I augusti 2018 genomförde Linnéuniversitetet två provfisken i Blekinge län. Provfiskena vid Biskopsmåla-BräkneHoby och Utlängan- Mellanskär genomfördes med nordiska kustöversiktsnät på totalt 45 stationer per område med syfte att få mer kunskap om fisksamhällets struktur och funktion.Totalt fångades 27 fiskarter i de två områdena. Runt Utlängan fångades 25, och vid Biskopsmåla 19 arter. Vid Utlängan dominerades fångsten antalsmässigt av sill, mört och abborre. Även torsk och skrubbskädda förekom och utgjorde tillsammans en tredjedel av den totala biomassan. Medelfångsten per nät och natt var 52 individer. Vid Biskopsmåla dominerades fångsten av abborre. I detta område stod sill och torsk för ungefär en tredjedel av den totala biomassan. Medelfångsten per nät och natt var 28 individer. I båda områdena fångades mycket småfisk, varav en stor andel var nyrekryterad abborre.Tillväxttakten för abborre var hög i båda områdena, medellängden för en treårig hona var 253 mm vid Biskopsmåla och 272 mm vid Utlängan.Artdiversiteten vid Utlängan var hög jämfört med flera andra områden längs Hanöbukten som provfiskades 2017. Områdets heterogenitet med såväl grund skyddad innerskärgård, som djupare och mer exponerad ytterskärgård med både varm- och kallvattengynnade arter bidrog sannolikt till detta resultat. Vid Biskopsmåla var artdiversiteten lägre på grund av abborrens starka dominans. I detta område utgjorde rovfisk hela 75% av fångstens vikt, vilket är i samma nivå som utanför Karlshamn, Ronneby och Karlskrona 2017.

På uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge genomfördes en översiktlig marinbiologisk inventering i området runt Gåsfeten SW om Ronneby, den 13 september 2016. Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om marina naturvärden i området som underlag för ett eventuellt inrättande av marint biotopskydd. Undersökningen genomfördes av Stefan Tobiasson och Jonas Nilsson vid Institutionen för Biologi och Miljö vid Linnéuniversitetet.

På uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge genomfördes en översiktlig marinbiologisk inventering i området runt Malkvarn, NE Hanö den 27 maj 2016. Syftet med undersökningen var få mer kunskap om marina naturvärden i området som underlag för ett eventuellt inrättande av marint biotopskydd. Undersökningen genomfördes i huvudsak med hjälp av drop-video, men även med dykning, av Stefan Tobiasson och Susanna Fredriksson vid Institutionen för Biologi och Miljö vid Linnéuniversitetet.

På uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge län inventerades under hösten 2015 förekomst av blåmusslor i tre kustområden i Blekinge. Syftet var att öka kunskapen om skyddsvärda marina miljöers utbredning i utomskärsområden utanför Ronneby, Utklippan och längs Ostkusten inför eventuellt inrättande/utvidgning av områdesskydd. Totalt besöktes 130 nya lokaler vilka filmades med drop-video. Filmerna analyserades med avseende på bottentyp samt förekomst och täckningsgrad av olika arter av växter och djur. Data modellerades därefter tillsammans med resultat från tidigare undersökningar för att få en säkrare prediktion av blåmusslans utbredning i de tre områdena.Resultaten från inventeringen visar att de högsta tätheterna av blåmusslor finns i området runt Utklippan, där musslor täcker i stort sett allt lämpligt bottensubstrat. De tätaste bestånden finns på djup mellan 10 och 20 meter, vilket även stöds av habitatmodelleringen. De faktorer som bidrog mest till modellens förklaringsgrad var djup och vågexponering. I Ronnebyområdet är tätheten av blåmussla inte lika hög, men i den inre delen av det undersökta området, där grovt substrat (häll, block, stor sten) dominerar, identifierades flest arter av rödalger, och även flera arter av fisk, bland annat torsk, flundra, sjustrålig-, svart och svartmunnad smörbult. Längs Ostkusten dominerar sand och grus över stora ytor, redan från 12 m djup, vilket gör att utbredningen av fastsittande organismer är begränsad. På Helcoms rödlista över hotade habitat klassas rev i Östersjön som sårbara. Rev definieras som grundområden med grovt substrat som hyser blåmusslor och fleråriga alger, och omges av djupare bottnar. Detta habitat förekommer utanför Utklippan och i de inre delarna av det undersökta området vid Ronneby, vilket gör att dessa miljöer bedöms vara extra skyddsvärda.

Vid Ottenby fågelstation sker standardiserad fångst av flyttfåglar. Insamlad data används för att registrera populationstrender, fenologitrender samt för beräkning av årlig häckningsframgång. Under 2015 fångades totalt 19 083 fåglar av 100 arter i den standardiserade fångsten. Summan ligger knappt 5 % över referensvär-det.

Våren: Totalt under våren fångades 6 874 fåglar vilket ligger nära 25 % över referensvärdet, främst förklarat av goda summor för rödhake. Våren visade relativt genomsnittliga summor för många arter men svarthätta och göktyta är exempel där fångsten överskred referensvärdet ordentligt. Gräshoppsångare, domherre och ortolansparv fångades inte alls och även rödvingetrast, rosenfink, gulsparv och grönsångare fångades i antal långt under medelvärdet. Blåhaken fortsätter sin oroande sentida kräftgång med endast tre individer fångade under våren (vilket ska jämföras med ett referensvärde på 51 individer).

Hösten: Trädgårdsfångsten gav 8 640 fåglar, vilket är knappt 7 % under referensvärdet. Goda fångstsummor erhölls för bland annat gransångare och gärdsmyg men även för mindre flugsnappare och både hus– och ladusvala. Låga summor noterades för t.ex. blåhake, grönfink, rödvingetrast och gulsparv. Inte en enda göktyta, rosenfink eller ortolansparv noterades i fångsten.

Vadare: Totalt fångades 3 569 vadare vilket är drygt 5 % över referensvärdet. Summan förklaras i hög grad av en god förekomst av kärrsnäppor. Myrsnäppa fångades i goda antal, långt över medel, medan flera andra arter tvärtom visade svaga fångstsummor. Fångsten fick dessvärre avbrytas tidigt under sommaren (innan årsungarna anlände) på grund av förekomst av mink på udden.

Fenologi: Sveriges flyttfåglar anländer allt tidigare om våren, och förändringen framgår tydligt i fångstse-rien. Vintern 2014/2015 var mild och vårsträcket förlöpte enligt det tidiga schema som vi numera vant oss vid. Under vårflyttningen visar 15 arter signifikanta förändringar i sitt fenologiska uppträdande och i samtliga fall handlar det om en tidigareläggning av schemat. I genomsnitt uppvisade de 33 analyserade arterna ett medeldatum som 2015 låg 5,0 dagar tidigare än vid mätningarnas början 1979. Gruppen med kort- och medeldistansflyttare anlände med ett medeldatum 3,7 dagar tidigare än vid standardiseringens början 1979 och för tropikflyttare gällde 6,3 dagar. Tittar man på hela den standardiserade perioden 1979–2015 uppvisar arterna en genomsnittlig förändring av motsvarande storlek: -4,0 dagar. Därmed blev 2015 ett år som förstär-ker mönstret under 2000-talet med tidiga ankomstdatum.

Häckningsframgång: Andelen ungfåglar i höstfångsten uppgick under 2015 till 83 %. Detta värde är mycket lågt och utgör det tredje lägsta sedan den standardiserade höstfångsten inleddes 1972. Försommaren 2015 var på många håll i landet kall, blåsig och nederbördsrik och att häckningsutfallet skulle bli dåligt var därför väntat.

Inom de närmaste decennierna kommer sannolikt vindkraftsparker med en utbredning på många kvadratkilometer att byggas i svenska kustvatten. Dessa installationer kan påverka miljön med dess ekologiska samhällen på olika sätt; till exempel genom den redan kända reveffekten, genom att populationsstrukturen hos viktiga predatorer som fisk och mussel- och fiskätande fåglar kan förändras, eller genom förändrade strömmar som kan gynna vissa arter, främst mjukbottenarter, medan andra arter missgynnas. Därigenom kan trofiska kaskader (födovävsinteraktioner) ner i det bentiska samhället uppstå på såväl hård- som mjukbottnar. Hur parkerna påverkar de ekologiska samhällena beror troligen i hög grad på de initiala förhållandena i de aktuella områdena. 

Under perioden 2005–2009 utfördes en studie i syfte att undersöka den bentiska samhällsstrukturen på hårdbottnar före och efter byggnationen av större vindkraftparker. De områden som undersöktes var, Skottarevet i Kattegatt, Lillgrund i södra Öresund, Utgrunden II i södra Kalmarsund, Kårehamn utanför nordöstra Öland samt Klasådern utanför sydvästra Gotland. Av legala och ekonomiska orsaker byggdes endast en park, Lillgrund, under projekttiden. 

Vi fann betydande samhällsskillnader mellan områdena på såväl art- som funktionell nivå. Den största skillnaden fann vi mellan Kattegatt och Östersjön med stora skillnader i artsammansättningen och delvis med andra funktionella grupper. Även inom Östersjölokalerna hittades betydande skillnader. Samhällena i de båda sunden hade betydligt högre biomassor av musslor per kvadratmeter än de öppna områdena vid Gotland och Öland. Även algfloran skilde sig betydligt. I sunden dominerade övergödningsgynnade fintrådiga brunalger medan bottnarna längs de öppna kusterna i högre grad var beklädda med perenna rödalger. Vindkraftsutbyggnaden vid Lillgrund påverkade de bentiska samhällena måttligt men tydligt. Musslor och havstulpaner koloniserade fundament och erosionsskydd snabbt. Redan efter två år hade de artificiella och naturliga substraten en liknande samhällsstruktur. Dessutom verkar bottnarna som helhet ha påverkats av parken. Jämfört med tidigare år hade de naturliga substraten år 2009 en större biomassa av musslor och havstulpaner och en lägre biomassa av fintrådiga alger. Skillnaden var liten men signifikant.

Slutsatsen av denna studie är att vindkraftsparker möjligen kan ge ekologiska effekter på bottensamhällena men att vår studie har sådana brister i geografisk och tidsmässig utsträckning att det inte säkert går att dra denna slutsats. Eftersom förhållandena runt våra kuster skiljer sig åt kan man inte dra säkra slutsatser från en plats. Det är också svårt att dra slutsatser från den korta period som förflutit sedan byggnationen av parken. Meteorologiska och oceanografiska processer som inte är relaterade till vindkraftsparken kan ha bidragit till resultatet.

Fokus för detta projekt är att utveckla en enkät för att bedöma det uppfattade värdet av turismupplevelsen på destinationer där det finns vindkraftsinfrastruktur synlig i naturen. Forskningen inbegrep att utveckla en enkät på basis av en litteraturöversikt, kvalitativ forskning och insikter från forskning om hållbart konsumentbeteende. Det ska noteras att tidigare forskning har slagit fast att vindkraftsinfrastruktur inte avskräcker turister från att besöka en destination. I litteraturen identifieras fyra faktorer som påverkar turisters reaktioner på vindkraftverk: visuell påverkan, destinationens egenskaper, turistens ursprung och kännedom samt värdeomdömen. Resultaten från detta projekt visar att turisters värdeomdömen om hållbarhetsomställning och hållbar konsumtion påverkar deras uppfattningar om vindkraftsinfrastruktur i naturområden. Detta framgår av både kvalitativa och kvantitativa data. 

Den kvalitativa forskningen omfattade intervjuer på fyra svenska destinationer (destinationen Höga kusten, Ånge kommun, Dalarnas län och Kalmar län) och resultaten tyder på att turister i allmänhet inte ser vindkraftverk som något negativt, utan uppskattar dem för att de bidrar till hållbar utveckling och energioberoende. De föredrog bland annat att ha ett fåtal utspridda vindkraftverk och människor verkar förlita sig till den information de får genom social interaktion för att bedöma deras påverkan. Vår studie av relevanta hashtags på Instagram visar dessutom att vind­kraftverk avbildades på ett positivt sätt. De kvalitativa resultaten användes för att utveckla det konceptuella ramverket för den kvantitativa enkäten. 

Enkäten utarbetades för att mäta miljövänligt och ansvarsfullt turismbeteende. Enkäten omfattade även en kort film för att ge bättre kännedom om en destination med vindkraftverk i naturen. Synpunkterna om vindkraft analyseras för att förstå de svarandes preferenser. Enkäten mäter även det uppfattade värdet av turismupplevelsen i naturområden, där emotionella, epistemiska och eudaimoniska dimensioner samt dimensionen som hållbar destination integreras. Enkäten testades på en panel med svenska deltagare och fick 300 slutliga svar. Resultaten visar att det finns signifikanta samband mellan olika faktorer, vilket bekräftar enkätens validitet. Viktiga teman från den kvalitativa analysen kommer igen i kvantitativa data, med särskild tyngdpunkt på habituering, hållbarhetsassociationer, oro för negativ påverkan och den sociala kontextens inverkan på synpunkter om vindkraft och vindkraftsinfrastruktur i naturområden. Positiva åsikter om vindkraft formar attityder, förväntade känslor och avsikter att besöka naturområden på destinationer med vindkraftsinfrastruktur. Resultaten visar att deltagare som ägnar sig mer åt utomhusaktiviteter tenderar att ha positiva åsikter om vindkraft. De som är positivt inställda till vindkraft sätter större värde på emotionella, epistemiska, spirituella och hållbarhetsrelaterade faktorer. Resultaten är i linje med det framväxande konceptet energiturism och visar på ett intresse för att besöka vindkraftsanläggningar, särskilt bland dem som har positiva åsikter om vindkraft. I det avslutande kapitlet finns en diskussion om resultaten samt om konsekvenserna av att anpassa enkäten i den verkliga kontexten i form av destinationer där turister kan stöta på vindkraftsinfrastruktur i naturområden.

This project focuses on developing a measurement instrument to assess the per­ceived value of the tourism experience at destinations where there is wind power infrastructure visible in nature. The research involved developing a survey based on literature review, a qualitative study, and insights from sustainable consumer behaviour research. Notably, earlier research established that wind power infra­structure does not deter tourists to visit a destination. In the literature, four factors that influence tourist reactions to wind turbines are identified: visual impact, destination characteristics, tourist’s origin and familiarity, and value judgments. The findings of this project reveal that tourists value judgments on sustainability transitions and sustainable consumption influence their perceptions of wind power infrastructure in nature areas. This is shown in both qualitative and quantitative data. 

The qualitative research included interviews at four Swedish destinations (i.e., the High Coast destination, Ånge municipality, Dalarna County and Kalmar County), and the findings suggest that tourists generally do not view wind turbines negatively, appreciating them for their contribution to sustainable development and energy independence. Preferences include having few turbines spaced apart and people seem to rely on information gained through social interaction to make judgments on their impact. Furthermore, our study of relevant hashtags on Instagram shows a positive depiction of wind turbines. The qualitative results were used to develop the conceptual framework behind the survey. 

The survey was developed to measure pro-environmental and responsible tourism behavior. A short film was included in the survey to enhance familiarity with a destination with wind turbines in its nature. Opinions on wind power are analysed to understand respondents’ preferences. The survey also gauges the perceived value of tourism experience in nature areas, incorporating emotional, epistemic, eudemonic, and sustainable destination dimensions. The survey was tested with a panel of Swedish participants with 300 final responses. Results reveal significant relationships between various factors, affirming the survey’s validity. Major themes from qualitative analysis persist in quantitative data, emphasizing habituation, sustainability associations, concerns about negative impacts, and the influence of social context on opinions on wind power and its infrastructure in nature areas. Positive opinions on wind power shape attitudes, anticipated emotions, and inten­tions to visit nature areas at destinations with wind power infrastructure. The survey results show that participants who engage more in outdoor activities tend to have positive opinions on wind power. Those with favourable views of wind power attribute higher value to emotional, epistemic, spiritual and sustainability factors. Results align with the emerging concept of energy tourism, indicating interest in visiting wind power facilities, particularly among those with positive opinions on wind power. The conclusion chapter offers a discussion of the results and of the implications of adapting the survey tool in the real-life context of destinations where tourists might encounter wind power infrastructure in nature areas.

Syftet med detta projekt var att öka förståelsen för hur förändringar i samhället kommer till och kan påverka de nationella miljökvalitetsmålen. Studien fokuserar på den förändring som skett i svensk livsmedelshandel under det senaste decenniet i intresset för och fokus på matavfall/matsvinn som en viktig miljöfråga. Under den här tiden har frågan om matavfall gått från en icke-fråga till en fråga i rampljuset, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Men hur gick det till? Vilka faktorer och aktörer gjorde förändringen möjlig? Vad har förändringen i fokus lett till i form av ändrade praktiker och avfallsnivåer? Kombinerade metoderFör att nå studiens övergripande syfte och besvara projektets forskningsfrågor har kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats. I studiens kvalitativa del gjordes en intervjustudie och en mediestudie. Intervjustudien utforskade olika aktörers upplevelse av vad som förändrats och hur detta gått till, genom intervjuer med experter och med utvalda butiker. Mediestudien undersökte hur stor frågan om matavfall från butiker varit i tryckt media över tid, och hur den beskrivits i olika typer av press vid olika tidpunkter. I studiens kvantitativa del användes avfallsdata från kommunala avfallsregister för att validera och mäta påverkan av detta förändrade fokus på matavfall, samt tajming och hastighet på förändringen. Våra resultat har sedan analyserats med grund i den litteraturstudie som gjordes inom ramen för projektet. Utöver forskningslitteratur har vi studerat och kartlagt viktiga initiativ och rapporter under det senaste decenniet. Många av våra slutsatser är gemensamma med slutsatserna i de två regeringsuppdrag som genomförts under denna tid.Ökad rapportering i media över tidMedieanalysen visar att rapporteringen kring matavfall/matsvinn ökat kraftigt i svensk media under den studerade perioden, både i branschmedia och i allmän dagspress. I den allmänna lokala median (landsortspress) har antalet träffar för ordet matsvinn ökat från 22 år 2008 till 720 träffar år 2017. Rapporteringens innehåll och fokus har förändrats och utvecklats över tid. Hårt generaliserat kan förändringen beskrivas som att rapporteringen utvecklats från att etablera matavfall/matsvinn som ett problem och resursslöseri genom publicering av statistik om dess omfattning (2008–2010) till ett stort miljö- och klimatproblem (2013) med fler ansvariga än endast konsumenter. Från 2016 och framåt framställs frågan om matavfall/matsvinn i butik mer som ett gemensamt problem genom hela kedjan, från producent till konsument såväl som för myndigheter och den politiska nivån. Rapporteringen över tid beskriver problemet och ger exempel på goda initiativ och lösningar. Sektorsspecifik media följer ungefär samma tematiska utveckling över tid som dagspressen, men problematiserar i större utsträckning om exempelvis ansvar i olika led i kedjan.

Samverkande aktörer och faktorer lyfte fråganIntervjustudien visar på ett antal viktiga faktorer och nyckelaktörer som samverkade för att sätta fokus på frågan om matavfall i Sverige:• Mätningens roll för synliggörande av frågan• Formeringen av aktörsnätverk (SaMMa) som kunde arbeta gemensamt• Medias roll som nyckelaktör och nyckelstrategi i arbetet med frågan• Ökat fokus på miljö- och klimatfrågor generellt i samhället• Attitydförändring hos konsumenter och i branschen• Digitalisering som givit nya verktyg och arbetssättBåde struktur och person har betydelse för nivå av matavfall Det råder samsyn i intervjustudien om den grundläggande orsaken till matavfall: Matavfall är ett välfärdsproblem som uppstår på grund av att mat är för billigt. Intervjustudien visar på betydelsen av handelns attityder och praktiker för mängden matavfall i butik. Mycket av det som görs i butik har sitt ursprung i tankar om hur konsumenterna beter sig, och vad som genererar försäljning och inte. Olika butikschefer verkar göra mycket olika bedömningar av när svinnets storlek motiverar en minskning/förändring av utbud och sortiment. Butikschefens inställning till frågan är avgörande för vilket arbete med att minska matavfallet som bedrivs. Inköp/ beställning ses som en nyckelfaktor i sammanhanget att minska matavfall medan lagstiftning och regelverk i många fall ses som ett hinder. Datummärkning och reglerna kring information för icke färdigförpackad mat är exempel på områden som lyfts som problematiska. Incitament och prevention Ett intressant faktum som lyfts är att det i flera fall (särskilt när det gäller billiga varor som exempelvis bröd) kostar mer för butiker att genom arbetskrävande åtgärder försöka sälja ut varan, än vad det gör att slänga den. I andra fall är/uppfattas förebyggande arbete som lönsamt, och är något som många butiker arbetar aktivt med i olika utsträckning. Att undersöka hur incitament för hur minskat matavfall i butikssektorn kan förstärkas, för att öka preventivt arbete i butik, är en viktig framtida uppgift för ansvariga myndigheter. Intervjustudien visar att i de fall matavfallet används som resurs, till exempel till biogas eller till jäst- eller ströbrödstillverkning, finns tendenser att se matavfallet som ett mindre problem. Detta kan göra att incitamenten minskar för att förebygga uppkomsten av matavfallet i tidigare skeden. Vikten av hela kedjanI intervjustudien lyfts vikten av att se till hela livsmedelskedjan – från producent till konsument – när man tittar på hur matavfall kan motverkas. Hur affärsmodellen ser ut och påverkar samverkan och styrkeförhållanden mellan olika aktörer betraktas som en nyckelfråga i både butiks- och expertintervjuer. 

Analysen av resultaten gör gällande att denna fråga är en av de viktigare att arbeta med framöver. Idag finns en tendens att framställa problemet som främst någon annans, i en annan del av kedjan. Kvantitativ studie – stora variationerStudien visar att det via kommunala avfallsregister i kommuner med viktbaserad avfallstaxa går att få fram data över mängd avfall som butiker genererar; utsorterat matavfall och restavfall. Det var dock svårigheter att ta fram uppgifter om totala mängder matavfall eftersom det kan finnas matavfall i restavfallet. Det finns också butiker som inte använder kommunal hämtning av matavfall och/eller restavfall. Kommunala avfallsregister ger därmed inte en total täckning av alla butiker. I vår studie var täckningen 14 av 40 butiker. Det visar hur svårt det är att ta fram data över matavfall och visar på behovet av andra datakällor, till exempel från butiker som registrerar matsvinn. Avfallsmängderna i de undersökta butikerna varierar mellan olika månader, mellan olika år, mellan olika avfallsslag (restavfall, matavfall och återvinningsbart) och för total mängd avfall mellan olika butiker. Avfallsdata gav ingen säker trend på grund av litet dataset och att matavfallets väg är mycket komplex med många aktörer, såväl kommunala som privata. De stora variationerna mellan butiker stärker den kvalitativa studiens resultat om butikschefernas betydelse för synen på, och arbetet med, att förebygga matavfall. Ett intressant resultat från avfallsdata är att för de fyra butiker som undersökts närmare i denna studie visar sig att de mindre butikerna genererar mindre avfall per kvadratmeter butiksyta jämfört med de större butikerna. Tidigare forskning har visat på det omvända för mängd matavfall. Huruvida butiksytan i sig påverkar avfallsgenereringen per kvadratmeter borde testas i en större kvantitativ studie. Fler butiker kan ansluta sig till separat matavfallsinsamlingProjektet visar att alla butiker inte använder sig av separat matavfallsinsamling, varken via kommunen eller annan privat aktör, trots att det erbjuds. Att se till att matavfallet tas om hand och blir biogas och/eller kompost är viktigt och blir obligatoriskt senast 2023 enligt det kommande reviderade avfallsdirektivet. Här kan kommuner och privata aktörer få fler att använda denna tjänst. Data från kommunala avfallsregister visar att vissa butiker är snabba att anpassa sig och använder kommunal matavfallsinsamling så snart den erbjuds.Lärdomar att ta med sig till andra områdenMedias roll som både katalysator, blåslampa och motivationsfaktor (god PR) bör inte underskattas i fallet med matavfallsfrågans förändring. Detta användes av de aktörer som ville påverka i frågan – ett tillvägagångssätt som förmodligen kan kopieras till andra områden. Betydelsen av data för synliggörande, opinionsbildning, och samverkande samhällsförändring i form av ökat miljöfokus i samhället som smörjmedel för uppmärksamhet/attitydförändring är förmodligen också överförbart till andra frågor. 

Målsättningen med projektet har varit att öka kunskapen om sura sulfatjordars utbredning och karaktär i Sverige. De viktigaste resultaten är: 

• Sura sulfatjordar har en betydligt större förekomst och är framförallt betydligt surare och svavelrikare i sydöstra och södra Sverige än vad som tidigare varit känt, medan däremot förekomsten kring Vänern är liten. Norröver (Västerbotten, Norrbotten) är förekomsten hög, vilket varit känt sedan tidigare. 
•  Den nationella karteringen som gjordes i studien baserades på gles provtagning, vilket var vad projektets omfattning tillät. Detta innebär emellertid att för mellan-och sydsverige finns ännu ingen detaljkarta över förekomst av sura sulfatjordar. För att kunna genomföra en sådan kartering så effektivt och fort som möjligt, vilket det finns behov av, testades en ny karteringsteknik i ett valt område (väster om sjön Hjälmaren). Tekniken, som gav positiva resultat, genomfördes med maskininlärning och baserades på helikopterburna resistivitetsmätningar, höjddata (Lantmäteriet), nationella marktäckedata (Naturvårdsverket) och SGU:s jordartskarta. Den testades via fältundersökningar och har potential att genom­föras på större områden. 
• Med avseende på pH, aciditet samt totalhalter, syralösliga (1M HCl-lakning) halter och vattenlösliga halter av grundämnen är de sura sulfatjordarna relativt likadana runtom i landet med tanke på de rätt stora regionala variationer som förekommer i temperatur, paleosedimentationsmiljöer och markanvändningen. Denna förhållandevis homogena geokemiska karaktär underlättar förståelsen av hur de sura sulfatjordarna fungerar i termer av bland annat historiska, nutida och framtida effekter (försurning och metallbelastning) på miljön. Den förenklar också planering av åtgärder för att minska syra och metalläckage från dessa jordar, och bedömning av vad som är att förvänta vid återskapande av våtmarker på dessa jordar. På lokal nivå kan skillnaderna emellertid vara stora, t.ex. kan i den reducerade zonen där svavelhalten normalt är kring 1 % vara så hög som 5–7 % med avsevärd potentiellt ökad risk för miljön. 
•  En betydande övergripande regional fysikalisk-kemisk skillnad finns däremot på så vis att i norr har de sura sulfatjordarna ett betydligt tjockare surt skikt (median 75 cm) än de i söder (median 40 cm). En av konsekvenserna är att de sydliga sura sulfatjordarna sannolikt är mer känsliga för framtida sänkningar i grundvattennivån, d.v.s. det finns större potential för ytterligare omfattande syrabildning och metallfrisättning till följ av grundvattensänkningar förorsakade av långa torrperioder eller effektiverad dränering. 
• Även de mikrobiella samhällena i den sura sulfatjorden är delvis annorlunda i norr än i söder. Till exempel, det finns en högre relativ förekomst av Ktedonobacteraceae i de norra delarna och Gallionellaceae i södra delarna av landet. Dessa skillnader är med största sannolikhet kopplade till temperaturskillnaderna mellan norr och söder, inklusive djup och tidsmässig längd av frost i marken. Kunskap om mer exakt vilka skillnaderna är mellan den mikrobiella aktiviteten i söder och norr kommer att belysas av en pågående mer ingående ”omics” studie där fokus är på de kemiska reaktioner som mikroberna bidrar till att ske eller påskynda.
• Återvätning av sura sulfatjordar kan åstadkomma positiva miljöeffekter. Detta gäller särskilt när den sekundära järnmineralogin (bildad efter att den sura sulfat­jorden uppstått) domineras av schwertmannit och ferrihydrit, vilka mikrober under reducerande förhållanden relativt enkelt förmår bryta ner (reducera) vilket leder till en förhöjning av pH. Det, i sin tur, leder till att ett flertal metaller som blir toxiska redan vid relativt låga halter, såsom kadmium, nickel, mangan och beryllium, kommer att fastläggs istället för att läcka till närmiljön. 
• Återvätning av sura sulfatjordar kan också skapa negativa miljöeffekter. Detta kan ske i form av ökad mobilisering och läckage av spårämnen som arsenik, krom och uran, men i första hand av ökad frisättning och rörlighet av tvåvärt järn. Den sura sulfatjorden har ett exceptionellt stort förråd av järn som kan bidra till detta, bundet i de sekundära mineralen schwertmannit, jarosit och ferrihydrit. I nästan 20 % av de undersökta sura sulfatjordarna motsvarar detta förråd > 2,0 % av hela den sura oxiderade zonens torrvikt, vilket är anmärknings­värt högt. Det finns därför anledning till oro över vad de stora mängder järn som potentiellt kan frigöras skulle ha på våtmarken i sig på och vattensystem nedströms restaureringen. 
• Sura sulfatjordar förekommer främst i låglänta områden som återfinns under den högsta kustlinjen. Det finns därför risk att metaller som läcker från dessa jordar hamnar i våtmarker, som likaledes förekommer i dessa områden. Detta har skett på ett omfattande sätt på en plats som undersökts i södra Sverige där framförallt järn fällts ut och påverkat både floran och faunan i våtmarken. Detta är ett fenomen att vara uppmärksam på i områden med sur sulfatjord, utöver den mer välkända påverkan i form av försurning och metallkontaminering av vattendrag. 
• Det finns ett antal metoder som utvecklats, framförallt i Finland, för att minska läckage av syra och metaller från sura sulfatjordar under åkermark. På basen av genomgången litteratur och diskussioner med relevanta aktörer, bedöms den bästa metoden vara en kombination av teknikerna reglerbar dränering, underbevattning och injicering av kalkstenssuspension via täckdikningssystem. Denna teknikkombination förväntas leda till: (i) minskad oxidation och högre pH i jordarna, (ii) minskat läckage av syra och metaller till närmiljön, och (iii) positiva effekter på skörden på åkrarna (bör dock undersökas mer systematiskt) och kan därför ge en vinn-vinn situation. Ytterligare rekommenderas undersökning av möjligheter med och effekter av kalkfilterdiken. 
• Att förhindra en sänkning av grundvattenytan i sura sulfatjordar är den viktigaste preventiva åtgärden både på kort och lång sikt. Detta är i sig ingen ny slutsats, men projektet har tagit fram data som mer exakt visar vad som kommer att ske i termer av bildning av aciditet och frisättning av metaller när grundvattennivån når djupare ner i den sura sulfatjordens underliggande reducerade och pH-neutrala grundvattenzon. Redan en sänkning ner i övergångszonen, d.v.s. den zon som ligger strax under det sura skiktet och där pH stiger snabbt, kommer frigöra avsevärda mängder aciditet och metaller med känd giftighet.