Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 546
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Gustavsson,, Jakob
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ribéli, Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Josefsson, Sarah
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nguyen, Minh Anh
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ahrens, Lutz
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Omanalys av flamskyddsmedel i svenska vattendrag2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att få en ögonblicksbild av halterna av flamskyddsmedel i svenska vattendrag. Provtagningen ägde rum i oktober 2013, och resultaten från den provtagningen har rapporterats tidigare (Ahrens et al. 2014). Analysmetodiken har sedan dess förbättrats och det beslutades därför att provextrakten från den tidigare studien skulle analyseras på nytt. Resultaten från omanalysen presenteras i denna rapport.

    Totalt analyserades 61 flamskyddmedel i denna studie. Det högsta antalet ämnen detekterades i Nyköpingsån (22) och Indalsälven (16). De mest frekvent förekommande ämnena var ΣTDCIPP/TEHP (kvantifierade som en totalhalt tillsammans) som detekterades i alla 25 proverna från norr till söder, följt av TCEP (detekterad i 15 prover) och TBBPA (detekterad i 11 prover). Högst sammanlagd koncentration av flamskyddsmedel uppmättes i Nyköpingsån (240 ng L-1), Fyrisån (230 ng L-1) och Indalsälven (140 ng L-1). Generellt var koncentrationerna av flamskyddsmedel högre i södra Sverige än i norra vilket sannolikt kan förklaras av den högre populationstätheten i söder. Den dagliga tillförseln av flamskyddsmedel från vattendragen till Östersjön uppskattades. Indalsälven och Nyköpingsån uppvisade de högsta värdena med 5,2 och 4,9 kg/dag. Båda dessa vattendrag hade en likartad fördelning av flamskyddsmedel med TEBP-Anh (~30% av ΣFRs), TCBPA (~23% av ΣFRs) och TBBPA (~30% av ΣFRs) som dominerande ämnen. Detta indikerar att det främst är dessa tre flamskyddsmedel som transporteras till Östersjön via svenska vattendrag.

    Eftersom denna studie ger en ögonblicksbild av mängden flamskyddsmedel i svenska vattendrag måste resultaten tolkas med försiktighet. Denna typ av studie är dock användbar för att få en generell uppfattning om föroreningsnivåer och för att upptäcka platser med förhöjd förorening, s.k. hot-spots. För att få en bättre insikt i föroreningssituationen krävs ytterligare studier med en annan provtagningsstrategi, t.ex. provtagning under längre tidsperioder (och under olika årstider) och mer frekvent provtagning alternativt tids- /flödesproportionell provtagning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 252.
    Hallgren, Sunita
    et al.
    LRF.
    Löfkvist, Klara
    JTI.
    Hansson, Torbjörn
    Grön kompetens.
    Svensson, Sven-Axel
    Skog och Lantbruk.
    Bergström, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Stenström, John
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Karaktärisering avkemikalieläckage, desshalter och transportvägarfrån växthus och andrahårdgjorda ytor2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tidigare mätningar har visat att det finns risk att växtskyddsmedel som använts i växthus kan leta sig uttill vattendrag. För att ta reda på mer fakta kring hur läckage av växtskyddsmedel kan ske från växthusoch hårdgjorda ytor har nya mätningar gjorts inom ramen för detta delprojekt, på uppdrag avNaturvårdsverket.EFSA utreder beräkningsmodeller för spridningsvägar för växthus. En första slutsats som dragits närförsök gjorts att skapa gemensamma miljöriskbedömningar är att det saknas passande definitioner förväxthusområdet.Analys av 112 olika substanser har gjorts i 18 st jordprover från 6 st olika typer av trädgårdsföretag.Bland de 112 substanserna finns både tillåtna och sedan tidigare förbjudna ämnen. 36 olika ämnen harkunnat detekteras i jordproverna. De halter som hittats är låga och ligger nära detektionsgränsen föranalyserna. Halterna som hittats i proverna är starkt kopplat till den aktiva substansens kemiskaegenskaper samt nedbrytningshastigheten i jord och vatten och dess löslighet i vatten. Flera avsubstanserna är nedbrytningsprodukter av använda växtskyddsmedel. Prover har tagits på tre olika djupi marken - 0-10, 10-20 och 20-30 cm. I samtliga prover är halterna av kemikalierester högst i det överstajordskiktet 0-10 cm. Halterna varierar mycket mellan de olika företagen. Generellt är nivåerna högre iprydnadsväxtodlingar än i grönsaksföretag. Behovet och användningen av kemikalier är starkt kopplat tillde kulturer som odlas. Flera av de substanser som har använts har inte återfunnits i jordproverna. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 253.
    Hallin, Ann-Katrin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Skog & mark 2010 – om tillståndet i svensk landmiljö2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 254.
    Hallstan, Simon
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Grandin, Ulf
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Analyser av resultat från övervakningsprogram fjällvegetation - vägledning samt analys av Åreskutans vegetation 2006-2017.2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör rapportering av ett projekt med syfte att utföra olika analyser

    av vegetationsdata på Åreskutan, från det regionala miljöövervakningsprogrammet

    Fjällvegetation, och beskriva metodiken så analyserna kan upprepas

    när mer data finns tillgängligt för Åreskutan, och för andra fjäll inom övervakningsprogrammet.

    Projektet har utförts av SLU på uppdrag av Länsstyrelsen i

    Jämtlands län, enligt överenskommelse med diarienummer 502-6782-2017 och

    med Tomas Bergström som länsstyrelsens kontaktperson.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 255. Hansen, Karin
    et al.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Ferm, Martin
    Karlsson, Per Erik
    Bennet, Cecilia
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Granat, Lennart
    Kronnäs, Veronika
    von Brömssen, Claudia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Engardt, Magnuz
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Akselsson, Cecilia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Simpson, David
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, rymd- och geovetenskap.
    Hellsten, Sofie
    Svensson, Annika
    Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-20112013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 256.
    Hansson, Katarina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Green, Jeanette
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Olshammar, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström-Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Johansson, Kjell
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Belastning av miljögifter på vatten: Kartläggning av källor till miljögifter2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanställer information om belastningen av organiska miljögifter och metaller på ytvatten. I projektet har 16 olika ämnen och ämnesgrupper valts ut som prioriterade. Dessa ämnen är upptagna i ramdirektivet för vatten och/eller i HELCOMs Baltic Sea Action Plan (BSAP) och är intressanta ur både ett nationellt och ett regionalt perspektiv.

    I syfte att ge förslag till en beräkningsmetodik har en inventering av datatillgången genomförts. I den sammanställningen presenteras vilka miljöövervakningsdata och övriga datakällor som kan ligga till grund för emissionsberäkningar. I samband med det identifierades dataluckor.

    Uppgifter om punktutsläpp av organiska miljögifter till vatten är knapphändiga i EMIR-databasen. Med undantag för vissa enstaka ämnen och anläggningar finns det i EMIR-databasen endast data gällande utsläppen av metaller. Punktkällor för utsläpp till vatten är industrier, gruvor, avloppsreningsverk, värmevärk samt icke rapporterande punktkällor, som t.ex. enskilda avlopp. De diffusa källorna av organiska ämnen och metaller är atmosfärisk deposition, läckage från jordbruks- och skogsmark, dagvatten, lakvatten från deponier samt re-emission från sediment.

    I rapporten föreslås en stegvis metodik för kvantifiering av utsläppen av organiska ämnen och metaller till vatten. Beräkning bör i första hand baseras på rena emissionsdata. Om dessa inte finns tillgängliga bör omräkning från miljöövervakningsdata tillämpas. Screeningdata och övriga regionala data och resultat från enskilda forskningsrapporter kan utnyttjas i brist på annan information, men innebär att trendanalyser av data inte kan genomföras. I de fall där rena emissionsdata och miljöövervakningsdata saknas, kan statistik om användning av varor och produkter innehållande de aktuella ämnena utnyttjas som ett mått på trender eller på den diffusa belastningen.

    I rapporten har vi kvantifierat belastningen av metaller och vissa organiska ämnen och ämnesgrupper från atmosfäriska depositionen och rapporterande punktkällor. Dessa resultat pekar på att för metallerna är bidraget från atmosfären större än utsläppen från kända punktkällor, men det är också viktigt att poängtera att de framtagna resultaten är delvis beräknade från mycket osäkert underlag. De diffusa utsläppen utgör även en viktig spridningskälla till förekomst av organiska ämnen i ytvattnet.

    För att i framtiden kunna genomföra bra emissionsberäkningar av miljögifter till vatten bör metodiken för de enskilda källorna utvecklas. Dessutom krävs det vidare arbete med metodikutvecklingen och bättre datatillgång.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 257.
    Hart, Rob
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Stråle, Jonathan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Konsumtionsskatters roll i långsiktig miljöpolitik: Analyser av styrmedel och konsumtion2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Konsumtion är inte den direkta orsaken till försämrad miljökvalitet och förlorad biodiversitet, det är förorenande utsläpp och förstöring av livsmiljöer som är orsaken. Därför rekommenderar nationalekonomer att styrmedel helst bör riktas direkt mot förorenande utsläpp och förstöring av livsmiljöer snarare än mot konsumtionsvaror: en skatt per flygstol må leda till färre flyg och lägre utsläpp, men den ger inte flygbolagen incitament att flyga bränslesnålare eller byta till utsläppsfri teknik som elflyg; en skatt på utsläpp täcker alla dessa baser. Dock finns flera skäl varför vi trots allt bör koppla ihop styrmedel och konsumtion, av vilka vi fokuserar på två. Det första skälet är att det i många fall finns hinder för att prissätta föroreningsutsläpp – till exempel, för att beskatta utsläpp från internationellt flyg krävs överenskommelser som hittills har visat sig vara ouppnåeliga – och därmed måste andra styrmedel undersökas, inklusive styrmedel riktade specifikt mot konsumenter. Det andra skälet är att det finns problem som är specifika för konsumtionsledet som behöver korrigeras. Dessa problem, som kallas för konsumtionsexternaliteter, uppstår när konsumentens egen nytta påverkas av att hen ser vad andra konsumerar, samt av att andra ser hens konsumtion. Om konsumtion av iögonfallande varor ger status kan konsumtionen trissas upp i ett nollsummespel utan vinnare, men med en oskyldig förlorare: miljön. Vi analyserar styrmedel och konsumtion i dessa två fall, och drar fyra huvudsakliga slutsatser:

    1. En övergång till ren teknik är den viktigaste mekanismen för att få ned utsläpp, och det bästa styrmedlet för att uppnå en sådan övergång är prissättning av utsläpp genom till exempel utsläppsskatter.
    2. Konsumtionsskatter ger inga incitament till sådana övergångar, men under vissa omständigheter kan andra styrmedel – till exempel förbud mot smutsiga teknologival – uppnå samma effekt som prissättning av utsläpp.
    3. När en övergång till ren teknik ändå inte är aktuell kan konsumtionsskatter i linje med miljöskadorna vara ett habilt alternativ till prissättning av utsläpp för att minska utsläpp på ett samhällseffektivt sätt.
    4. Om konsumenters val av miljöskadliga produkter – till exempel passagerarflyg – i hög grad påverkas av sociala faktorer som konkurrens om status kan mycket kraftfullare konsumtionsinriktade styrmedel vara motiverade.

    Slutsatserna stöds av en makroekonomisk analys, en mikroekonometrisk analys, samt en analys av konsumtionsexternaliteter. Vår makroekonomiska analys visar att byten från smutsig till ren teknik har varit mycket viktigare än ändringar i konsumtionsmönster när förorenande utsläpp har minskat; utsläpp av freoner minskade inte för att vi slutade använda kylskåp. Och när ett rent alternativ finns är det bara en fråga om hur kraftiga incitamenten måste vara innan det smutsiga alternativet byts ut. Men när inget rent alternativ finns, eller merkostnaden av det rena alternativet är så hög att ett teknikskifte inte kan motiveras av dagens miljöskador, är situationen mer komplicerad; i detta fall, om en utsläppsskatt inte är genomförbar kan en konsumtionsskatt vara ett bra alternativ för att ta oss närmare den teoretiskt optimala (först-bäst) lösningen. Två exempel där rena alternativ inte är tillgängliga till ett rimligt pris är internationellt passagerarflyg och nötkött; vi studerar just flyget i detalj.

    Vår mikroekonometriska analys av efterfrågan för passagerarflyg visar att effekten av prisökningar på efterfrågad kvantitet är måttliga, vilket tyder på att en konsumtionsskatt, om den sätts under eller lika med miljöskadan som varje flyg orsakar, aldrig kommer kunna leda till minskningar i flygets klimatpåverkan som är i linje med Sveriges mål för totala utsläpp; snarare skulle den kunna dämpa den långsiktigt ökande trenden för utsläpp som orsakas av ökande inkomster i det svenska samhället. Dessa resultat följer av en hög uppskattad inkomstelasticitet av efterfrågan för flygresor (3,0) samt en låg priselasticitet av efterfrågan för flyg (−0,76). Dock verkar den faktiska effekten av flygskatten vara betydligt större än effekten som förväntas givet den uppmätta priselasticiteten; införandet av flygskatten har sammanfallit med en betydande minskning i utrikesflyg från Sverige i jämförelse med andra liknande länder. Eftersom oväntat stora effekter av miljöskatter också har uppmätts i andra liknande fall är en möjlig förklaring att sådana skatter skickar signaler till hushåll och företag utöver deras direkta effekter på priser.

