Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 546
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Naturvårdsverket.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Naturvårdsverket.
    Lundin, Assar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Naturvårdsverket.
    Björkén, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Naturvårdsverket.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 20172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 202.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Naturvårdsverket.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Naturvårdsverket.
    Lundin, Assar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Naturvårdsverket.
    Björkén, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Naturvårdsverket.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 203.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundin, Assar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Björkén, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 20192020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 204.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundin, Assar
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Björkén, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hiron, Matthew
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 20202021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 205.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundin, Assar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Björkén, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hiron, Matthew
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 20212022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 2021
  • 206.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundin, Assar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Björkén, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hiron, Matthew
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Zacchello,, Giulia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 20222023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna årsrapport avser de uppdrag som SLU har haft från Länsstyrelsen i Örebro län m.fl. länsstyrelser under år 2022, att utföra miljöövervakning med riktad metodik för småbiotoper, gräsmarker och våtmarker i ett stickprov av landskapsrutor. År 2022 är det andra året av länsstyrelsernas löpande uppdrag med datainsamling som gäller för programperioden 2021-2026. Miljöövervakningen utförs inom ramen för tre så kallade gemensamma delprogram inom regional miljöövervakning:

     Småbiotoper i åkerlandskapet

     Gräsmarkernas gröna infrastruktur

     Vegetation och ingrepp i våtmarker

    Fulltekst (pdf)
    Årsrapport för regional miljöövervakning i landskapsrutor 2022
  • 207.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundin, Assar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Björkén, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Zacchello, Giulia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hiron, Matthew
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Aguilera Núñez, Guillermo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 20232023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna årsrapport avser de uppdrag som SLU har haft från Länsstyrelsen i Örebro län m.fl. länsstyrelser från och med år 2021, att utföra miljöövervakning med riktad metodik för småbiotoper, gräsmarker och våtmarker i ett stickprov av landskapsrutor. År 2021 var det första året av länsstyrelsernas löpande uppdrag med datainsamling för programperioden 2021-2026, och det är till största delen en direkt fortsättning på verksamheten under föregående period, 2015-2020. Miljöövervakningen utförs inom ramen för tre så kallade gemen­samma delprogram inom regional miljöövervakning:

    • Småbiotoper i åkerlandskapet
    • Gräsmarkernas gröna infrastruktur
    • Vegetation och ingrepp i våtmarker
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 208.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundin, Assar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Björkén, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Zachello, Giulia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hiron, Matthew
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 20222023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 2022
  • 209.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kinström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundin, Assar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Björkén, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nilsson, Björn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Jonsson, Olle
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Inventering och utveckling för uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 20172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

     Rapporten beskriver resultat från biogeografisk uppföljning av några naturtyper med sparsam förekomst i landskapet. För hällmarkstorrängar (naturtyp 8230) visas resultat från tredje året av uppföljningen, som bland annat visar att en stor andel av hällmarkstorrängarna ligger utanför skyddade områden. För alvar, basiska berghällar och karsthällmark är 2017 det första året för ett förtätat stickprov på Öland och Gotland. Förutom variabler för artförekomst och vegetations­struktur ingår också beskrivning av vittringsmaterial och karstsprickor samt en särskild metodik för karstlevande snäckor. Svämängar har karterats i sin helhet längs Vindelälven, med ett stickprov av fältbesökta ytor. De kommande fem åren är planen att svämängar vid samtliga större vattendrag från Dalälven och norrut karteras. Förutom uppföljningen av dessa naturtyper, så har även utvecklingsinsatser gjorts för andra naturtyper, som underlag för framtida uppföljning. Ett mindre antal objekt av höglänta slåtterängar och slåtterängar i låglandet har inventerats, för att ge underlag för hur artsammansättningen kan ge stöd för en tillförlitlig klassning av slåtter- och betespräglade naturtyper. Första tester har gjorts för hur högörtängar och svämängar kan följas vid mindre vattendrag, men fler år behövs för att slutsatserna ska bli tydliga. Tester har också gjorts för hur Remiils miljöövervakning i gräsmarker kan bidra för vanliga gräsmarks­naturtyper, men en bra lösning förutsätter kraftigt förbättrad samordning mellan olika inventeringar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 210.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lindblad, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Pettersson, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Sandring, Saskia
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Utveckling av flygbildsmetodik och indikator för åkermarkens arrondering2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver underlag och möjligheter till presentation av resultat för en ny miljömålsindikator som kan följa utvecklingen för åkermarkens arrondering (form och storlek). Indikatorn baseras på mätningar av åkermarkens kantlängd och areal, och kan användas för att beskriva åkermarkens förekomst, förändringar i brukande, förutsättningarna för förekomst av småbiotoper och därmed den biologiska mångfalden.

    Inom projektet har vi testat en metodik för avgränsning av åkermark i flygbilder från olika tider som underlag för att uppskatta förändringar. Testområde var de län som ingår i regional miljöövervakning via NILS, ”LillNILS”. Det stickprov som LillNILS har verkar vara funktionellt för att påvisa förändringar över tiden, för grupper av län. En dialog bör föras med Jordbruksverket om hur Blockdatabasen kan göras mer användbar och lättanvänd för denna typ av sammanställningar. Innan det är gjort är det svårt att göra en realistisk uppskattning av hur genomförbart det skulle vara med en uppföljning enbart baserad på Blockdatabasen.

    Utredningen betonar vikten av att skilja på olika typer av kanter för möjligheten att tolka förändringar, exempelvis kanter mellan två åkermarksytor och kanter mot annan mark. Redan i en grundinventering bör man kartera ”tidigare åkermark” (med begynnande igenväxning), eftersom de kanterna är föränderliga och av annan karaktär än övriga.

    Metodiken för flygbildsinventering av åkerkanter bör ha tydliga definitioner och stor noggrannhet för att resultaten ska bli användbara för att belysa detaljförändringar, eftersom det kan ge stora skillnader i slutresultatet. För bakåtdatering i äldre flygbilder bör man redan från början ta in alla tidsskikt i arbetet, först det äldsta tidsskiktet och därefter jobba sig framåt i tiden.

    Rapporten innehåller också kostnadsuppskattningar för både bakåtdatering i äldre flygbilder och fortlöpande uppföljning av förändringar framåt i tiden. Eftersom det förstnämnda är en stor engångsinvestering, föreslår vi att den i huvudsak bör initieras och finansieras nationellt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 211.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Löfgren, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av naturvärden i ängs- och betesmarker via NILS: Statistisk utvärdering och förslag till design2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har som syfte att ge förslag till utformning av ett uppföljningssystem förnaturvärden i objekt som identifierats som skyddsvärda i Ängs- och betesmarksinventeringen(Jordbruksverket 2005a, b) samt göra en statistisk och kostnadsmässig utvärdering av olikadesignalternativ. Utgångspunkten har varit att uppföljningen ska ske i ett stickprov av objektsom så nära som möjligt ansluter till den metodik och de landskapsrutor som används i detnationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Allard m.fl., 2003, Esseen m.fl., 2005). Avde åtta indikatorer som föreslagits av Naturcentrum (2004) har vi valt ut de fem som verkarmest lämpade för uppföljning i anslutning till NILS. Den metodik som föreslagits avNaturcentrum (2004) har följts så långt möjligt, men vissa modifieringar har gjorts för att görauppföljningen effektivare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 212.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ringvall, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wissman, Jörgen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förslag till regional uppföljning av ängs- och betesmarker via NILS2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta projekt är att ta fram ett förslag till regional utökning av den ängs- och betesmarksuppföljning som redan har påbörjats på nationell nivå, i anslutning till det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS. Resultaten ska kunna användas för uppföljning av bl.a. de regionala miljökvalitetsmålen på region- eller länsnivå, och samtidigt vara ett viktigt komplement till den nationella uppföljningen av ängs- och betesmarker.

    Baserat på statistiska analyser av data från 2006 års inventering av ängs- och betesmarker i NILS, föreslår vi en regional uppföljning som omfattar ca. 300 områden per region eller län i ett femårigt omdrev (60 per år). Med den metodik vi föreslår, motsvarar det en inventeringskostnad av cirka 400 tkr per år. Hur stor varje region ska vara beror på tillgängliga resurser och möjligheterna att samanalysera data från flera län med likartade förhållanden.

    Metodiken är en nedbantad version av NILS befintliga provytemetodik, med fokus på täckningsgradsbedömningar i provytor med 10 m radie och förekomst av indikativa arter av kärlväxter i ett antal småprovytor. Med halverad tidsåtgång per provyta jämfört med ordinarie NILS-metodik kan man till samma kostnad fördubbla antalet provytor per område, och det ger märkbart bättre möjligheter att påvisa förändringar för de variabler som finns kvar. Det är inte troligt att det ska gå att påvisa förändringar för enskilda kärlväxtarter, utom möjligtvis för de mest arttäta kalkgräsmarkerna i sydöstra Sverige. Även för grova ekar och andra ädellövträd verkar det vara svårt att utläsa förändringar på länsnivå med den noggrannhet som skulle behövas. Däremot blir resultaten relativt bra för träd- och busktäckning, gräsförna (graminidförna) och ett sammanvägd mått för artrikedom och frekvens för grupper av kärlväxter.

    För Norrlandslänen är det troligen helt nödvändigt att gå samman flera län, och helst utöka det sammanlagda stickprovet ytterligare. Det kan också vara bra att utöka artlistan med kärlväxter som är bra indikatorer i norra Sverige, och gärna lägga till asp grövre än 50 cm dbh i metodiken för grova träd.

    De urvalsprinciper vi föreslår för att välja områden till de regionala stickproven skiljer sig något från för det nationella stickprovet, men det finns goda möjligheter att kombinera de två skattningarna för att totalt sett få bättre resultat.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 213.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Sandring, Saskia
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    PM: Metodik för övervakning av myrexploatering i LillNILS2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Som underlag för att utvärdera effekter av exploatering och annan mänsklig påverkan på myrar, testades tre olika alternativ för flygbildsinventering, i de myrar där provyteinventering idag görs av SLU på uppdrag av länsstyrelserna inom det gemensamma delprogrammet ”Vegetation och exploatering av myrar (via NILS)”.

    Kartering av diken, vägar och körspår ger viktig information för att utvärdera hydrologisk påverkan, vilket länsstyrelserna lyfter fram som den i särklass viktigaste påverkanstypen. Även fysisk störning från terrängkörning kan ha dränerande effekt och dessutom orsaka fysiska skador på vegetationen. Som stöd för att utvärdera den hydrologiska effekten och för jämförbarheten med Våtmarksinventeringen och andra datakällor, så förespråkas också att hydrotopografisk myrtyp anges inom de avgränsade myrarna i landskapsrutorna. Även här finns en väl utprovad metodik som används i NILS ordinarie flygbildsinventering. Att kartera naturtyp och markanvändning enbart i närmaste omgivningen kring myrarna är troligen inte kostnadseffektivt i dagsläget, i synnerhet som länsstyrelserna tillmäter sådan påverkan mindre vikt. En kartering av omgivningen bör snararare samordnas med en framtida utvidgning av NILS flygbildstolkning av naturtyper och markanvändning i hela landskapsrutan (5x5 km).

    Eftersom flygbilderna för de aktuella områdena finns tillgängliga, så kan flygbildsinventeringen påbörjas när resurserna så tillåter. Även om kostnaden inte är jättestor, så behövs ändå något förstärkt finansiering för att rymma karteringen och även hantera nödvändiga kringfunktioner. Om flera nya län ansluter till nästa programperiod inom regional miljöövervakning (år 2015-2020) så skulle det vara lämpligt om man kunde lägga in denna metodik som en integrerad del redan från första början, i samband med att man gör den yttre avgränsningen av myrar i landskapsrutorna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 214.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Skånes, Helle
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    PM: Gräsmarkernas gröna infrastruktur i jordbrukslandskapet2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 215.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Zacchello, Giulia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Björkén, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundin, Assar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 20222023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från ett uppdrag för biogeografisk uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper inom art- och habitatdirektivet för år 2022. Det innefattar resultat från löpande uppföljning för ett antal naturtyper där en riktad uppföljning finansieras specifikt inom detta uppdrag. Den innefattar också som ett tilläggsmoment naturtypsklassificering av provytor i det gemensamma delprogrammet för gräsmarker inom Remiil. 

    För hällmarkstorrängar är 2022 det åttonde året av löpande uppföljning. Uppföljningen av svämängar kompletterades med restytor i fält för Indalsälvens huvudavrinnings­område. Uppföljningen av slåtterängar samt kalkhällmarker på Öland/Gotland och fastlandet fortsatte på samma sätt som tidigare år.

    En särskild utvärdering har gjorts för statusbedömning och arealberäkning för hällmarkstorrängar samt alvar och andra kalkhällmarker på Öland, Gotland och fastlandet. Slutsatsen är att stickprovet är tillräckligt för bra skattningar för hällmarkstorräng och kalkhällmarker på Öland och Gotland. Mer data behövs för utvärdering av kalkhällmarker på fastlandet, men de bör troligen utvärderas separat från övriga kalkhällmarker.

    Ett arbete med att ta fram kriterier och uppföljningsmetodik för inlandssandmarker (grässandhedar, rissandhedar och sandstäpp) har påbörjats, med ambitionen att en löpande uppföljning ska kunna påbörjas under 2023.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 216.
    Glynn, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Naturvårdsverket.
    Gyllenhammar, Irina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lignell, Sanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Fridén, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Jämförelser av tidstrender av miljöföroreningarna PCBer, HCB, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade alkylsyror i biota och människa – vilka faktorer bidrar till skillnader?2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

      Naturvårdsverket har under flera decennier, inom den nationella miljöövervakningen, undersökt tidstrender av bioackumulerande/biomagnifierande organiska miljöföroreningar (persistent organic pollutants, POPs) i biota och människor, eftersom POPs kan utgöra hälsorisker för djur och människor. Ett viktigt syfte med detta monitoreringsprogram är att följa miljötillståndet i Sverige. Programmet används också för att följa upp resultat av de åtgärder som vidtagits nationellt och internationellt för att begränsa POP-förororeningen av miljön. I denna rapport undersöks tidstrender av POPs i människor från Sverige (modersmjölk och blodserum), sillgrisslor från Östersjön (ägg) och sill/strömming (muskel och lever) från svenska ost- och västkusten, och dessa trender kopplas samman med de viktigaste nationella/internationella åtgärderna (lagstiftning, råd/rekommendationer, frivilliga åtgärder, mm) som införts för att begränsa utsläppen i miljön. Syftet är att undersöka om det finns samband mellan åtgärder och förändringar av tidstrender i biota och människor. De studerade POPs omfattar industrikemikalierna polyklorerade bifenyler (PCB), de oavsiktligt bildade föroreningarna polyklorerade dibenso-para-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F), fungiciden hexaklorbensen (HCB), de bromerade flamskyddsmedlen (BFR) polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCDD), och industrikemikalierna per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS).

    Resultaten visar att nationella/internationella förbud av produktion och användning av PCB och HCB relativt snabbt resulterade i minskande halter i alla studerade matriser. Liknande effekter observerades efter mer eller mindre frivilliga utfasningar av produktion och användning av vissa BFR och PFAS. Halterna av PCDD/F, som förekom som förorening i tekniska PCB-blandningar, minskade också efter att förbud mot PCB-produktion och användning infördes. Detta visar att eliminering av primära källor för utsläpp i miljön är en mycket effektiv åtgärd, som relativt snabbt leder till sjunkande halter i biota och människor även när det gäller så pass svårnedbrytbara substanser som de studerade POPs.

    När de flesta viktiga primära källorna har eliminerats finns det dock sekundära källor som kan vara mycket svårare, eller helt omöjliga, att eliminera. Detta illustreras av HCB, som för närvarande tycks öka i vissa delar av den svenska miljön. Det har föreslagits att detta fenomen till viss del beror på avdunstning av HCB från förorenad mark i områden som har haft en historiskt högre användning av fungiciden än i Sverige. När det avdunstade HCB med vindarna når Sverige sker en deposition på grund av ett kallare klimat. Diffusa primära källor för PCDD/F, som nu tycks dominera i Sverige, är också svåra att åtgärda, vilket kan förklara varför minskningen av halterna i flera av de studerade matriserna nu verkar gå långsammare än tidigare.

    Resultaten visar också att stegvis eliminering av produktion och användning av några få substanser i taget inom en grupp av POPs är ineffektivt ur miljömässig synvinkel. Detta exemplifieras av de studerade BFR och PFAS, som i motsats till PCB inte har reglerats gruppvis. Stegvisa åtgärder ger en mycket mer utdragen förbättringsprocess i miljön, där minskande halter av reglerade substanser motverkas av ökande halter av oreglerade substanser med liknande egenskaper. För att undvika denna, ur miljöns synvinkel, utdragna process bör ämnen med liknande egenskaper inom en POP-grupp regleras samtidigt.

    För vissa av de undersökta POPs har olika delar av den svenska miljön ”svarat” olika snabbt på vidtagna åtgärder. För tetra-pentaBDE vändes en ökning av halter till en minskning mer än 10 år tidigare i sillgrissla och strömming/sill än i modersmjölk. Även om det inte klart går att bevisa, så kan detta bero på att det vidtogs regionala åtgärder i ett tidigt skede som hade positiv effekt på utsläpp i Östersjön utan att nämnvärt påverka den svenska befolkningens exponering. Tidstrenderna i modersmjölk följde istället i hög grad förändringarna i världsproduktion av dessa PBDE.

    De retrospektiva studierna av BFR och PFAS trender visar att en oreglerad ökning av världsproduktion och -användning har resulterat i exponentiella ökningar av föroreningen av den svenska miljön. Det är därför av yttersta vikt att reglerande myndigheter/organisationer och industrin tillsammans anstränger sig att införa effektiva och snabba åtgärder på global nivå som minimerar risken för framtida miljöproblem orsakade av hittills ”okända” substansgrupper med POP-liknande egenskaper.

    Fulltekst (pdf)
    appendix 1
    Fulltekst (pdf)
    appendix 2
    Fulltekst (pdf)
    appendix 3
    Fulltekst (pdf)
    appendix 4
    Fulltekst (pdf)
    appendix 5
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 217.
    Glynn, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gyllenhammar, Irina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Benskin, Jonathan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Plassmann, Merle
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sandblom, Oskar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Lignell, Sanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Intraindividuell trend av PFAS bland kvinnor och barn2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här studien undersöktes hur serumhalterna av PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFHxS (linjär och grenade) och PFOS (linjär och grenade) förändrats hos unga kvinnor och deras förstfödda barn (POPUP-kohorten) under en 12-årsperiod av upprepade provtagningar (2-4 gånger). Två grupper av mammor provtogs för första gången tre veckor efter förlossningen. De som provtogs första gången 1996-99 följdes upp en gång efter 12 år (N=57) och de som lämnade första provet 2004-2011 följdes upp 2-3 gånger 4-12 år senare (N=13-44). Under åren 1996-99 provtogs spädbarn vid 3 månaders ålder och följdes upp 12 år senare (N=31). Under åren 2008-2015 togs första provet på barnen när de fyllt 4 år eller 8 år. 4-åringarna följdes upp vid 8 år (N=34) eller vid 8 och 12 års ålder (N=11) och 8-åringarna följdes upp vid 12 års ålder (N=34). De intra-individuella PFAS-trenderna, bland både mammor och deras barn, verkar generellt ha påverkats av de åtgärder som vidtagits för att begränsa tillverkning/användning av ämnena under de senaste årtiondena. Utfasning/förbud av PFOA och PFOS, med start runt 2000, bidrog till i medeltal sjunkande intra-individuella serumhalter med ökande ålder både hos mammor och barn. Åtgärder för att begränsa produktion/användning av PFNA, PFDA och PFUnDA kom senare än för PFOS och PFOA. Det resulterade i ökade intra-individuella serumhalter mellan första provet (1996-199) och provet 12 år senare bland både mammor och barn. För deltagare med första provtagning senare under studieperioden, 2004-2011 för mammor och 2008-2015 för barn, observerades en tendens av i medeltal sjunkande halter med ökande ålder. Undantag var PFNA and PFUnDA hos mammorna, för vilka något ökande eller stabila halter observerades. Bland mammorna provtagna första gången 1996-1999, sågs i medeltal en ökning av intra-individuella PFHxS-halter under 12-årsperioden, troligtvis på grund av de dricksvattenföroreningar av PFAS som förekommit i Uppsala. Bland barnen observerades dock ingen skillnad mellan första provtagningen vid 3 månaders ålder och 12 år senare. Bland mammorna som provtogs för första gången 2004-2011, tycks ökningen ha följts av en minskning efter att rening av PFAS från Uppsalas dricksvatten infördes 2012. En minskning av intra-individuella PFHxS-halter observerades också hos barnen mot slutet av studieperioden. Bland mammorna kan skillnader i intra-individuella PFAS-trender mellan deltagare sannolikt till viss del förklaras av hur många barn kvinnorna fött under uppföljningsperioden, eftersom elimineringen av PFAS ur kroppen ökar under graviditet, förlossning och amning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 218.
    Glynn, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nyström, Jennifer
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Benskin, Jonathan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Plassmann, Merle
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sandblom, Oskar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Lignell, Sanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Gyllenhammar, Irina
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lindroos, Anna Karin
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Ahrens, Lutz
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Koppling mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser i dricksvatten och blodserum bland deltagarna i Riksmaten ungdom 2016-172020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 (RMU) användes för att studera sambandet mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i deltagarnas blodserum och dricksvatten (DV) som deltagarna druckit. Syftet var att undersöka om låggradigt PPFAS-förorenat DV (<10 ng/L av enskilda PFAS) kan vara en viktig källa för PFAS-exponering bland barn och ungdomar i Sverige (ålder 11-20 år). Denna kunskap är viktig för framtida riskbedömning och riskhantering av PFAS i DV. Halterna av redan välstuderade PFAS i serum från de 1097 deltagarna i RMU låg inom förväntade intervall. Vissa deltagare från Uppsala och Ronneby hade klart förhöjda halter av perfluorhexansulfonat (PFHxS) (Uppsala/Ronneby) och perfluoroktansulfonat (PFOS) (Ronneby) trots att de provtagits flera år efter att PFAS-förorening av DV åtgärdats på dessa orter. Detta beror på att PFHxS och PFOS försvinner mycket långsamt ur kroppen. Bland dåligt undersökta PFAS detekterades perfluorpentansulfonat (PFPeS), perfluorheptansulfonat (PFHpS), linjär metylperfluoroktansulfonamidättiksyra (lin MeFOSAA), 9-klorhexadekafluor-3-oxanon-1-sulfonsyra (9Cl-PF3ONS) och 6:2 1H,1H,2H,2H-perfluoroktansulfonat (6:2 FTSA) i en del deltagare. Halterna av PFAS i DV analyserades 2018 i prover från de 47 vattenverk (VV) som levererade DV till deltagarnas skolor och hem (2 prov per VV). Halterna var i allmänhet låga (<10 ng/L av enskilda PFAS). Inget prov överskred Livsmedelsverkets nuvarande åtgärdsgräns på 90 ng summa11PFAS/L. Förutom de 11 PFAS som ingår i åtgärdsgränsen detekterades perfluoroktansulfonamid (FOSA) i många DV-prover. Dessutom pekar resultaten på att PFPeS och PFHpS kan finnas som förorening i DV, eftersom deltagare från Uppsala och Ronneby hade förhöjda halter av dessa PFAS. Det finns många livsstilsfaktorer och demografiska faktorer som påverkar serum-halterna av PFAS. En statistisk analys av sambanden mellan serum- och DV-halter av PFAS (General Linear Model), där hänsyn togs till denna påverkan, visade att serumhalterna av PFHxS, PFOS, perfluoroktansyra (PFOA) och perfluornonansyra (PFNA) ökade med ökad halt i DV. Resultaten antyder att låggradigt PFAS-förorenat DV kan vara en viktig källa för barns och ungdomars exponering för vissa PFAS.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 219.
    Glynn, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Pineda, Sebastian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gyllenhammar, Irina
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lindh, Christian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lignell, Sanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Statistisk analys av hur kost, demografi och andra faktorer påverkar urinhalter av toxiska ämnen och dess metaboliter2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att, bland ungdomar i Sverige som deltagit i matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 (RMU), undersöka samband mellan halter av substanser i urinprov och demografiska-, boende-, livsstils- och kostfaktorer. Ett urinprov togs från varje deltagare (spoturin), som samtidigt registrerade vad de åt och drack dagen innan provinsamlingen. Studien omfattade plastkemikalierna ftalater, ftalatalternativ och bisfenoler, pesticiderna klorpyrifos och pyretroider, fosforbaserade flamskyddsmedel/mjukgörare (PFR), polyaromatiska kolväten (PAH), biociden triklosan (TCS), UV-filtersubstansen BP3 och konserveringsmedlet BHA. Dessa substanser utsöndras snabbt i urinen efter exponering (timmar till några få dagar) och uppmätta halter av metaboliter av substanserna eller av substanserna själva i ett enstaka urinprov (spoturinprov) återspeglar i hög grad den exponering som deltagarna haft dygnet innan provtagning. Därför undersöktes samband mellan densitetsjusterade substanshalter i urin och livsmedelskonsumtionen dagen före provtagning. Vidare utvärderades också sambanden med viktiga personliga karakteristika såsom demografiska faktorer (ålder, kön, födelseland, föräldrarnas utbildningsnivå), BMI, provtagningstidpunkt (veckodag och kalendermånad), livsstil (rökning, snusning, alkohol) och boende (stad/land, golvmaterial, longitud/latitud för bostad). Resultaten analyserades med hjälp av log-linjär multivariat regressionsanalys, där sambanden mellan halten av en enskild urinsubstans (beroende variabel) och alla ovanstående förklarande variabler (oberoende variabler) analyserades samtidigt i en regressionsmodell. Denna analysmetod innebär att ett statistiskt säkerställt samband mellan substanshalt i urin och en oberoende variabel ska tolkas som att effekten av den oberoende variabeln är statistiskt signifikant efter att resultatet kontrollerats (justerats) för effekterna av de andra i modellen ingående oberoende variablerna. 

     

    Ett stort antal signifikanta samband observerades mellan substanshalter och de oberoende variablerna (determinanter) demografi/boende-/livsstils-/kostfaktorer bland deltagarna i RMU, och även mellan halter och tidpunkt för urinprovtagning (månad, veckodag). En viktig sak att tänka på i tolkningen av resultaten är att ju fler statistiska test som utförs desto större är risken att felaktigt observera samband som egentligen inte finns (slumpfynd). I de fall slumpen inte spelat in, kan de observerade sambanden i vissa fall bero på att determinanterna i fråga är direkta källor för exponering. I andra fall kan sambanden bero på att de studerade determinanterna är indikatorer för okända bakomliggande faktorer som är de egentliga exponeringskällorna. 

     

    Deltagarnas halter av MEP, en metabolit av ftalaten DEP, metaboliterna av ftalatalternativet DiNCH, bisfenolen 4,4-BPF, PAH-metaboliten 2-OH- PH, TCS och BP3 ökade med ökad ålder (5-13 % per års ålder). Halter av metaboliter av ftalaten DEHP och en metabolit av PFRn TBOEP (BBOEP) minskade med ökad ålder (-5,3 till -6 %). Halterna av MEP och MBP (metabolit av ftalaten DBP), bisfenolen BPS, en PAH-metabolit (1-HP), TCS, BHA och BP3 var lägre bland pojkar än bland flickor (14-70 % lägre). Sambanden med ålder och kön kan för vissa substanser bero på könsskillnader i användning av kosmetika/hudvårdande/hygienprodukter som innehåller substanserna i fråga. Medelhalter av de flesta ftalatmetaboliterna och klorpyrifos- och pyretroid-metaboliterna var 25 % till 54 % lägre bland deltagare födda i höginkomstländer än bland de som var födda i låginkomstländer, medan mönstret för BP3 var tvärt om (57 % högre). Föräldrarnas utbildningsnivå och deltagarnas BMI och snusnings-, rök- och alkoholvanor hade endast i enstaka fall betydelse för exponeringen. Sammantaget visar resultaten att det finns skillnader i exponeringsmönster bland olika demografiska grupper av ungdomar i Sverige, som bör uppmärksammas i framtida studier. 

     

    Boendefaktorer påverkade också halterna av substanser i urin, vilket kan bero på skillnader i exponering från inomhusmiljön, men också på boendemiljöberoende livsstilsskillnader som i sin tur påverkar exponeringen. De som bodde på landsbygden hade i medeltal 13-73 % högre halter av ftalat- och DiNCH-metaboliter än de som bodde i stadsmiljö. Utbyte av olika typer av golvmaterial under de senaste 10 åren tycktes påverka exponeringen för framförallt vissa ftalater/ftalatalternativ. Metaboliter av ftalaterna DBP och BBzP, klorpyrifos-metaboliten TCP, och bisfenolen BPS uppvisade ökande koncentrationer ju längre norrut deltagarna bodde (4-8 % per latitudenhet), medan DPP och BP3 minskade norrut i landet (-3,6 till -8,1 % per latitudenhet). Metaboliter av PFR, samt TCP och BPA visade ökande halter ju längre österut i landet deltagarna bodde (3,0-7,3 % per longitudenhet).

     

    Användningen av kosmetika/hygien-/hudvårdande produkter och olika livsstils/kostfaktorer, samt hur stor del av dygnet som tillbringas inomhus, varierar sannolikt beroende på årstid eller veckodag. Det kan därmed vara en möjlig förklaring till att halterna av ett stort antal ftalat- och DiNCH-metaboliter (ej MEP och MBP) varierade med provtagningsmånad, vilket också var fallet för PFR-metaboliterna DPP och BBOEP, PAH-metaboliterna 2-OH-PH och 1-HP, och TCP. Metaboliterna av ftalaterna DEP, BBzP och DEHP, samt BBOEP, BPS och 2-OH-PH varierade beroende på vilken veckodag som provtagningen skett.

     

    Halterna av många olika urinsubstanser minskade med ökande konsumtion av fisk, mejeri (≤3 % fett), processat kött, ost och grönsaker dagen innan provtagning. DEHP-metaboliter och metaboliter av PFR (främst DPP) visade detta mönster i relation till alla de ovan nämnda livsmedelsgrupperna. Detta antyder att det finns bakomliggande exponeringskällor som minskar med ökad konsumtion av livsmedlen i fråga. I motsatts till detta observerades ökande halter av metaboliter av flera ftalater, BBOEP, och BHA med ökad glasskonsumtion dagen innan urinprovtagning. Ftalat- och DiNCH-metaboliter ökade också med ökad konsumtion av bakverk. 

     

    Samband med två mått på kostmönster undersöktes också, grad av hälsosam kost (SHEIA15) och grad av varierad kost (RADDS). SHEIA15 (Swedish Healthy Eating Index for Adolescents) baseras på de nordiska näringsrekommendationerna och ju högre SHEIA15 poäng en deltagare har desto hälsosammare kostmönster har deltagaren. RADDS (The Riksmaten Adolescents Diet Diversity Score) baseras på en kvantifiering av hur varierad varje enskild deltagares kostvanor var, uppbyggt kring Livsmedelsverkets kostrekommendationer om en varierad kost. Ju högre poäng en deltagare har desto mer varierad kost har deltagaren. En ökad grad av hälsosam kost var relaterad till minskad exponering för ftalaten DPHP, PFRn TPP, BPS och BP3, medan en ökad variabilitet i kosten var associerad till minskande exponeringar för ftalaterna DEP, BBzP, DEHP, DiNP, och DPHP och för BPA. De regressionsmodeller som användes i studien förklarade endast 9-24 % (BPA lägst, MBzP högst) av variationen av substanshalter i urinproverna.

     

    RMU var främst designad som en matvaneundersökning och det var endast möjligt att ta ett urinprov från varje deltagare (spoturin). Nackdelen med spoturinprover är att de studerade substanserna snabbt metaboliseras och elimineras ur kroppen via urinen inom timmar-dygn. Det gör att halterna av substanserna i urinproverna främst återspeglar den exponering som deltagarna hade dagen/dagarna före provtagningen av urinprovet. För att få en mer representativ bild av långsiktig exponeringen krävs upprepade provtagningar av urin från deltagarna under en längre tid, men detta är kostsamt och oftast inte praktiskt möjligt i större populationsstudier. Om spoturinprover används för exponeringsbedömningen så är det önskvärt att, i motsatts till RMA, provta urinen direkt på morgonen innan frukost och dagens aktiviteter inleds, för att inte aktiviteter under dagen för provtagning ska påverka resultaten. I RMU var det möjligt att undersöka sambanden mellan substanshalter i spoturinproven och livsmedelskonsumtion dagen före urinprovtagningen, men inte samband med andra aktiviteter dagen/dagarna innan provtagning. 

     

    Förutom kostregistregistreringen som deltagarna gjorde svarade de också på enkätfrågor som främst var fokuserade på kostvanor. Det fanns begränsat utrymme i enkäten för frågor som skulle vara av värde för undersökning av andra exponeringskällor utöver kosten. I rapporten diskuteras vilka typer av data, förutom data som finns tillgänglig i RMU, som möjligen skulle förbättra förståelsen om faktorer som förklarar variationen av substanshalter i spoturinprover i matvaneundersökningar. En framtida utvecklingsmöjlighet av liknande matvaneundersökningar är att samla in data kopplad till andra möjliga exponeringskällor än kosten som deltagarna utsatts för dagen innan provtagningen av urinen. 

     

    Vår studie visade att halterna av vissa substanser i urinen varierade i syd-nordlig och väst-östlig riktning i Sverige och var beroende av årstid och dag i veckan som urinproven tagits. Information om dessa faktorer är alltså viktig i framtida studier. Dessutom bidrog deltagarens födelseland till variationen i exponering, vilket visar vikten av att ha information om detta i framtida studier, liksom även föräldrarnas födelseland, samt hur länge deltagaren bott i Sverige. Dessa variabler fångar sannolikt upp livsstilsfaktorer/produktanvändning/kostvanor som bidrar till variationen i exponering, och som är svåra att fånga upp med enkätfrågor. Slutligen visar studien också att det finns en mängd demografiska/boende-/livsstils-/kostfaktorer som kan vara störfaktorer (confounders) i framtida studier av hälsoeffekter kopplat till de studerade urinsubstanserna bland ungdomar i Sverige, och som är viktiga att kontrollera för i statistiska analyser av samband mellan exponering och ohälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 220.
    Glynn, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Vogs, Carolina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Johanson, Gunnar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI.
    Gyllenhammar, Irina
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Ekstrand, Carl
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Georgelis, Antonios
    Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), Miljömedicinska enheten, Region Stockholm, Stockholm.
    Forsell, Karl
    Norrlands Universitetssjukhus (NUS), Umeå.
    Jakobsson, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    PFAS i blod – modellering av exponering via dricksvatten2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att undersöka sambandet mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i dricksvatten (DV) och i serumprover från befolkningsgrupper som druckit PFAS-förorenat DV under lång tid. Målet var att utveckla en populationsmodell där PFAS-halter i serum kan uppskattas från PFAS-halter i DV och exponeringstid för detta DV. I projektet användes redan publicerade resultat från studier av PFAS-halter i serum och DV, omfattande anställda vid Arvidsjaurs flygplats (brunnsvatten), permanent/fritidsboende i närheten av Luleå flygplats (brunnsvatten), permanent/fritidsboende i närheten av Visby flygplats (brunnsvatten), och invånare från Uppsala (kommunalt DV). En grupp vuxna från Karlshamn (kommunalt vatten) fick representera populationer som druckit rent DV. Linjära regressionsanalyser visade starka samband mellan uppmätta PFAS-halter i serum och DV. PFHxS uppvisade den högsta kvoten mellan halt i serum och DV (ca 100), medan PFHxA och PFBS hade kvoter i intervallet 1-2. Skillnaderna i kvoter, som illustrerar hur effektivt PFAS bioackumuleras i kroppen från DV, är relaterad till hur länge olika PFAS stannar i kroppen efter avslutad exponering (halveringstider). PFAS med långa halveringstider (PFOA, PFHxS, PFOS) hade klart högre kvoter, och därmed högre bioackumulering, än PFAS med korta halveringstider (PFHxA, PFBS). I separata regressionsanalyser observerades lägre kvoter mellan PFAS-halt i serum och DV hos kvinnor än hos män, vilket antyder att kvinnor inte bioackumulerar de studerade PFAS från DV i lika hög grad som män. Befolkningen i Sverige exponeras för PFAS från andra källor än DV, vilket leder till bakgrundshalter av PFAS i serum även bland dem som inte druckit förorenat DV. Resultaten från regressionsanalyserna användes för att uppskatta vid vilka halter av PFAS i DV som det med stor sannolikhet går att upptäcka PFAS-halter i serum som ligger över bakgrundshalterna. Dessa PFAS-halter i DV varierade mellan olika PFAS, från ca 50 ng/L för PFOA till ca 100 ng/L för PFOS. Dessa halter ligger mycket högre än de som normalt uppmäts i kommunalt och enskilt DV i Sverige, och representerar halter i starkt förorenade områden. Med den relativt enkla populationsmodell som utvecklats i projektet kan man beräkna hur halterna av PFAS i serum påverkas av PFAS-halterna i DV. Dessutom kan man beräkna hur PFAS-halterna i serum påverkas av exponeringstiden för det förorenade DV, samt hur halterna minskar i serum efter övergång till rent DV. Som ingångsvärden i modellen användes de bakgrundshalter av PFAS i serum och kvoter mellan serum/DV-halter av PFAS som tagits fram i regressionsanalysen. Dessutom utnyttjades de halveringstider som tagits fram för de som arbetade (och konsumerade PFAS-förorenat DV) vid Luleå flygplats, samt en population vuxna från Canada. I ett test av modellen jämfördes de modellerade halterna av PFOA, PFHxS och PFOS i serum med uppmätta halter i tre populationer från Sverige (Ronneby), Italien (Veneto) och Arnsberg (Tyskland) som druckit förorenat DV under lång tid. Jämförelsen visade att modellen på ett bra sätt uppskattar variationen av halterna i serum i populationen, men att den underskattar medelhalterna, om medianen används vid jämförelsen. Om de modellerade medelvärdena (artimetiskt medelvärde) istället används i jämförelsen med de uppmätta medianerna, ligger de modellerade och uppmätta medel-halterna nära varandra. De observerade skillnaderna kan bero på att den regressionsanalys som användes för att ta fram ingångsvärdena i modellen påverkat fördelningen av värdena på ett sätt som inte helt överensstämmer med fördelningen i de studerade populationerna. Eliminering av PFAS efter övergång till rent DV modellerades också. Som exempel användes haltdata från de Ronnebybor som druckit förorenat DV under lång tid. Som slutpunkt i modelleringen användes den serumhalt som i medeltal representerar ett långsiktigt intag av PFAS i nivå med det tolerabla veckointaget (serumTVI), som EFSA tagit fram i sin senaste riskbedömning. SerumTVI är uppskattat för en summa-halt av PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS i serum (6,9 ng PFAS4/ml). Modelleringen pekar mot en stor variation i den tid det tar innan serumTVI nås i en befolkningsgrupp efter byte till rent DV. Den kortaste tiden modellerades till 14 år och den längsta till längre än en livstid. Resultaten i projektet uppmuntrar till fortsatt utveckling av modellen för uppskattning av PFAS-halter i serum från uppmätta halter i DV.

     

    Fulltekst (pdf)
    Rapport
    Download (pdf)
    Bilaga
  • 221.
    Godin, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Natur- och skötselplan för Grytberget i Hälsingland1993Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Natur- och skötselplan för Grytberget i Hälsingland. Grytberget äga av Korsnäs AB. För upprättande av denna plan har Korsnäs AB ställt personal till förfogande med bl a Erik Nyberg även Voxnadalens Naturskyddsförening har ställt upp med material från deras inventeringsrapporter.Planen är gjord inom/genom ett examensarbete av Magnus Godin.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 222.
    Goedkoop, Willem
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kahlert, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Biologisk karaktärisering av bäckar i typområden jordbruksmark2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet (kontraktnr. 222 0742) omfattar standardiserad provtagning av fastsittande kiselalger, bottenfauna och fisk (elfiske), taxonomiska analys och bedömning med nya bedömningsgrunderna för dessa kvalitetsfaktorer för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden). Även en bedömning av vattenkemi ingår i uppdraget. Syftet med uppdraget är att genom analys av påväxtalger, bottenfauna och fisksamhället och en bedömning med nya bedömningsgrunder för miljökvalitet göra en karaktärisering och analys av ekologisk status för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden).

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 223.
    Goedkoop, Willem
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kahlert, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Undersökning av pesticidorsakade effekter på bentiska organismsamhällen i jordbrukspåverkade vattendrag2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under 2015 och 2016 provtogs sammanlagt 32 respektive 13 vattendrag i jordbruksbygder med avseende pa

    ett antal biologiska variabler (pavaxtalger, meiofauna och makroskopisk bottenfauna) bottenfauna och med

    avseende pa oorganisk vattenkemi (narsalter, metaller, alkalinitet, m.m.). Proverna togs och analyserades av

    ackrediterad personal vid SLU. Backarna ingick i det screeninguppdrag som SLU fick av Naturvardsverket

    2015–2016, utom 4 som utgor del av det nationella miljoovervakningsprogrammet (M42, N34, O18, E21).

    Undersokningen en unik mojlighet att fa ett dataunderlag som innefattar bade kvantifieringar av exponeringen

    med bekampningsmedel (beraknat som toxiska enheter, ΣTU, med akuta EC50-varden) och den biologiska

    responsen hos olika organismgrupper i jordbrukspaverkade vattendrag.

    Generellt var det svart att koppla analyser av de biologiska samhallena till exponeringen med

    bekampningsmedel (ΣTU). Det beror framst pa att toppar med kraftiga fororeningar med bekampningsmedel

    noterades endast i enstaka fall. Analyserna visade att exponeringen for alger oftast overskred EU:s uniform

    principles, en regulatorisk koncentration for vilken inga effekter ska forekomma for enskilda substanser.

    Pavaxtalgerna har dock en kort generationstid och en snabb tillvaxt och torde visa en snabb aterhamtning efter

    en exponering.

    Analys av algssamhallena uppvisade en stor variation i biomassa och artsammansattning bland

    vattendragen. Tradformiga gronalger och tradformiga rodalger var vanligt forekommande, och kiselalger,

    framforallt arter som lever som enstaka celler, fanns pa alla lokaler. De flesta algtaxa ar typiska for naringsrika

    vattendrag och vatten med neutralt eller hogt pH. Forekomsten av rodalger tyder pa en mojlig begransning

    med ljus i vissa backar, och forekomsten av kiselalgstaxon Diadesmis contenta var. contenta tyder pa starka

    vattenstandsforandringar i andra. Den ekologiska statusklassningen med fastsittande kiselalger bekraftade att

    de flesta vattendrag var naringsrika, framforallt rika pa fosfor, samt att nagra aven var mattligt eller starkt

    paverkade av organiska, syretarande fororeningar. De flesta av vattendragen klassades som mattlig ekologisk

    status. Andelen deformerade kiselalgsskal overskred 1% pa en tredjedel av lokalerna vilket kan tyda pa en

    paverkan av miljogifter sasom metaller eller bekampningsmedel. Redundansanalys for kiselalger visade inte

    pa en signifikant paverkan fran herbiciderna. Daremot paverkades kiselalgernas artsammansattning signifikant

    av aluminium-, jarn- och kvavekoncentrationerna i vattnet.

    Bottenfaunadata visade att alla vattendrag utom O18 uppnar hog eller god ekologisk status nar

    bedomningen gors med ASPT. For SPEARpesticides-indexet lag samtliga varden utom fyra under 33, vilket i den

    vetenskapliga litteraturen anges som grans for god-mattlig status, utan att ha en formell sadan status i

    Tyskland. SPEARpesticides visar med andra ord en helt annan bild an ASPT som ingar i de svenska

    bedomningsgrunderna. Bade ASPT och SPEARpesticides visar dock, liksom i tidigare analyser, ett starkt

    statistiskt samband (R2 = 0,62). Det starka sambandet tyder pa att de bada indexen i stort satt mater samma

    paverkan, fast i olika skalor. Tidigare analyser har ocksa visat att bada indexen visar ett starkt samband med

    andelen jordbruksmark i vattendragens avrinningsomrade. Varken ASPT eller SPEARpesticides visar ett tydligt

    samband med den maximalt uppmatta ΣTUDaphnia under sasongen, vilket kan beror pa de generellt laga varden

    for ΣTUDaphnia.

    Redundansanalys visade att ΣTUDaphnia inte paverkade bottenfaunasamhallena signifikant. Daremot fann

    vi att meiofaunasamhallen i biofilmerna pa stenarna signifikant paverkades av ΣTUDaphnia. Resultatet kan bero

    pa att denna mindre fauna lever mer exponerat och att vissa bekampningsmedel kan ackumulera i biofilmerna.

    Nematodfaunan i biofilmerna visade pa nema-SPEAR-varden under gransen for god status i Kavlingean,

    Segea och M42. Atta vattendrag hade en sa pass rik nematodfauna med manga fororeningskansliga

    nematodarter att Nema-SPEAR indikerade hog ekologisk status.

    Analysen visar att vattendrag som erfar en stark jordbrukspaverkan och fysisk paverkan haller en

    overraskande god status med avseende pa pavaxtalger och bottenfauna. En kombination av hoga

    nasaltskoncentrationer, en god syresattning som foljd av stromforhallandena, samt en god tillgang till foda

    kan bidra till att vattendragen far en rik bottenfauna och forhallandevist hoga indexvarden. Aven det faktum

    att provtagning gors pa de sparsamma steniga bottnarna (dar mojligt) i de annars sand/lerbottendominerade

    vattendragen kan bidra till att de visar forhallandevis hog status.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 224.
    Golovko, Oksana
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Fredriksson, Felicia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Larsson, Pontus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Yuen, Nim Tung Calista
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Yeung, Leo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Ahrens, Lutz
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Spridning av mikroföroreningar och per- och polyfluoralkyl substanser (PFAS) till jordbruk vid bevattning med kommunalt avloppsvatten2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Återanvändning av avloppsvatten för jordbruksbevattning är ett sätt att minska efterfrågan på sötvatten, men det kan också introducera läkemedel, personliga hygienprodukter och andra kemikalier i jordbrukets ekosystem och livsmedelskedja. Syftet med denna studie var att mäta förekomsten av en rad potentiellt skadliga organiska mikroföroreningar (OMP), såsom läkemedel, personliga hygienprodukter, industrikemikalier, bekämpningsmedel och per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) i avloppsvatten som används för bevattning och i den mottagande jordbruksmarken. Bevattningsvatten bestående av renat avloppsvatten vid två anläggningar på Gotland provtogs vid fyra tillfällen under juli och augusti 2021. Dessutom togs prover på jord och daggmaskar i september 2021 efter skörd från två åkrar bevattnade med avloppsvattnet samt från en åker som inte hade bevattnats alls. Potatis som fortfarande var i marken togs från ett av de bevattnade fälten.

    Ett brett spektrum av OMP-koncentrationer (ng/l till ug/l) hittades i bevattningsvattnet, och totalt upptäcktes 35 av 77 analyserade OMP. Totalt 19 av 24 olika PFAS detekterades i bevattningsvattnet i intervallet 0,1-1000 ng/l. Extraherbart organiskt fluor (EOF) och totala oxiderbara prekursorer (TOP) mättes även i vattenproverna. Intervallet för EOF var 366-507 ng/l och endast två av totalt åtta bevattningsvattenprover visade en liten ökning av perfluoroktansyra (PFOA) och perfluorhexansyra (PFHxA) efter oxidation.

    Ingen av OMP:erna i denna studie upptäcktes i något av jordproverna. Perfluoroktansulfonsyra (PFOS) hittades över detektionsgränsen i jord från båda bevattnade fälten (0,14-0,17 ng/ d.w.) men låg under detektionsgränsen i jord från referensplatsen. Perfluorbutansyra (PFBA) hittades i låga nivåer men över detektionsgränsen i ett av de bevattnade fälten (0,22 ng/g d.w.) och den närliggande referensplatsen (0,27 ng/g d.w.). EOF-analysen av jord resulterade inte i någon ytterligare information då detektionsgränsen var relativt hög (280 ng/g).

    Av 77 analyserade OMP:er hittades endast fem OMP:er (sotalol, oxazepam, metformin, etylparaben och venlafaxin) i daggmaskar i koncentrationsintervallet 8,4-160 ng/g d.w. Mellan fem och tio PFAS upptäcktes i daggmaskar från de två bevattnade fälten (19-35 ng/g d.w. för summan PFAS) och sju PFAS hittades i maskar från referensplatsen med en summakoncentration på 69 ng/g d.w. Endast två OMP-föreningar (6,6 ng/g d.w. för metformin och 340 ng/g d.w. för BAM) hittades i potatis som samlats in från en bevattnad åker, och ingen av de analyserade PFAS kunde detekteras.

    Den aktuella studien kunde bara upptäcka ett fåtal PFAS och andra OMP i jord och potatis från marken som bevattnats med avloppsvatten. Bioackumulering av fem OMP och upp till tio PFAS påvisades i daggmaskar på den bevattnade jordbruksmarken men även på referensplatsen. Således kunde ingen påverkan av avloppsvatten på marken eller daggmask påvisas. Detta var dock en begränsad studie och det kan inte uteslutas upptag av OMP till ätbara växter eller läckage till grundvatten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 225.
    Golovko, Oksana
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Örn, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundqvist, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ahrens, Lutz
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Assessing the cumulative pressure of micropollutants in Swedish wastewater effluents and recipient water systems using integrated toxicological and chemical methods2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In recent decades, a substantial amount of work has been conducted to determine the occurrence, fate, and effects of organic micropollutants (OMPs) in aquatic environments. Incomplete removal of OMPs by conventional wastewater treatment plants (WWTPs) has been observed, and OMPs have been detected in surface water worldwide. In this study, WWTP influent, effluent, and sludge, and upstream and downstream waters in WWTP recipients, were analyzed for a total of 225 OMPs, including pharmaceuticals, hormones, personal care products, industrial chemicals, PFASs, and pesticides. The OMPs were selected based on annual usage in a wide range of household products and concerns about possible effects on humans and aquatic organisms. In addition, 11 different types of toxicity bioassays and fish embryo toxicity tests were applied to WWTP influent and effluent, and upstream and downstream waters in WWTP recipients.

    A total of 158 contaminants were detected in at least one sample, in mean concentrations ranging from ng/L to mg/L in wastewater samples and from ng/L to μg/L in surface water samples. Two industrial chemicals (tetraethyleneglycol, laureth-5 and di-(2-ethylhexyl)phosphoric acid), 15 pharmaceuticals (salicylic acid, diclofenac, losartan, valsartan, venlafaxine, oxazepam, lamotrigine, carbamazepine, tramadol, hydrochlorothiazide, theophyline, furosemide, ranitidine, bicalutamide, and metformin), and the stimulants caffeine and nicotine were responsible for 70% of the combined concentration of pollutants in WWTP influent and effluent, and in surface water. Of the 225 target OMPs, 104 were detected in sludge samples. Analysis of sludge revealed large variations in concentrations between individual WWTPs, which can be explained by differences in OMP composition in influent water and in operating conditions at WWTPs.

    In vitro toxicity testing showed relatively high activities for the studied endpoints in influent waters. The removal efficiency in WWTPs varied between endpoint and plant. For estrogenic and androgenic activities, the removal efficiency was consistently high (97-99%). For AhR activity and oxidative stress, the removal efficiency ranged from 60 to 99% in different WWTPs.

    The results revealed that the high concentrations of OMPs in WWTPs and sludge are introduced to aquatic environments. However, there is limited information about the removal mechanisms of OMPs in WWTPs. Advanced technologies, namely membrane filtration, carbon adsorption, and AOPs (advanced oxidative processes), are now being widely adopted for OMPs removal, but the performance and cost of different unit processes vary by case. Therefore, the influence of treatment performance and process stability in WWTPs on reducing the effects and concentrations of OMPs should be evaluated. The results could provide a theoretical basis for optimization of existing treatment systems of different designs, and could contribute significantly to protecting recipient waters.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 226.
    Gong, Peichen
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Knutsson, Anton
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Elofsson, Katarina
    Århus universitet.
    Styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förord

    Denna studie har utförts av Professor Peichen Gong med hjälp av Anton Knutsson på institutionen för skogsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå på uppdrag av Naturvårdsverket. Till uppdraget har en expertgrupp knutits, där Katarina Elofsson, professor vid Århus universitet, samt Björn Boström och Miriam Munnich Vass på Naturvårdsverket har ingått, tillsammans med rapportförfattarna. Studien är finansierad genom anslag från Naturvårdsverket och uppdraget var att studera möjliga styrmedel för att ge incitament till åtgärder i skogen som leder till ökad kolinlagring framförallt i levande träd. Kolinlagring i träd, växter, mark och träprodukter innebär att koldioxid tas bort från atmosfären vilket hjälper till att motverka klimatförändringarna. Förstärkta kolsänkor kan utgöra ett komplement till de utsläppsminskningar som måste ske i övriga sektorer för att Sverige ska nå sina klimatmål till 2030, 2040 och 2045 och för att EU ska nå netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050. Studien syftar till att analysera lämpliga styrmedel och landa i några övergripande rekommendationer om vilka styrmedel som är mest lämpade för att ge incitament till kolsänkor, ett område som idag saknar direkta styrmedel utöver våtmarkssatsningen.Åtgärderna som kan vidtas för att öka kolinlagringen i markanvändningssektorn är många och de styrmedel som behöver läggas till för att ge rätt incitament kan variera mellan de olika åtgärderna. I denna studie har forskarna framförallt fokuserat på olika ekonomiska styrmedel, såsom generella stöd och bidrag, omvänd auktionering och skatter. Även administrativa styrmedel, såsom lagar och krav tas upp.Rapportförfattarna är ansvariga för slutsatserna. Slutsatserna utgör inte Naturvårdsverkets officiella ståndpunkt.Resultaten ska bidra till Naturvårdsverkets styrmedelsrekommendationer som görs på regelbunden basis till Regeringskansliet. 

    Stockholm 1 mars 2022

    Stefan Nyström Avdelningschef, Klimatavdelningen

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 227.
    Graaf, Sarah
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Adielsson, Stina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) Årssammanställning 20092010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 228.
    Graaf, Sarah
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Adielsson, Stina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) Årssammanställning 20102011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 229.
    Grahn, Patrik
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Stoltz, Jonathan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Indikatorer för hälsopromoverande urbana grönområden: Kunskapssammanställning2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapssammanställning har tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för arbetet med en nationell vägledning om grönplanering, i samarbete med Boverket. Syftet med kunskapssammanställningen har varit att lyfta fram den kunskap som det i dagsläget finns god evidens för gällande grönområdens funktion och utformning kopplat till hälsa och välbefinnande. Kunskapssammanställning baseras på en omfattande internationell forskningsöversikt. Arbetet har genomförts av Patrik Grahn och Jonathan Stoltz, Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Författarna svarar för rapportens innehåll.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 230.
    Grandin, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kravet på noggrannhet i vattendirektivet: Några exempel på beräkningar2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    All undersökning av ekologisk och kemisk status i ytvatten sker med hjälp av stickprov och efterföljandestatistisk bearbetning och analys av proven. Hur ett vatten förhåller sig i verkligheten är i praktiken omöjligt attundersöka eftersom detta skulle kräva en analys av varenda molekyl i det studerade vattnet. Vid allstickprovtagning föreligger en risk att stickprovet inte är representativt för den (statistiska) population somstickprovet omfattar. Vattendirektivet specificerar inte nivån på denna risk utan konstaterar endast attstickproven ska uppnå adekvat tillförlitlighet och noggrannhet. Den risk man är villig att ta att stickprovet inte ärrepresentativt är kopplad till provtagningens utförande och omfattning. Ju säkrare man vill vara desto meromfattande provtagning krävs.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 231.
    Grandin, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö. SLU, institutionen för miljöanalys.
    Miljöövervakning för att studera effekter av en eventuell klimatförändring2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att ge kunskapsunderlag för anpassning av miljöövervakningen till uppgiften att följa upp arbetet med miljömålet Begränsad klimatpåverkan Rapporten kan sammanfattas i följande punkter: • Skogsbruket har idag inte någon strategi för att möta ett eventuellt förändrat klimat. • Med ett mildare klimat förväntas en ökad andel lövträd. I rapportern föreslås att Markinventeringen inom Riksinventeringen av Skog modifieras för att på ett tydligare sätt kunna upptäcka en ökning av ungplantor av lövträd. • För att kunna följa en eventuell höjning av trädgränsen föreslås att NILS- programmet utökar övervakningen av trädplantor ovan den nuvarande trädgränsen. • Övervakning av effekter som ökade skador på skogen till följd av storm, insekter, och allmän vitalitetsnedsättning täcks redan idag av Riksskogstaxeringen. • Koldioxidbegränsande åtgärder är en medveten strategi för att öka kolinbindning eller minska emission av växthusgaser. Övervakning av många koldioxidbegränsande åtgärder som kan vidtas inom skogsbruket täcks idag av Riksskogstaxeringen. • För att kunna upptäcka effekter av en klimatförändring i vatten och hos vattenorganismer är homogena tidsserier av yttersta vikt. • För plankton förväntas de största förändringarna av en klimatförändring under senvinter och tidig vår. Därför är det önskvärt att plankton provtas dels under isen, dels tidigare på våren än idag. • Fältmomenten inom övervakningen av bentiska makroevertebrater bedöms vara tillfredsställande. En önskan är att provtagningen i framtiden även omfattar sedimentprover. • Övervakningen av fisk bedöms i nuläget vara tillfredsställande, dock behövs en mer utvecklad och systematisk övervakning av vattentemperaturen. • Övervakningen av vattenkemiska variabler är i stort sett tillfredsställande vad gäller ytvatten. Undantaget är temperaturövervakningen som bedöms vara otillräcklig. Här förespråkas en övervakning med hjälp av automatiska temperaturloggar som placeras på olika djup. Provtagningen i djupare vatten är däremot inte tillräcklig. En djupare provtagning föreslås omfatta temperatur, syrgas, nitrat och fosfat.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 232.
    Grandin, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Statistisk analys av möjligheter att kunna upptäcka regionala trender i de nuvarande programmen för nationell övervakning av sötvatten: Ett underlag för revisionen av programmen år 20062006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    att bl.a. möta kraven från miljömålsuppföljningen och ramdirektivet för vatten. Det reviderade programmet ska dessutom beskriva tillståndet i svenska sötvatten samt ligga till grund för utveckling av bedömningsgrunder och liknande verktyg. Den reviderade miljöövervakningen av sötvatten ska ske genom provtagning av två typer objekt. Objekten delas in i dels trendobjekt med provtagning årligen eller tätare, dels omdrevsobjekt med provtagning glesare än varje år. Provtagningen av omdrevsobjekt sker i en cykel så att varje objekt provtas med ett antal års mellanrum. Första året provtas en andel av det totala antalet objekt. Året därpå provtas en annan lika stor andel, och så vidare. Antalet prover i en andel är omvänt proportionellt mot längden på en omdrevscykel. Om cykeln är t.ex. sex år provtas en sjättedel av proven första året, nästa sjättedel år två, och så vidare. År sju provtas återigen den första sjättedelen i och med att en ny cykel startar. Detta leder i praktiken till ett fixt antal prover per år, varav en del prover är från trendobjekt och en del är från omdrevsobjekt. Det totala antalet prover som kan analyseras per år begränsas av kostnaden per prov och den årliga budgeten. I nuläget är fördelningen mellan antal objekt av vardera typen ej definierat, ej heller antal år mellan omdrev. I tabell 1 illustreras effekter av några olika fördelningar mellan andel trendobjekt och andel omdrevsobjekt, baserat på totalt ett hundra prover per år. Eftersom ett trendobjekt är något man återkommer till varje år kommer antalet trendobjekt att vara detsamma för all föreslagna omdrevsintervall och endast bero på den fördelning som väljs mellan trend- och omdrevsobjekt. Det totala antalet omdrevsobjekt kommer däremot att ackumulera under ett omdrev. För omdrevsobjekten gäller att ju längre omdrevsintervaller, desto fler objekt. Allt för långa intervaller är dock inte lämpligt eftersom det då finns risk för att data inom ett omdrev inte blir jämförbara. Dessutom försvåras analyser av de parade data man erhåller efter upprepade analyser av samma objekt efter två fullbordade omdrevscykler om omdrevsintervallerna är allt för långa. I denna rapport kommer effekten av olika andelar trendobjekt av det totala antalet objekt som kan provtas per år att utvärderas. Utgångspunkten är att varje delprogram inom sötvattensövervakningen kan finansiera ett fixt antal prover per år. Dessa prover ska fördelas mellan trend- och omdrevsobjekt. Valet av fördelning mellan de olika typerna av objekt bör baseras på en analys av möjlighet att under en given tidsperiod kunna upptäcka en förändring i de studerade variablerna. Storleken på vad som kan anses som en minsta relevanta förändring måste anges av programansvariga experter. Genom att beräkna den statistiska styrkan för möjligheten att upptäcka trender av olika storlek, för olika kombinationer av andelar trendobjekt och olika långa tidsserier kan effekten av olika programdesigner utvärderas. En optimering baserad på sådana styrkeanalyser kommer att ge olika svar för varje undersökt variabel. För några variabler kommer det att vara lätt att kunna upptäcka en förändring även med små provstorlekar. Andra variabler kommer att behöva väldigt långa tidsserier för att man ska kunna upptäcka en förändring. Den fördelning av objekt som väljs kan därför antingen vara en vara kompromiss, baserad på expertbedömning i kombination med resultaten från optimeringsstudien, eller så används olika intensitet för olika variabler. Det senare alternativet är dock bara en teoretisk konstruktion. De olika variablerna inom en kvalitetsfaktor baseras på de prover man tar, och kan därför inte variera i provtagningsintensitet. I denna studie har jag valt att använda två metoder för att studera statistisk styrka och erforderligt antal prover. För grundvatten som är indelat i väldigt många s.k. typområden och grundvattenmiljöer har jag använt en förenklad metod som baseras på momentana förändringar. För övriga kvalitetsfaktorer har jag använt en metod som skattar styrkan i regressioner för olika stora årliga förändringar. Studierna av momentana förändringar svarar på frågan hur många års provtagning som krävs för att i dagens program upptäcka förändring på 10 respektive 20 procent. De regressionsbaserade modelleringarna syftar till att studera och illustrera hur den statistiska styrkan varierar med olika stora årliga förändringar, för olika stora provstorlekar. Detta är en form av trendanalys, en teknik som är vanlig inom biologiska och ekologiska vetenskaper för att skatta just trender och status inom ett område. Trender är egentligen ett konstruerat begrepp som bara tar hänsyn till start- och slutpunkt, men som bortser från variationen däremellan. De variabler som övervakas kan i verkligheten uppvisa cykliska säsongsberoende variationer, eller oregelbundna fluktuationer över tiden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 233.
    Grandin, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Omdrevsintervallet är sex år.• Urvalet av sjöar är baserat på EMEP-rutor och SMHI: s sjöstorleksklasser.• Med dagens budget kan 800 sjöar provtas per år. Detta blir totalt 4800 sjöar efter ett helt omdrev.• Eftersom påverkan är störst i södra Sverige fördelas dessa sjöar så att 40 % hamnar i norr och 60 % i söder.• Inom varje EMEP-ruta ska antalet sjöar i storleksklasserna B, C, D och E förhålla sig till varandra som 1: 5: 10: 15. Detta ger teoretiskt 155, 774, 1548 respektive 2323 sjöar i klasserna B, C, D, respektive E, efter 6 års provtagning.• Då antalet sjöar per EMEP-rutor varierar kraftigt, delvis beroende på att den yta som varje EMEP-ruta täcker av Sverige varierar, ska antalet provtagna sjöar per EMEP-ruta vara proportionellt mot antalet sjöar i rutan.• För storleksklass A ska alla sjöar utom Vänern, Vättern och Mälaren ingå i provtagningen.• Storleksklass F ska inte provtas.• Urvalet av sjöar ska i första hand ske bland tidigare riksinventeringssjöar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 234.
    Grandin, Ulf
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Goedkoop,
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Hallstan, Simon
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Vandrarmusslans spridningspotential i Sverige: Litteraturgenomgång och vattenkemisk riskmodell2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vandrarmusslan utbredning i Sverige är idag begränsad till kalkrika områden. Utbredningen verkar begränsas av vattenkemin. De vattenkemiska variabler som styr är främst pH och kalciumkoncentration. För att predicera vandrarmusslans potentiella utbredning använde vi data på nuvarande utbredning och vattenkemi för att skapa en riskmodell. När modellen applicerades på data från riksinventeringen av sjöar och vattendrag visade det sig att vandringmusslan skulle kunna öka sin utbredning i måttlig utsträckning. Ett tjugotal vatten i jordbruksområden kring Vänern och Vättern, ett större antal vatten i Uppland, samt sjöar i Skåne och på Gotland har en vattenkemi som enligt modellen tillåter att vandrarmusslan etablerar sig. För en etablering kärvs dock även att arten sprids till de aktuella vattnen. För att övervaka artens spridning är det viktigt att regelbundna inventeringar görs framför allt i de områden som bedöms som möjliga för vandrarmusslan att kolonisera.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 235.
    Grandin, Ulf
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Larson, Daniel
    Riskanalys och metodik för övervakning av vandrarmussla (Dreissena polymorpha): Rapportering av uppdrag 216 0634 från Naturvårdsverket2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport består av två delar. Den första delen beskriver en riskanalys för vandrarmusslans potentiella spridning i Sverige. Del två av rapporten beskriver metodik för övervakning av vandrarmussla. Vandrarmusslan (Dreissena polymorpha) är en av de akvatiska invasionsarter som ur ett internationellt perspektiv fått störst uppmärksamhet. Arten har sitt ursprung i områdena kring Svarta havet, men har med människans hjälp spridits till andra områden, både inom och utanför Europa. I Nordamerika upptäcktes vandrarmusslan först 1986, men har på kort tid nått en stor spridning. De nordamerikanska populationerna har genom de massbestånd de bildar haft en stor påverkan på miljön (dock inte uteslutande av negativ art). Vandrarmusslan har också orsakat stora kostnader som resultat av att de koloniserar hårda ytor. Exempelvis måste industriers vattenintag rensas från musslor för att undvika att vattenflödet stoppas. I Sverige har vandrarmusslan varit känd sedan början av 1920-talet. Den förekommer idag i sjöarna Mälaren, Hjälmaren och Erken, samt i sjöar och vattendrag som hör till Mälarens och Hjälmarens vattensystem (Bergengren m.fl., 2006). Dessutom finns uppgifter om förekomster i Östersjön. Vandrarmusslan kan lokalt skapa massförekomster även i Sverige, men problemen inte alls av den omfattningen som de är i Nordamerika. Om vandrarmusslan börjar sprida sig till andra svenska vattensystem går det dock inte att utesluta att den där orsakar större olägenheter. Det faktum att vandrarmusslans spridningstakt hittills varit mycket långsam utgör inte någon garant för att den framtida spridningen också den blir långsam. I Storbritannien var vandrarmusslans utbredning länge begränsad, men det finns tecken som tyder på att utbredningsområdet har nyligen börjat expandera (Aldridge m.fl., 2004). För att på ett tidigt stadium upptäcka om vandrarmusslans utbredningsområde är under expansion behövs miljöövervakning. Miljöövervakning av vandrarmusslan kan också användas till att upptäcka mönster i var den etablerar sig, undersöka dess säsongsvariation eller bedöma de effekter den ger upphov till. Där tätheten av vandrarmusslor är hög kan data på vandrarmusslans populationsstorlek också vara nödvändiga som förklarande variabel i annan miljöövervakning (Ricciardi, 2003). Detta eftersom stora populationer kan filtrera så pass mycket vatten att en påtaglig förändring av vattenkvaliteten sker. I denna rapport beskriver vi i korthet vilka miljöer som kan tänkas koloniseras av vandrarmusslan och hur övervakning av arten kan genomföras. Eftersom övervakning av vandrarmusslan kan ske med många olika syften så presenteras flera olika metoder.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 236.
    Granqvist Pahlén, Tina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Nilsson, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Egberth, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    kNN-Sverige ger dig en bild av Sveriges skogar2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att följa förändringar i vår miljö behövs underlag som ger en geografisk helhetsbild. Forskare vid SLU har därför tagit fram rickstäckande uppgifter om skogen genom att samarbeta information från satellitbilder med fältdata från Riksskogtaxeringen. I materialet som kallas kNN-Sverige finns uppgifter om skogens ålder och höjd samt virkesförråd för tall, gran, björk, contorta, ek, bok, övriga lövträd och totalt för alla trädslag.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 237.
    Granqvist Pahlén, Tina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Egberth, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hagner, Olle
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Olsson, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Aktuella kartdata över skogsmarken2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Efterfrågan på aktuell digital informationom våra skogar ökari takt med användningen av geografiskainformationssystem (GIS). Hurmycket skog som finns inom ett visstområde, vilken ålder den har och vilkaträdslag den består av intresserar mångaolika användare.Skogsägare, virkesinköpare, biobränsleutredare,forskare samt tjänstemäninom miljövård, naturvård ochskogsbruk behöver information för attkunna följa förändringar, förutspå framtidenvia scenarier och fatta beslut. Devill ha uppgifter om just det geografiskaområde som de arbetar med – ettbestånd, en fastighet, ett avrinningsområde,en kommun, ett län eller ettskogsinnehav. Det gemensamma önskemåletär att få aktuell digital informationmed acceptabel noggrannhet tillett så lågt pris som möjligt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 238.
    Grundberg, Karl-Erik
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Jalkanen, Kalle
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Petersson, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wikberg, Per-Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundblad, Mattias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Fördelning av kolpoolsförändringar på olika skogstyper2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att kunna redovisa kolpoolsförändringar i levande biomassa uppdelat på olika skogstyper kopplades databaserna GreenbaseWeb, som används för Sveriges klimatrapportering, ihop med RT-bas, som utgör Riksskogstaxeringens (RT) viktigaste databas. Den totala skogsmarksarealen summerad per skogstyp i RT-bas överensstämde med total rapporterad skogsmarksareal under Sveriges klimatrapportering baserat på GreenbaseWeb. Detta gällde även förändring av levade trädbiomassa som utgör den viktigaste kolpoolen i Sveriges klimatrapportering för Skog- och marksektorn (LULUCF). I förlängningen möjliggör kopplingen mellan dessa databaser många möjligheter till alternativa skärningar av resultatredovisningen för LULUCF.

    Resultaten visar att 26 % eller 7,3 Mha av totalt 28,1 Mha skogsmark 2016 var undantagen från skogsbruk för virkesproduktion baserat på Riksskogstaxeringen (formellt skydd, frivilliga avsättningar och improduktiv skogsmark). Så kallade hänsynsytor räknas inte till undantagen areal i denna studie och redovisas under skogsmark för virkesproduktion. Nettoupptaget 2016 i levande biomassa var störst i skogar för virkesproduktion: -24 Mton CO2/år eller 77 % av det totala nettoupptaget om -31 Mton CO2/år. Eftersom Riksskogstaxeringen baseras på fem omdrev med vardera en femårig inventeringscykel så kan redovisningen klassificeras som ett medeltal och därför kan faktiska årliga variationer vara relativt stora beroende på avverkningsnivå och variationer i tillväxt enskilda år.

    De största nettoupptagen per areal återfanns på produktiv skogsmark för virkesproduktion och frivilliga avsättningar. Det förra beror på att den totala tillväxten är stor i dessa brukade skogar och dessutom större än avverkningen, och det senare på att de frivilliga avsättningarna är biologiskt unga och därmed har en relativt hög tillväxt. Med tiden förväntas nettoupptaget för frivilliga avsättningar att gå mot noll.

    Levande biomassa har nästan alla år från 1990-2016 utgjort ett nettoupptag för Götaland, Svealand, Södra Norrland och Norra Norrland med två undantag. I samband med stormarna 2005 och 2007 bidrog Götaland med ett nettoutsläpp som delvis tycks ha kompenserats av större nettoupptag i andra regioner.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 239.
    Gustafson, Arne
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johansson, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2002/03 samt en långtidsöversikt2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelseruppställt klara miljömål för acceptabel inverkan på vattensystemen orsakade av bl. a. växtochanimalieproduktionen. Sektorsmål och åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförlusterfrån jordbruksmark till vattensystemen har upprättats (Jordbruksverket, 2000).Genom miljöövervakning kontrolleras graden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningeninteragerar med forskningen. Observationsfält på åkermark är en metod för att följajordbrukets förändrade odlingsåtgärder och hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnandevattnet från jordbruksmarken.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 240.
    Gustafson, Arne
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johansson, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2003/04 samt en långtidsöversikt2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelseruppställt klara miljömål för acceptabel inverkan på vattensystemen orsakade av bl. a. växtochanimalieproduktionen. Sektorsmål och åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförlusterfrån jordbruksmark till vattensystemen har upprättats (Jordbruksverket, 2000).Genom miljöövervakning kontrolleras graden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningeninteragerar med forskningen. Observationsfält på åkermark är en metod för att följajordbrukets förändrade odlingsåtgärder och hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnandevattnet från jordbruksmarken.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 241.
    Gustafson, Arne
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johansson, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2004/05 samt en långtidsöversikt2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelseruppställt klara miljömål för acceptabel inverkan på vattensystemen orsakade av bl. a. växtochanimalieproduktionen. Sektorsmål och åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförlusterfrån jordbruksmark till vattensystemen har upprättats (Jordbruksverket, 2000).Genom miljöövervakning kontrolleras graden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningeninteragerar med forskningen. Observationsfält på åkermark är en metod för att följajordbrukets förändrade odlingsåtgärder och hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnandevattnet från jordbruksmarken.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 242.
    Gustafson, Arne
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johansson, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2005/06 samt en långtidsöversikt2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelser,såsom nitratdirektivet (Jordbruksverket, 2006), uppställt klara miljömål för acceptabelinverkan på vattensystemen orsakade av bl. a. växt- och animalieproduktionen. Sektorsmåloch åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförluster från jordbruksmark till vattensystemenhar upprättats (Jordbruksverket, 2000). Genom miljöövervakning kontrollerasgraden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningen interagerar med forskningen.Observationsfält på åkermark är en metod för att följa jordbrukets förändrade odlingsåtgärderoch hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnande vattnet från jordbruksmarken.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 243.
    Gustafson, Arne
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johansson, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för det agrohydrologiska året 2006/07 samt en långtidsöversikt2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelser,såsom nitratdirektivet (Jordbruksverket, 2006), uppställt klara miljömål för acceptabelinverkan på vattensystemen orsakade av bl. a. växt- och animalieproduktionen. Sektorsmåloch åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförluster från jordbruksmark till vattensystemenhar upprättats (Jordbruksverket, 2000). Genom miljöövervakning kontrollerasgraden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningen interagerar med forskningen.Observationsfält på åkermark är en metod för att följa jordbrukets förändrade odlingsåtgärderoch hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnande vattnet från jordbruksmarken. Rapporteringsperiod I denna rapport redovisas i första hand resultaten från observationsfälten för det agrohydrologiska året (juli-juni) 2006/07 men även långtidsmedelvärden och långtids- utvecklingen för dränerings- och grundvatten visas i tabeller och figurer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 244.
    Gustafson, Arne
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johansson, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Johnsson, Holger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Ulén, Barbro
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Observationsfält på åkermark: Avrinning och växtnäringsförluster för de agrohydrologiska åren 1996/97, 97/98 och 98/99 samt en långtidsöversikt2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelser uppställt klara miljömål för acceptabla inverkansnivåer på vattensystemen orsakade av bl. a. växt- och animalieproduktionen. Sektorsmål och åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförluster från jordbruk har upprättats (Jordbruksverket, 2000). Genom miljöövervakning kontrolleras graden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningen interagerar med forskningen. Observationsfält på åkermark är en metod för att följa jordbrukets förändrade odlingsåtgärder och hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnande vattnet från jordbruksmarken.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 245.
    Gustafsson, Jon Petter
    et al.
    KTH.
    Elert, Mark
    Kemakta Konsult AB .
    Berggren Kleja, Dan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Jarvis, Nicholas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Modeller för spridning av metaller från mark till vatten2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att förstå och kvantifiera metallers spridning i mark och grundvatten är en central del av riskbedömningen för förorenad mark. För att göra detta krävs kunskap om hur stor utlakningen av den aktuella metallen är från föroreningskällan samt hur den lokala hydrologin, geologin och geokemin påverkar spridningen till en näraliggande recipient genom bl.a. utspädning och fördröjning. Olika typer av spridningsmodeller kan användas beroende på föroreningens typ, förorenat media (mark, grundvatten, ytvatten, sediment), hydrogeologiska förhållanden samt inte minst beroende på vilken typ av frågor som man vill besvara. De allra enklaste spridningsmodeller som används idag för förorenade områden (t.ex. för beräkning av riktvärden för mark) tar inte hänsyn till någon bindning till den fasta fasen - sorption - i marken och därmed ingen fördröjning under grundvattentransporten. Istället uppskattas endast den utspädning som sker när förorenat vatten blandas upp med annat grundvatten. Nästa typ av modeller, som i framtiden bör föredras framför de enklaste modellerna, använder sig av advektionsdispersionsekvationen med antagande om linjär sorption (Kd-värden). Dessamodeller kan beräkna halter och utsläpp som funktion av tid och rum. Två näraliggande områden där utvecklingen av spridningsmodeller kommit relativt långt, och där det finns erfarenheter av intresse att hämta i samband med riskbedömning av förorenad mark, är säkerhetsanalyser av kärnavfallsförvar i berg, samt simulering av pesticidutlakning från åkermark. Fördelningskoefficienten mellan jord och lösning, det s.k. Kd-värdet, är avcentral betydelse i riskbedömningen för att korrekt kunna förutsäga spridningen av en förorening genom markvatten- och grundvattenzonen. Man bör dock skilja denna fördelningskoefficient från den som beskriver utlakningen från en föroreningskälla grundad på totalhalten av föroreningen; denna koefficient bör kallas Ktot. Den senare kan användas för att bestämma den lösta koncentrationen för en förorening vid föroreningskällan (Cw i riktvärdesmodellen), men bör inte användas för bedömning av spridningsrisk till grund- och ytvatten. Då ”egna” Kd-värden för spridning uppskattas i samband med platsspecifika riskbedömningar, bör dessa utgå antingen från den geokemiskt aktiva mängden bestämd från en extraktion / tillgänglighetstest eller från ett sorptionstest. Utvidgade Freundlichuttryck kan, rätt använda, vara ett enkelt men ändå betydligt förbättrat redskap för att uppskatta Kd-värden för spridning av vissa metaller i ytliga jordlager. I rapporten har flera publicerade modeller byggda på utvidgade Freundlichuttryck utvärderats. Av de undersökta modellerna framgår det att Sauvés modell är den som ligger närmast till hands att rekommenderas för uppskattningar av Kd-värden i ytliga jordlager för Cd, Cu, Ni, Pb och Zn. För att använda Sauvés modell behövs uppskattningar av pH, halt organiskt kol, och av antingen koncentrationen löst metall i vattenfas eller halt fastlagd (potentiellt lakbar) metall. På sikt kan mer termodynamiskt grundande så kallade multiytmodeller vara ett intressant alternativ för många oorganiska föroreningar; dessa har dock i dagens läge alltför låg användarvänlighet. I djupare jordlager i t.ex. grundvattenzonen kan inte Sauvés modell användas. Inte heller är det lämpligt att använda t.ex. Naturvårdsverkets onservativa antaganden om Kd-värden för den generella riktvärdesmodellen, eftersom dessa endast är konservativa för ytliga jordhorisonter och riskerar att överskatta Kd-värden för grundvattenzonen. Det är angeläget med mer forskning för att belysa djupare jordlagers sorptionsegenskaper. Vid beräkningar av transport i jordar är det viktigt att ta hänsyn till att endast en del av den totala mängden jord är tillgänglig för sorption. Vid simuleringar med advektions-dispersionsmodellen kan fördröjningsfaktorn justeras för att kompensera för den begränsade sorptionskapaciteten, men även andra mer komplicerat uppbyggda modeller finns som även beräknar utbytet mellan delar av jorden med mobilt respektive immobilt vatten. En bra spridningsmodell omfattar: (i) en tidsberoende beskrivning av utlakningsförloppet från en föroreningskälla; (ii) en transportmodell som tar hänsyn till heterogeniteter och till att endast vissa delar av jorden är tillgänglig för sorption; (iii) hänsynstagande till halt löst organiskt material vilket kan forcera utlakningen för vissa metaller (t.ex. Cu, Hg), (iv) beskrivning av sorption av föroreningar med hjälp av utvidgade Freundlichuttryck. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 246.
    Gustafsson, Marielle
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket.
    de Jong, Johnny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Miljöövervakning av fladdermöss i Sverige: Utvärdering av fladdermusdata 1999 - 20192021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Övervakningen av fladdermöss inleddes i början på 1980 – talet i delar av Sverige. Sedan dess har både metodik och teknik utvecklats och bidragit till att kunskapen om fladdermössen i Sverige har ökat betydligt. Övervakningen sker inom de tre olika verksamheterna regional miljöövervakning, biogeografisk uppföljning och områdesvis uppföljning. Resultaten från Övervakningarna är en viktig del i Naturvårdsverkets rapportering till EU enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet. Rapporteringen innehåller bland annat information om fladdermusarternas utbredning och populationsförändringar.

    År 2020 fick Länsstyrelsen i Jönköpings län regionala utvärderingsmedel från Naturvårdsverket för att utvärdera och analysera fladdermusdata som har samlats in under perioden 1999 – 2019. Utvärderingen syftar till att ta reda på om data som har samlats in från be-fintlig övervakning kan användas för att få fram populationstrender för fladdermusarterna samt om så inte är fallet, vad som behöver justeras för att det ska bli möjligt i framtiden. Övervakningen har hittills varit designad på ett sätt som bidrar till att öka kunskapen om fladdermusarternas utbredning. Eftersom inventeringarna inte har syftat till att få fram data som visar på eventuella populationsförändringar kan vi inte heller förvänta oss att kvalitén på data är tillräcklig för sådana analyser.

    Resultaten visar att miljöövervakningen har fungerat mycket bra för att öka kunskapen om fladdermusarternas utbredning. Det finns inga tecken på minskad utbredning hos nå-gon art, varken inom ramen för miljöövervakningen eller i andra inventeringar. Tvärtom har utbredningen ökat för flera arter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 247.
    Gustavsson, Hanna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Westerberg, Ida
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Widén-Nilsson, Elin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Osäkerhetsanalys av kväveretention i HBV-NP-modellen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kväve från olika källor som reningsverk, dagvatten och atmosfärsdeposition trans-porteras med vattnet genom mark, sjöar och vattendrag mot havet. På vägen redu-ceras en del kväve genom biogeokemiska processer som växtupptag, denitrifikation och sedimentation. Denna retention är svår att mäta men kan skattas med vatten-kvalitetsmodeller som matematiskt beskriver dessa processer.

    Svenska MiljöemissionsData (SMED) ansvarar för de svenska beräkningarna som ligger till grund för rapporteringen av Sveriges belastning på Östersjön genom HELCOM: PLC-Annual och PLC-Periodical. I PLC-Annual beräknas retention av kväve och fosfor med SMHIs vattenkvalitetsmodell HBV-NP (Brandt, 1990; Ar-heimer och Brandt, 1998).

    Inom arbetet med svensk vattenförvaltning används beräkningsresultat från PLC5-rapporteringen i brist på observerade data. Modellresultat är behäftade med osäker-het som ett resultat av osäkerheter i såväl data som modellens beskrivning av verk-ligheten. Få studier har undersökt osäkerhet i modellering av kvävebelastning och kväveretention. Efter rapporteringen till PLC5 gjordes inom SMED ett försök att kvantifiera osäkerhet i bruttobelastning till följd av osäkerhet i indata i PLC5-beräkningarna (Widén-Nilsson m.fl., 2010). Studien visade att de olika indatakäl-lorna bitvis är behäftade med stora osäkerheter, vilket även kan få stort genomslag på den totala bruttobelastningen. För att på sikt komma fram till osäkerhetsintervall för de nationella nettobelastningsberäkningarna behöver osäkerheten i retentions-beräkningarna också studeras.

    Syftet med denna studie var att identifiera och kvantifiera de största osäkerheterna i retentionsberäkningarna för PLC5-rapporteringen. Projektet avgränsades till att endast omfatta analyser av kväve. Öreälven, Helge å, Rönne å och Skräbeån valdes ut för studien baserat på datatillgång.

    Flera olika typer av osäkerheter som påverkar den modellerade retentionen stude-rades. Först analyserades kalibreringsmetodens inverkan genom manuell kalibre-ring av modellen av flera oberoende modellerare samt med en Monte Carlo-analys. Vid Monte Carlo-analysen kördes modellen 5 000 gånger med slumpmässigt valda värden för retentionsparametrarna. Av de 5 000 simuleringarna valdes de 1 000 simuleringarna med bäst överrensstämmelse mellan observerat och simulerat kväve ut. Urvalet baserades på ett utvärderingskriterium som mätte andel av tiden som de simulerade värdena var innanför osäkerheten i de observerade värdena. Osäkerhet-en i de observerade kvävekoncentrationerna var ibland betydande. Analysen visade att många olika kombinationer av parametervärden gav jämförbara resultat. Inga simuleringar var innanför de observerade osäkerhetsgränserna vid alla tidpunkter och generellt sett beskrev modellen dynamiken i oorganiskt kväve bättre än för totalkväve och organiskt kväve. PLC5-simuleringarna jämförde sig i flera fall väl med de bästa simuleringarna från Monte Carlo-analysen. HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Rapport

    8

    För Helge å och Rönne å var skillnaden i retention liten mellan de olika manuella kalibreringarna och beräkningen i PLC5. Skillnaden mellan de tre oberoende kalibreringarna var störst för det avrinningsområde som hade lägst antal observationspunkter, Öreälven skiljde sig ca 10 % jämfört med den beräknade totala retentionen enligt PLC5. Den manuella kalibreringen utvärderades även i ett proxy-basin test i ett närliggande område, Skräbeån, som ligger öster om Helge å. Skillnaden i medelretentionen 1984–2004 för Skräbeån, med kalibreringsparametrar för Helge å, var som högst 12 % mellan högsta och lägsta beräkningsscenario. Jämförelsen visar på vikten av mätdata att kalibrera modellen mot för att begränsa osäkerheter på grund av olika kalibreringsmetodik.

    Resultatet från den första analysen användes sedan till att undersöka effekten av olika förändrade förutsättningar; ett högbelastande och ett lågbelastande scenario för förändrad bruttobelastning, scenarier för förändrad jordart samt för förändrad grödofördelning. Samma metodik som i den tidigare studien av Widén-Nilsson m.fl. (2010) användes för att skatta osäkerheten i bruttobelastning och effekten på de simulerade resultaten var störst i Öreälven som normalt hade lägst retention.

    Utifrån resultat från den manuella kalibreringen, beräknades två olika scenarier för förändrat läckage från jordbruksmark där jordarten hade en finare respektive grövre textur jämfört med PLC5. Jordartsanalysen med det höga läckaget kompletterades för Rönne å med en analys av en förändrad grödofördelning. Scenarier med föränd-rad fördelning av jordarter gav en försumbar effekt på den totala retentionen i alla huvudavrinningsområden. I Rönne å gav förändrad gröda en effekt på i genomsnitt 5 %.

    Osäkerhet i vattenföringsdata beräknades utifrån avvikelsen mellan uppmätt och från avbördningskurvan beräknad vattenföring. Osäkerheterna låg inom ett inter-vall av -50 till +30 %, med de största osäkerheterna för de lägsta och högsta flö-dena. Effekten av denna osäkerhet i vattenföring på de simulerade resultaten var i vissa fall stor, för en station var skillnaden i medelretention omkring 20 %.

    Förändringen av sjöretention analyserades i varje PLC-område genom att sjöyta respektive djup varierades med ±10 % och ±30 %. Osäkerheter i form av förändrad sjöyta var mer avgörande i små PLC-områden. Där får små sjöar förhållandevis större betydelse än i stora områden.

    Sammanfattningsvis visade studien på vikten av osäkerhetsanalys vid modellka-librering och vikten av kvantifiering av överrensstämmelsen med observationsdata, såväl som vikten av observationsdata för att begränsa osäkerheter i simulerade resultat. Osäkerheter i indata och fysikaliska parametrar i modellen får särskild betydelse i oövervakade områden där modellkalibreringen inte kan kompensera för sådana osäkerheter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 248.
    Gustavsson, Hanna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Westerberg, Ida
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Widén-Nilsson, Elin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Osäkerhetsanalys av kväveretention i HBV-NP-modellen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kväve från olika källor som reningsverk, dagvatten och atmosfärsdeposition transporteras med vattnet genom mark, sjöar och vattendrag mot havet. På vägen reduceras en del kväve genom biogeokemiska processer som växtupptag, denitrifikation och sedimentation. Denna retention är svår att mäta men kan skattas med vatten-kvalitetsmodeller som matematiskt beskriver dessa processer.

    Svenska MiljöemissionsData (SMED) ansvarar för de svenska beräkningarna som ligger till grund för rapporteringen av Sveriges belastning på Östersjön genom HELCOM:

    PLC-Annual och PLC-Periodical. I PLC-Annual beräknas retention av kväve och fosfor med SMHIs vattenkvalitetsmodell HBV-NP (Brandt, 1990; Ar-heimer och Brandt, 1998).

    Inom arbetet med svensk vattenförvaltning används beräkningsresultat från PLC5-rapporteringen i brist på observerade data. Modellresultat är behäftade med osäker-het som ett resultat av osäkerheter i såväl data som modellens beskrivning av verk-ligheten. Få studier har undersökt osäkerhet i modellering av kvävebelastning och kväveretention. Efter rapporteringen till PLC5 gjordes inom SMED ett försök att kvantifiera osäkerhet i bruttobelastning till följd av osäkerhet i indata i PLC5-beräkningarna (Widén-Nilsson m.fl., 2010). Studien visade att de olika indatakäl-lorna bitvis är behäftade med stora osäkerheter, vilket även kan få stort genomslag på den totala bruttobelastningen. För att på sikt komma fram till osäkerhetsintervall för de nationella nettobelastningsberäkningarna behöver osäkerheten i retentions-beräkningarna också studeras.

    Syftet med denna studie var att identifiera och kvantifiera de största osäkerheterna i retentionsberäkningarna för PLC5-rapporteringen. Projektet avgränsades till att endast omfatta analyser av kväve. Öreälven, Helge å, Rönne å och Skräbeån valdes ut för studien baserat på datatillgång.

    Flera olika typer av osäkerheter som påverkar den modellerade retentionen stude-rades. Först analyserades kalibreringsmetodens inverkan genom manuell kalibre-ring av modellen av flera oberoende modellerare samt med en Monte Carlo-analys. Vid Monte Carlo-analysen kördes modellen 5 000 gånger med slumpmässigt valda värden för retentionsparametrarna. Av de 5 000 simuleringarna valdes de 1 000 simuleringarna med bäst överrensstämmelse mellan observerat och simulerat kväve ut. Urvalet baserades på ett utvärderingskriterium som mätte andel av tiden som de simulerade värdena var innanför osäkerheten i de observerade värdena. Osäkerhet-en i de observerade kvävekoncentrationerna var ibland betydande. Analysen visade att många olika kombinationer av parametervärden gav jämförbara resultat. Inga simuleringar var innanför de observerade osäkerhetsgränserna vid alla tidpunkter och generellt sett beskrev modellen dynamiken i oorganiskt kväve bättre än för totalkväve och organiskt kväve. PLC5-simuleringarna jämförde sig i flera fall väl med de bästa simuleringarna från Monte Carlo-analysen.

    För Helge å och Rönne å var skillnaden i retention liten mellan de olika manuella kalibreringarna och beräkningen i PLC5. Skillnaden mellan de tre oberoende kalibreringarna var störst för det avrinningsområde som hade lägst antal observationspunkter, Öreälven skiljde sig ca 10 % jämfört med den beräknade totala retentionen enligt PLC5. Den manuella kalibreringen utvärderades även i ett proxy-basin test i ett närliggande område, Skräbeån, som ligger öster om Helge å. Skillnaden i medelretentionen 1984–2004 för Skräbeån, med kalibreringsparametrar för Helge å, var som högst 12 % mellan högsta och lägsta beräkningsscenario. Jämförelsen visar på vikten av mätdata att kalibrera modellen mot för att begränsa osäkerheter på grund av olika kalibreringsmetodik.

    Resultatet från den första analysen användes sedan till att undersöka effekten av olika förändrade förutsättningar; ett högbelastande och ett lågbelastande scenario för förändrad bruttobelastning, scenarier för förändrad jordart samt för förändrad grödofördelning. Samma metodik som i den tidigare studien av Widén-Nilsson m.fl. (2010) användes för att skatta osäkerheten i bruttobelastning och effekten på de simulerade resultaten var störst i Öreälven som normalt hade lägst retention.

    Utifrån resultat från den manuella kalibreringen, beräknades två olika scenarier för förändrat läckage från jordbruksmark där jordarten hade en finare respektive grövre textur jämfört med PLC5. Jordartsanalysen med det höga läckaget kompletterades för Rönne å med en analys av en förändrad grödofördelning. Scenarier med föränd-rad fördelning av jordarter gav en försumbar effekt på den totala retentionen i alla huvudavrinningsområden. I Rönne å gav förändrad gröda en effekt på i genomsnitt 5 %.

    Osäkerhet i vattenföringsdata beräknades utifrån avvikelsen mellan uppmätt och från avbördningskurvan beräknad vattenföring. Osäkerheterna låg inom ett inter-vall av -50 till +30 %, med de största osäkerheterna för de lägsta och högsta flö-dena. Effekten av denna osäkerhet i vattenföring på de simulerade resultaten var i vissa fall stor, för en station var skillnaden i medelretention omkring 20 %.

    Förändringen av sjöretention analyserades i varje PLC-område genom att sjöyta respektive djup varierades med ±10 % och ±30 %. Osäkerheter i form av förändrad sjöyta var mer avgörande i små PLC-områden. Där får små sjöar förhållandevis större betydelse än i stora områden.

    Sammanfattningsvis visade studien på vikten av osäkerhetsanalys vid modellka-librering och vikten av kvantifiering av överrensstämmelsen med observationsdata, såväl som vikten av observationsdata för att begränsa osäkerheter i simulerade resultat. Osäkerheter i indata och fysikaliska parametrar i modellen får särskild betydelse i oövervakade områden där modellkalibreringen inte kan kompensera för sådana osäkerheter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 249.
    Gustavsson, Jakob
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Fischer, Stellan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Kemikalieinspektionen.
    Ahrens, Lutz
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Replacement substances for the brominated flame retardants PBDE, HBCDD, and TBBPA2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

     

    A literature and database review was conducted with the aim of identifying new alternative flame retardants (FRs) used as replacement chemicals for the traditionally used polybrominated diphenylethers (PBDEs) and hexabromocyclododecane (HBCDD), and also for tetrabromobisphenol-A (TBBPA). Firstly, selected patents from the US patent database were studied and a number of alternative FRs could be identified, including, e.g., pentaerythritol, melamine, and bis-(t-butylphenyl) phenyl phosphate. Secondly, two databases, containing quantity information on usage from Sweden and the EU, were searched to obtain usage data. In Sweden, the FR that is used in the highest quantities is pentaerythritol, followed by e.g., short-chained chlorinated paraffins (SCCPs), 2-ethylhexyl diphenyl phosphate (EHDPP), 1,2-bis(2,4,6-tribromophenoxy) ethane (BTBPE), and tetrabromobisphenol-A-bis(2,3-dibromopropyl) ether (TBBPA-BDBPE). In the EU, pentaerythritol and melamine are used in the highest quantities, followed by e.g., SCCPs, MCCPs, 1,2-bis(2,3,4,5,6-pentabromophenyl)ethane (DBDPE), and triethyl phosphate (TEP). From the Swedish database, exposure indices were obtained, indicating the potential of exposure for different environmental compartments to different FRs. The highest average potential of exposure was found for pentaerythritol, tributyl phosphate (TNBP), triphenyl phosphate (TPHP), SCCPs, and tritolyl phosphate (TMPP). In addition, time trends in the potential of exposure were obtained from the database and showed increasing trends for TBBPA-BDBPE, tris(tribromoneopentyl) phosphate (TTBNPP), DBDPE, Resorcinol bis(diphenyl phosphate) (PBDPP), TMPP, and cresyl diphenyl phosphate (CDP). Thirdly, the open literature (including international peer-reviewed articles and reports from environmental authorities), was reviewed in search for previously reported environmental concentrations of emerging FRs in indoor dust, indoor and outdoor air, water, sediment, sludge, soil, atmospheric deposition, plants and animals including humans. In total, 66 different FRs were detected in at least one of the studied matrices. In addition, six prioritization lists were identified, which included about 50 different FRs that were suggested to be of high environmental relevance. Finally, to be able to prioritize between the identified FRs for future screenings, a multicriteria model was developed based on (i) usage, (ii) time trends in the potential of exposure, (iii) environmental detection, and (iv) previous publication lists. From this multicriteria model, the top ten FRs were: TBBPA-BDBPE, DBDPE, BTBPE, TTBNPP, bis(2-ethyl-1-hexyl)tetrabromophthalate (BEH-TEBP), ethylene bis-tetrabromo phtalimide (EBTEBPI), PBDPP, para-TMPP, TPHP, and tri(1-chloro-2-propyl) phosphate (TCIPP). These FRs are suggested to be prioritized in future screenings.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 250.
    Gustavsson, Jakob
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Karlsson, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ahrens, Lutz
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Screening of replacement substances for the brominated flame retardants PBDE, HBCDD and TBBPA2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Målet med projektet var att identifiera akvatiska punktkällor för flamskyddsmedel (FRs) till den svenska miljön. Detta gjordes genom att mäta halter i olika typer av vattenflöden och beräkna dagliga flöden av FRs med hjälp av vattenmassaflöden. De verksamheter som undersöktes inkluderade avloppsreningsverk (n = 5), avfallsanläggningar (n = 4), flygplatser (n = 5), industrier (n = 2), dagvatten från stads/industriområden (n = 6) samt lantbruk (n = 2). Vatten- (n = 42) och partikelprover (n = 42) samlades in under februari-april 2018 och analyserades för totalt 62 olika FRs från tre olika ämnesklasser: halogenerade FRs (HFRs), organofosfater (OPFRs) och polybromerade difenyletrar (PBDEs).

    Totalt detekterades 34 olika FRs i minst ett prov. Flest antal olika FRs hittades i provet från en avfallsanläggning (Högbytorp; n = 23), följt av Skavsta flygplats (n = 17), Ärna flygplats (n = 16) och Ryaverket avloppsreningsverk (n = 16). I genomsnitt hittades flest flamskyddsmedel vid avfallsanläggningar (n = 15 ± 5), följt av avloppsreningsverk (n = 13 ± 3), dagvatten (n = 11 ± 2), flygplatser (n = 9 ± 6) och industri (n = 5 ± 1). TDCIPP var det FR som detekterades i flest antal prover (78 % av alla prover), följt av BDE66 (68 %), TEHP (57 %), TCIPP (57 %) och TBOEP (57 %).

    Den totala halten FRs i proverna varierade mellan <MQL och 130 000 ng L-1. Den högsta totala koncentrationen hittades i proverna från Skavsta (130 000 ng L-1), Vivsta (11 000 ng L-1), Högbytorp (6 900 ng L-1) och Henriksdal (4 300-6 600 ng L-1). Generellt bidrog OPFRs mest till de totala koncentrationerna med i genomsnitt 76 %, jämfört med halogenerade FRs (7 %) och PBDEs (6 %).

    De beräknade flödena av FRs varierade mellan <MQL och 1.8 kg dag-1. Fyra provtagningsplatser hade betydligt högre flöden än övriga platser. Tre av dessa fyra var avloppsreningsverk (Henriksdal: 1.2 - 1.8 kg dag-1; Ryaverket: 0.67 kg dag-1; Skebäcksverket: 0.18 kg dag-1), vilket tyder på att avloppsreningsverk kan vara viktiga spridningsvägar av FRs till den svenska vattenmiljön. Med tanke på studiens screeningkaraktär så bör samtliga rapporterade koncentrationer och flöden tolkas med försiktighet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
2345678 201 - 250 of 546
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf