Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 546
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Flink, Henrik
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Landfors, Fredrik
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad- Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:2: Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016-20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]
    • Under de tre år som provfisket i Vaxholm har pågått har fångstsammansättningen varit relativt konstant. 
    • Under 2018 fångades 75 fiskar per ansträngning (antal individer per nät och natt) fördelat på 12 arter. Totalfångsten var större än 2016 och 2017. Mört var den vanligaste arten i fångsten (50 procent), följt av abborre, strömming, braxen och gärs. 
    • Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm var stor, under 2018 fångades 44 individer per ansträngning vilket var högre än tidigare år. De arter av karpfisk som fångats i Vaxholm är mört, braxen, löja, björkna, id och sutare. 
    • Det fångades relativt många stora individer (> 30 centimeter) i Vaxholm och fångsten var något större 2018 än under de två tidigare åren. Av stora fiskar dominerar braxen och abborre, men även individer av gös, sik, mört och sutare över 30 centimeter fångades. 
    • I provfiskefångsten utgjorde abborre 98 procent av all rovfisk. Förutom abborre förekom även rovfisken gös i fångsten. Antalet abborrar såväl som antalet rovfiskar var fler under 2018 än tidigare år. 
    • Diversitetsindexet och den trofiska medelnivån har varit likartad under de tre år provfisket pågått, och är i nivå med närliggande provfiskeområden. 
    • Ett- till fyra-åriga abborrar var efter den varma sommaren 2018 större vid given ålder jämfört med tidigare år. 
    • Ett lågt siktdjup i kombination med den stora fångsten av karpfisk antyder att Vaxholm är påverkat av hög näringsbelastning.   
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 152.
    Flink, Henrik
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mustamäki, Noora
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Adill, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Resultat från övervakningen av kustfisk, Asköfjärden (Egentliga Östersjön) 2005 - 20172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Provfisket visar på ett relativt stabilt fisksamhälle i Asköfjärden under tidsperioden 2005–2017 sett till totalfångst, antalet arter i fångsten, och trofisk nivå (fördelningen av fisk med olika typer av födoval).

    Abborre var den vanligaste arten i fångsterna (45 procent) och mört den näst vanligaste (28 procent) beräknat över alla år. Andelen av båda dessa arter har minskat något över tid.

    Fångsterna av strömming, nors, skarpsill, sik och tånglake visar ökande trender, medan gös minskat under provfiskeperioden.

    Även om vattentemperaturen vid provfisketillfällena har varit stabil över tid, så är det främst varmvattenarter som minskat i fångsten och kallvattenarter som ökat.

    Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket, nämligen torsk och lake.

    Diversiteten i provfiskefångsten i Asköfjärden varierar mycket mellan år och har ökat över tid. Det beror på en minskad dominans av abborre och en högre fångst av till exempel strömming, nors och sik under senare år.

    Fångsten av stora fiskar (större än 30 centimeter) var överlag låg, och fångsten av stor abborre (större än 25 centimeter) har varit ovanligt låg under 2016–2017.

    Fångsten av karpfiskar har endast varit större än fångsten av abborre vid fyra tillfällen, nämligen under 2005, 2008 och 2016–2017. En möjlig förklaring till denna skiftning under senare år är de allt lägre nivåerna av större rovfiskar.

    Förändringar av antalet karpfisk, abborre, rovfisk och storleken av abborre är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet vid miljöstatusbedömning av kustfisksamhällen. Enligt den senaste bedömningen anses Asköfjärden nå upp till god miljöstatus för förekomsten av abborre, karpfisk och rovfisk. Storleken hos abborre bedöms vara låg och inte uppnå god miljöstatus enligt den senaste bedömningen (preliminär).

    Åldersanalys av abborrhonor visar att fångsten främst består av individer som är upp till fyra år gamla samt att medellängden hos ett-, två-, tre- och fyraåriga individer har ökat över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 153.
    Flink, Henrik
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mustamäki, Noora
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Karlsson, Erik
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Yngwe, Rickard
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:4: Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002-20172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]
    • Sedan provfiskets start har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs. Från och med 205 har däremot fångsten av karpfiskar, främst mört, varit högre än fångsten av abborre. En trolig förklaring till detta är en ökande näringsstatus i området samt minskad förekomst av större rovfisk.
    • Strömming, nors, löja och tånglake visar ökande trender medan abborre och gädda visar minskande trender. Mört som minskade i antal mellan 2002-2009 ökar nu i fångsten och detta har lett till att totalfångsterna har ökat.
    • Antalet fångade arter per år visar en negativ trend över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, braxen och gös. Trots detta ökar diversiteten i fångsten, vilket beror på att dominansen av abborre har minskat. 
    • Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket, nämligen torsk och vimma. 
    • Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både för alla arter generellt (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. År 2017 fångades endast 24 stora abborrar vilket är det lägsta antalet sedan provfisket inleddes 2002. Möjliga förklaringar till denna minskning av stor fisk kan vara ökat fisketryck, ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv tillsammans med hög exploatering av fiskens lek- och uppväxtområden.
    • Förändringar i förekomsten av karpfisk, abborre, rovfisk och storleken hos abborre är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet vid miljöstatusbedömning av kustfisksamhällen. Enligt den senaste bedömningen anses Lagnö nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk som anses vara för hög och storleken hos abborre som anses vara för liten (indikatorn storlek hos abborre är preliminär)
    • Den trofiska medelnivån är i Lagnö starkt kopplad till fångsten av abborre, den dominerande fiskarten av rovfiskar. År 2016 noterades den lägsta trofiska medelnivån hittills under provfisket.
    • Medellängden för 1- och 2-åriga abborrhonor har inte förändrats över tid däremot har medellängden på 3- och 4-åringar ökat något. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet. 
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 154.
    Flink, Henrik
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mustamäki, Noora
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Landfors, Fredrik
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:5: Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016-20172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]
    • Under 2017 fångades 59 fiskar per ansträngning (antal individer per nät och natt) fördelat på 13 arter. Mört var den vanligaste arten i fångsten (46%), följt av abborre, strömming, braxen och gärs. 
    • En jämförelse med de närliggande provfiskeområdena Lagnö och Asköfjärden visar att fisksamhället i Vaxholm 2016-2017 hade en likartad totalfångst, artsammansättning,n diversitet och trofisk medelnivå (fördelning av fisk med olika typer av födoval)
    • Fångsten av stora individer (> 30 centimeter) dominerades av braxen och abborre, men även individer av gös, sik, mört och gädda över 30 centimeter fångades. Under 2016 och 2017 fångades det betydligt fler stora individer i Vaxholm jämfört med motsvarande provfisken i Lagnö och Asköfjärden. Detta gäller även fångsterna av stor abborre (> 25 centimeter)
    • Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm 2017 var 27 individer per ansträngning vilket är högt jämfört med fångsten i Lagnö och Asköfjärden. Liknande förhållanden var tydligt även under provfisket 2016. De arter av karpfisk som fångats i Vaxholm är mört, braxen, löja, björkna och id.
    • I provfiskefångsten utgjorde abborre 98 procent av all rovfik. Förutom abborre förekom även rovfiskarna gös och gädda i fångsten.
    • Diversitetsindex och den trofiska medelnivån var låg men inom det förväntade spannet baserat på liknande provfisken längs svenska östkusten (Lagnö och Asköfjärden)
    • Åldersanalys från 2016 visar att abborrens tillväxt var lägre i Vaxholm jämfört med Lagnö och Asköfjärden.
    • Ett lågt siktdjup i kombination med stor fångst av mört antyder att Vaxholm är påverkat av hög näringsbelastning.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 155.
    Flink, Henrik
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Yngwe, Rickard
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Blass, Martina
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Karlsson, Erik
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:3: Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]
    • Sedan provfiskets start, med undantag för 2015–2017 då mört dominerade, har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs.
    • Under 2018 års provfiske utgjorde abborre hela 61 procent av fångsten och den stora fångsten bröt en tidigare nedåtgående trend för arten. 
    • Strömming, nors, löja och tånglake har ökat i fångsten medan gädda och gös har minskat. 
    • Antalet fångade arter per år har minskat över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, braxen och gös. Däremot har den totala mängden fisk som fångats ökat över tid. 
    • Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både för alla arter generellt (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv. 
    • Den trofiska medelnivån har minskat över tid och är i Lagnö starkt kopplat till fångsten av abborre, den dominerande arten av rovfisk, samt mört. 
    • Abborrens tillväxt har inte förändrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet. 
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 156.
    Forsberg, Curt
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Grahn, Olle
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Poten, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Utredning rörande restaurering av Mårdängssjön. Vegetationsundersökningar 19701971Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vegetationsundersökningar har företagets i Mårdängssjön under augusti och september 1979 med syfte att ge underlag för ett ställningstagande till ifrågasatt vattenståndshöjning

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 157.
    Fredman, Peter
    et al.
    Mittuniversitetet, ETOUR.
    Hedblom, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Friluftsliv 2014: Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Här redovisas resultaten från en studie av svenskarnas friluftsvanor år 2014. Studien omfattar bland annat utövande av friluftsliv, deltagande i friluftsaktiviteter, värden för friluftslivet, tillgänglighet, upplevelser av buller, friluftslivet hos olika grupper, samt friluftslivets förändring över tid.