    Att hushållens konsumtionsbeslut kan påverkas av till synes små och icke-monetära förändringar är ett bevis på att nyttofunktionen är mer komplex än standardmodellen inom nationalekonomi medger, vilket också ökar relevansen av konsumtionsinriktade styrmedel. Enligt konventionell nationalekonomisk teori ger konsumtionsvaror nytta, och man kan härleda nyttofunktionen från observerade kvantiteter och priser; att vi väljer att flyga allt mer när vår inkomst ökar är för att flygresor ger oss nytta. Dock kan och bör detta ifrågasättas. Blir vi verkligen lyckligare av allt arbete och konsumtion, eller handlar det om en kapplöpning om status? Vi visar att om våra val delvis drivs av en jakt på status, och produktiviteten ökar stadigt, tar denna jakt över allt mer som motivationen bakom våra beslut om arbetskraftsutbud och konsumtionsval. Detta leder till ett överutbud av arbetskraft och en sneddrivning av konsumtion mot iögonfallande varor såsom internationellt flyg, stora bostäder och kraftfulla bilar. Modellen med konsumtionsexternaliteter kan hjälpa oss att förklara varför den långsiktiga trenden med färre arbetstimmar per år och mer fritid har stannat av, samtidigt som vår konsumtion riktas mot energi- och resursintensiva varor. Dessutom kan den motivera kraftfulla policy-åtgärder för att styra om våra val för att ge högre nytta och bättre miljö.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 258.
    Hedblom, Marcus
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Caruso,, Alexandro
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Green, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Ode, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 202100-1975.
    Grönytor i tätorter: – metoder att följa utvecklingen av upplevelsevärden och biologisk mångfald2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studier visar på att det finns höga biologiska – och samhällsekonomiska värden i form av ekosystemstjänster i urbana grönytor i och i anslutning till tätorter. Det finns idag en uttalad förtätningsprocess i många svenska tätorter som leder till exploatering av grönytor. En stor andel av befolkning använder tätorternas grönytor för rekreation och därför är det viktigt att dessa bevaras, planeras och sköts för att främja upplevelsevärdena. Idag finns det inga svenska tätorter som har regelbunden återkommande insamling av habitat struktur, art förekomst eller inte förekomst i kombination med insamlande av dara för upplevelsevärden i grönområden. Därför är det svårt att långsiktigt utvärdera förändringar i dessa områden. Denna rapport diskuterar och redovisar metoder för miljöövervakning av grönytors kvalitet i tätorter och i deras omedelbara närhet, främst avseende deras betydelse för biologisk mångfald och mänsklig perception (upplevelse). Rapporten fördjupar därmed tidigare metodförslag från Hedblom och Gyllin (2009) avseende övervakning. I rapporten redovisas bl a hur många grönytor som behövs för att få en statistiskt hållbar mängd data för att beskriva kvaliteten (biologisk mångfald och perception) på grönytor i och omkring tätorter. Här föreslås också en metod för mätning av mänsklig perception av grönytor i och omkring tätorter, möjlig att utföra via NILS ordinarie fältlag. Fältförsök visar här på goda möjligheter till miljöövervakning av upplevelsevärden i tätortsnatur. En analys av möjligheten att använda fåglar som indikatorer visar att detta sannolikt inte är möjligt med nuvarande nivå på datainsamlingen om fåglars förekomst inuti tätorter. Däremot kan underlaget användas för att visa på långsiktiga trender i förändringar i städernas omgivning. Rapporten redovisar kostnadsalternativ för miljöövervakning av de 100 största tätorterna i Sverige samt kostnaden för mer detaljerad inventering av de 10 största tätorterna. Rapporten slår fast att fortsatta fältundersökningar och kartstudier även krävs för att tydliggöra miljöövervakningens totala kostnad. Efterfrågan på data om grönytor är stor och för att en långsiktig och kostnadseffektiv miljöövervakning av tätorter ska kunna ske på ett framgångsrikt sätt krävs samordning mellan myndigheter på olika nivåer, samt att uppföljningen av tätorternas natur ges ökad prioritet.  De sammantagna resultaten i denna rapport ska ses som ett underlag till vidareutveckling av svensk miljöövervakning i fråga om både kvantitativa och kvalitativa data för grönytorna i Sveriges tätorter. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 259.
    Hedblom, Marcus
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gyllin, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 202100-1975.
    Övervakning av biologisk mångfald och friluftsliv itätorter – en metodstudie2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I flera miljömål och förslag till nya delmål nämns de tätortsnära miljöerna som viktiga. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Boverket och Riksantikvarieämbetet har intresse och behov av att följa långsiktiga förändringar på grönytor inom tätorter och hur de påverkar biologisk mångfald, friluftsliv och upplevelsevärden. Detta intresse finns även hos många kommuner. Denna rapport är en utvärdering av hur NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) kan ta fram underlag och förslag till att utöka den nuvarande övervakningen av landskapsförändringar, till att omfatta även upplevelsevärden, friluftsliv/rekreation och kvalitet hos naturtyper i tätorter. Idag täcks 3,8 procent av den totala tätortsytan i Sverige av de befintliga landskapsrutorna i NILS (5 x 5 km). Rapporten innehåller olika förslag på utökad flygbildsfotografering av NILS-rutor. Ett av förslagen är att utöka NILS till att flygbildsfotografera Sveriges 113 största tätorter (med invånarantal över 10 000) med omgivande miljö. Ett annat alternativ är att NILS samarbetar med Statistiska centralbyrån (SCB), som har en liknande agenda.I detta potentiella samarbete står NILS för den kvalitativa insamlingen av data och SCB för det mer övergripande kvantitativa arbetet.Nästan alla metoder som används i dagens NILS går att använda i tätorter. Det gäller både flygbildstolkning och inventering. Dock krävs det ytterligare utveckling av metoder som rör rekreation, friluftsliv och upplevelsevärden. Ett problem som skiljer sig från övriga NILS-landskapsrutor och permanenta provytor, är att tätorter växer både inåt och utåt. Detta innebär att många grönytor kommer att försvinna och nya tillkomma, vilket kräver ytterligare metodutveckling. Kostnaden för att övervaka biologisk mångfald och friluftsliv i tätorter i Sverige kommer att variera beroende på antalet tätorter, metodik och krav på kvalitet. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 260.
    Hedström Ringvall, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Övervakning av fjällvegetation: Utvärdering av delprogrammets inventeringsdesign2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 261.
    Heiskanen, Janne
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Björn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Mäki, Ann-Helen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Moen, Jon
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Holm, Sören
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, Sture
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Olsson, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Aerial photo interpretation for change detection of treeline ecotones in the Swedish mountains2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    It is expected that the ongoing climate change will have a strong influence on the Earth’s vegetation and cause the advancement of treelines towards the poles and up to higher elevations. In the Swedish mountains, changes in the positions of alpine treelines have already been reported, and major changes due to changing climate are predicted for the near future. Remote sensing techniques have considerable potential to improve the monitoring of spatially complex treeline ecotones, which are likely to show site dependent responses to changing climate. Aerial photos provide the longest temporal record of remote sensing data for studying the historical treeline changes. High spatial resolution and the possibility of interpreting photos in three-dimensions are the main strengths of aerial photos. The National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) is a nationwide environmental monitoring program, which provides sampling infrastructure for monitoring treelines over the Swedish mountains using high spatial resolution remote sensing data.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 262.
    Helldin, Jan Olof
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Jung, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Neumann, Wiebke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Mattias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Skarin, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Widemo, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    The impacts of wind power on terrestrial mammals: A synthesis2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]
    • We compiled available knowledge and experience of the impact of wind power on terrestrial mammals, both wild and domestic. The literature in the field is very limited, so we also tried to draw lessons from related fields, such as disturbance from noise, construction work, traffic, hunting and outdoor activities, and the effects of habitat change.
    • Although the knowledge is generally sparse, the summary shows that it is possible that terrestrial mammals, especially large carnivores and ungulates including domestic reindeer, are affected by wind power development in various ways.
    • For the larger game species as well as domestic reindeer, the influence from wind power should primarily be due to the network of access roads to the turbines. The main factor is probably the increased access for recreation, hunting and leisure traffic. It is well known that interference from such human activities can impact moose, wild deer, domestic reindeer and large carnivores, and in effect cause a habitat loss.
    • New wind power farms are expected to be situated in more remote, upland, currently roadless areas, at least in the forested landscape. Such areas may serve as refugia for e.g. large predators or as important grazing areas for ungulates. Accordingly, wind power and associated infrastructure in these areas may have an impact on the population level of these species.
    • By contrast, the habitat changes caused by access roads are not necessarily a problem for the larger mammal species. Open land, new edge zones and roadsides could rather benefit many wildlife species. Open land and edges create new browsing areas; roads can facilitate animal movement in the landscape or help animals escaping parasitic insects.
    • The effects of power lines on reindeer tend to differ depending on the geographic scale studied; on a regional scale, an avoidance of large areas around power lines may be observed, while no effects have been shown for reindeer studied near power lines.
    • A few studies available on wild deer, reindeer and large carnivores during construction work suggest that these animals may temporarily avoid wind farms during this period. However, the data is not conclusive.
    • Noise emissions from wind turbines can theoretically disturb animal communication, and also visual stimuli (including reflections, shadows and lighting) may annoy or stress both wildlife and livestock. However, the few studies available suggest the lack of such effects, or a swift habituation to the disturbance, and therefore a limited impact.
    • Animals may also get accustomed to the other disturbances from wind power. For example, both domestic and wild reindeer appear to remain in areas despite human presence, at least when no alternative areas are available. The ability to habituate varies with species, sex, age, individual, time of year, type of disturbance, and how frequent and predictable disturbances are, so overall, habituation cannot be presupposed.
    • There may be differences in the response to disturbance, depending on landscape and current land use. In already disturbed areas, such as most agricultural landscapes, wind power may not affect the occurring species to the same extent as it would in more sparsely populated forest and mountain areas.
    • The effects may also depand on the size of the wind farm. At the construction of large wind farms, even small and localised effects may sum up to significant impact, with consequences at the population level.
    • Our summary highlights the large knowledge gaps in the field and indicates the need for research as well as for efficient environmental monitoring. Of particular need is to study the effects of noise and visual impacts from the turbines. Also studies are needed on the localisation of new wind power in relation to areas of particular value for ungulates and large predators. It is important that the potential cumulative impacts of wind power are considered, as these may lead to consequences at the population level and thus be most relevant from a conservation perspective.
    • To address the large knowledge gaps, it is crucial that monitoring programs for new wind power are set up to create new, generalisable knowledge. We describe some principles that should be followed to achieve this. It is also important that monitoring programs are coordinated nationally and that the data are analysed on a comprehensive level.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 263.
    Helldin, Jan Olof
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Jung, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Neumann, Wiebke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Mattias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Skarin, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Widemo, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur: En syntesrapport2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]
    • Vi har sammanställt tillgängliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens effekter på landlevande däggdjur, såväl vilda som domesticerade djurgrupper. Litteraturen inom området är mycket begränsad, så vi har även försökt dra lärdomar från närliggande fält, såsom störningar från buller, byggarbete, trafik, jakt och friluftsliv samt effekter av habitatförändringar.
    • Även om kunskapsunderlaget generellt är tunt visar sammanställningen att det inte kan uteslutas att landlevande däggdjur, främst stora rovdjur samt klövvilt och tamren, kan påverkas på olika sätt av vindkraftsutbyggnad.
    • För de större viltarterna samt tamren torde påverkan från vindkraft främst bero på nätet av tillfartsvägar till vindkraftverken. Den främsta faktorn är troligen tillgängliggörandet för friluftsliv, jakt och nöjestrafik. Det är väl känt att störningar från sådan mänsklig aktivitet kan påverka älg, hjort, tamren samt stora rovdjur, och i praktiken leda till en habitatförlust.
    • Vindkraftsutbyggnad förväntas åtminstone i skogslandskapet ske i mer avlägsna, höglänta, idag väglösa områden. Sådana områden kan utgöra refugier för bl.a. stora rovdjur, eller vara viktiga betesmarker för klövdjur. På det viset kan exempelvis nya vägar in i dessa områden komma att få effekter på populationsnivån för dessa arter.
    • Däremot innebär de habitatförändringar, som tillfartsvägarna leder till, inte nödvändigtvis något problem för de större däggdjursarterna. Istället borde öppna marker, nya kantzoner och vägkanter kunna gynna många viltarter. Öppna marker och bryn skapar nytt bete, vägarna kan underlätta för djuren att röra sig i landskapet eller för att undkomma insekter.
    • Effekterna av kraftledningar på ren tenderar att vara olika beroende på vilken skala man studerar; på en regional skala kan man se ett undvikande av stora områden kring kraftledningar, medan man inte sett någon effekt på de renar som studerats nära kraftledningar.
    • Ett fåtal tillgängliga studier på bl.a. klövvilt, ren och stora rovdjur under konstruktionsfasen antyder att dessa djur då tillfälligt kan undvika vindparker. Det finns dock inte tillräckliga data för några säkra slutsatser om detta.
    • Buller från vindkraftverk kan teoretiskt störa djurens kommunikation, och även synintryck (inklusive reflexer, skuggor och belysning) kan upplevas störande eller stressande för såväl vilt som tamdjur. De få studier som finns pekar dock på avsaknad av sådana effekter, eller snabb tillvänjning till störningen, och därmed en begränsad inverkan.
    • Djur kan även vänja sig vid de övriga störningar som vindkraften innebär. Exempelvis verkar både tamren och vildren kunna stanna kvar i områden trots mänsklig närvaro, åtminstone när inga alternativa områden finns att tillgå. Förmågan till tillvänjning varierar dock med art, kön, ålder, individ, tid på året, typ av störning, och hur frekventa och förutsägbara störningarna är, så sammantaget är tillvänjning inget som man kan förutsätta inträffar.
    • Det kan finnas skillnader i hur störningseffekter gör sig gällande, beroende på landskap och pågående markanvändning. I redan störningsutsatta områden, såsom de flesta jordbrukslandskap, påverkaren vindkraftsetablering kanske inte de förekommande arterna i lika hög omfattning som den skulle göra i mer glesbefolkade skogs- eller fjällandskap.
    • Effekterna kan också bero på vindparkens storlek. Vid utbyggnad av större vindparker kan även små och lokala effekter där summera ihop till betydande effekter, med konsekvenser på populationsnivån.
    • Vår sammanställning tydliggör de stora kunskapsbristerna på området, och visar på behovet av såväl forskning som effektiv miljöuppföljning. Av särskilt stort behov är att studera effekter av buller och synintryck från själva verken. Det behövs också studier av lokaliseringen av ny vindkraft i förhållande till områden av särskilt värde för klövdjur och stora rovdjur. Det är viktigt att de eventuella kumulativa effekterna av vindkraften beaktas, eftersom det är dessa som kan leda till konsekvenser på populationsnivån, och därmed vara det mest relevanta ur ett naturvårdsperspektiv. 
    • För att råda bot på de stora kunskapsbristerna är det viktigt att kontrollprogram för ny vindkraft läggs upp så att de skapar nya, generaliserbara kunskaper. Vi beskriver vissa principer som bör följas för att åstadkomma detta. Det är också viktigt att kontrollprogrammen samordnas nationellt och insamlade data analyseras på övergripande nivå.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 264.
    Hellström, Micaela
    et al.
    MIX Research Sweden AB.
    Andersson-L, Martin
    AquaBiota.
    Birgersson, Viktor
    MIX Research Sweden AB.
    Brys, Rein
    Research Institute Nature and Forest (INBO), Belgien.
    David, Halfmarten
    Research Institute Nature and Forest (INBO), Belgien.
    Hernvall, Patrick
    MIX Research Sweden AB.
    Hänfling, Bernd
    University of Hull samt University of Inverness, Storbritannien.
    Näslund, Johan
    Naturvårdsverket.
    Sjöstedt, Jessica
    MoRe Research Örnsköldsvik AB.
    Spens, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Tang, Cuong
    NatureMetrics Ltd, Storbritannien.
    Tjärnström, Marie
    MoRe Research Örnsköldsvik AB.
    Öhman, Marcus
    WWF Sverige.
    Bruce, Kat
    NatureMetrics Ltd, Storbritannien.
    LifeDNAquatic: Riktlinjer för optimal hantering och analys av akvatiskt eDNA som verktyg inom svensk miljöövervakning2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i Sverige beviljade åtta forskningsprojekt 2018 för att undersöka hur eDNA kan användas som verktyg inom den svenska miljöövervakningen. Projektet LifeDNAquatic, presenteras i denna rapport.

    De tre första arbetspaketen inom projektet resulterade i två tekniska rapporter som behandlar fältplanering, provtagning i fält och olika sorters fältutrustning. Riktlinjer för laboratorier specifika för eDNA och extraktionsmetoder diskuteras.

    Sju undersökningar (5–11) utfördes för att validera eDNA som metod och för att utröna användbarheten av eDNA-flerartsanalyser som verktyg inom miljöövervakningen. Mer än 460 eDNA-prover samlades in under undersökningstiden.

    Delundersökning 5: Går det att jämföra artförekomster baserade på flerartsanalyser som kommer från helt olika eDNA-laboratorier? En jämförande undersökningutfördes där fem laboratorier deltog för att jämföra fiskdetektion från samma vatten. Artanalyserna från de olika laboratorierna visade förvånansvärt liknande resultat. Detta innebär att resultat från olika eDNA-utövare är jämförbara och att metoden är tillförlitlig.

    Delundersökning 6: Är resultaten av eDNA-analyser jämförbara då prover bevaras i olika konserveringsvätskor över tid? Analysen visade att prover som bevaras under kort tid oberoende av konservering uppvisar samma resultat. Då proverna bevaras mer än tre månader är resultaten jämförbara bara då proverna bevarats i etanol.

    Delundersökning 7: Går det att analysera filter som bevarats i etanol i 1,5 år? eDNA-prover som bevarats i etanol i kylskåp i 1,5 år visar att detektionsprecisionen av den biologiska mångfalden är lika hög oberoende om proverna bevarats kort eller lång tid.

    Delundersökning 8: Hur påverkar provtagningsdesign slutresultaten av en undersökning? Går det att undersöka artnärvaro i biflöden genom att enbart analyseraprover från dess huvudflöde? Slutsatsen från detta är att en genomtänkt provtagningsdesign och val av lokaler kan spara både tid och resurser då eDNA används som metodinom miljöövervakningen. För mera finskalig utbredning av arter bör flera lokaler inventeras. Vidare ger prover från huvudflöde inte information om artnärvaro i biflöden. Månatliga prover ger en mer korrekt relativ biomassa av fiskarter eftersom mjölke-eDNA då kan uteslutas från analysen.

    Delundersökning 9: Kan man utröna säsongsvariationer med eDNA över ett år? Hur många prover behöver samlas in på de enskilda lokalerna? Från detta arbetspaketdrar vi slutsatsen att prov som tas från samma lokal månadsvis under ett år är ett mycket kraftfullt verktyg för artinventeringar eftersom både arternas inbördes dominans i fisksamhället samt reproduktionstider kan fastslås. Antal prover som behöver samlas in vid en provpunkt framgår av undersökningen.

    Delundersökning 10: Hur skiljer sig resultatet mellan eDNA och nät-/elfisken? eDNA i marin miljö detekterade 24 fiskarter jämfört med 15 arter i nätfisket. eDNA i rinnande vatten detekterade 1,2 till 4,7 gånger fler arter än sammanslagna historiska elfiskedata.

    Delundersökning 11: Är eDNA kostnadseffektivt i relation till traditionella metoder? Flera olika demonstrationsprojekt visar att eDNA som metod är kostnadseffektivt i relation till traditionella inventeringsmetoder. Skillnaden beror på tidsåtgången i fält, som är betydligt högre för traditionella metoder jämfört med eDNA.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 265.
    Hilding-, Tuija
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Blicharska, Malgorzata
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Ekosystemtjänster i praktiken: Erfarenheter av att praktiskt använda begreppet ekosystemtjänster i planering och beslutsfattande i Sverige och en exempelsamling2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Står du inför utmaningen att börja arbeta med ekosystemtjänster i din myndighet, organisation eller företag? Eller har du redan påbörjat arbetet och behöver lära hur andra har gjort för att komma vidare? Då kan du ta del av erfarenheter i denna rapport.

    Här presenteras resultaten av arbeten med ekosystemtjänster. Detta kompletteras med en intervjustudie så att du ska kunna ta del av personliga reflektioner som du kan komma att känna igen dig i och förhoppningsvis kommer hämta inspiration ur när du tar nästa steg i din analys av ekosystemtjänster.

    Naturvårdsverkets ambition är att rapporten inspirerar fler att börja förhålla sig till och räkna med ekosystemtjänster när planer, strategier och beslut ska tas. Rapporten är framtagen av professor Tuija Hilding-Rydevik, och forskare Malgorzata Blicharska, Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet. Författarna svarar själva för rapportens innehåll.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 266.
    Hipkiss, Tim
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ecke, Frauke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Dettki, Holger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Moss, Edward
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Sandgren, Carolin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen i Jämtlands län.
    Hörnfeldt, Birger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Betydelsen av kungsörnars hemområden, biotopval och rörelser för vindkraftsetablering2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns ett stort behov av att utveckla metoder för pålitliga miljökonsekvensbeskrivningar i samband med vindkraftsetableringar och för att underlätta etableringen av ”örnvänliga” vindparker. Under 2010 och 2011 märktes därför 43 vuxna och unga kungsörnar med GPS-sändare i norra Sverige för att ta fram kunskap om artens hemområden, biotopval och rörelser. Hittills har mer än 100 000 giltiga GPS-positioner registrerats som underlag för detta. Varje individ levererade i genomsnitt mer än 2 000 positioner under häckningssäsongen 2012 för den effektivare sändartypen som användes.

    De vuxna kungsörnarnas hemområden täckte en yta av i genomsnitt över 200 km2 under häckningssäsongen, men variationen var stor. Unga örnar som hade lämnat boet använde ett mindre område inom sina föräldrars hemområde, fram till att de lämnade området och föräldrarna helt och hållet i oktober. Inom sina hemområden visade både unga och vuxna kungsörnar en preferens för framförallt kalhyggen men även för barrskog på lavmark, medan tät, yngre skog och myrmarker undveks. Branta sluttningar föredrogs framför flacka områden.

    De vuxna kungsörnarna genomförde ibland långa vandringsrörelser under både sommaren och vintern. Årsungarna flyttade söderut och tillbringade sin första vinter i södra och mellersta Sverige, och flyttade under följande vår norrut till norra Skandinaviens fjällområden.

    Generellt är resultaten i denna rapport till största delen baserade på i huvudsak en säsong, vilket innebär att de bör tolkas med viss försiktighet, samtidigt som det då är önskvärt att studierna kan fortsätta för att ta hand om och utvärdera de data som fortsätter komma in från sändarna. Därigenom kan bl.a. mellanårsjämförelser göras, vilket givetvis skulle vara en styrka. Då det gäller resultaten kring t.ex. biotopval har vi emellertid inga misstankar om att de är missvisande på något sätt, eftersom de stämmer väl med vad som är generellt känt från andra delar av världen, nämligen att örnarna bl.a. behöver öppna marker för att jaga och således undviker täta, svårjagade igenväxningsbiotoper.

    Sammanfattande slutsatser för vindkraftsetablering

    De hittills tillämpade buffertzonerna med 2–3 km radie runt kungsörnsbon innebär ett grovt och enkelt skyddsinstrument, som emellertid kan vara en alltför schablonmässig och otillräcklig metod. Buffertområdet bör anpassas efter hur örnarna använder sitt hemområde ur biotopsynpunkt, och inte minst inom dess kärnområde. Detta ställer höga krav på kunskapsunderlaget som behövs för att genomföra en bra miljökonsekvensbeskrivning, och projektörer bör alltid inleda en formell och nära dialog med organisationen Kungsörn Sverige, som ofta har god kunskap om närliggande häckande kungsörnar. Eftersom GPS-sändare levererar många fler positioner än vad som fås via direktobservationer skulle man, om kunskapsläget bedöms som otillräckligt, kunna förbättra detta väsentligt genom att komplettera direktobservationer med studier av sändarförsedda örnar.

    Kungsörnar föredrar kalhyggen, men undviker tät, yngre skog och myrmarker. För att minska risken att locka örnar till vindparksområden, så är det därför sannolikt bättre om vindparker kan lokaliseras så att de inte ligger i eller kommer att ligga på eller i direkt anslutning till hyggen, utan snarare i tät ungskog. Hyggen på behörigt avstånd från vindparker kan eventuellt fungera som alternativa jaktmarker och locka till sig örnarna.

    Branta bergsryggar, klippkanter och liknande används särskilt mycket av örnar och vindanläggningar bör placeras på behörigt avstånd (> 50 m) från sådana branta partier. Höglänta platåer med tät ungskog skulle sannolikt kunna exploateras med förhållandevis låg risk för örnarna, så länge vindturbinerna inte placeras i närheten av de branta partierna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 267.
    Hofmeester, Tim
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Dahl, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hartman, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nordin, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Thulin, Carl-Gustaf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Thurfjell, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Widemo, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Övervakning av vissa mindre däggdjur: Metoder och pågående övervakning2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är grundläggande för all viltförvaltning att veta hur många individer det finns av olika arter, och hur antalen förändras över tid. Sådan information samlas in genom olika former av inventeringsmetoder inom ramen för viltövervakningen. Naturvårdsverket har givit Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över befintliga övervakningsmetoder och -system för de mindre däggdjursarter som jagas under allmän jakttid, samt de främmande arterna mink och vildkanin. Därutöver omfattar uppdraget även smågnagare, i och med deras betydelse för viktiga processer i ekosystemen. Rapporten utgör en del i ett pågående arbete att utreda möjligheterna för en integrerad viltövervakning i framtiden. 

    Med undantag för smågnagare saknas riktade övervakningsprogram för arterna som tas upp i rapporten. Därmed baseras dagens kunskap främst på data från Artportalen samt avskjutningsstatistik, i bägge fallen insamlade genom frivilliga insatser med begränsade möjligheter till kvalitetssäkring. Andra data än antal individer som observerats, fångats eller fällts saknas i huvudsak. Genom att data från olika förvaltningsprojekt på lokal och regional skala också läggs in i Artportalen kan befintliga data både från allmänheten och den offentliga förvaltningen samlas och analyseras på ett enhetligt sätt. Så sker redan till viss del, men det finns möjlig­heter att utöka samordningen av insamlade data. 

    Nya metoder erbjuder helt nya möjligheter att samla in kvalitetssäkrade data både för förekomst och för olika beteenden, dels genom kontrollerade övervakningsprogram dels genom bilder från allmänheten. Utvecklingen av viltkameror som tar bilder automatiskt när djur visar sig är på väg att revolutionera viltövervakningen. Det gäller särskilt djur som är nattaktiva eller svåra att följa av andra skäl. På mot­svarande vis innebär möjligheten att ta bilder genom tubkikare att observationer kan kvalitetssäkras. Även utvecklingen av miljö-DNA som övervakningsmetod erbjuder nya möjligheter i framtiden. 

    Parallellt med den tekniska utvecklingen tas allt mer komplexa statistiska metoder fram, som kan kombinera datakällor för att öka både precision och noggrannhet av populationsskattningar. Ny teknik och nya analysmetoder erbjuder en stor potential till förbättrad viltövervakning på kostnadseffektiva sätt. Dessa metoder behöver dock fortfarande kvalitetssäkras genom att jämföras med mer traditionella metoder, samt kalibreras för att möjliggöra att bygga vidare på befintliga tidsserier. 

    Sammantaget är det tydligt att det idag saknas helhetsgrepp för övervakningen av mindre däggdjur. Samtidigt erbjuder ny teknik och nya metoder helt nya möjlig­heter att övervaka arter med olika ekologi kostnadseffektivt. Därmed möjliggörs en integrerad viltövervakning på ett helt nytt sätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 268.
    Holmberg, Helena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kylin, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Bekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och i nederbörd under 2002: Årsrapport till det nationella programmet för miljöövervakning av jordbruksmark, delprogram pesticider2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för det nationella programmet för miljöövervakning av jordbruksmark har under 2002förekomsten av bekämpningsmedel undersökts i jordbruksbäckar från fyra typområden (dvs. småjordbruksdominerade avrinningsområden), i grundvatten från ett typområde, i två åar och i nederbördfrån en lokal.Varje vattenprov har analyserats på mellan 66 och 78 enskilda substanser (totalt 9 735 enskildamätningar). Av dessa var 56 substanser registrerade för försäljning i Sverige under 2002 och utgjordeca 90% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp- och insektsmedel inom jordbruk och trädgård.De övriga substanserna som analyserades har antingen varit registrerade tidigare, men är fortfarandevanligt förekommande i svenska vatten och/eller finns upptagna som prioriterat ämne inom EU:sRamdirektiv för vatten. Några substanser är också nedbrytningsprodukter till vanligt förekommandeogräsmedel.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 269.
    Holmström, Hampus
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Adler, Sven
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hedenås, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lämås, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nordström, Eva-Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Öhman, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    VALKMAN Värde- och kunskapsbaserad förvaltning av skogslandskapet2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet VALKMAN har utvecklat en värde- och kunskapsbaserad modell för förvaltning av det framtida landskapet. Modellen innefattar metoder för att:

    1. Skatta tillgången på så kallade ekosystemvärden.
    2. Utarbeta kontrasterande scenarier för skogslandskapets utveckling.
    3. Involvera intressenter i planeringsprocessen för den framtida skogsförvaltningen.

    Resultatet kan användas av exempelvis länsstyrelser och Skogsstyrelsen i rådgivningsprocesser relaterade till grön infrastruktur som berör många olika intressen och många olika intressenter, samt i samverkansprocesser mellan skogsbruk och andra areella näringar (till exempel rennäring) och andra användare av den aktuella skogen.

    Det svenska skogslandskapet nyttjas av en rad olika markanvändare, och trycket på vad skogen ska leverera ekonomiskt, ekologiskt och socialt ökar. Utöver skogsbruk påverkar även exempelvis gruvdrift, vindkraftverk och rennäring landskapet och dess ekosystemtjänster. Eftersom många av dessa tjänster står i konflikt med varandra behöver effekten av olika markanvändningar tydliggöras. Forskningsprojektet har undersökt olika skötselscenarier för skogen och scenariernas framtida betydelse för virkesproduktion, biologisk mångfald och för ett antal indikatorer för olika ekosystemtjänster. För att utforma en god förvaltningsstrategi räcker det inte med endast information kring möjliga konsekvenser av markanvändningen. Om framtida konflikter ska minskas krävs även att olika intressenters preferenser och värderingar tas i beaktning. En uthållig förvaltning av landskapet kräver samverkansprocesser som baseras både på faktisk kunskap om landskapet och på olika intressenters behov. Forskningsprojektet har därför även undersökt hur sådana behov kan vägas in i utformningen. Syftet med projektet har varit att förbättra beslutsfattande och förvaltning av skogslandskap genom att föra samman skattningar av ekosystemvärden, flermåls- och scenarioanalyser i en samverkansprocess. Med detta som bas har en förvaltningsmodell för långsiktig planering för olika ekosystemvärden tagits fram.

    I ett första steg involverades en rad intressenter för att identifiera vilka mål de med brukandet av det aktuella skogslandskapet. Samband och motsättningar mellan olika mål identifierades och användes för att strukturera planeringsproblemet. Modellen testades i två studieområden, ett i Västerbotten (kallat "Käringberget") och ett i Norrköpingstrakten (kallat "Kolmården"). I Käringberget låg fokus på virkesproduktion och tillgången på bär, vilt och renlav. I Kolmården var fokus på - förutom virkesproduktion - rekreation och friluftsliv. Bland de deltagande intressenterna fanns bland annat representanter från skogsbolag, skogsägarföreningar, länsstyrelser, samebyar, jaktlag samt Naturskyddsföreningen. I steg två togs olika skötselscenarier fram. Med hjälp av programmet Heureka gjordes en utvärdering av scenariernas effekter på de olika ekosystemvärdena. Här användes också nya

    metoder för att skatta tillgången på till exempel marklavar och blåbär kallat "Non Tree Vegetation (NTV) Models". Resultaten användes sedan i steg tre för att låta intressenterna utvärdera de olika skötselscenarierna. Slutresultatet är en rangordning som beskriver hur väl olika alternativa scenarier uppfyller de mål man ställt upp utifrån hur viktiga intressenterna bedömt att dessa är. I detta steg utvecklades och testades arbetssätt för att involvera intressenter i planerings- och beslutsprocessen. Metoderna bidrar till att göra beslut strukturerade och transparenta och ger utrymme för att involvera olika intressenter och subjektiva preferenser i planeringsprocesser.

    När ett visst skogsskötselscenario beskriver utvecklingen över tid för en mängd olika ekosystemvärden är det ytterst ovanligt att alla värden uppvisar en positiv utveckling, att erhålla "mer av allt", hur eftersträvansvärt det än är. I praktiken får man istället vara beredd på eftergifter – vilka och hur stora är en central fråga som endast kan besvaras efter noggranna över- och avvägningar i samverkan med intressenterna.

    Med hjälp av kartor, tabeller och diagram kan deltagarna i samverkansprocessen utvärdera skötselscenarierna utifrån den presenterade informationen. Intressenterna erhåller då information om vad skötselstrategierna i scenarierna innebär för flera olika mål. Därmed tar intressenterna informerade beslut när scenarierna utvärderas. Metoden tydliggör vilka eftergifter som behöver göras för att en önskad skötselstrategi ska kunna implementeras. Den här tillämpade flermålsanalysen, så kallad "Multi-Criteria Decision Analysis" (MCDA), är en användbar metod för att finna en samverkansprocess som tar hänsyn till både kvantitativa data och subjektiva värden. Resultaten som tas fram med MCDA är värdefulla som stöd för planering och som underlag för diskussioner med intressenter, men bör inte betraktas som "det enda rätta sättet" eller något som ska implementeras till punkt och pricka – anpassningsförmåga och lyhördhet inför den aktuella skogsförvaltningssituationen är alltjämt avgörande för dess framgång.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 270.
    Holst, Inger
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Gylje Blank, Sofia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Svensson, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Dagfjärilar som omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper: En statusrapport med erfarenheter och resultat från en serie möten under november 20202021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP) är en arbetsform inom naturvården för de arter och naturtyper som kräver särskilda, riktade insatser utöver generell hänsyn, lagkrav och områdesskydd. Naturvårdsverket påbörjade arbetet med ÅGP redan på 1990-talet men då i en relativt liten omfattning. År 2004 utvidgades arbetet och idag ansvarar Naturvårdsverket för 132 åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen genomförs till största del av länsstyrelserna som genom samverkan med landskapets många aktörer identifierar och genomför åtgärder där de gör störst naturvårdsnytta.

    Naturvårdsverket har i dagsläget tio åtgärdsprogram för dagfjärilar. Till följd av den bekymmersamma situationen för de utpekade ÅGP-arterna, arrangerade Länsstyrelsen i Örebro tillsammans med SLU Artdatabanken en serie nationella möten med berörda län och forskare på uppdrag av Naturvårdsverket.

    De tio dagfjärilar som omfattas av ÅGP är: alkonblåvinge, asknätfjäril, dårgräsfjäril, fetörtsblåvinge, kronärtsblåvinge, mnemosynefjäril, svartfläckig blåvinge, veronikanätfjäril, violett guldvinge och väddnätfjäril. De har samtliga specifika krav på sin livsmiljö och i flera fall komplicerade livscykler. Den viktigaste orsaken till arternas tillbakagång är den förlust av livsmiljö som skett till följd av de storskaliga förändringar av brukande och markanvändning som helt förändrat landskapet i Sverige under de senaste 150 åren. De naturliga ängs- och betesmarker som hyser den rikaste fjärilsfaunan har minskat dramatiskt, och de kvarvarande fjärilsmarkerna ligger idag som små isolerade öar i landskapet. Minskningen av tillgänglig livsmiljö gör att populationerna krymper, vilket i sin tur riskerar att leda till genetisk utarmning med risk för inavelseffekter och och därmed ökar risken för att för att de ska försvinna till följd av slumpmässiga händelser.

    En sådan slumpmässig händelse var den mycket svåra torka som drog in över Sverige år 2018 och som troligen har bidragit till att två av våra dagfjärilsarter kan ha dött ut, varken veronikanätfjäril eller kronärtsblåvinge har kunnat återfinnas trots riktade inventeringar. Beståndet av mnemosynefjäril i Blekinge är nu mycket svagt och risken är överhängande att populationen försvinner.

    Utvecklingen ser dock lite olika ut för de olika arterna. För de sex arter som omfattas av art- och habitatdirektivet börjar det nu tack vare den biogeografiska uppföljningen finnas tillräckligt mycket data för att kunna analysera trenderna. När det gäller asknätfjäril, dårgräsfjäril, mnemosynefjäril och väddnätfjäril där man inom ÅGP arbetat femton år eller mer med riktade insatser ses tecken på en på en viss stabilisering på några av lokalerna under de senaste åren. Övervakningen av violett guldvinge uppvisar ingen trend under de sex år uppföljningen pågått. Det första åtgärdsprogrammet för violett guldvinge fastställdes år 2014 och arbetet har därför inte pågått lika länge. Arbetet med svartfläckig blåvinge har prioriterats ned på grund av brist på resurser då arten länge bedömdes ha stora och stabila populationer i Skåne, på Öland och på Gotland. Trenden för denna art har under senare år visat sig vara tydligt negativ.

    För att vända den negativa utvecklingen och upprätthålla de svagt positiva trenderna krävs omfattande åtgärder och ett långsiktigt arbete. 

    • I det fortsatta arbetet är det nödvändigt att restaurera och sköta tillräckligt stora arealer med lämpliga livsmiljöer. Samverkan med markägare, brukare och andra aktörer i landskapet är en grundförutsättning för att nå målet.
    • Målbilderna för arternas livsmiljöer måste utgå från hur ett område såg ut när arten hade en livskraftig förekomst. I många fall måste man återskapa förhållanden som rådde för flera decennier sedan.
    • Inom ÅGP-nätverket finns stor kunskap kring skötsel och man arbetar tillsammans med forskare för att optimera åtgärdsarbetet. Artbevarande är ett internationellt åtagande och internationellt erfarenhetsutbyte är en viktig pusselbit i åtgärdsarbetet.
    • I fjärilarnas landskap är värdena som regel knutna till någon form av hävd eller skötsel och utarmningen sker oftast gradvis och smygande.
    • Det är nödvändigt att skydda och trygga skötseln av ett nätverk av värdefulla blomrika marker.
    • Små populationer riskerar att drabbas av genetisk utarmning och förlust av evolutionär potential. I takt med att populationsstorlekerna minskar, så ökar risken för negativa effekter till följd av genetisk drift. Samtidigt ökar risken för inavelsdefekter och fixering av negativa genetiska anlag. När de enskilda populationerna blir allt mera isolerade minskar det genetiska utbytet för att till slut helt upphöra vilket gör dem än mera sårbara.
    • De senaste årens utveckling för dagfjärilar och många andra arter knutna till blomrika marker är så alarmerande att det behövs en riktad satsning på bevarandet av odlingslandskapets biologiska mångfald.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 271.
    Holstein, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 202100-1975.
    A(u)ktion för bättre miljö?: Bättre miljö till lägre kostnader med auktioner inom Landsbygdsprogrammet?2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    r auktioner ett bättre sätt att få miljöåtgärder utförda, än enhetliga och förutbestämda ersättningar, som är det som idag används inom Landsbygdsprogrammet? Analyserna visar att det långt ifrån alltid är uppenbart att en auktion skulle leda till budgetbesparingar. Slutsatsen är i stället att auktioner inte generellt kan rekommenderas som ett bättre alternativ, men att auktioner i vissa fall (när kostnaderna varierar och är svåra att fastställa) skulle kunna utformas så att de är att föredra framför förutbestämda och enhetliga ersättningar.I rapporten analyseras och jämförs tre system för att betala ersättningar för miljöåtgärder inom jordbrukspolitiken. Utgångspunkten är att ersättningar skall användas för att ge incitament till önskat beteende. Någon jämförelse har alltså inte gjorts med andra styrmedel. Det idag dominerande systemet med förutbestämda och enhetliga ersättningar jämförs med två typer av auktioner. Förhoppningen med auktioner är att kunna uppnå mer åtgärder eller miljöeffekter per budgetkrona. Utvärderingskriterierna i rapporten är måluppfyllelse, samhällsekonomisk kostnadseffektivitet samt budgeteffektivitet. Två former av auktioner har analyserats. I båda fallen kontrakteras de budgivare som har lämnat de lägsta buden. Antalet kontrakt kan begränsas så att en förutbestämd, kvantitativ målsättning uppnås, eller så att en avsatt budget förbrukas. Analysen visar att jämfört med en förutbestämd och enhetlig ersättning så har auktioner potential att förbättra måluppfyllelsen (t.ex. anläggning av X antal våtmarker). Däremot kan man knappast räkna med en förbättrad samhällsekonomisk kostnadseffektivitet. Kostnadseffektivitet uppnås, generellt, med en förutbestämd och enhetlig ersättning. Med en auktion kan man då, i bästa fall, behålla kostnadseffektiviteten. När det gäller budgeteffektivitet, så är analysen splittrad. Slutsatsen är att en auktion med enhetlig ersättning i princip är likvärdig med en förutbestämd och enhetlig ersättning. En auktion med differentierad ersättning har däremot stor spridning i förväntat utfall. En avgörande faktor i det fallet är i vilken utsträckning aktörerna har möjlighet att förutsäga utfallet av auktionen. Om det tidigare har funnits en förutbestämd ersättning eller när det tidigare har genomförts en auktion ökar sannolikheten för att utfallet kan förutsägas och därmed försämras budgeteffektiviteten. I regel måste man också räkna med att en auktion medför högre transaktionskostnader för såväl aktörer som myndigheter. För att budgeteffektiviteten verkligen skall förbättras med en auktion måste den alltså förväntas leda till att ersättningarna blir så mycket lägre så att det kompenserar för de högre transaktionskostnaderna.En annan viktig faktor, för att de potentiella fördelarna med en auktion skall realiseras, är att det är tillräckligt stor konkurrens mellan budgivarna. Risken att ett bud inte accepteras är nämligen ett viktigt skäl att avge ett förhållandevis lågt bud. När det handlar om bevarandeåtgärder eller när det handlar om unika objekt finns oftast inte denna konkurrens. Slutligen måste det poängteras att den centrala faktorn för att auktioner ibland skulle kunna vara ett bättre styrmedel, är om myndigheterna då skulle få bättre information om aktörernas kostnader och att utbetalningarna därmed skulle kunna minimeras. Men analysen visar att det generellt inte finns någon garanti för att myndigheterna verkligen får kunskap om aktörernas nettokostnader. Om myndigheterna kan skaffa sig denna information på annat sätt, eller om kostnaderna inte varierar så mycket mellan aktörerna, så försvagas argumenten för att använda auktioner

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 272.
    Hounkpatin, Ozias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Estimating the drainage status of forested peatland in Götaland: Implementing a plot to ditch distance method based on high resolution DEM and GIS procedures2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Wetlands are critical natural ecosystems which play a significant role by sustaining biodiversity, filtering water, buffering against flooding and sequestrating large amounts of carbon. However, these functions could be changed with the construction of ditches to lower the water table for agricultural or forestry purposes. In the Swedish greenhouse gas inventory, information from the permanent plots of the National Forest Inventory (NFI) is used to determine the drainage status by identifying a ditch at a distance of no more than 25 meters from the centre of the sample plot. Since greenhouse gas emissions from land with a ditch at a distance of more than 25 meters are probably also affected by the drainage, better tools are needed to estimate the area of ditch-affected land in Sweden, and if possible, differentiate it into different classes for further upscaling to the national level.

    With the advent of high resolution digital elevation models (DEM), it is now possible to use automatic delineation parameters to identify ditches in wetlands. This study aimed at evaluating the drainage status of forested peatland based on plot-ditch distances using high resolution DEM and GIS procedures as well as analysing their implication for the GHG inventory.

    The results indicate that none of the parameters derived from the DEM provided an accurate delineation of the ditches but that the impoundment index showed better ditch pattern compared to the remaining indexes. However, automation with the impoundment index method cannot replace the ditch detection in the Swedish Forest Soil Inventory (SFSI) since it only capture 56 % of the plots with a ditch detected within 25 m from the plot centre. The results also showed that most of plots with functional ditches were well captured within the 25 m compared to plots with non-functional ditches. One reason can be that the impoundment index does not capture very shallow ditches recognised in the field survey. Some of the functional ditches were also difficult to detect in the manual analyse. Consequently, within the distance 0 to 25 m from the plot centre, the recording of the inventory is much more accurate than the automation with the impoundment index.

    Using the automation approach (applied on the Götaland region) would result in (1) ignoring about 68 000 ha for plots with functional ditches present within 25 m, while (2) allocating 87 000 of plots with functional ditches into classes beyond 25 m. This would result in inaccurate GHG estimation using the 25 m limit. Beyond 25 m, the correlation was much more significant between the manual and automated approach from 25 to 100 m (0 – 25 m (0.52***, p < 0.001), 25 – 50 m (0.66***, p < 0.001), 50 – 100 m (0.68***, p < 0.001) classes) considering data with same plot-ditch distance class.

    In view of all the present results, the implementation of current findings in the GHG-inventory could consider that: (1) sample plots with a ditch detected within 25 m in the SFSI to be well drained regardless of the ditch status (as today). Most of the ditches within 25 m are functional and therefore critical for the GHG emission, (2) for plots without ditch within 25 m according to the SFSI record, the impoundment index could be used to assess the drainage status between 25 – 50 m, 50 - 100 m and > 100 m. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 273.
    Hounkpatin, Ozias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Investigating the drainage status of forested peatland based on plot-ditch distances using high-resolution DEM and GIS procedures2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Wetlands are critical natural ecosystems which play a significant role by sustaining biodiversity, filtering water, buffering against flooding and sequestrating large amounts of carbon. However, these functions could be changed with the construction of ditches to lower the water table for agricultural or forestry purposes. With the advent of high-resolution digital elevation models (DEM), it is now possible to use automatic delineation parameters to identify ditches in wetlands. The purpose of this study is to evaluate the drainage status of forested peatland based on plot-ditch distances using high-resolution DEM and GIS procedures. In that regards, the potential of several DEM based parameters to delineate ditches were compared to manual ditch delineation, and different plot-ditch distances were computed and classified.

    The results indicate that none of the parameters derived from the DEM provided an accurate delineation of the ditches but that the impoundment index showed better ditch pattern compared to the remaining indexes. The distance from the inventory plots to both the manual and impoundment index-based delineated ditches resulted in the creation of three plot-ditch distance classes: 0 – 25 m, 25 and 100 m and > 100 m class. The comparison between the plot-ditch distances between manual and impoundment index-based delineation showed better correlation for both the 0 – 25 m (0.60***, p < 0.001) and 25 m – 100 m (0.67***, p < 0.001) class for plots within classes where there is agreement between both approaches.

    Though the impoundment index presents some inaccuracies in ditch delineation compared to the manual approach, it seems to be a useful parameter for quick assessment of the presence of ditch and for plot-ditch distance evaluation purposes.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 274.
    Hultén, Johan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Ahlm, Maria
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Pernmyr, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Gerner, Annika
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Gralde Stålhandske, Sandra
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Villner, Martin
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Lindkvist, Tommy
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Eriksson, Mattias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Sjölund, Amanda
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    New food waste data for reference year 2022 from manufacturing sector and from retail and distribution sector in Sweden: Deliverable “D1.1 Project report” of the project SWEFOODWASTE2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this project was to improve the capacity and quality of food waste reporting in Sweden, specifically for two sectors: Processing and Manufacturing, and Retail and other distribution of food.

    During the first reporting year (reference year 2020) of the collection of food waste data, several challenges were found within these two sectors. In the Processing and Manufacturing sector, there was a need for improvement due to uncertainties according to the EU food waste definition in terms of what residues ought to be classified as food waste, food loss, by-product or other waste. There were also uncertainties how water content should be reported according to the EU food waste reporting obligation. For the Retail and other distribution of food sector, data from only few actors were available for wholesalers, convenience stores, and e-stores which affected data quality.

    Processing and Manufacturing

    To improve reporting and data quality from the food processing and manufacturing sector, a survey was produced asking about food waste and other residues that may constitute food losses. This was to get self-reported data from a large random sample of respondents and to better understand food loss and waste flows in this sector.

    The survey of Processing and Manufacturing revealed a large volume of previously unknown food waste. 305 000 tonnes of food waste were reported for reference year 2022 compared to 53 000 tonnes for 2020. This is attributed to a better representation of the reality rather than an actual increase in food waste generation.

    Amounts of food losses seem to be even larger. However, these amounts are also very uncertain due to few respondents from most sectors. Apart from food waste, the dairy and ice cream sector accounted for 180 500 tonnes of food loss, which mainly is whey that goes to feed. Food loss from other sectors cannot be published due to high uncertainties and risk or revealing respondents.

    The new results on food waste generation, corresponding to 29 kg food waste per capita 2022, align better with international figures. In a European context, the Swedish food waste generation in the industry was low, with 5 kg per capita in 2020 compared to the EU27 average of 27 kg per capita.

    The new method of self-reporting by respondents improves the accuracy of results, as they know their own operations best. However, there was a challenge in aligning the new EU common definition of food waste with the common understanding of food waste in the Swedish food sector.

    The different types of food waste to include in the food waste definition were broadened to better align with the intent of EU legislation. The EU definition was for this study interpreted to include most parts of animals and plants that have entered processing as food and become waste. This is a change from former interpretation and the main reason for accounting larger amounts of food waste than previous years. The survey was also designed to enable the distribution of the resulting quantities between different subsectors of manufacturing and processing, as they are grouped by “NACE-codes” in the Business register. 

    Retail and other distribution of food

    Most national and regional wholesalers, convenience store chains and e-stores were contacted but unfortunately only a few were able or willing to provide data. This study revealed 13 800 tonnes of food waste from these businesses 2022. This is less compared to 18 200 tonnes in 2021. Note that both these numbers exclude retail and that no scaling occurred for wholesale or e-stores. Although several smaller companies started sharing data, a few large wholesalers did not submit data for 2022 as in 2021 which is the reason for the decrease of reported amounts.

    Data collection in the wholesale sector yielded limited insights due to only a few companies providing data, and mostly aggregated data. This seems to be due to low technical maturity of their internal data collection and sharing. However, these companies collectively constitute a substantial portion of the wholesale sector in Sweden. It is challenging to precisely quantify their contribution, since many food industry and retail entities also engage in wholesale activities without being formally registered as wholesalers.

    Convenience stores provided data that could be upscaled to the national level together with data from retail, showing that these do not add up much food waste compared to retail stores. For specialized e-stores selling food, their contribution to food waste is estimated to be minimal, as their operational models and product types result in low waste generation compared to other retail sectors. A large portion of e-stores selling food are part of the retail sector and already included in reported food waste amounts from retail. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 275.
    Hylander, Kristoffer
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Esseen, Per-Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Lavkompendium för NationellInventering av Landskapet i Sverige (NILS)2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 276.
    Härkönen, Tero
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lunneryd, Sven-Gunnar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hårding, Karin C.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Reproduktionsperioder och andra störningskänsliga perioder hos säl: En kunskapssammanställning omgråsäl, knubbsäl och vikaresäl2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har författarna sammanställt befintliga fakta om de tre i Sverige förekommande sälarternas biologi med avseende på årstid och störningskänslighet. De har även summerat de sista årens faktiska säljakt och hur den är distribuerad över året. 

    De tre sälarterna, gråsäl, knubbsäl och vikare har olika ekologi och årscykel, men lika för alla är att sälarnas mest störningskänsliga period är då honorna samlas för att föda sina kutar och de efterföljande veckorna av digivning. Under denna period är de beroende av land eller is för att dia sina ungar och låta ungarna vila. Den näst mest känsliga perioden är under pälsbytet. Då går sälarnas meta­bolism upp till det dubbla och de är även under denna tid beroende av land för att gynna ökad blodtillförsel i den varma torra huden vilket underlättar den nya pälsens tillväxt. Störningar som skrämmer hela kolonin i vattnet (både vid jakt och båtturism) under pälsbytestiden kommer att stressa sälarnas energibudget.

    Författarna rekommenderar framtida studier av sälarnas beteenden, särskilt vad gäller hur mycket tid de tillbringar på land under olika årstider och i olika delar av utbredningsområdet. De uppgifter som har sammanställts kommer från äldre studier under förhållanden då både sälbestånden var mindre och klimatet kallare. Modern inventeringsmetodik tillåter också en högre grad av upplösning i resulta­ten och kommer ge ett bättre underlag för adaptiv förvaltning. Författarna har för varje art pekat på specifika kunskapsluckor vad gäller säsongsmässigt beteende och störningskänsliga perioder.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 277.
    Hörnfelt, Birger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vilt, fisk och miljö.
    Long-term decline in numbers of cyclic voles in boreal Sweden: analysis and presentation of hypotheses2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 278.
    Jamemo, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Mysterud, Atle
    Nöremark, Maria
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
    kjellander, Petter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Sand, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wikenros, Camilla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Andrén, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Avmagringssjuka (CWD) hos hjortdjur2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    • Chronic wasting disease (CWD) kallas på svenska avmagringssjukaoch drabbar hjortdjur. En smittsam variant av sjukdomen (även kalladklassisk CWD) påträffades 2016 hos norska vildrenar.• Senare har även atypiska varianter av CWD påträffats hos älg och kronvilti Norge och Finland. Under 2019 har CWD konstaterats hos tre älgkori Norrbotten. De svenska fallen liknar de norska fallen av CWD hosälg. Det är för närvarande oklart om atypisk CWD uppkommer spontant,och om den är smittsam.• CWD är en obotlig och utan undantag dödlig neurologisk prionsjukdomsom drabbar hjortdjur.• Sjukdomen är känd i Nordamerika sedan 1960-talet. Där har den hittillspåträffats hos åsnehjort, vitsvanshjort, wapiti, älg och ren. I Europa antas,förutom ren, älg och kronhjort, även rådjur vara mottagliga för smitta.Experiment tyder på att dovhjort är mindre mottaglig.• Inkubationstiden (tiden mellan smitta och uppvisande av symptom) äri genomsnitt 1,5-2,5 år, men kan vara längre.• Symptomen utgörs av kraftig avmagring, beteendeförändringar, stapplandegång, osynkroniserade rörelser, skakningar, tandgnissling, torr päls, hängandehuvud, ökad salivavsöndring och urinering, samt extrem törst.Symptomen utvecklas gradvis och inträffar först i senare stadier av sjukdomsförloppet,och de flesta smittade djur visar inga synliga sjukdomsteckenförrän efter lång tid.• CWD smittar genom direktkontakt mellan djur, men även indirekt viaväxter, jord och vatten. Smittämnet kan bevaras i miljön i flera år.• Smittan kan spridas till nya områden via långvandrande hjortdjur, menäven via asätare, flytt av renar eller hägnat hjortvilt samt transport avslaktkroppar eller slaktrester. Det är också möjligt att smitta kan spridas viakontaminerat foder, via människor med kontaminerade kläder och utrustningsamt via lockmedel för jakt som innehåller substanser från hjortdjur.• Andelen smittade djur i en population ökar långsamt, men antas gåsnabbare när miljön blir alltmer kontaminerad med smitta.• I USA finns exempel på hur CWD lett till en nedgång i hjortdjurspopulationeroch modellsimuleringar tyder på att populationer slutligen riskeraratt dö ut.• Det är i nuläget svårt att förutspå hur svenska populationer av hjortdjurskulle påverkas av sjukdomen. De långsiktiga konsekvenserna för såvälförvaltningen av hjortdjur som för rennäringen, skulle sannolikt bliallvarliga.• I nuläget finns inga bevis för att CWD kan överföras till människa. Riskenför att CWD är en zoonos (sjukdom som smittar mellan djur och människa)anses vara liten, men går inte att helt avfärda med dagens kunskap.Rekommendationen är dock att inte äta kött från djur med påvisad CWD.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 279.
    Janemo, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Neumann,, Wiebke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kjellander, Petter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ericsson, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Andrén, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hjortvilt i Sverige - en kunskapssammanställning2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en kunskapssammanställning över det svenska hjortviltets utbredning, biologi, hemområdesstorlekar, rörelsemönster och mellanartsinteraktioner. Kunskapssammanställningen är del i ett underlag för en handlingsplan under utarbetande av berörda myndigheter (Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)) med anledning av risken för spridning av avmagringssjuka (Chronic wasting disease, CWD). Rapporten sammanställdes på uppdrag av Naturvårdsverket (NV-07973-17).

    Förekomst av älg, rådjur, kronvilt och dovvilt i Sverige har kartlagts med hjälp av statistik över avskjutning och viltolyckor. Älg och rådjur är fördelat över hela landet, där rådjuren förekommer i högre utsträckning söder om den biologiska norrlandsgränsen (Limes norrlandicus, genom södra Värmland i väster till Gästrikland i öster) jämfört med norr om denna. Kronvilt förekommer i samtliga län förutom Norrbottens och Gotlands län, men har en fläckvis utbredning med huvudsaklig utbredning i Götaland och södra Svealand. Starka populationer finns i Skåne, Kalmar län och Sörmland. Dovviltet förekommer främst i södra Sverige med tyngdpunkt i Skåne, Östergötland och Sörmland.

    Älgen är en solitärlevande art med undantag av kor med kalvar. Gruppbildning kan dock uppstå på platser med attraktiv föda, speciellt under vintern. Även om vandringar kan styras av viltstängsel, infrastruktur, vattendrag och topografi, finns inga absoluta barriärer i landskapet för älg. Medan älgar i södra Sverige är mer stationära, är det i Norrland vanligt med säsongsvandringar på upp till 200 km. Hemområdesstorlek kan variera kraftigt mellan olika populationer, men generellt har norrländska älgar större hemområden än de sydsvenska, med maximalvärden 29 000 ha respektive 6 000 ha. Likaså har inlandsälgar större hemområden än kustälgar i Norrland.

    Rådjur lever ensamma eller i små familjegrupper. Utvandringsfrekvensen är hög för båda könen. Arten verkar tämligen okänslig för olika typer av barriärer i landskapet och har en snabb spridningskapacitet. I södra Sverige rör det sig vanligen om en genomsnittlig utvandring på 1-3 km, men sträckor på upp till 100 km har observerats på Grimsö. I Norrland är utvandringsfrekvensen mycket hög och här utvandrar rådjuren längre sträckor med i genomsnitt 115-125 km med en längsta observerad utvandring på 470 km. I Syd- och Mellansverige verkar rådjurs hemområden sällan överstiga 100 ha, men man kan förvänta sig större hemområden i jordbruksdominerade landskap. I Västerbotten har hemområden på upp til 2 000 ha uppmätts. Kronvilt är grupplevande. Hindarna är trogna sitt uppväxtområde och spridningen går långsamt. Hjortarna är mer benägna att utvandra.

     Kronvilt är känsliga för barriärer, vilket ytterligare fördröjer spridning. Hindar i Skåne har en genomsnittlig hemområdesstorlek på 2 600 ha (max. 5 900 ha), medan hindar i Kolmården har 1 200 ha (max 1 800 ha) och hindar på Hunneberg 900 ha (max. 1 500 ha). Medan de mellansvenska hindarna verkar stationära, kan skånska hindar säsongsvandra eller pendla på avstånd upp till 25 km. Hjortarna i Kolmården och i Skåne hade vintersommarområden på i genomsnitt 3 400 ha (max. 6 600 ha) respektive 4 300 ha (max. 8 700 ha). Det är vanligt både i Kolmården och i Skåne att hjortarna säsongsvandrar mellan vinter-sommarområde och brunstområde upp till 23 respektive 47 km. Under brunsten kan hjortar också besöka två eller flera brunstlokaler belägna på avstånd upp till 18 km ifrån varandra.

    Dovvilt är utpräglat grupplevande och kan bilda mycket täta populationer. Spridningen till nya områden går mycket långsamt. Det verkar vanligt att unga hjortar utvandrar, medan utvandringen av hindar är låg. På Koberg har hemområden för hindar mätts till i genomsnitt 270 ha (max. 647 ha). För hjortar har hemområden på upp till 1 760 ha uppmätts. Av 18 hjortar gjorde fyra säsongsvandringar på mer än 5 km mellan brunstplats och vinter-sommarområde.

    Såväl habitat- som födoöverlapp kan vara stort mellan älg, rådjur, kronvilt och dovvilt. Arterna kan också ses beta i varandras närhet på fält med attraktiva grödor, liksom att de kan utnyttja samma foderplatser och detta ibland samtidigt. Aggressivt beteende från dovvilt kan dock förmå rådjur och kronvilt att dra sig undan. En negativ effekt av dovvilt på rådjur härrör troligen både från födokonkurrens och interferens.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 280.
    Jansson, Gunnar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Årsrapport för projekt finansierat av Viltvårdsfonden / Naturvårdsverket: Människa och vildsvin – förvaltningsverktyg för svenska populationer2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet har under 2011 fortsatt föregående års verksamhet, men även inlett fler delstudier kring vildsvinen och dess förvaltning i Sverige. Projektets inriktning avser (utan prioriteringsordning); Inventeringstekniker – Ökad kunskap om ekologi, och beteende relativt mänskliga störningar - Kartläggning av skademönster på gröda och åkermark, inklusive ekonomiska effekter av dessa – Genetik och DNA-teknikens praktiska användning.

    Som en del av utvärderingen av olika inventeringstekniker för vildsvin, gjordes en fördjupad jämförelse mellan metoderna Simultana observationer och Viltkameror. Med en täthet av observatörer eller kameror om 0,5-1/100 ha (vid attraktiva platser) aktiva i lämpliga tidsintervall under vinterhalvåret fångar metoderna upp ca 50 respektive 25% av den lokala populationen. Simultana observationer fångade överlag upp 2,5-3,5 gånger fler vildsvin än kamerorna, och förhållandet låg tämligen stabilt mellan olika säsonger.

    Medelvärdet för åtta GPS-märkta suggor hemområden i områden med intensiv utfodring var under året 1250 ha. Hemområdet för en galt vid Grimsö, med endast begränsad utfodring, var hela 6840 ha trots att enstaka längre vandringar inte inräknats. Suggorna rörde sig över klart större områden under sommarhalvåret, med exempelvis upprepade vandringar till åkermark om >5 km enkel väg, än vintertid då kopplingen till foderplatser är starkare.

    Effekten av en direkt störning av vildsvinsgrupp på åkrar, studerades via GPS-märkta suggors rörelser en period innan respektive efter störningstillfället. Fält som tre suggrupper besökte 4-5 nätter under veckan innan störningen (totalt 12besök), besöktes under hela veckan därefter totalt endast tre gånger. Störning, här i form av jakt på en av gruppens kultingar, av vildsvin från en viss plats tycks alltså ha önskad effekt upp till ca en vecka. Sådana insatser kväll/nattetid kräver dock i praktiken förstås en hel del både tid och ork.

    Projektet upprepade 2010 års inventering av vildsvinsskador på 46 fält på Mörkö (tät vildsvinspopulation), med mycket likartade resultat. Mellan 2-3% av arealen med vete, havre och korn (vete högst, korn lägst) var inte möjlig att skörda p.g.a. vildsvinsskador. Det motsvarade ett ekonomiskt bortfall på mellan 70-250 kr/ha. I en enkätstudie bland jordbrukare i fyra län, befanns att brukarna skattade skador (antal, areal) på sina åkrar väldigt likartat som Länstyrelsens besiktningsmän. De flesta fastigheterna i undersökningen hade skador motsvarande inkomstbortfall/kostnad om mellan 5-15 000 kr på årsbasis.

    Under 2011 analyserades 170 vildsvinsprover av olika typ i Grimsös genetiklaboratorium. DNA av god kvalité (hela strängar), som ger möjlighet att separera prover ned till individnivå, kan effektivt utvinnas från vävnads- och hårprover, medan spillning bara i enstaka fall gav användbart material. DNA-analyser av sådana prover kan användas för inventeringsändamål via Fångst & återfångst-metoden. Metoden provades för Grimsöområdets begränsade population och skattade på så sätt denna till ca 25 djur, vilket är något lägre än skattningar via andra data kring 40-45 djur. Vi analyserade även graden av släktskap bland djur inom och mellan tre olika områden, vilket fungerade bra och där tydliga skillnader påvisades. Tekniken skulle exempelvis kunna användas för analyser av artens spridning och/eller populationers härkomst.

    Under 2011 lades även mycket tid på information om projektets resultat, som föredrag för intresseorganisationer, i fort- och utbildningssyfte (Länstyrelser, kommun, högskolestudenter), kontakter med media samt publicering av rapporter och populärvetenskapliga artiklar.

    Fulltekst (pdf)
    Vildsvin_2011.pdf
  • 281.
    Jansson, Gunnar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Övervakningssystem förskogens fåglar – uppföljning av naturvårdsarbetet2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Summary

    Conservation strategies aimed to sustain or increase forest biodiversity, need to be monitored

    and assessed repeatedly in order to ensure their effectiveness. The importance of evaluation

    systems within the management was stressed in the recent Swedish governmental

    policy (2000/01:130) on land-use and forestry. Such systems for assessment are, however,

    not established in Sweden.

    At present, birds are not effectively utilized in conservation and forestry assessments.

    Birds are suitable for use because, for example, their habitat requirements are often relatively

    well understood, they are relatively easy surveyed and the bird species assemblage

    often mirror other biodiversity in an area. Recent studies have also pointed out that some

    common species display decreasing populations the last decade. Still, however, forest

    birds are not in focus in any nation wide monitoring or assessment system.

    WWF initiated this project to define an assessment system that relates forest landscape

    characteristics to the diversity of forest birds. That is, analyses of the effects of conservation

    efforts over time and monitoring of bird populations, combined in a single system

    applicable in forest management.

    During 2001 the project tested fieldwork, in two forest landscapes (850 and 3000 ha

    surveyed), handling of data and analyses according to the suggested system. The results

    in the study areas were concordant with documented ecological relationships and the field

    staff reported no practical or conceptual difficulties included in the method. Thus, the

    system is applicable practically and reflects bird-habitat relationships in forest landscapes

    properly.

    This report presents methods for the fieldwork, the focused species pool, the forest data

    and the analyses for the monitoring system, designed for assessments of landscape management

    in relation to the resident forest bird fauna over time. The suggested analyses may

    serve as tools for evaluations of whether the management and conservation strategies are

    sufficient for sustainable forest bird populations.

    The fieldwork of this system may seem work intensive, and one may want rapid replies

    on whether the management is on the right track or not. However, there are no shortcuts to

    reliable answers regarding long-term effects of the management. Therefore, the sooner

    evaluation systems are applied the better. This system could improve forest landscape

    management and support to the fill the need for such systems in Sweden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 282.
    Jeuthe, Henrik
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Spange, david
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Östby, David
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mal i Båven 2017 – Inventeringsstudier i lekområden2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fram till 1800-talets mitt var malen (Silurus glanis) allmänt förekom-mande i Sverige, men idag är utbredningen begränsad till ett fåtal vat-ten i sydöstra delarna av landet. Malen är rödlistad som sårbar, och 21 november 2017 fastställdes ett nytt åtgärdsprogram för arten. Ett av de huvudsakliga hoten som listas är brist på reproduktionsområden. För att kunna åtgärda detta måste kunskap finnas kring malens exakta preferenser för lekplatser, d.v.s. vilka typer av miljöer som måste skyddas och utvecklas. Det är även så att dagens inventerings-metodik och därmed beståndsuppskattningar är bristfälliga.

    Den föreliggande rapporten presenterar arbetet som utförts av SLU Aqua inom två projekt riktat mot mal i nordvästra Båven. Fokus låg på att öka förståelsen kring malens reproduktionsbiologi men omfat-tade även tester av nya inventeringsmetoder. Vuxna malars rörelse-mönster och beteende kartlades med hjälp av radiotelemetri och sonarkamera (ARIS). Försök gjordes även att fånga in malyngel med elfiskebåt för att ta reda på var och i vilken omfattning lek och yngel-produktion skett under den gångna säsongen (2017).

    Projekten omfattar även två studentarbeten som i skrivande stund ännu är under arbete. Denna rapport innehåller därför endast utdrag ur resultaten från fältstudien. För detaljerade resultat hänvisas till respektive stu-dentarbete som ska finnas tillgängliga januari 2018.

    Radiopejling av märkta individer visade att huvuddelen av tiden spenderades under eller i närheten av gungflyn. En del aktivitet regi-strerades även ute på öppet vatten. Ett stort antal malar (ett hundratal) i storleksordningen 0,5–2 meter kunde lokaliseras och studeras i Kvarnsjön, Lillsjön och Hornsundssjön med hjälp av ARIS. ARIS vi-sade därmed stor potential för att användas som ett nytt verktyg för inventering av vuxna malar. Den absoluta majoriteten av malarna hit-tades under gungflyn. Ofta fanns många malar samlade på samma ställe. Som mest kunde ett 20-tal malar observeras längs en gungfly-sträcka på ca 30 meter.

    Ingen lek eller yngelproduktion kunde påvisas under reproduktions-säsongen år 2017, vare sig genom direkt observation av lek eller fynd av årsyngel. Malarnas beteende under gungflyn kunde framgångsrikt studeras med ARIS, men inget beteende som direkt kan kopplas till

    lek observerades. Ingen mal, oavsett storlek, fångades vid båtelfisket. Anledningen till malynglens frånvaro är ännu oklar. Det kan vara så att reproduktionen misslyckades detta år. Det kan också handla om bris-ter i inventeringsmetodiken. Klart är att det kvarstår många fråge-tecken kring malens reproduktion och arbetet med att räta ut dessa fortsätter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 283.
    Johansson, Göran
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Gustafson, Arne
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2001/02 samt en långtidsöversikt2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelseruppställt klara miljömål för acceptabel inverkan på vattensystemen orsakade av bl. a. växtochanimalieproduktionen. Sektorsmål och åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförlusterfrån jordbruksmark till vattensystemen har upprättats (Jordbruksverket, 2000).Genom miljöövervakning kontrolleras graden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningeninteragerar med forskningen. Observationsfält på åkermark är en metod för att följajordbrukets förändrade odlingsåtgärder och hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnandevattnet från jordbruksmarken.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 284.
    Johansson, Göran
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gustafson, Arne
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2007/08 samt en långtidsöversikt2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The objective of the programme "Observation fields on arable land" is to monitor the influence of agricultural cultivation on the quality of surface water and groundwater within selected fields. At present it consists of thirteen fields. These have measuring devices for registration of discharge and are parts of the farmer’s regular operations. The fields (4-34 ha) cover various soil types, and cropping and fertiliser regimes.

    In the agro-hydrological year 2007/08 eight fields had higher and five fields had lower precipitation compared to normal. Three fields had much higher discharge (157-163 %) compared to the long-term value. The concentrations of the major ions in the drainage and groundwater were in general representative in relation to the long-term values for all fields.

    The leaching of nitrogen and phosphorus were in general with some exceptions also representative in relation to actual cropping sequence and hydrological conditions. However at one field the leaching of nitrogen was much higher than the long-term value. The main reasons seem to be high mineral nitrogen level in the soil profile after ploughing of ley (March-07) followed by substantial summer discharge (June-July).

    Nitrate nitrogen in groundwater was at all sites lower than the limit value for the nitrate directive.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 285.
    Johansson, Göran
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för de agrohydrologiska åren 1999/00 och 2000/01 samt en långtidsöversikt2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelseruppställt klara miljömål för acceptabel inverkan på vattensystemen orsakade av bl. a. växtochanimalieproduktionen. Sektorsmål och åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförlusterfrån jordbruk har upprättats (Jordbruksverket, 2000). Genom miljöövervakning kontrollerasgraden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningen interagerar medforskningen. Observationsfält på åkermark är en metod för att följa jordbrukets förändradeodlingsåtgärder och hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnande vattnet frånjordbruksmarken.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 286.
    Johansson, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Flykt, Anders
    Mittuniversitetet, Östersund.
    Hallgren, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Montgomery, Emily
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Frank, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Støen, Ole-Gunnar
    NINA, Norge.
    Informationsmöten baserade på psykologiska principer för att möta människors rädsla för björn2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ökande rovdjurspopulationer innebär att fler människor kommer att beröras av de stora rovdjurens närvaro. Detta skapar hos en del människor oro och rädsla. Rovdjursförvaltningen behöver hitta olika vägar för att svara på allmänhetens oro. Syftet med föreliggande projekt var att utvärdera hur informationsmöten utformade enligt psykologiska principer inverkar på allmänhetens rädsla för att möta björn i naturen.

    Nittiosju personer (18-81 år, medelålder 54 år, 75% kvinnor, 25% män) boende i områden med björn deltog i studien, varav 69 personer också deltog i en uppföljning. Fyra informationsmötena genomfördes i samarbete med Rovdjurscentret De5Stora i Järvsö. Deltagarna besvarade frågeformulär vid ankomsten till informationsmötet, direkt efter mötet samt sex månader senare. En mindre grupp deltagare genomförde experimentella uppgifter före och efter mötet. En utomstående observatör studerade föredragshållarnas meta-kommunikation under informationsmötena.

    Studien visar att det är relevant att bjuda in till informationsmöten när allmänheten uttrycker oro för att möta björn i skogen. Ett möte kan bidra till minskad självrapporterad rädsla bland människor som är motiverade att delta. Effekter kunde påvisas för möten med samma innehåll och upplägg, men med två olika erfarna föredragshållare med personlig erfarenhet av björnmöten. Effekten bestod för de flesta deltagarna över tid.

    Om information ska kunna minska rädslan är det centralt att informationens innehåll och interaktionen mellan föredragshållare och deltagare kan förändra tolkningen av vad ett eventuellt möte med björn innebär. Ett ensidigt fokus på att ge ökad faktakunskap är inadekvat. Valet av information bör utgå från en förståelse av psykologiska faktorer som är centrala för oro och rädsla såsom upplevd sårbarhet och social tillit samt lyhördhet för deltagarnas behov. Den sociala situationen under mötet bör karaktäriseras av en interaktion mellan föredragshållare och deltagare som skapar en tillitsfull och trygg stämning.

    Fulltekst (pdf)
    Informationsmöten baserade på psykologiska principer för att möta människors rädsla för björn.pdf
  • 287.
    Johansson, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Støen, Ole-Gunnar
    NINA Norge.
    Frank, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Flykt, Anders
    Mittuniversitetet.
    Att mötamänniskors orooch rädsla förbjörn och varg: Praktiska råd och vetenskapligtkunskapsunderlag2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Människors oro och rädsla för stora rovdjur har under de senaste tioåren studerats inom tvärvetenskapliga samarbeten mellan miljöpsykologi,emotionspsykologi och viltekologi. Forskningen har fokuseratpå att förstå underliggande orsaker till människors oro och rädsla samtatt utveckla och utvärdera olika förvaltningsåtgärder för situationer dåmänniskor uttrycker rädsla för stora rovdjur.Naturvårdsverket har tillsammans med norska Miljødirektoratetfinansierat den här rapporten som består av två delar. Del 1 består avpraktiska råd, framför allt riktade till länsstyrelsernas tjänstemän. Denomfattar särskilt informationsmöten och guidade vandringar, vilka ärtvå möjliga åtgärder som syftar till att minska människors orooch rädsla för björn och varg. Det finns flera andra åtgärder, men detas inte upp här.Del 2 är en syntes av vetenskaplig kunskap om människors rädslaför att möta stora rovdjur, om möjliga förvaltningsåtgärder och omavvägningar vid användandet av olika åtgärder.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 288.
    Johnson, Richard K.
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Goedkoop, Willem
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Willén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Larsson, Daniel
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Typanpassning av referenssjöar och vattendrag: Kritisk granskning av biologiska kvalitetsfaktorer med bedömningsgrunder2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I projektet har vi testat om de nationella och i viss mån regionala (beroende på tillgänglighet påkvalitetssäkrade biologiska data) referenssjöarna och referensvattendragen utgör "referenser" för denvattentyp de tillhör (enligt nordisk och svensk typologi) med avseende på kvalitetselementenbottenfauna, växtplankton och makrofyter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 289.
    Johnsson, Holger
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Larsson, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Brandt, Maja
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Pers, Lotta
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Rosberg, Jörgen
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Framtagning av nytt fosforberäkningssätt för beräkningssystem för diffus belastning, retention och tillförsel till havet för PLC5 rapporteringen 20072006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 290.
    Johnsson, Holger
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Larsson, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lindsjö, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Mårtensson, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Persson, Kristian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Torstensson, Gunnar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Läckage av näringsämnen från svensk åkermark: Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 1995 och 20052008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark har gjorts som en del i ett uppdrag med syfte att beräkna den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav för rapportering till HELCOM2 (PLC5) och för uppföljning av miljömålet ”Ingen övergödning”. Beräkningen, som har gjorts för åren 1995 och 2005, omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av beräkningssystemet NLeCCS. I NLeCCs, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simulerings-verktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAMmodellen) för fosfor. Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor (12 st.), jordarter (10 st.) och gödslingsformer (2 st.), lutningar (3 st.) och markfosforklasser (3 st.), de två sistnämnda bara relevanta för fosforberäkningen. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat klimat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 20-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel handels- och stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varefter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve har ingått rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsutlakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått. Det framräknade normalläckaget har använts för att ta fram medelläckage och bruttobelastning av kväve och fosfor från åkermark för de olika läckageregionerna. För kväve beräknades medelläckaget för åkermarken i Sverige minska från knappt 21 kg N/ha till drygt 18 kg N/ha, mellan åren 1995 och 2005. Orsaken till förändringen var dels en förändrad grödsammansättning och dels förändringar i odlingen såsom övergång från stubbträda till grönträda, användning av fånggrödor, ökad vårplöjning, förändrade gödslingstidpunkter och förbättrad kväveeffektivitet. Skillnaden i medelläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 5 och 47 kg N/ha för 2005. Lägsta läckaget fanns i skogsbygderna och i regioner med låg avrinning. Medelkoncentrationen var drygt 6 mg N/l och varierade mellan 2 och 11 mg N/l för de olika regionerna. För fosfor beräknades medelläckaget för åkermarken i Sverige minska från 0,54 till 0,52 kg P/ha, mellan åren 1995 och 2005. Viktiga orsaker till förändringen var dels en förändrad grödsammansättning (inberäknat i detta en övergång från ettåriga stubbträdor till fleråriga grönträdor) och dels att mängden applicerad gödsel minskade från 1995 till 2005. Ytterligare orsaker till minskningen var odling av fånggrödor och anläggning av skyddszoner mot vattendrag och sjöar. Skillnaden i medelläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 0,1 (Öland och Gotland) och 1,3 (Västsvenska dalbygden) kg P/ha för 2005. Lägsta läckaget fanns i regioner med låg avrinning och stor andel lätta jordar. Medelkoncentrationen var 0,17 mg P/l och varierade mellan 0,06 och 0,34 mg P/l för de olika regionerna. 

    2 Helsingforskommissionen 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 291.
    Johnsson, Holger
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Mårtensson, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kväveläckage från svensk åkermark: Beräkningar av normal utlakning för 1995 och 19992002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Beräkningar av kväveutlakningen från svensk åkermark har gjorts som en del i ett projekt (TRK) med syfte att beräkna den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav för rapportering till internationella komissioner och för uppföljning av jordbrukspolitikens påverkan på åkermarkens kväveläckage. Beräkningen, som har gjorts för åren 1995 och 1999, omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av simuleringsverktyget SOILNDB som är baserad på SOIL-SOILN-modellerna.Sverige har delats upp i 22 st s.k. utlakningsregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalutlakningar beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor (13 st), jordarter (10 st) och gödslingsformer (2 st). Normalutlakningarna representerar utlakningen för ett år med normaliserat klimat och motsvarande normaliserade skörd och har utförts med hjälp av 20-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel handels- och stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtföljdsgenerator varefter medelvärden för utlakning för de olika kombinationerna av grödor och gödsling beräknats. Det som kvantifierats i beräkningarna är rotzonsutlakning av kväve, d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. De framräknade normalutlakningarna har använts för att ta fram medelutlakning och bruttobelastning av kväve från de olika utlakningsregionerna. Med hjälp av GIS har en uppskattning av fördelningen av jordarter i de olika områdena gjorts. För hela Sverige beräknades medelutlakningen av kväve vara oförändrad, ca 22 kg N/ha, mellan åren 1995 och 1999. Skillnaden i medelutlakning mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 6 och 47 kg N/ha för 1999. Lägsta utlakningen fanns i skogsbygderna och i regionerna med lägsta avrinningen. Medelkoncentrationen var ca 7 mg N/l och varierade mellan 2 och 14 mg N/l för de olika regionerna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 292.
    Jonason, Dennis
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Monitoring of butterflies within a landscape context2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Monitoring of butterflies is most often only directed towards the grassland fauna.

    Species associated with other vegetation types, as well as the impact of the surrounding landscape, often become neglected. The aim with this study was, in contrast, to perform a novel landscape-based monitoring method for butterflies in diverse vegetation types and more specifically (i) evaluate the impact of environmental variables on butterfly abundance, (ii) compare the distribution of butterflies in different vegetation types and (iii) analyse and improve the monitoring method. Eight randomly placed study sites (750 m x 750 m) located in south eastern Sweden were used. The vegetation composition inside the squares had been assessed using aerial photos. Tree cover had largest impact on butterfly abundance with a negative linear relationship between abundance and increasing tree cover. Clear-cuts were the vegetation type harbouring the overall highest abundance and diversity of butterflies. In semi-natural grasslands, where the nationally-based monitoring of butterflies in Sweden currently is being performed, only 42% of the species were found, indicating a bias directed towards only a part of the species pool.

    The novel kind of monitoring presented here, using a landscape context, can, if performed regularly, increase our knowledge of how structural changes at landscape level affect butterflies and thereby improve the conservation efforts.

    Keywords: conservation, semi-natural grasslands, landscape perspective, Lepidoptera, rarefaction, vegetation type.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 293.
    Jonason, Dennis
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Monitoring of butterflies within a landscape context2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Monitoring of butterflies is most often only directed towards the grassland fauna. Species associated with other vegetation types, as well as the impact of the surrounding landscape, often become neglected. The aim with this study was, in contrast, to perform a novel landscape-based monitoring method for butterflies in diverse vegetation types and more specifically(i) evaluate the impact of environmental variables on butterfly abundance, (ii) compare the distribution of butterflies in different vegetation types and (iii) analyse and improve the monitoring method. Eight randomly placed study sites (750 m x 750 m) located in south eastern Sweden were used. The vegetation composition inside the squares had been assessed using aerial photos. Tree cover had largest impact on butterfly abundance with a negative linear relationship between abundance and increasing tree cover. Clear-cuts were the vegetation type harbouring the overall highest abundance and diversity of butterflies. In semi-natural grasslands, where the nationally-based monitoring of butterflies in Sweden currently is being performed, only 42% of the species were found, indicating a bias directed towards only a part of the species pool. The novel kind of monitoring presented here, using a landscape context, can, if performed regularly, increase our knowledge of how structural changes at landscape level affect butterflies and thereby improve the conservation efforts. 

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 294.
    Jonsson, Bengt Gunnar
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Mittuniversitetet.
    Angelstam, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Inland Norway University, Rijksuniversiteit Groningen.
    Bubnicki, Jakub
    Polish Academy of Science.
    Mikusiński, Grzegorz
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Svensson, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Undin, Malin
    Mittuniversitetet.
    Naturvärdeskarta Skog:En sannolikhetsmodell för naturvärden på skogsmark2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att planera naturvård i skogen måste vi ha kunskap om skogen. Stora och sammanlänkande naturskogsområden saknas i ett skogslandskap som huvudsakligen präglas av likåldriga bestånd. Därför behöver vi kunna identifiera isolerade fragment av kvarvarande skog med höga naturvärden.

    Rapporten beskriver en modellering, NVK Skog, av den relativa sannolikheten för förekomst av värdekärnor i det svenska skogslandskapet. Modelleringen baseras på kända värdekärnor och använder 125 oberoende variabler från öppet tillgängliga geografiska datakällor och skattar sannolikheten för enskilda hektarsytor på 22 miljoner hektar skog. 

    NVK Skog bidrar med fördjupad förståelse av det svenska skogslandskapet och tillsammans med andra geografiska underlag underlättar naturvårdsplanering på landskapsnivå. Syftet är att bidra med landstäckande skattningar av sannolikheten för förekomst av skog med höga naturvärden. 

    Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs-och vattenmyndighetens kunskapsbehov.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 295.
    Jonsson, Bengt Gunnar
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Angelstam,, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Mikusinski, Grzegorz
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Svensson, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Bubnicki, jJakub
    Polish Academy of Sciences.
    Bättre sent än aldrig – indikatorer för skogslandskapets gröna infrastruktur2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Begreppet grön infrastruktur (GI) har lyfts som en del av EU:s biodiversitets strategi och på nationell nivå har alla svenska län utvecklat planer för att integrera ett landskapsperspektiv i naturvårdsarbetet. För detta krävs en god kännedom om befintliganaturvärdens förekomst, och utvecklade verktyg för rumslig planering – det vill säga kunskap om både det ekologiska systemet och kompetens och resurser för effektivförvaltning. Här utgör relevanta indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå en avgörande komponent. Det svenska skogslandskapet är efter snart 200 år av kommersiellt skogsbruk kraftigt dominerat av brukade skogar, och kvarvarande skogar med höga naturvärden förekommer i huvudsak som isolerade fragment. Förutom förlusten av naturskogsarealer så innebär detta också att konnektiviteten är dålig och därmed finns stora brister i skogslandskapets gröna infrastruktur. I projektet har vi belyst bristandestrukturell och funktionell konnektivitet i det svenska skogslandskapet. En utgångspunktför detta har varit mångfaldskonventionens (CBD) Aichi-mål 11 där förutom ett kvantitativt mål (minst 17 % av landarealen skyddad till 2020) även kvalitativa mål anges; såsom det enskilda skogsbestånds kvalité och storlek, representativitet medavseende på olika skogsmiljöer, konnektivitet på landskapsnivå, samt behovet av en effektiv skötsel, restaurering och rumslig planering. Dessa kvalitativa mål är relevanta för områdesskyddet men också för frivilliga avsättningar och den generella hänsynen som tas vid skogsbruksåtgärder.

    Tillgången på relevanta heltäckande geografiska data för rumslig planering av naturvård på landskapsnivå har ökat kraftigt i sen tid. Därmed finns goda möjlighetertill analyser av tillstånd och utveckling av nya planeringsverktyg. Vi har i projektetanvänt en lång rad av dessa data och genom ett antal delstudier bidragit med underlagtill en effektivare förvaltning av och stärkande av den gröna infrastrukturen för skogligbiologisk mångfald på både nationell och regional nivå. Som en utgångspunkt för projektet genomfördes en analys av länens GI-planer. Analysen fokuserade på en kvantitativ sammanställning av planernas hantering av den vetenskapliga litteraturen, befintliga kartunderlag och de direkta och/eller indirekta åtgärder som identifierats. Som en kompletterande kvalitativ analys har framtagandet av planerna diskuterats med länens GI-koordinatorer genom individuella intervjuer och workshops. En annan utgångspunkt har varit att utvärdera förekomsten av funktionella nätverk av skogar med höga naturvärden. I denna del har det fjällnära skogslandskapets unika värden jämförts med övrig skog i Sverige. Vi har vidare analyserat de skogliga impedimentenspotentiella roll för att stärka GI. Som ett verktyg för att analysera funktionell konnektivitet har vi använt så kallade ”ekologiska profiler” där förekomsten av virtuella arter med olika arealkrav och spridningsförmåga karterats i olika regioner.

    Som en central slutprodukt, en landskapsindikator, har vi genomfört en ”virtuellinventering av skogliga värdekärnor” med höga naturvärden (dvs. det internationella begreppet ”High Conservation Value Forests”) genom att med ett stort antal geografiska variabler som påverkar graden av naturlighet och artificiell intelligens modellera sannolikheten för värdekärna i fyra delregioner i Sverige. Sannolikheterna har skattats förmer än 21 miljoner hektar skog och på en skala (1 hektar) som är relevant för rumslig 7planering. De genererad sannolikhetskartorna har ett specifikt värde för identifiering av skogliga värdetrakter, dvs områden som bidrar till en fungerande grön infrastruktur, eller där en sådan kan skapas genom utökat områdesskydd och/eller restaurering. Modellen ger också information om trakter och landskap där möjligheten att skapafungerade grön infrastruktur är mycket begränsad, och där ett fortsatt skogsbruk inte på samma sätt hotar befintliga naturvärden. Modellen har sedan använts för att beskriva den strukturella och funktionella förekomsten av livsmiljöer för ett antalvirtuella arter i form av ekologiska profiler baserat på förekomst i olika skogstyper, och med olika arealkrav och spridningsförmåga. Projektets samlade resultat har sammanfattats i en rad slutsatser och rekommendationer strukturerade efter Aichi mål 11:s kvalitativa kriterier. En central slutsats är behovet av att bryta upp den strikta tudelning av skogslandskapet (i naturvård eller produktion) som råder. Denna uppdelning begränsar möjligheterna att effektiv stärka den gröna infrastrukturen och bör kompletteras med målklasser som fokuserar på mångbruk. För detta krävs regionalt anpassade former för samverkan med ett landskapsperspektiv. Rapporten avslutas med en reflektion kring framtida forskningsutmaningar. Vi ser behov av forskning både kring det ekologiska systemet och förvaltningssystemet då båda dessa dimensioner är avgörande för att nå våra nationella miljömål och internationella åtaganden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 296.
    Jonsson, Ove
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Berggren, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Boström, Gustaf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gönczi, Mikaela
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Screening av bekämpningsmedel i dagvatten från bostadsområden: med fokus på glyfosat2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Endast ett fåtal kemiska bekämpningsmedel är idag godkända som växtskyddsmedel för privat användning (behörighetsklass 3) i t.ex. bostadsområden. Det finns en diskussion om att begränsa, alternativt förbjuda denna icke yrkesmässiga användning av växtskyddsmedel. Kunskapen om eventuella risker för den akvatiska miljön vid denna typ av användning är dock otillräcklig. I syfte att förbättra kunskapsläget har Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), på uppdrag av Naturvårdsverket, under sommaren 2018 utfört en screeningstudie där 84 dagvattenprover från 24 olika lokaler i tätbebyggda områden analyserats.

    Ogräsmedlet glyfosat, som ingår som verksam substans i ett antal olika produkter, är den mest relevanta substansen att analysera i detta sammanhang då den har störst användning av de kemiska växtskyddsmedel som är tillåtna för privat användning (om man bortser från dem som bryts ner till naturligt förekommande ämnen, så som produkter baserade på t.ex. ättiksyra och järnsulfat). Ett större antal kemiska bekämpningsmedel får dock användas för privat bruk i biocider (t.ex. myrmedel) eller som tillsatsmedel, bl.a. i fasadfärger, för att bekämpa skadeinsekter, svampangrepp och påväxt av alger på trä och andra byggmaterial. Då många av dessa substanser även används som växtskyddsmedel inom jordbruket och därmed ingår i de analysmetoder som används inom den nationella miljöövervakningen kunde även förekomsten av dessa undersökas i några utvalda dagvattenprover.

    Tidsintegrerade prover samlades in i dagvattenbrunnar alternativt från dagvattenutlopp i diken/sjöar på olika platser i Stockholms och Skåne län samt i Uppsala och Göteborg. Av 84 prover som analyserats för glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA innehöll 56 st (67 %) glyfosat och 27 st (32 %) AMPA över detektionsgränserna på 0,01 respektive 0,02 μg/l. Högsta uppmätta halt av glyfosat var 4,1 μg/l och medelkoncentrationen beräknad på alla prover var 0,14 μg/l. Motsvarande siffror för AMPA var 0,30 och 0,025 μg/l. Dessa halter är således långt under bedömningsgrunden för glyfosat respektive riktvärdet för AMPA i ytvatten på 100 respektive 500 μg/l.

    De 20 prover som uppvisade högst halter av glyfosat analyserades även med det större analyspaketet där låga halter av ytterligare 28 substanser detekterades, med högst uppmätt halt för svampmedlet karbendazim på 0,1 μg/l (även nedbrytningsprodukt till tiofanatmetyl). Tre av substanserna, karbendazim, terbutylazin och terbutylazindesetyl tangerade i något prov sitt riktvärde för ytvatten (0,1; 0,02 respektive 0,02 μg/l).

    Studien visar att glyfosat och ett antal andra bekämpningsmedel kan läcka från privat användning i bostadsområden till omgivande vattenmiljöer. Troliga förklaringar är dels medveten användning i växtskydds- eller biocidsyfte men även, kanske mer omedvetet, i samband med användning av utomhusprodukter som t.ex. fasad- och fönsterfärger och beklädnadsmaterial för hus som exempelvis takpapp. Det finns även studier som visar att vissa bekämpningsmedel kan spridas från användning inom jordbruket via luft och nederbörd. Flest substanser hittades också i vattenprover från Skåne (upp till 23 olika i ett och samma prov), där det finns intensivt jordbruk i närområdet. För glyfosat fanns dock inget samband mellan de funna halterna och närheten till omgivande jordbruk så i detta fall verkar det troligt att den dominerande källan är privat användning.

    Vädret under studiens genomförande, maj-augusti 2018, var betydligt torrare och varmare än normalåret vilket kan ha minskat ogrästillväxten och därmed behovet av bekämpning med glyfosat.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 297.
    Jonsson, Ove
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Tröger, Rikard
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Eriksson, Elin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gönczi, Mikaela
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Utveckling av analysmetod för mycket polära bekämpningsmedel i vatten2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vissa bekämpningsmedel och transformationsprodukter till bekämpningsmedel är för polära för att kunna hanteras med de ackrediterade analysmetoder som idag används inom den svenska miljöövervakningen. Syftet med detta projekt var att ta fram en ny analysmetod för denna typ av ämnen. Av de fem studerade ämnena var tre stycken tillväxtreglerare, klormekvatklorid, mepikvatklorid och daminozid, som används i växthusodling av prydnadsväxter och som stråförkortningsmedel i korn, vete, råg, rågvete, havre och raps. Övriga ämnen var herbiciden aminopyralid, samt cis-2,6-dimetylmorfolin som är en transformationsprodukt till fungiciden fenpropimorf.

    En ny extraktionsmetod, baserad på två olika jonbytarmaterial, har tagits fram och kombinerats med en ny vätskekromatografisk metod kopplad till masspektrometrisk detektion (LC-MS/MS). Metoden, benämnd OMK 64, utvärderades genom tillsatser till sparade ytvattenprover från miljöövervakningen och uppvisar acceptabel prestanda, främst för klormekvatklorid, cis-2,6-dimetylmorfolin, mepikvatklorid samt aminopyralid. Daminozid har både sämre extraktionseffektivitet och kromatografisk kvalité än övriga ämnen och det är tveksamt om detta ämne kommer kunna inkluderas i en validerad metod.

    Framtida mål är dels att, inom ramen för den fortsatta valideringen av OMK 64, genomföra en mindre screening på relevanta miljöövervakningsvatten provtagna under appliceringssäsongen, samt att försöka anpassa den nya metoden till att kunna inkluderas i analyspaketet för den tidsintegrerade TIMFIE- provtagaren som tidigare utvecklats av SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön, CKB.

    Tanken är också att andra ämnen som i framtiden prövas in i övriga analysmetoder, men som inte fungerar på grund av att det är för polära, även ska utvärderas i denna nya metod.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 298.
    Jordan, Sabine
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundblad, Mattias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Evaluation of the IPCC model for N mineralization: An overview on N2O emissions, N mineralization and C:N ratios from projects recently conducted at SLU and from other Swedish sites2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A smaller literature study and a data retrieval on N2O emissions, N mineralization and C:N ratios from projects recently conducted at SLU and from other Swedish sites have been performed to evaluate whether the current IPCC Tier 1 approach with a default emission factor of 1% (EF1) for N2O emissions from agricultural soils and other land use categories should be changed to a higher Tier with more specific EFs.

    The study showed that the use of a default N2O EF of 1% of the N applied to soils would either under- or overestimate N2O emissions. It was also concluded that there is no relationship between total N input and N2O emissions, i.e. high fertilizer input must not be related to high N2O emissions and low fertilizer input can result in high N2O emissions. Even though N2O emissions from different Swedish land use categories were lower as the default EF1 in 8 of the 21 reported data sets, there is clear evidence to change from the IPCC Tier 1 approach for N2O emissions to more adjusted EFs related to a country-specific methodology. The strong relationship between C:N ratios and N2O emissions from drained forested histosols may be used to improve our ability to predict N2O emissions from other land use categories such as grassland and cropland.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 299.
    Josefsson, Henrik
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Langvall, Ola
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Utvärdering av gemensamt delprogram Fenologi - Naturens kalender, 2015-20202021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en utvärdering av den första programperioden 2015-2020 för det gemensamma delprogrammet Fenologi – Naturens kalender, program-område Landskap. Den ska fungera som ett underlag inför det fortsatta arbetet med delprogrammet under kommande programperiod för åren 2021-2026.Län som deltar i delprogrammet län ska genom att bygga upp ett länseget nätverk av ideella fenologiobservatörer i samarbete med Sveriges Lantbruks-universitet och Svenska fenologinätverket. I utvärderingen ser vi över del-tagande läns förmåga att leverera underlag till miljömålsindikatorn ”Växternas växtsäsong”, som används för att följa upp miljömålet ”Begränsad klimat-påverkan”. Vi redovisar även resultat från en webbenkät som skickats ut till landets fenologiväktare.Det är viktigt att under den nuvarande programperiod (2021-2026) fokusera på att:

    • Värva fler fenologiväktare inom deltagande län! Viktigt att alla län når upp till den uppskattade miniminivån på 6 rapportörer per län.
    • Öka antalet rapporter av indikatorns arter och faser för att höja kvalitén på underlaget.
    • Ge en löpande återkoppling till aktiva fenologiväktare, både från SLU:s nationella samordnare och från Länsstyrelsernas kontakt-personer.
    • Fortsätta pågående arbete med att flytta över datalagringen till Artdatabankens databaser.
    • Fastställa undersökningstypen.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 300.
    Josefsson Ortiz, Carina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundblad, Mattias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Harmonisering av rapporteringen av brukad skogsmark och FRL2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under perioden 2021-2025 bokförs medlemsstaternas åtagande inom LULUCF-sektorn enligt LULUCF-förordningen (EU) 2018/841. Åtagandet innebär att LULUCF-sektorn inte ska generera några bokförda nettoutsläpp för perioden 2021-2025. Kategorierna i LULUCF-sektorn har olika bokföringsregler. För brukad skogsmark bokförs utsläpp eller upptag relativt en särskilt fastställd referensnivå (FRL, Forest Reference Level).

    I detta projekt föreslås en metod för omallokering av kolförrådsförändringar i de kolpooler som idag inte är direkt jämförbara mellan rapporterade data inom växthusgasrapporteringen och bokföringsreferensen för brukad skogsmark (FRL). Vidare har teknisk korrigering av FRL undersökts och en process för vidare arbete med teknisk korrigering av FRL föreslås. Syftet med teknisk korrigering av FRL är att FRL ska vara konsistent med den årliga växthusgasrapporteringen och kan t.ex. medges om underlagsdata eller modeller som användes i FRL ändras.

    Metoden för omallokeringen utgår från att separera stubbar från markkol och förna som simulerats för FRL i Q-modellen. Nedbrytning av markkol, stubbar och grövre rötter har därför delats upp i de två poolerna markkol och stubbar, med hjälp av nedbrytningsklasser som baserats på Riksskogstaxeringens permanenta ytor. Övergången till markkol sker när en stubbe övergår till att inte längre vara en stubbe (nedbrytningen har nått ett visst stadium) och skattades till 21 år för gran, 23 år för tall och 10 år för löv.

    Vägledningen kring teknisk korrigering av FRL är inte tydlig och därför föreslås en process med avsikt att förtydliga om och hur en teknisk korrigering bör ske. Fram till dess föreslås en nivåjustering av den framtagna FRL i enlighet med IPCC riktlinjer (baserat på den redan framtagna FRL). Vidare behövs en fortsatt dialog med/mellan Naturvårdsverket, EU-kommissionen och Joint Research Center (JRC) för klargöranden kring processen. Om en teknisk korrigering av FRL fastslås bör en insats göras inför submission 2027 i form av utveckling av indata och kalibrering av Q-modellen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
3456789 251 - 300 of 546
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf