På uppdrag av Mörrumsåns vattenvårdsförbund, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun, Alvesta kommun och Tingsryds kommun har ALcontrol AB utfört utökade undersökningar i två delar av sjön Åsnen (västra Åsnen – Julöfjorden och östra Åsnen – Kalvsviksfjorden) under perioden maj till oktober 2008. Det övergripande målet med projektet har varit att öka kunskapen om de limnologiska förhållandena i sjön samt att med utgångspunkt från befintligt bakgrundsmaterial, i kombination med resultat från de utökade undersökningarna 2008, utvärdera hur vattenkvaliteten utvecklats i sjön de senaste decennierna.

Eftersom Åsnen är mycket varierande och egentligen består av ett antal olika delbassänger och eftersom Mörrumsåns huvudfåra framför allt berör Åsnens västra delhar de olika delarna av Åsnen genom åren påverkats i olika grad av förändrade belastningsförhållanden. Undersökningarnai maj till oktober 2008 visade dock på förhållandevis likartad vattenkvalitet i västra och östra Åsnen. 

Resultaten från undersökningarna maj till oktober 2008 i kombination med tidigare års analysresultat indikerar att vattenkvaliteten i Åsnen har förändrats, särskilt sedan mitten av 1990-talet, och att de tydligaste förändringarna skett i Åsnens östra del. Bedömningarna baseras framför allt på analysresultat från den samordnade recipientkontrollen (vattenkemi 1972-2008).

Även vattenkemiska analysresultat från sjöinventeringarna 1971, 1977, 1982, 1987 och 1993 (Länsstyrelsen i Kronobergs län) samt nätprovfisken utförda av Åsnens fiskevårdsområdesförening, och som finns registrerade i Fiskeriverketsdatabas, har beaktats. Bedömningarna blir dock till viss del osäkra (ej statistiskt signifikanta) eftersom analysunderlaget från Åsnens östra och västra del är mycket begränsat.

De senaste åren har analysresultaten från Åsnen visat enviss positiv tendens. Bl.a. har fosforhalterna och färgtalen vid Åsnens utlopp minskat något sedan toppnoteringarna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. För att följa Åsnens utveckling framöver krävs dock en mer omfattande provtagningsstrategi än vad som gäller enligt nuvarande recipientkontrollprogram. Parallellt med att Åsnens status följs upp är det också viktigt att åtgärder vidtas så att riskerna för en ytterligare negativ utveckling av näringsstatusen i sjön minimeras.

Vattenundersökningar har regelbundet bedrivitsi Mälaren sedan 1965. På uppdragav Mälarens vattenvårdsförbund har ALcontrolutfört milöövervakningen av Mälaren2004. Denna rapport är en sammanställningav resultaten från undersökningen.Lufttemperatur, nederbörd och vattenståndVarmare än normaltÅrsmedeltemperaturen 2004 var ungefären grad högre än normalt i Mälarens närområde(Västerås) och nederbörden varungefär 16 % större än normalt (539 mm)för området.Lägre och högre vattenståndSnösmältning och vårflod inträffade redani februari-mars och medförde ett någothögre vattenstånd än normalt. April varvarmare och torrare än normalt, vilket bidrogtill ett lägre vattenstånde under våren.I juni och juli regnade det dock mycket,vilket bidrog till att vattenståndet återigenblev högre än normalt under hösten.VattenkemiOskiktat i tre relativt grunda fjädarUnder sommaren 2004 var vattnet oskiktat(cirkulerande) i Galten, Västeråsfjärdenoch Ulvhällsfjärden, som är tre relativtgrunda fjärdar. I Svinnegarnsviken förelågen svag skiktning vid provtagningstillfällenafrån april till och med augusti.Mycket god buffertförmågaI hela Mälaren var årslägsta pH-värde 6,8eller högre (nära neutralt) och buffertkapacitetenvar mycket god.Kalkhaltig jord kring EkolnKonduktiviteten, som är ett mått på den totalahalten lösta salter i vatten, var högst iEkoln och Skarven och minskade ju längrevästerut som provtagningen utfördes. Vattneti Ekoln och Skarven innehöll 6-7 gångermer kalcium än i Galten, där tillrinningsområdetsjordar och berggrund ärkalkfattigare. Halterna av magnesium, natrium,kalium, klorid och sulfat var lägre,men fördelningen var ungefär den sammasom för kalcium.Hög konduktivitet i SvinnegarnsvikenI mars var konduktiviteten, alkaliniteten,fosfor, kväve och kisel väsentligt högre ibottenvattnet än i ytvattnet i Svinnegarnsviken.Ammoniumhalten var mer än tiogånger högre än under resten av året, vilkettyder på att vatten från avloppsreningsverketi Enköping skiktats in strax ovanförbotten. Ammonium förbrukar syre vid omvandlingtill nitrit och nitrat. Syreförhållandenavar dock relativt goda även i bottenvattnet.Förhållandena var ungefär lika2002 och 2003.Låga till måttligt höga TOC-halterI Prästfjärden, Södra Björkfjärden ochSvinnegarnsviken var halten av organiskaämnen låg. På övriga stationer var denmåttligt hög. Halten var högst på stationernärmast tillrinnande vattendrag och lägst ide centrala, djupare delarna av sjön.Betydligt färgat i Galten och VästeråsfjärdenVattnets färg är främst ett mått på mängdenhumus och järn i vattnet. Mälarens vattenfärgföljde samma mönster som halten avorganiska ämnen (TOC). Vattnet var svagtfärgat i Prästfjärden, Södra Björkfjärdenoch i Görväln, som är djupa klarningsbassänger.I Galten och Västeråsfjärden varvattnet betydligt färgat. På övriga stationervar det måttligt färgat.