    Studien genomfördes som en nationell enkätundersökning. Enkäten utgör en viktig del i arbetet med uppföljning av friluftsliv i miljömålssystemet samt målen för friluftspolitiken (se Naturvårdsverket, 2014). Undersökningen genomfördes som en elektronisk panelundersökning (8410 intervjuer med personer bosatta i Sverige i åldersintervallet 16–84 år) och utfördes av Mittuniversitetet (i samarbete med undersökningsföretaget Norstat) på uppdrag av Naturvårdsverket.

    Riksdagen har beslutat om tio mål för att stärka möjligheterna till friluftsliv och av Sveriges 16 miljökvalitetsmål innehåller åtta mål om friluftslivet. En viktig del i uppföljningen av dessa mål är att mäta deltagandet i friluftsliv och fråga människor om deras upplevelser.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 158.
    Fredman, Peter
    et al.
    Mittuniversitetet, ETOUR.
    Hedblom, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 202100-1975.
    Friluftsliv 2014: Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultaten från en nationell enkätundersökning avseende svenskarnas friluftsvanor år 2014 (december 2013 till november 2014). Enkäten utgör en viktig del i arbetet med uppföljning av friluftsliv i miljömålssystemet samt målen för friluftspolitiken (se Naturvårdsverket, 2014). Undersökningen genomfördes som en elektronisk panelundersökning (8410 intervjuer med personer bosatta i Sverige i åldersintervallet 16–84 år) och utfördes av Mittuniversitetet (i samarbete med undersökningsföretaget Norstat) på uppdrag av Naturvårdsverket. Resultaten redovisas i fyra delar som omfattar (i) friluftslivet enligt nyckelbegreppen (utövande av friluftsliv, deltagande i friluftsaktiviteter, värna och bibehålla värden för friluftslivet, tillgänglighet och buller), (ii) friluftslivet hos olika grupper, (iii) friluftslivet i miljökvalitetsmålen, samt (iv) friluftslivets förändring över tid. Från undersökningen kan bland annat noteras;– att 83 procent är ute i naturen ”ganska eller mycket ofta” på längre ledigheter, 60 procent på helger och 51 procent på vardagar.– att nöjes- och motionspromenader, vistelser i skog och mark och trädgårdsarbete är de vanligaste friluftsaktiviteterna (bad är populärast på sommaren medan kälkåkning, tur- och längdskidor är populäras på vintern).– att lövskogar är den naturtyp som uppskattas mest att utöva friluftsliv i, följt av barrskogar, fjäll, odlingslandskapet och myrar (äldre skogar är betydligt mer attraktiva än ungskog och kalhyggen).– att över hälften av de svarande i hög grad haft upplevelser av trygghet, återhämtning och en naturpräglad miljö vid det senaste friluftstillfället.– att nästan hälften av de svarande i någon grad upplever brist på lämpliga platser eller områden för att ägna sig åt friluftsaktiviteter i den utsträckning man önskar.– att friluftsliv till havs, i skärgård eller till fjälls ofta sker långt från hemmet.– att ca 30 procent har upplevt någon grad av buller vid senaste friluftstillfället (främst från trafik, vägar och flyg).– att på vardagar är kvinnor ute oftare i naturen än män, äldre personer är ute oftare än yngre, personer bosatta på landsbygden är ute oftare än personer i storstäder, personer utan hemmavarande barn under 18 år är ute oftare än personer med barn i samma ålder, och personer som vuxit upp i Europa är ute oftare i naturen än personer som själva, eller vars far eller mor, växt upp utanför Europa.– att brist på tid är det vanligaste hindret för utövande av friluftsaktiviteter (andra vanliga hinder är att man saknar någon att utöva aktiviteten med, att man saknar lämpliga områden eller familjesituationen).– att yngre personer har sämre kunskaper om allemansrätten jämfört med äldre personer.  att andelen svenskar som är ute i naturen ”mycket ofta” har minskat sedan år 2007.– att andelen svenskar som ”strövar i skog och mark” minst en gång per år ligger relativt stabilt mellan 70 och 80 procent sedan 1970-talet (tendens till minskning).– att andelen svenskar som ”motionerat” utomhus har ökat kraftigt sedan början av 1980-talet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 159.
    Fredricsson, Malin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Brorström-Lundén, Eva
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Nerentorp, Michelle
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Potter, Annika
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sjöberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nanos, Therese
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Areskoug, Hans
    ACES.
    Kreici, Radovan
    ACES.
    Alpfjord Wylde, Helene
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Camilla
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Sandra
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Carlund, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Josefsson, Weine
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Leung, Wing
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 20172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2017 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2016.

    För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 15 och 35 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.

    För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget MKN för hälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 160.
    Fredricsson, Malin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Nerentorp, Michelle
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Potter, Annika
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, Hans Christen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Areskoug, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Tunved, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Mellqvist, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Lindström, Bodil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nanos, Therese
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Andersson, Sandra
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Carlund, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Leung, Wing
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nationell luftövervakning Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m 20192021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2019 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2018.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 20 och 40 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget (2019) MKN för hälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 161.
    Frogner-Kockum, Paul
    et al.
    Statens geotekniska institut.
    Dahlberg, Anna-Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lehoux, Alizée
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Zhu, Wei
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Eek, Espen
    NGI.
    Wernersson, Ann-Sofie
    Statens geotekniska institut.
    Peng, Haijun
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Regnéll, Olof
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    CoGas-projektet: Utveckling av en provtagningsmetod för att mätaföroreningstransport med gasflöden från fiberbankar2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I CoGas projektet utvecklades en fältutrustning och en metod som möjliggör in-situ provtagning av gas från fiberbankar. Detta för att kunna kvantifiera utsläpp av växthusgaser och medföljande halvflyktiga föroreningar (kvicksilver (Hg) och persistenta organiska miljögifter (POP)) samt gasmedierad partikelresuspension. En övergripande målsättning är att kunna bidra med kunskap om hur olika typer av föroreningar transporteras och sprids från fiberbankar. 

    Den nya provtagningsutrustningen användes vid tre fiberbankar i Västernorrland (Väja, Sandviken och Köpmanholmen) där både passiv och forcerad gasprovtagning testades. Vid passiv provtagning mättes det naturliga gasflödet under en längre tid för att mäta mängden växthusgaser och partiklar som sprids under naturliga förhållanden. Det gick dock inte att detektera POPs i gasen som samlades in med den passiva provtagningen. För att kunna extrahera större volymer gas per tidsenhet och för att kunna analysera halten Hg i gasen utvecklades en forcerad provtagningsmetod. Järnstänger monterades därför under provtagaren vilka penetrerade sedimentytan och skapade artificiella transportgångar. 

    Studien visade att andelen metangas vid in-situ provtagning (52–76 %) överens­stämde relativt väl med de halter som tidigare uppmätts i laboratoriestudier (56 %; Lehoux et al, 2021). Våra resultat indikerar dock att de sammanlagda utsläppen av växthusgaser (CO2-ekvivalenter) från fiberbankar är i storleksordningen 52 000 – 170 000 ton/år, en uppskattning som är 25–70 gånger lägre än tidigare upp­skattat av Lehoux et al. (2021). Att det blir så pass stor skillnad bedöms bero på att man i den tidigare beräkningen baserad på en laboratoriestudie (Lehoux et al., 2021) inte tog hänsyn till att den biologiskt aktiva zonen för metanogener i fiberbankarna bara utgör de översta decimetrarna av fiberbankarna (Regnell et al, 2014). Genom att ta med hela fiberbanksmassan i sina beräkningar (Lehoux et al., 2021) fick de en kraftig överskattad uppskattning av växthusgasutsläppet från Sveriges fiberbankar. Fiberbankarna i Sverige bedöms dock ändå stå för betydande utsläpp av växthusgaser, motsvarande ca 10–30 % av utsläppen från Sveriges avfallsdeponier. 

    Kvicksilverhalterna (Hg) var i genomsnitt 1,6 ng/m3 i Väja, 6,0 ng/m3 i Sandviken och 19 ng/m3 i Köpmanholmen. Hg(0)-halten i gasfasen vid Köpmanholmen är ca 15 gånger högre än bakgrundshalterna i luft (1,3 ng/m3, IVL 2023). Av analyserade POPs kunde endast hexaklorbensen (HCB) detekteras, vilket antas bero på att HCB är mer volatilt än de övriga. HCB- halterna i den insamlade gasen var i genomsnitt 2,7 ng/m3, (n = 5) vid Väja och 8,5 ng/m3, (n = 6) vid Köpmanholmen, vilket är ca 100–200 gånger högre än de HCB-halter som påträffas i bakgrundsluft (Bidleman et al., 2017). För både HCB och Hg följer halten i gasen halten i sedimentet. 

    Fluxet av HCB och Hg i gasfas från fiberbankarna kan uppskattas utifrån föroreningskoncentrationen i gasen (provtagen med den forcerade metoden) och gasflödet (provtaget med den passiva metoden). Givet att det genomsnittliga gasflödet i de lyckade provtagningarna är representativt uppskattas HCB-flux för de båda fiberbankarna vid ostörda förhållanden till i genomsnitt 3,2 ng/m2/år (1,5 ng/m2/år för Väja och 4,7 ng/m2/år för Köpmanholmen). Det genomsnittliga Hg-fluxet beräk­nades vid ostörda förhållanden till 0,4 ng/m2/år vid Väja, 1,5 ng/m2/år vid Sandviken och 4,6 ng/m2/år vid Köpmanholmen. Föroreningsfluxet i gasfas bedöms därmed vara relativt begränsat vid naturliga förhållanden. 

    Den gasmedierade partikelspridningen varierade mellan 17–49 mg/m2/dag för Väja och Sandviken men var högre i Köpmanholmen (> 200 mg/m2/dag vid båda provtag­ningstillfällena). Partiklarnas föroreningsinnehåll har inte kunnat analyseras inom ramen för projektet men vid fysisk störning av fiberbankssediment bedöms betydligt större mängder HCB och Hg, i både gasfas och bundet till partiklar, kunna frigöras, åtminstone under en kort tid. Detta behöver beaktas vid riskbedömning och val av åtgärder av förorenade fiberbankar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 162.
    Fröberg, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Löfgren, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Förbättrad skattning av typhalter av N och P från skogs- och myrmark i södra Sverige införPLC6 – kan modeller baserade på kNN-data användas?2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom PLC5 beräknades typhalterna för kväve (N) och fosfor (P) i avrinningen från skog i norra Sverige utgående från deras höjdberoende, medan de oorganiska fraktionerna hanterades som konstanter. För södra Sverige användes typhalter baserade på medianvärden uppmätta i ett antal vattendrag med skog och myr som dominerande markslag i avrinningsområdet. Den enda skogsskötselåtgärd som man tog hänsyn till var hyggen. För N baserades hyggestyphalterna på ett samband med Nnedfallet och uppmätta halter i markvatten i södra Sverige. I norra Sverige skattades hyggestyphalten genom att multiplicera skogstyphalten med faktorn 2. För fosfor multiplicerades på samma sätt skogstyphalten med en faktor för att erhålla en hyggestyphalt.

    Inom ramen för tre tidigare SMED-projekt (SMED rapport nr 52:2011, SMED rapport nr 100:2011, SMED rapport nr 109:2012) har halterna av kväve (N) och fosfor (P) i avrinningen från skogs- och myrmark studerats genom mätningar i bäckvatten vid utloppet av ca 200 slumpmässigt utvalda små avrinningsområden i Dalälven och sydvästra Sverige (Viskan, Ätran, Nissan och Lagan). I dessa tidigare projekt har skogstillståndet (tillväxt, biomassa, trädslag etc.) klassificerats genom analyser baserade på metoden Probilistic Classifier och data från satellitbilder och Riksskogsinventeringen (RIS). Modeller har därefter skapats för att skatta typhalterna för N och P. Dessa modellers förklaringsgrad var betydligt högre än de som användes inom PLC5. Mätdata från de slumpade vattendragen visade också att PLC5 typhalterna påtagligt underskattade halterna N och P i sydvästra Sverige. Inför PLC6 föreligger det därför ett behov att förbättra N och P typhalterna från skog och myr särskilt i södra Sverige.

    Skogstillståndet klassat med Probilistic Classifier metoden saknas för stora delar av landet, vilket innebär att förbättrade typhalter inte kan tas fram till PLC6 för dessa områden. I detta projekt har vi därför använt rikstäckande geografiska data från kNN-Sverige och Lantmäteriet för att beskriva skogstillståndet. kNN-Sverige är en annan metod för att karaktärisera skogstillståndet och även den baseras på satellitbilder och RIS-data.

    Med hjälp av dessa allmänt tillgängliga data över skogstillståndet har kväveoch fosforhalterna i avrinningen från skogs- och myrmark i södra Sverige, söder om Siljan, modellerats för fyra årstider. Validering av modellresultaten har därefter skett mot 22 vattendrag i södra Sverige som ingår i nationell och regional miljöövervakning samt Skogsstyrelsens skogsmarkskalkningsprojekt (SKOKAL).

    Resultaten av analyserna visar att data för skogstillståndet baserat på kNN inte tillför någon väsentlig information till modelleringen. De viktigaste förklarande variablerna var istället geografiska koordinater (nordlig och ostlig koordinat samt höjd över havet) och andelen skog och myr i avrinningsområdet.

    Baserat på modeller utan kNN-data som förklaringsvariabler visade sig modelleringen fungera relativt bra för total-N med R 2 mellan 0,22 och 0,46 för de slumpmässigt utvalda bäckarna i kalibreringsdatasetet och R 2 mellan 0,11 och 0,51 för de 17 bäckarna med data för total-N i testdatasetet. För total-P fungerade modelleringen sämre, med R 2 mellan 0,04 till 0,27 för kalibreringsdatasetet och förklaringsgrad nära noll för testdatasetet (22 bäckar). Med de nya modellerna skedde dock i många fall en viss överskattning av koncentrationerna av både kväve och fosfor i vattendragen i testdatasetet. Orsaken är sannolikt vattnets längre omsättningstid i de senare, vilket innebär större potential för retention av N och P.

    Baserat på modeller utan kNN-data som förklaringsvariabler beräknades nya N- och P-koncentrationer för PLC5-delavrinningsområden. I genomsnitt är de nya koncentrationsskattningarna högre än de som användes i PLC5, framför allt i låglänta områden i sydligaste Sverige. De nya typhalterna för N är bättre än de som användes i PLC5 och kan användas i södra Sverige (söder om Siljan) för PLC6. I sydost är N-typhalterna osäkra p.g.a. avsaknad av vattenkemisk data från slumpmässigt utvalda småbäckar. Där bör nya studier initieras för att verifiera modellernas giltighet. De modellerade typhalterna för P bör inte användas för PLC6 p.g.a. låg precision i skattningarna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 163.
    Fröberg, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Löfgren, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Widén-Nilsson, Elin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Skattning av typhalter av totalkväve och organiskt kväve från skogs- och myrmark i södra Sverige inför PLC62016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Fröberg och Löfgren (20141) presenterades nya modeller för skattning av kväve (N) och fosfor (P) från skog och myrmark i södra Sverige. Modelleringen av fosfor visade sig inte vara framgångsrik, medan modelleringen av kväve gav en förbättrad skattning jämfört med PLC5. Det är därför önskvärt att använda dessa metoder för PLC6. I Fröberg och Löfgren (20141) användes dock fyra olika modeller för olika årstider, vilket inte är kompatibelt med beräkningsproceduren i PLC6. Därför presenteras här modeller för totalkväve (TotN) och organiskt kväve (OrgN), som kan användas under årets alla delar i södra Sverige.

    De resulterande typhalterna för skog och myr är i medeltal högre än typhalterna som användes i PLC5-rapporteringen. De nya typhalterna är också högre än oberoende vattenkemiska mätdata och skillnaden antas bero på att de oberoende mätningarna kommer från större områden med större areal vatten och därmed högre retention.

    Månadsfaktorer att användas tillsammans med årstyphalterna har tagits fram baserat på tidsserierna från de oberoende vattenkemiska mätstationerna.

    Oorganiskt kväve skulle kunna beräknas som differensen mellan totalkväve och organiskt kväve varje månad. Det kommer dock ibland ge negativa halter under sommarmånaderna. Detta utreds närmare i den uppföljande slutgiltiga rapporten om typhalterna för hela landet i PLC6 för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark (Widén-Nilsson m.fl., 20162). Slutsatsen därifrån är att TotN-halterna kan användas i PLC6 problemet med de negativa halterna av oorganiskt kväve gör att andra OrgN-halter behövs.

    Förutom typhalter för skog och myr har även hyggesläckagets beroende av skogsläckaget identifierats. Totalkväveläckaget från hyggen antas vara dubbelt så högt som skogsläckaget.

    1 Fröberg M, Löfgren S (2014) Förbättrad skattning av typhalter av N och P från skogs-och myrmark i södra Sverige inför PLC6–kan modeller baserade på kNN-data användas? SMED-rapport nr 141.

    2 Widén-Nilsson, Löfgren, S., Tengdelius Brunell, J. 2016. Typhalter för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark i PLC6 – Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6. Rapport Nr 188 2016.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 164.
    Fölster, Jens
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Moldan, Filip
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Stadmark, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB. 202100-1975.
    Målsjöundersökningen 2007–20082011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan 1982 har Naturvårdsverket haft det centrala ansvaret för det storskaliga kalkningsprogrammet av sjöar och vattendrag med syfte att mildra effekterna av försurningen. Idag omfattar kalkningsverksamheten cirka 6 000 sjöar. Av dessa är ca. 3 000 sjöar mål för kalkningen, medan de övriga är kalkas endast för nedströms effekt. Den storskaliga återhämtningen från försurning som skett tackvare utsläppsminskningar under 1990-talet har lett till att nivån på kalkningsprogrammet har behövt en granskning. En neddragning av kalkningsprogrammet har påbörjats, som en anpassning till minskad försurning men också tillföljd av ett omfattande kvalitetshöjande arbete. I den här studien gjordes en kartläggning av alla ca. 3 000 kalkade målsjöar för att bedöma försurningen och ge underlag för beslut om ytterligare kalkning. Undersökningen genomfördes under hösten 2007 och våren 2008. Förutom de kalkade sjöarna ingick ca. 1 800 okalkade referenssjöar. Ytvattenprover togs i mitten av sjöarna med helikopter och analys gjordes av pH, alkalinitet, Ca, Mg, Na, K, SO4, Cl, NO3, Al och TOC. Förväntad vattenkemi utan kalkning beräknades med hjälp av förhållandet mellan Ca och Mg (Ca / Mg) från icke kalkade närliggande referenssjöar. Ytterligare korrigeringar för Mg i kalkningsmedlen gjordes. Försurningsstatus beräknades med hjälp av ett verktyg (MAGIC-biblioteket) som matchar sjön mot en liknande sjö utifrån vattenkemi, sjöstorlek och geografiskt läge. Biblioteket består av ca. 2 400 icke-kalkade sjöar som tidigare modellerats av MAGIC (Model of Acidification of Groundwaters in Catchments). En sjö klassas som försurad om förändring i pH är större än 0,4 enheter jämfört med ett modellerat referenstillstånd år 1860 enligt MAGIC-modellen. Resultaten visade att 75 % av sjöarna skulle ha ett pH-värde över 6 om kalkningen avslutades. Det framgår också att 46 % av de kalkade målsjöarna inte bedöms som försurade. Resultaten stöder den pågående minskningen av kalkningsprogrammet och ger länsstyrelserna stöd för beslut om ytterligare kalkning i varje enskild sjö. När beslut ska fattas om kalkavslut på enskilda objekt måste man också ta hänsyn till osäkerheter på grund av korrigeringen av kalkningseffekten på vattenkemin, försurningsbedömningen med MAGICbiblioteket och den tidsmässiga variationen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 165.
    Fölster, Jens
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Nygren, Ingrid
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Segersten, Joel
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Sjöar och vattendrag i Västernorrland: Utvärdering av vattenkemidata från miljöövervakningen 1983-20112012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Resultat från tre decenniers miljöövervakning av vattenkemi i 10 sjöar och 13 vattendrag i Västernorrland har utvärderats. Utvärderingen omfattar beskrivningen av tillståndet utifrån de senaste tre åren och en trendanalys på tidsserierna. Vattenförekomsterna har också klassats med avseende på ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.

    Resultaten visar generellt på hög eller god ekologisk status utifrån vattenkemin för samtliga sjöar och vattendrag som ingick i studien med undantag för Västersel som hade en halt av Totalfosfor som var mer än det dubbla referensvärdet enligt bedömningsgrunder.

    Ingen av sjöarna eller vattendragen klassades som försurade enligt bedömningsgrunder, men Viksbäcken klassas som försurningspåverkad genom en expertbedömning mot bakgrund av höga halter oorganiskt aluminium och att vattendraget bedöms varit försurat 1980 enligt bedömningsgrunder. Trenderna i surhetsrelaterade parametrar avspeglar delvis det minskande försurningstrycket, men att förändringarna under perioden är så små att de troligen inte lett till förändringar i artsammansättningen. De största statistiskt signifikanta pH-ökningarna är kring 0,2 enheter på 22 år.

    Ingen av sjöarna klassades som övergödda utifrån fosforhalten och bara ett vattendrag, Västersel, klassade som övergött enligt bedömningsgrunder. Medelhalten av tot-P var 45 μg/l jämfört med referensvärdet 12 μg/l.

    S. Bergsjön hade ett siktdjup som var strax under hälften av det beräknade referensvärdet och får därför bara måttlig status. De övriga sjöarna uppnår hög eller god status med avseende på siktdjup.

    I fyra sjöar med metallanalyser var halterna långt under gränsvärdena för Cd, Pb, Ni och Cr. För Cu och Zn däremot låg halterna nära eller på gränsvärden satta av Naturvårdsverket och för Zn i Valasjön till och med över. I vattendragen var halterna långt under gränsvärdena med undantag för Västersel där medelvärdet för Zn låg nära gränsvärdet. Man kan inte utesluta att de höga halterna är naturliga och t. ex. beror på lokal variation i berggrunden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 166.
    Fölster, Jens
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. SLU, institutionen för miljöanalys.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Sjöinventeringen 2005: En synoptisk vattenkemisk unders av Sveriges sjöar2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hösten 2005 genomfördes en riksomfattande sjöinventering som omfattade 2782 sjöar. Sjöinventeringen hade 2005 ett mer riktat syfte att följa upp de två miljömålen”Bara naturlig försurning” och ”Ingen övergödning”. I undersökningen ingick 1653 sjöar som valts slumpvis bland okalkade sjöar i SMHI:s sjöregister. För detta användesett uppdaterat register över kalkade sjöar. Dessutom ingick 360 kalkade sjöar. Därutöveringick 99 utvalda eutrofa sjöar, 84 sjöar som provtagits i samtliga nationella sjöinventeringarsedan 1972 och för jämförelser även 50 sjöar inom programmet förtrendsjöar. Länsstyrelserna kompletterade undersökningen med egna medel vilketresulterade i 536 ytterligare sjöar. Endast vattenkemiska analyser ingick i undersökningen.Till skillnad från Riksinventeringarna 1995 och 2000 ingick även sjöarmindre än 4 ha i de nationellt utvalda sjöarna. För att beskriva tillståndet i samtligaSveriges okalkade och kalkade sjöar större än 1 ha användes 1974 sjöar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 167.
    Förlin, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Sundelin, Brita
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Gorokhova, Elena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Magnusson, Marina
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bergkvist, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Liewenborg, Birgitta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Franzén, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Effektscreening – Biologisk effektövervakning i förorenade områden längs Sveriges kust 2017–20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Undersökningarna visar att samtliga metoder inklusive undersökningar av hälsotillståndet hos fisk, fortplantning och biomarkörer hos vitmärla, lysosomal membranstabilitet hos mussla och imposex hos snäckor med få undantag visade på tydliga effekter i de åtta undersökta och förorenade områdena längs Sveriges kuster. En jämförelse mellan de olika metoderna visar, med undantag för området i Uddevalla/Byfjorden, en tydlig påverkan i resterande undersökta områdena. I Byfjorden noterades mindre stressade musslor och endast låga stadier av imposex hos snäckor medan fiskhälsan kunde konstateras vara påverkad. Utöver Byfjorden gjordes undersökningar med mer än en av metoderna även i Sundsvallsfjärden, Norrsundet, Bråviken, Ronnebyåns mynning och Landskrona. I dessa områden visar jämförelsen mellan metoderna att samtliga indikerar en tydlig påverkan. Att samtliga metoder ger utslag beror sannolikt på att alla valda undersökningsområden har en mycket komplex och ganska påtaglig föroreningsbelastning vilket innebär att det kan förväntas att de flesta organismer som lever i dessa områden kan uppvisa effekter som kan härledas till påverkan av miljöstörande ämnen.

    I Sverige är den nationella effektbaserade miljöövervakningen i marin miljö väsentligen inriktad på att undersöka effekter av miljögifter i referensområden. Sådana områden karakteriseras av att de ska ligga på stort avstånd från större befolkningscentra och industrier, eller till exempel inte ligga nära stora flodmynningar. Resultaten från denna studie kompletterar den ordinarie miljöövervakningen i referensområden och visar med stor tydlighet att de undersökta områdena är källor för miljöstörande ämnen till vattenmiljön. Undersökningarna visar också att det är önskvärt att kontinuerlig biologisk effektövervakning kommer igång i något eller några påverkade områden inom ramen för den nationella miljöövervakningen för att parallellt följa förändringar i miljön nära eller en bit från påtagliga, mer eller mindre kontinuerliga föroreningskällor i vårt samhälle. Detta skulle också komplettera Sveriges internationella rapportering av miljödata genom att förutom att rapportera effektdata från referensområden även kunna rapportera data från påverkade/förorenade områden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 168.
    G. McKie, Brendan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hui Kong, Ze
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Schmitt, Tobias
    University of Koblenz-Landau, Germany.
    Truchy, Amélie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. INRAE Lyon, France.
    Burdon, Francis J.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. University of Waikato, New Zealand.
    Zabalgoitia, Sabrina N. R.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Stangl, Martina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hurley, Rachel
    Norwegian Institute of Water Research, Oslo..
    Futter, Martyn N.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Bundschuh, Mirco
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. University of Koblenz-Landau, Germany.
    Evaluating the properties, fate and individual-to-ecosystem level impacts of contrasting microplastics in freshwaters2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]
    1. Microplastic particles (MPs) are fragments, fibres and other shapes derived fromplastic polymers in the size range of 1–5 000 μm. Concern about the environmentalimpacts of MPs and their implications for human wellbeing has never been higher.Unfortunately, growth in the empirical understanding of the dynamics and impactsof MPs lags behind. This hinders the capacity of scientists, managers and policymakers to address public concerns about the true level of risk posed by MPs, andto develop effective management, policy and governance strategies for eliminatingor reducing those risks.
    2. Research on the behaviour and impacts of MPs in freshwater ecosystems is especiallydeficient, despite their vulnerability to inputs of plastic waste (e.g. via storm waterand other terrestrial runoff), and their capacity to act as key transport pathwaysthrough the landscape. This represents a substantial black box in our understandingof the dynamics of MPs from inland to the ocean.
    3. In seven research activities (5 mesocosm experiments, 1 field study and 1 literaturereview) we addressed two broad research questions:a) Initial fate and environmental interactions of MP particles in streams, includingbiofilm formation and sorption of chemical stressorsb) Ecological impacts of MPs on resource consumption, growth and survival oforganisms, and on key ecosystem processes.
    4. Among our key results addressing the initial fate and biofilm formation of MPparticles, we found that (i) biofilm formation generally made denser particles morebuoyant and caused more buoyant particles to sink faster, (ii) biofilms on polystyreneMPs supported more cyanobacteria than other polymers, and (iii) aquatic macrophytesincrease MP retention by up to 94 %.
    5. Among our key results addressing the ecological impacts of MPs, we found that almostall MP shapes and polymers studied had one or more effects on stream microbialorganisms and associated ecosystem processes (e.g. microbial respiration, detritusbreakdown), and/or on the life history of a model macroinvertebrate detritivore.
    6. We also provide evidence that effects of MPs on microbial organisms can propagateup food-chains to affect consumer growth and fat storage.
    7. Some MP impacts were similar to those of naturally occurring organic and inorganicparticles, whilst others represented a risk over and above that associated with naturalparticles.
    8. The number of MP impacts detected in our experiments provides sufficient basis for“moving beyond the precautionary principle” when motivating a need for monitoringand management – there is now sufficient evidence that MPs alter key aspects of thefunctioning of stream benthic food webs to motivate a need for action.
    9. Based on our results, we further provide a series of recommendations formonitoring,policy and management targeting MPs, and for future research.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 169.
    Gallegos, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Design and evaluation of a computer aided calibration program for visual estimation of vegetation cover2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Compared to the number of field inventory programs that monitor change in vegetation with visual cover estimations, very few studies have been conducted to show how accurate thistype of data is. In addition, no previous studies have determined whether efficient calibration of field observers can improve such data. This study concerns the design and evaluation of a computer program consisting of images of vegetation on which the true cover of vegetation has been digitally calculated. The calibration consists of estimation with immediate feedback of the true cover. The results show that even a short time of calibration greatly improves the estimations and can also drastically reduce the influence of different backgrounds, aggregation patterns and personnel experience.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 170.
    Gardfjell, Hans
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hagner, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 20102010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 171.
    Gardfjell, Hans
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hagner, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 20112011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 172.
    Gardfjell, Hans
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hagner, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 20122012Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 173.
    Gardfjell, Hans
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Hagner, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 20132013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 174.
    Geranmayeh, Pia
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lannergård, Emma E.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Futter, Martyn N.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Våtmarkers hydrologiska ekosystemtjänster och multifunktion: WetKit Hydro-ES: Wetland toolkit for hydrological ecosystem services2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett våtmarkslandskap liknar en stjärnbild. På samma sätt som en stjärnbild beror på stjärnornas plats och ljusstyrka inom den, kan ett våtmarkslandskap definieras av platsen och egenskaperna hos dess våtmarker. Placeringen i våtmarkslandskapet är en viktig indikator för våtmarkens funktionalitet. För att en våtmark ska rena näringsämnen effektivt måste den ha en tillräckligt hög näringsbelastning och varken för lite eller för mycket inkommande vatten. På liknande sätt beror en individuell våtmarks förmåga att buffra översvämningar och torka på placeringen i våtmarkslandskapet, med vissa våtmarker som har god potential att behålla vatten vid torka, medan andra erbjuder möjlighet att mildra lokala översvämningar. 

    Avvägningar, eller fördelar inom ett område som är förknippade med nackdelar inom ett annat område, måste också beaktas. Våtmarker med hög näringsbelastning har hög potential för näringsrening, men innebär risk för betydande avgång av växt­husgaser (särskilt metan). Våtmarker som effektivt behåller kol i sina sediment kan behöva mer frekvent underhåll än de som inte ackumulerar lika mycket sediment över tid. Våtmarker som anläggs på näringrik jord för biologisk mångfald genom dämning riskerar att bli fosforkällor, därför behövs en fosforriskbedömning göras vid projekteringen. 

    En tredje slutsats från vårt projekt var betydelsen av de individer som arbetar med frågan och deras tillgång till relevant information. Implementeringen av våtmarker i Sverige är en frivillig aktivitet från markägarperspektiv och många personer är involverade i processen, inklusive myndighetsutövare, våtmarksrådgivare, åtgärdssamordnare, medlemmar i olika organisationer (t.ex. vatten­vårdsförbund, intresseorganisationer) och markägarna själva. Alla dessa grupper har uttryckt ett behov av praktiska råd om placering, utformning, tillgängliga verk­tyg och eventuella avvägningar för olika våtmarkstyper samt kontinuerlig dialog med forskare och sakkunniga. 

    Slutligen identifierade projektet områden där kunskapen är bristfällig. Faktorerna som styr växthusgasutsläpp från våtmarker kräver vidare studier. Resultat från vårt projekt visade att att det finns stora skillnader i mikrobiella samhällen mellan våtmarker. Dessa skillnader påverkar variationen i exempelvis metanproduktion och –konsumtion. Skillnaderna i mikrobiella samhällen belyser också det faktum att biodiversitet också handlar om mikroorganismer, inte bara synlig flora och fauna. Vidare behövs finansieringen för våtmarksanläggning harmoniseras på nationell nivå. Kunskapen är i dagsläget även bristfällig kring våtmarkers långsiktiga effekt, skötselbehov, synergier eller möjliga avvägningar mellan funktioner och risker. Det finns ett stort behov av långsiktiga mätningar för att följa upp anlagda våtmarkers faktiska effekt, samt att säkerställa måluppfyllelse vid anläggning av nya.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 175.
    Gilek, Michael
    et al.
    Södertörns Högskola.
    Jones, Celia
    Kemakta Konsult AB .
    Allard, Ann Sofie
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Gunnarsson, Jonas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Lenoir, Linette
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Persson, Tryggve
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Taylor, Astrid
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Yesilova, Håkan
    Kemakta Konsult AB.
    Metodikför miljöriskbedömningav förorenade områden2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    yftet med denna rapport är att ge en kortfattad beskrivning av den metodik för riskbedömning av förorenad mark som har tagits fram inom ramen för projektet ’Metodik för miljöriskbedömning’ inom kunskapsprogrammet Hållbar Sanering. Rapporten är tänkt att fungera som en introduktion och handledning till miljöriskbedömning av förorenad mark.Den föreslagna metodiken består av en riskbedömning i tre steg, med ett första gallringssteg, en detaljerad riskbedömning samt en fullständigt platsspecifik riskbedömning. Vid övergången från gallringsnivån till mer detaljerade nivåer görs kompletterande undersökningar för att minska osäkerheterna i riskbedömningen, och resultaten från platsspecifika undersökningar utgör en större andel av beslutsunderlaget. Stegvisa undersökningar används för att strukturera undersökningarna så att riskbedömningen fortsätter endast till den detaljnivå som krävs för effektivt beslutsfattande.I varje steg av metodiken ingår tre huvudsakliga undersökningslinjer: föroreningarnas miljökemi, ekotoxikologiska undersökningar och markekologiska undersökningar. Denna metod är jämförbar med Triad-metoden som använts för riskbedömning av förorenat sediment och förorenad mark i andra länder, t.ex. USA och Nederländerna. Vidare så innehåller metodiken en kvantitativ metod som möjliggör en sammanvägning av resultat från olika tester och undersökningslinjer till ett samlat riskvärde för en förorenad lokal.I metodikens första steg består de föroreningskemiska undersökningarna i huvudsak av jämförelser av uppmätta föroreningshalter i olika medier (t.ex. mark och grundvatten) med miljökvalitetsnormer eller riktlinjer. I metodikens följande steg föreslås att bland annat föroreningars rörlighet i miljön (laktester) och biotillgänglighet/bioackumulation utvärderas.Ekotoxikologiska tester bör genomföras under riskbedömningens alla steg eftersom de ger ett direkt mätvärde av föroreningsblandningens samlade toxiska effekter. Den föreslagna metodiken bygger på att flera ekotoxikologiska tester genomförs inom alla steg av riskbedömningen för att täcka in olika ekologiska funktioner och för att ta hänsyn till att testerna har varierande känslighet för olika föroreningar. Enkla gallringstester genomförs i riskbedömningens första steg och mer komplicerade tester (t.ex. reproduktionstester och flergenerationstester) inkluderas de mer detaljerade stegen.Platsspecifika markekologiska undersökningar ger ovärderlig information kring föroreningsriskernas omfattning och typ och bör ingå i riskbedömningens alla steg. I metodikens första steg föreslås enkla visuella fältbeskrivningar av växtligheten. Dessa undersökningar kompletteras i de mer detaljerade stegen med studier av markekologiska processer, mikrobiell diversitet samt detaljerade inventeringar av växter och djur.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 176.
    Glimskär, A
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, M
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, L
    Nilsson, B
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, S
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Småbiotopsuppföljning i NILS år 20072007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 177.
    Glimskär, A.
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Bergman, K.-O.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Cronvall, E.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Eriksson, Å.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Gallegos Torell, Å.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Lagerqvist, K.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sandring, S.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wissman, J.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Svensson, J.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 20082008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta uppdrag är ett led i arbetet med att få fram tillförlitliga data om tillstånd och förändringar i kvalitet och hävd hos ängs- och betesmarker i det svenska odlingslandskapet. Ett av de kvantitativa delmålen för det nationella miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap” lyder: ”Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökas med minst 5 000 hektar, och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna ska utökas med minst 13 000 hektar till år 2010” (Miljödepartementet 2001). Detta projekt fokuserar således på naturvärdena, men kan också fungera som ett komplement till miljöstödsstatistiken vad gäller arealer av olika ängs- och betesmarkstyper.Som ett underlag används resultat från Ängs- och betesmarksinventeringen (Ä&B; Jordbruksverket 2005a, b) som genomfördes av Jordbruksverket i samarbete med länsstyrelserna under perioden 2002-2004 och har resulterat i en databas med avgränsning och beskrivning för huvuddelen av Sveriges skyddsvärda slåtter- och betesmarker, den så kallade TUVA-databasen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 178.
    Glimskär, A.
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Bergman, K.-O.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Lagerqvist, K.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wikberg, J.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, S.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 20062007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från första årets inventering, vilket innefattar en femtedel av det totala stickprovet. Efter fem år får man alltså de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder.

    Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, i samarbete med inst. för ekologi, SLU och avd. för biologi, IFM, Linköpings universitet. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 179.
    Glimskär, A
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wikberg, J
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, L
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Christensen, P
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Linjära landskapselement i NILS fältinventering 2003-20062007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultat för mängden av linjära landskapselement i olika naturtyper i det svenska landskapet. Resultaten baseras på den s.k. linjekorsningsinventeringen i fältarbetet inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Analyserna har gjorts på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. För att beskriva landskapselementens läge i landskapet har olika befintliga kartskikt använts, och dessutom en klassificering som baseras på första årets flygbildstolkning i NILS. Eftersom det är första gången en sådan markslagsklassning görs, ingår som en del att jämföra de olika underlagens användbarhet för detta syfte.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för ekologi, SLU, Uppsala. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 180.
    Glimskär, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Fältinstruktion för provytor i gräsmarker och myrar år 20142014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 181.
    Glimskär, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förstudie om utökad flygbildstolkning av gräsmarker i Remiil2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Rapport
  • 182.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Metoder för övervakning av biologisk mångfald: Sammanställning av utvecklings- och utvärderingsprojekt 1993-19992001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De projekt som behandlas i denna rapport är av ganska olika karaktär. I vissa fall har en metod utvecklats av flera länsstyrelser i samarbete, för att sedan följas av ett flertal metodtester och vidareutvecklingar under påföljande år. I andra fall har projekten varit mer av engångskaraktär, utan någon tydlig fortsättning. De förstnämnda har i högre grad resulterat i färdiga undersökningstyper, som kan tillämpas i hela landet. Ett gott exempel är projektområdet 4.1., Skogsbiotopers innehåll (NB: benämningarna och indelningarna är mina egna). För kontinuitetens och den generella tillämpbarhetens skull verkar därför sådan samverkan mellan länsstyrelser, redan från projektets början, vara en god utgångspunkt. Detta bör också öka möjligheterna för de inblandade att skaffa sig god överblick över befintliga metoder, och lägga upp ett testprogram som också kan inkludera tidsmässig och rumslig variation, personberoende, utvecklande av statistiska testmetoder m.m. Andra intressanta exempel är sådana där det tillämpade miljöövervakningsprojektet har gjorts i samarbete mellan länsstyrelser och universitet. Sådana exempel är projekten inom 4.4., Skogsbruk och mossfloran, och 8.6., Vegetationsmätningar. Ett sådant tillvägagångssätt underlättar troligen att projektet innefattar både den tillämpbara bredd och det metodmässiga djup som behövs för en effektiv övervakningsmetod. En svårighet vid genomförandet av en sammanställning sådan som denna är att projekten sinsemellan är av mycket olika karaktär. Vissa projekt är utpräglade biotopövervakningsprojekt, där strukturer och substrat är i fokus, medan andra berör metoder som är generellt tillämpbara för en viss organismgrupp. Däremellan finns dock ett spektrum av olika tillvägagångssätt. Det bör därför redan i ett tidigt stadium göras klart på vilket sätt den metodik som utformas för att övervaka en viss organismgrupp är specifik för just den aktuella biotopen, och varför. Målet bör vara att finna så generella riktlinjer som möjligt, utan att för den skull förlora i detaljinformation. Detta bör förstås vägas mot vikten av kunna testa tidigare oprövade idéer, som inte passar in i de mest övergripande mallarna. Det pågående arbetet med Handboken för miljöövervakning bör leda till en ökad enhetlighet och effektivitet i arbetet med att ta fram gemensam metodik, om det görs i nära samarbete med de instanser (t.ex. länen) som utför den faktiska övervakningen och har de konkreta naturvårdsproblemen närmast till hands.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 183.
    Glimskär, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    PM: Analys- och indikatorutveckling för småbiotoper i LillNILS2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver resultaten från ett utvecklingsprojekt inom regional miljöövervakning, inom det gemensamma delprogrammet ”Småbiotoper i jordbrukslandskapet (via NILS)”, där åtta länsstyrelser deltar, och det syftar till att ta fram förslag till analysmetoder och indikatorer för småbiotoper vid åkermark. Här förespråkas tre indikatorer, som kompletterar varandra då de beskriver olika aspekter på åkerlandskapets variation. Uppdelningen har också gjorts så att var och en har tyngdpunkten på en viss detaljnivå och typ av metod. 

    A. Åkermarkens arrondering

    Grundindikator: Mängd åkerkanter per hektar åkermark

    Metod: Flygbildstolkning

    B. Landskapselementens mängd och skötsel 

    Grundindikator: Mängd linjära landskapselement som inte är helt igenväxta

    Metod: Översiktlig fältinventering

    C. Åkerlandskapets biologiskt värdefulla strukturer

     Grundindikator: Mängd bärande träd och buskar

    Metod: Detaljerad fältinventering

    Varje indikator kan också kompletteras och brytas ned i olika delindikatorer, för att få en mer detaljerad och nyanserad bild, beroende på vilken jämförelse som är av intresse. De viktigaste stegen i databearbetning från fältinsamling till analysfärdig databas är: 

    1. Felkontroll och rättning av datatabeller och geometrier

    2. GIS-baserad koppling i databasen mellan åkerpolygoner och småbiotopsobjekt, som grund för kombinerade analyser

    3. Uträkning av sammansatta mått på skick, mängd och typindelning för olika småbiotopstyper

    4. Överföring och konvertering av data till användarvänlig geodatabas

    5. Koppling till externa kartskikt, exempelvis Blockdatabasen och skikt som beskriver regionindelning

    Dessa steg är möjliga att göra i GIS-miljö, och under 2011 påbörjas utvecklingen mot en databas som lämpar sig för de analyser som behövs för att ta fram resultat för indikatorerna på många olika detaljnivåer. När utformningen av 2 datahanteringskedjan är klar 2011, så återstår dock att skapa själva databasen och de skript som behövs för datahantering och analyser

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 184.
    Glimskär, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    PM: Utredning om regional övervakning av jordbruksmark via NILS i Norrland2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 185.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS, år 20112012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 186.
    Glimskär, Anders
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Örebro län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS-programmet, år 20102011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 187.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Småbiotoper vid åkermark: Indikatorer och flygbildsbaserad uppföljning i NILS2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras förslag till principer och tillvägagångssätt för att följa situationenför småbiotoper i det svenska jordbrukslandskapet i NILS (Nationell Inventering avLandskapet i Sverige). Uppdragsgivare är Jordbruksverket, som avser att använda detta somett underlag för att utforma uppföljningen kopplad till miljökvalitetsmålet Ett riktodlingslandskap, särskild delmål 2 om småbiotoper: ”Mängden småbiotoper skall bevaras iminst dagens omfattning i odlingslandskapet.” (Svenska miljömål – delmål ochåtgärdstrategier. Regeringens proposition 2000/01:130). I uppdraget betonas att ävenkvalitativa aspekter på småbiotoperna bör lyftas fram, med grund i miljökvalitetsmåletsformulering:

    ”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion ochlivsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden ochkulturmiljövärdena bevaras och stärks.”

    Projektets syfte har varit att föreslå och testa metoder för uppföljning av linjeobjekt,punktobjekt och kantzoner i och i anslutning till åkermark samt ange kostnader för sådanuppföljning baserat på data från NILS ordinarie flygbildstolkning.

    Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sverigeslantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, Uppsala. NILS är ettrikstäckande miljöövervakningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket. NILS ingår iprogramområde landskap. Syftet med NILS är att följa upp nationella miljökvalitetsmål förolika naturtyper och att visa om genomförda miljöskyddsåtgärder leder till önskadeförbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 188.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Allard, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Högström, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Marklund, L.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Wikberg, J.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Nilsson, B.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Ringvall, A.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Sundquist, S.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Småbiotopsuppföljning i NILS år 20062007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultat för mängden av småbiotoper vid åkermark i det svenska landskapet. Resultaten baseras på flygbildstolkningen inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Analyserna görs på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Särskilda rutiner har tagits fram för att välja ut de småbiotoper som uppfyller de krav som Jordbruksverket har ställt upp, ur den befintliga databasen. Urvalet av småbiotoper är anpassat för att överensstämma med det urval av natur- och kulturmiljöer som ingår i det s.k. KULT-stödet (miljöersättning till lantbrukare) inom Miljö- och landsbygdsprogrammet.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 189.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Andersson, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Pettersson, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS, år 20122012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 190.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Andersson, Per
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Pettersson, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS, år 20132013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 191.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Arit, Debora
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Björkén, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundin, Assar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Uppföljning och statusbedömning för gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I rapporten beskrivs resultat från arbete med biogeografisk uppföljning av några gräsmarks- och hällmarksnaturtyper med sparsam eller aggregerad fördelning i landskapet, där vi använder kombinationen av flygbildstolkning och fältinventering för att effektivisera och styra datainsamlingen, utifrån statistiskt representativa stickprov av områden över hela landet eller naturtypernas hela utbredningsområde. För alvar, basiska hällmarker och karsthällmarker görs uppföljningen än så länge endast i ett förtätat stickprov på Öland och Gotland. Rapporten innehåller också ett utkast till hur en uppföjning av hällmarkstorräng kan utföras specifikt för skyddade områden. En metodstudie har gjorts för att testa kriterier för avgränsning av fukthedar, som är tänkt att användas för uppföljning i och utanför kända förekomster. Som underlag för Sveriges rapportering till EU för Artikel 17 i Art- och habitatdirektivet har ett antal slumpvis utvalda lövängar på Gotland och i övriga landet fältbesökts, och data har samlats in som underlag för bedömning av bevarandestatus, med fokus på hävdgynnade träd och fältskiktsvegetation. Slutligen har förslag till kriterier för bevarandestatus tagits fram för vanliga gräsmarksnaturtyper, som underlag för Artikel 17-rapporteringen, och därefter har statusen per naturtyp klassats baserat på data från Jordbruksverkets kvalitetsuppföljning i ängs- och betesmarker.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 192.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Arlt, Debora
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Grandin, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Sofia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wikberg, Sofie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Resultat från regional miljöövervakning av småbiotoper, gräsmarker och myrar 2009–20142016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    ”Regional miljöövervakning i landskapsrutor” karterar och följer upp småbiotoper, gräsmarker och våtmarker inom tre så kallade gemensamma delprogram:

    • Småbiotoper i åkerlandskapet
    • Gräsmarkernas gröna infrastruktur
    • Vegetation och ingrepp i våtmarker

    I den här rapporten presenterar vi ett urval av resultat från det första inventeringsvarvet 2009-2014. Totalt har nio län i södra Sverige ingått i området som inventerats. Inför SLU:s arbete med analyserna har representanter från länsstyrelserna i samarbete med SLU, prioriterat vilka resultat för småbiotoper, gräsmarker och myrar som är mest angelägna att lyfta fram. SLU gjorde också en bedömning av vilka av länsstyrelsernas önskemål om analyser som var möjliga att tillgodose inom ramen för detta projekt. Huvuddelen av de resultat som presenteras i denna rapport baseras på data insamlade i fält. Underlaget för att styra fältinventeringen har varit polygonskikt framtagna genom flygbildstolkning i infraröda flygbilder.

    Fulltekst (pdf)
    Rapport
  • 193.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Auffret, Alistair
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Bergman, Karl-Olof
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Rygne, Helena
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Jansson, Nicklas
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Indikator för gräsmarkernas gröna infrastruktur2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 194.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Björkén, Anders
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Flygbildstolkning av våtmarker i Dalarnas och Kronobergs län inom Remiil 20212021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Regional miljöövervakning i landskapsrutor (Remiil) är ett samarbete mellan ett antal länsstyrelser SLU, Institutionen för ekologi, Uppsala (Lundin m.fl. 2016; Glimskär m.fl. 2020). Denna rapport avser flygbildstolkning inom delprogrammet ”Vegetation och ingrepp i våtmarker”. Syftet med övervakningen är att följa utvecklingen för vegetation och ingrepp i våtmarker regionalt med ett landskapsperspektiv. Övervakningen kan ge svar på frågor om till exempel förändringar i arealer för våtmarkstyper (definitioner enligt VMI), vegetationstyper, träd- och busktäckning, artsammansättning för kärlväxter och mossor samt förekomst av direkta ingrepp såsom körskador, diken och vägar och dess påverkan på våtmarkerna. Flygbildsinventeringen kan i viss mån även indikera påverkan från myrens omgivning, exempelvis vägar och kalhyggen i direkt anslutning. Förutom den årliga rapport som görs gemensamt för delprogrammen inom Remiil så har även flera utvärderingar gjort, där även ingår förslag till indikatorer för våtmarkernas tillstånd och påverkan (Glimskär & Kindström 2019; Glimskär m.fl. 2021). Tanken är bland annat att Remiils våtmarksuppföljning ska kunna vara ett komplement till VMI (Gunnarsson & Löfroth 2009) och den satellitbaserade övervakningen av våtmarker (Hahn m.fl. 2021), bland annat genom att ta med även mindre våtmarker, ned till en minsta storlek av 1 hektar.Resultaten behöver normalt presenteras för en större region än vad ett enskilt län utgör för att vara statistiskt hållbara. Delprogrammet bygger därför på att flera län inom en lämplig region samarbetar om övervakningen och analyserna av resultaten. Det gemensamma miljöövervaknings-programmet är i sin helhet reglerat via ett avtal upprättad mellan samtliga deltagande länsstyrelser och SLU. Administrerande länsstyrelse för hela det gemensamma delprogrammet är Länsstyrelsen i Örebro.Flygbildsinventeringen utgör också en grund för utlägg av provytor som fältinventeras vad avser vegetation, påverkan och växtarter. Denna rapport avser två uppdrag med flygbildstolkning för Dalarnas och Kronobergs län, som inte tidigare har deltagit under programperioden 2015-2020, men som vill delta med fältinventering samordnat med övriga fem län och därför har frigjort medel för att utföra flygbildstolkning med samma metodik som övriga län.

  • 195.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Björkén, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Flygbildstolkning av våtmarker i Dalarnas och Kronobergs län inom Remill 20212021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Regional miljöövervakning i landskapsrutor (Remiil) är ett samarbete mellan ett antal länsstyrelser SLU, Institutionen för ekologi, Uppsala (Lundin m.fl. 2016; Glimskär m.fl. 2020). Denna rapport avser flygbildstolkning inom delprogrammet ”Vegetation och ingrepp i våtmarker”. Syftet med övervakningen är att följa utvecklingen för vegetation och ingrepp i våtmarker regionalt med ett landskapsperspektiv. Övervakningen kan ge svar på frågor om till exempel förändringar i arealer för våtmarkstyper (definitioner enligt VMI), vegetationstyper, träd- och busktäckning, artsammansättning för kärlväxter och mossor samt förekomst av direkta ingrepp såsom körskador, diken och vägar och dess påverkan på våtmarkerna. Flygbildsinventeringen kan i viss mån även indikera påverkan från myrens omgivning, exempelvis vägar och kalhyggen i direkt anslutning. Förutom den årliga rapport som görs gemensamt för delprogrammen inom Remiil så har även flera utvärderingar gjort, där även ingår förslag till indikatorer för våtmarkernas tillstånd och påverkan (Glimskär & Kindström 2019; Glimskär m.fl. 2021). Tanken är bland annat att Remiils våtmarksuppföljning ska kunna vara ett komplement till VMI (Gunnarsson & Löfroth 2009) och den satellitbaserade övervakningen av våtmarker (Hahn m.fl. 2021), bland annat genom att ta med även mindre våtmarker, ned till en minsta storlek av 1 hektar.Resultaten behöver normalt presenteras för en större region än vad ett enskilt län utgör för att vara statistiskt hållbara. Delprogrammet bygger därför på att flera län inom en lämplig region samarbetar om övervakningen och analyserna av resultaten. Det gemensamma miljöövervaknings-programmet är i sin helhet reglerat via ett avtal upprättad mellan samtliga deltagande länsstyrelser och SLU. Administrerande länsstyrelse för hela det gemensamma delprogrammet är Länsstyrelsen i Örebro.Flygbildsinventeringen utgör också en grund för utlägg av provytor som fältinventeras vad avser vegetation, påverkan och växtarter. Denna rapport avser två uppdrag med flygbildstolkning för Dalarnas och Kronobergs län, som inte tidigare har deltagit under programperioden 2015-2020, men som vill delta med fältinventering samordnat med övriga fem län och därför har frigjort medel för att utföra flygbildstolkning med samma metodik som övriga län.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 196.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gunnarsson, Urban
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Rygne, Helena
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Örebro län.
    Miljöövervakning av gräsmarkernas gröna infrastruktur: - ett utvecklingsprojekt inom regional miljöövervakning2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    År 2009 startade nio länsstyrelser miljöövervakning av gräsmarker och småbiotoper inom så kallade gemensamma delprogram med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) som utförare. Övervakningen har utförts i ett stickprov inom 5x5 km stora landskapsrutor som även används av det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) och har därför fått arbetsnamnet ”LillNILS”. Övervakningen i LillNILS har anpassats efter länsstyrelsernas specifika frågor och behov. Datainsamlingen har också utökats i de naturtyper som ingår för att förbättra tillgången till data på regional nivå. Metodiken har utvecklats och utvärderats löpande, dels inom särskilda utvecklingsprojekt, dels i årsrapporter, se www.lillnils.se.

    Redan från början har vi velat inkludera fler gräsmarker än de allra finaste ängs- och betesmarkerna, eftersom även andra gräsmarker kan vara viktiga livsmiljöer för många arter samt bidrar till konnektiviteten mellan värdekärnor. Efter önskemål från länsstyrelserna finns nu också ett förslag till metodik och program för övervakning av ytterligare gräsmarkstyper, t.ex. vägslänter, åkerkanter, ledningsgator, gårdsmiljöer, strandängar och gräsklädda hyggen. Syftet är att än mer utföra övervakningen med ett landskapsperspektiv och att kunna följa gräsmarkernas gröna infrastruktur. Förslaget som presenteras i denna rapport kan tas i drift av länsstyrelserna från 2015, förhoppningsvis i samarbete med nationella myndigheter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 197.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Utvärdering av delprogram om vegetation och ingrepp i våtmarker 20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 198.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Björkén, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundin, Assar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 20192019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från två deluppdrag för gräsmarks- och hällmarksnaturtyper inom Artoch habitatdirektivet för år 2019. Det första innefattar resultat från löpande uppföljning för ett antal naturtyper där en riktad uppföljning finansieras specifikt inom detta uppdrag. Den andra delen innefattar naturtypsklassificering av provytor inom Remiil och kvalitets¬uppföljningen av ängs- och betesmarksobjekt.

    För hällmarkstorrängar är 2019 det femte året av löpande uppföljning, och årets resultat har en stor mängd karterad hällmarkstorräng jämfört med tidigare år. För kalkhällmarks¬naturtyper presenteras även de resultat för Öland som ursprungligen ingick i uppdraget 2018, eftersom vi då valde att senarelägga inventeringen på grund av den extremt torra sommaren. Uppföljningen av svämängar som 2017 gjordes längs Vindelälven och 2018 vid Nedre Dalälven, fortsatte under 2019 vid övriga Dalälven. Även 2018 och 2019 finansierades här ett tillägg till Remiils inventering av gräs¬marker inom det gemensamma delprogrammet ”Gräsmarkernas gröna infrastruktur”. År 2017 var andelen naturtypsklassade oväntat liten, men både 2018 och 2019 var den betydligt större och närmare det förväntade. Kvalitetsuppföljningen av ängs- och betesmarker påbörjades 2006 och kompletteras sedan 2008 med naturtypsklassning i provytorna. Metodiken och dataförvaltningen är nu helt samordnad med Remiil och de naturtyps¬uppdrag som redovisas i denna rapport

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 199.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Naturvårdsverket.
    Kindström, Merit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Naturvårdsverket.
    Lundin, Assar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Naturvårdsverket.
    Årsrapport för regional miljöövervakning av gräsmarker, småbiotoper och våtmarker 20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 200.
    Glimskär, Anders
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kindström, Merit
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundin, Assar
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 20162017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 151 - 200 of 546
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf