fritidsbåtar), och 4) en bakgrundsstation, Fjärdgrundet, som inte ligger i direkt anslutning vare sig till någon större farled eller marina. Vattenprover togs var fjärde vecka från början av april till början av november, medan sediment och blåstång togs tre gånger under säsongen. Metallerna bestämdes i alla tre provtyperna, medan Irgarol® 1051 bestämdes endast i vatten och blåstång. Vattenproverna visar klart högre halter av alla tre ämnena i marinan och naturhamnen jämfört med bakgrundsstationen. Även halterna i fjärden utanför marinan verkar förhöjda, åtminstone av Irgarol® 1051 och zink, sannolikt p.g.a. aktiviteterna i marinan. Blåstång fungerar som en integrerande provtagare för vattnet över tiden. Detta till skillnad från vattenproverna som endast återspeglar de momentana förhållandena. Halterna i blåstång ger, liksom vattenproverna, vid handen att marinan och naturhamnen är påverkade, men visar även förhöjda halter i fjärden utanför marinan. Enligt kriterierna i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för metaller i blåstång är samtliga stationer påverkade. Endast ett av proverna från bakgrundsstationen föll inom kategorin ”liten eller ingen avvikelse” från referensvärdet för koppar, medan halterna i marinan visade ”stor” eller ”mycket stor avvikelse” från referensvärdet. För zink visade alla proverna från marinan på ”mycket stor avvikelse” från referensvärdet, medan övriga stationer visade på en ”tydlig” eller ”stor avvikelse”. Endast ett prov från bakgrundsstationen föll inom kategorin ”liten avvikelse” från referensvärdet för zink. För Irgarol® 1051 finns inget referensvärde. Resultaten av sedimentanalyserna är mer svårtolkade. Sediment från marinan hade generellt lägre halter av både koppar och zink än övriga stationer. Detta kan bero på att sedimentationsförhållandena skiljer sig åt vid de olika stationerna. Irgarol® 1051 bestämdes inte i sedimentproverna. En jämförelse med en tidigare undersökning från 1993 visar att halterna av koppar och zink har ökat sedan dess i samtliga de provtyper och lokaler som går att jämföra. I vattenproverna har kopparhalten generellt fördubblats medan zink har ökat med upp till 6,5 gånger. Irgarol®1051 bestämdes inte i vattenproverna 1993. I blåstång var kopparhalterna ~1,5-2 gånger högre 2004 än 1993, medan Irgarol® 1051 har minskat till c:a hälften. Zink bestämdes inte i blåstång 1993.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 345.
    Kyllmar, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Nitrogen Leaching in Small Agricultural Catchments: Modelling and monitoring for assessing state, trends and effects of counter-measures2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    problem.Small agricultural monitoring catchments in Sweden were used for the application andtesting of model-based methods for quantification of N leaching from arable fields, and foranalysis of measured data. The physically-based modelling system SOILNDB was used intwo different approaches for quantification of N leaching; by direct simulations usingmonitored field data and by producing field N leaching coefficients (field-NLCs) on thebasis of agricultural statistics, etc. The field-NLCs were then used to calculate N lossesfrom the fields.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 346.
    Kyllmar, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden: Resultat av vattenanalyser2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet (främst kväve och fosfor) i ytvatten och grundvatten. Vattenföringsmätningar i typområdenas bäckar mäts kontinuerligt och vattenprov har tagits varannan vecka sedan undersökningarna startade (mellan 1988 och 1996). I en regional del av programmet undersöks 15 typområden och i en nationell del, s.k. Intensivtypområden, undersöks åtta typområden mer omfattande med bl.a. årlig odlingsinventering. För att öka kännedomen om olika delavrinningsområdens inverkan på vattenkvaliteten i vattendraget utfördes som ett specialprojekt en s.k. synoptisk vattenprovtagning i två intensivtypområden. Vattenprover togs då i ett flertal provpunkter i vattendragen och under olika flödessituationer. Resultaten visade att för typområde N34 i Halland med lättare jordarter på åkermarken var halterna av kväve högre från delavrinningsområden med stor andel åkermark. För halterna av fosfor som normalt är låga för området var skillnaden liten mellan delavrinningsområdena. I typområde C6 i Uppland med mellanlera som dominerande jordart var det liten skillnad i halter av kväve mellan provpunkterna. Däremot varierade halterna av kväve mellan provtagningstillfällena. Halter av fosfor varierade både mellan provtagningstillfällen och mellan provpunkter. Högst var halterna i de nedre och centrala delarna av avrinningsområdet. Generellt var det också högre halter vid högflöde. Vid dessa tillfällen var andelen partikulärt bunden fosfor stor och halterna av suspenderat material förhöjda. Trots det begränsade antalet provtagningstillfällen (tre i N34 och sex i C6) gav resultaten en god bild av de olika delavrinningsområdenas inverkan på vattenkvaliteten i vattendragen. Vid källfördelningsberäkning med modell är dessa data värdefulla. Fortsättningsvis bör ett urval av de synoptiska provpunkterna provtas varje år i samband med förändringar i flödet, såsom under höst och vid vårflod.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 347.
    Kyllmar, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Transporter av kväve och fosfor i vattendrag - inverkan av metodik vid vattenprovtagning: Jämförelse av vattenanalyser från manuell respektive flödesproportionell vattenprovtagning i åtta Intensivtypområden Typområde2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten. I programmet ingår undersökningar i regionala typområden (15 st) och i nationella Intensivtypområden (8 st). Vattenföringsmätningar i typområdenas bäckar mäts kontinuerligt och vattenprov har tagits varannan vecka sedan undersökningarna startade (mellan 1988 och 1996). Eftersom halterna av framförallt fosfor varierar stort speciellt vid högflöde, sker även automatisk flödesproportionell vattenprovtagning i Intensivtypområdena för att öka säkerheten i beräknade transporter av växtnäring. Utrustning för flödesproportionell vattenprovtagning installerades i intensivtypområdena under 2004 och 2005. Vid flödesproportionell provtagning tas små delprov automatiskt via en sugslang i bäcken. Delproven (i genomsnitt 150 st per tvåveckorsperiod) samlas till ett samlingsprov i en glasflaska som står i ett kylskåp i ett provtagningshus. Ett vattenprov tas ut varannan vecka och skickas till laboratorium för analys. Flaskan töms helt när vattenprovet har tagits ut. Parallellt har också manuella vattenprover (stickprov) tagits och analyserats. Syfte med detta arbete var sammanställa och jämföra resultat från manuell respektive flödesproportionell vattenprovtagning samt bedöma hur resultat från de olika metoderna kan redovisas och användas. Jämförelsen visar att transporterna av totalkväve blev något mindre för sju av åtta typområden när de beräknades med analysresultat från samlingsprov jämfört med om de var från stickprov. För ett typområde blev transporterna av totalkväve däremot större när de beräknades från samlingsprov. Orsaken till detta är oklar och bör närmare utredas. För totalfosfor var det generellt tvärtom jämfört med för totalkväve, transporterna blev större när de beräknades från samlingsprov. Störst var skillnaderna för typområden med styv lera eller mellanlera. I ett typområde med normalt små transporter fick ett analysvärde av fosfor från stickprovtagning i vårflod stor inverkan på hela tidsperiodens medeltransport vilket medförde att transporten baserad på samlingsprovet blev mindre. Vid utvärdering bör tidsserierna baserade på de olika provtagningsmetoderna analyseras separat och därefter relateras till varandra. Detta eftersom de två metoderna är helt olika och att enkla samband som tar hänsyn till alla de faktorer som inverkar på variationen av de olika ämnenas halter inte kan tas fram.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 348.
    Kyllmar, Katarina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Johnsson, Holger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2004/2005: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Typområden på Jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet.

    I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2004/2005. Under året har mätningar pågått i 22 typområden, varav 8 områden undersöks inom en nationell del av programmet med SLU som ansvarig utförare. I övriga typområden ansvarar länsstyrelsen i respektive län för undersökningarna. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje typområde medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersökta typområden.

    Avrinningen blev över eller nära långtidsmedel för de flesta typområden. Juli månad hade hög avrinning i flera typområden. Trots perioder med kallt väder och snö under vintern blev medeltemperaturen i främst december och januari högre än normalt. Växlingarna under vinterhalvåret mellan milt och kallt väder bör ha gynnat mineraliseringen av organiskt bundet kväve i marken. Kvävehalterna var trots detta lägre än långtidsmedel för hälften av typområdena medan de var högre för två typområden. En orsak till lägre halter än långtidsmedel kan vara att avrinningen var hög och därmed utspädningen, en annan kan vara att åtgärder inom jordbruket för att minska utlakningen av kväve har haft effekt. Vid typområdenas utloppspunkter blev totaltransporterna av kväve större än långtidsmedel för hälften av typområdena och mindre än långtidsmedel för den andra hälften. Fosforhalterna liksom fosfortransporterna var för en del områden lägre än långtidsmedel medan de var högre för andra. Typområden med högre avrinning än långtidsmedel hade också större transporter av fosfor än långtidsmedel. Störst var transporterna (100 kg/km 2) i två typområden där mellanlera eller styv lera är dominerande jordart på åkermarken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 349.
    Kyllmar, Katarina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kristina, Grill
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2005/2006: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Typområden på Jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområdenför sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten. Programmetingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet.I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2005/2006. Under året har mätningarpågått i 23 typområden, varav 8 områden undersöks inom en nationell del av programmet med SLU somansvarig utförare. För 13 typområden ansvarar länsstyrelser för undersökningarna medan två typområdenundersöks av kommuner. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinningför varje typområde medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelningredovisas för nationellt undersökta typområden. Årsnederbörd och årsavrinning var för de flesta typområden nära eller under den normala. Hösten 2005 var varmare än normalt och nederbörden var låg. Efter sommarens lågflöde ökade avrinningen i många typområden först i november. Vintermånaderna januari till mars karakteriserades av snö och kall väderlek och därmed liten avrinning. Sista dagarna i mars kom våren i de södra delarna av landet och gav i början av april mycket höga flöden i bäckarna i de flesta typområden. Regn i april förlängde perioden med hög avrinning och som genomsnitt kom en tredjedel av årsavrinningen i denna månad. Årsmedelhalter av både totalkväve och totalfosfor var både lägre och högre än respektive typområdes långtidsmedelvärde. Transporterna blev mindre än medel för flertalet typområden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 350.
    Kynkäänniemi, Pia
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kyllmar, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2006/2007: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark 2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom programmet Typområden på Jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrin-ningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2006/2007. Under året har mätningar pågått i 23 typområden, varav 8 områden undersöks inom en nationell del av programmet med SLU som ansvarig utförare. För 13 typområden ansvarar länsstyrelser för undersökningarna medan två typområden undersöks av kommuner. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje typområde, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersökta typområden.

    Årsnederbörden var större än den normala för alla typområden och likaså årsavrinning förutom i fyra typområden. Sommaren var torr men i andra hälften av augusti var nederbördsmängden stor. Trots detta var avrinningen ringa i de flesta typområden, men i några blev avrinningen kraftig. Avrinningen fortgick under hela hösten och förvintern som var nederbördsrik. December och januari var månader med stor avrinning i de flesta typområden. Under februari föll nederbörden mestadels som snö, vilket medförde något lägre flöden i de flesta typområdena. Våren kom redan i mars, men gav inte upphov till någon stör-re vårflod i flertalet typområden.

    Årsmedelhalter av totalkväve och totalfosfor var både lägre och högre än respektive typområdes medel för 1996-2005. Då avrinningen var högre än normalt i de flesta typområden blev även transporterna större än medel för flertalet typområden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
45678910 301 - 350 of 546
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf