Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 20 av 20
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Petra
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Palme, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola. 202100-1975.
    Markanvändningens effekter på växthusgaser, biologisk mångfald och vatten: Rapporten bygger på NV-rapport 65052012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    abellen nedan kan ses som en starkt förkortad sammanfattning av rapporten Land management meeting several environmental objectives – minimizing impacts on greenhouse gas emissions (Olsson et al). De miljökonsekvenser som varje diskuterad åtgärd ger upphov till, redovisas utifrån det referensläge som rapporten utgår från. Klimateffekterna är antingen direkta (kollager eller kolsänka), eller indirekta (genom någon substitutionseffekt). Generellt sett är det mer effektivt att använda biomassan (virket) som konstruktionsmaterial än som bränsle, om målet är att begränsa utsläppen av växthusgaser. Används virket som konstruktionsmaterial, förblir ju det inlagrade kolet bundet (i konstruktionen). Tabellen säger ingenting om åtgärdernas eller effekternas omfattning; för sådana detaljer hänvisas till den engelskspråkiga, mer vetenskapligt utförliga rapporten. Tabellen säger heller ingenting om hur effekterna av de olika åtgärderna ska kunna mätas, och således heller ingenting om hur de ska kunna jämföras med varandra. Det mest troliga är att svaren på frågor som dessa varierar från fall till fall, men också från person till person, beroende på vad som tillskrivs mest vikt – eller värde – i olika situationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Bergstedt-Söderström, Anita
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Lång, Lars-Ove
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Grundvatten i Västra Götaland: Underlag för arbete med miljökvalitetsmål”Grundvatten av god kvalitet”2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    En enkätundersökning har genomförts bland sex av länets 49 kommuner. Urvalet av

    kommuner har gjorts på ett sätt som skall göra det möjligt att dra sådana slutsatser av svaren

    så att de blir giltiga för hela länet. Av svaren från de sex kommunerna framgår bland annat att

    det finns ett stort antal vattentäkter i länet som saknar skyddsområde och/eller vattendom.

    Geologiska formationer som inte används för vattenuttag saknar skydd för vattenförekomsten.

    I vissa fall ger de skyddsbestämmelser som finns för vattentäkterna ett otillräckligt skydd för

    vattnet. Detta innebär att ett stort antal beslut om skyddsföreskrifter bör fattas vid

    Länsstyrelsen alternativt kommunerna och prövningar avseende vattendomar bör utföras i

    miljödomstolen de närmsta åren för att delmål 1 för grundvattnet skall uppnås.

    Generellt sett har grundvattnet i länet god kvalitet. Påverkan från försurning och kväve

    orsakar problem i vissa områden, medan föroreningar från utsläpp oftast har en lokal,

    begränsad påverkan. Ställvis ger grundvattnets naturliga sammansättning problem vid

    användning som dricksvatten. Exempelvis har vattnet i vissa områden högt innehåll av salt,

    radon, järn eller mangan. En närmare kartering av förhållandena kan ofta behövas.

    Ett bra underlagsmaterial för att klara miljömålsarbetet är moderna jordarts- och hydrogeologiska

    kartor. Äldre geologiskt underlagsmaterial kan vara svårare att arbeta med. Andra

    synpunkter som framkom var att den gällande lagstiftningens roll i samband med

    genomförandet av miljökvalitetsmålet måste tydliggöras. Det är också en önskan från

    kommunerna att det erbjuds handledning och inspiration i arbetet. Miljökvalitetsnormer som

    håller på att införas i Sverige välkomnas.

    Kommunerna ser det som positivt om vissa moment i miljömålsarbetet kan samordnas med

    andra kommuner. Till exempel metoder för ett bättre utnyttjande av befintligt underlagsmaterial,

    bevakning av nytt underlagsmaterial, samt översyn av ytterligare behov.

    Om tillräckliga resurser i form av pengar och personal sätts in för att arbeta med

    grundvattenfrågorna, bör det vara möjligt att uppnå miljökvalitetsmålet för grundvatten i länet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Brown, Nils
    et al.
    SCB.
    Croft, Simon
    Stockholm Environment Institute York, University of York.
    Dawkins,, Elena
    (Stockholm Environment Institute.
    Finnveden, Göran
    KTH.
    Green, Jonathan
    Stockholm Environment Institute York, University of York.
    Persson, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Roth, Susanna
    (Statistikmyndigheten SCB.
    West, Chris
    Stockholm Environment Institute York, University of York.
    Wood, Richard
    Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet NTNU.
    Nya metoder och miljöindikatorer för att stödja policy för hållbarkonsumtion i Sverige: Slutrapport – PRINCE fas 22022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det första PRINCE-programmet (Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment) pågick mellan 2014 och 2018 med målet att undersöka sätt att förbättra och utöka uppsättningen av konsumtionsbaserade indikatorer för att uppskatta miljöpåverkan kopplat till svensk konsumtion, både inom Sverige och utomlands. PRINCE-programmet avslutades 2018 med en rapport: file:///C:/Users/krn/AppData/Local/Temp/978-91-620-6842-4.pdf.Ytterligare information finns på projektets webbplats: https://www.prince-project.se/Detta ettåriga projekt (PRINCE 2) är en påbyggnad till PRINCE-programmet. Målen med PRINCE 2 har varit att kommunicera resultaten från PRINCE-programmet till Naturvårdsverket och andra nyckelaktörer, att sammanfatta användningen av PRINCE-resultat inom politik och andra områden och att vidareutveckla data och indikatorer inom fiskeområdena, tropisk avskogning, biologisk mångfald och kemikalier i syfte att förbättra befintliga och etablera nya indikatorer för att mäta miljöpåverkan från svensk konsumtion.Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.Rapporten har skrivits av Nils Brown (Statistikmyndigheten SCB), Simon Croft (Stockholm Environment Institute York, University of York), Elena Dawkins (Stockholm Environment Institute), Göran Finnveden (KTH), Jonathan Green (Stockholm Environment Institute York, University of York), Martin Persson (Chalmers tekniska högskola), Susanna Roth (Statistikmyndigheten SCB), Chris West (Stockholm Environment Institute York, University of York) och Richard Wood (Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet NTNU).Författarna svarar för rapportens innehåll. Rapporten har även publicerats på engelska (rapportnummer 7032).

    Naturvårdsverket mars 2022

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Eriksson,, Martin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola. Göteborgs centrum för hållbar utveckling.
    Nordell, Edvin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola. Göteborgs centrum för hållbar utveckling.
    Dahl, Åslög
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola. Göteborgs centrum för hållbar utveckling.
    Den lokala naturvårdssatsningens (LONA) bidrag till insatser kring naturvård och friluftsliv i Sverige: Analys av data från LONA-tjänsten2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar en utvärdering av den Lokala naturvårdssatsningen (LONA), ett statligt bidragssystem som syftar till att främja insatser inom lokal naturvård och friluftsliv. Inom LONA kan kommuner ansöka om bidrag, medan projekt får utföras i samverkan mellan kommun och lokala eller ideella aktörer. LONA är sprunget ur en förordning som stipulerar vilka slags naturvårds- och friluftslivsprojekt som kan erhålla statliga bidrag. Under åren har LONA successivt kompletterats med särskilt riktade satsningar: Våtmarkssatsningen och Pollineringssatsningen. Följande projektkategorier kan erhålla stöd inom LONA: kunskapsuppbyggnad, framtagande av underlag, områdesskydd, vård och förvaltning, restaurering, information, folkbildning och annan kunskapsspridning, restaurering/anläggande av våtmarker samt förberedelsearbete inför våtmarksåtgärder. Inom ordinarie LONA samt pollineringssatsningen kan kommuner erhålla upp till 50 % stöd för projektkostnader, medan motsvarande siffra för våtmarkssatsningen är 90 %. Även om LONA har funnits sedan 2004 innefattar denna utvärdering projekt och åtgärder mellan åren 2010 och 2020, med ett särskilt fokus på åren mellan 2017 och 2020. Eftersom LONA har utvärderats ett flertal gånger tidigare kan denna rapport ses som en del i en serie utvärderingar. Rapporten fokuserar på att utvärdera hur projekt och åtgärder som har genomförts inom LONA bidrar till naturvården och miljökvalitetsmålen, samt friluftslivet och friluftslivsmålen.

    Frågor som adresseras är:• Vilka miljömål och friluftsmål adresseras främst? • Ger LONA påvisbara och/eller kvantifierbara effekter på uppfyllelsen av dessa mål?• I vilken grad ger åtgärder inom LONA direkta och indirekta effekter på naturvärden i miljön? • I vilken grad ger åtgärder inom LONA långtidseffekter på naturvärden i miljön? • Bidrar specifika satsningar på våtmarker och pollinering inom LONA till uppfyllandet av miljökvalitetsmålen och till att genomföra regeringsuppdrag och nationella satsningar?Grunden för utvärderingen var att analysera data från LONA-tjänsten, vilken innehåller information om beviljade projekt och åtgärder. För att ge en längre tillbakablick, och koppla denna utvärdering till tidigare utvärderingar, analyserades vissa data för hela perioden från 2010 till 2020. Djupare analyser genomfördes för perioden mellan 2017 och 2020, då den senaste LONA-utvärderingen gjordes för perioden fram till 2017. Dessutom analyserades projekt och åtgärder inom Våtmarkssatsningen under tidsperioden 2018–2020 och Pollineringsuppdraget under 2020, då detta är de relevanta tidsperioderna för dessa satsningar. De miljömål som i hög grad adresserats av åtgärder inom LONA är Ett rikt växt- och djurliv, följt av God bebyggd miljö, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag samt Levande skogar. Givet den starka naturvårdskopplingen dessa miljömål har faller sig utfallet rimligt.

    Miljömål som i lägre grad adresseras är exempelvis Giftfri miljö, Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan. Detta resultat är också rimligt då dessa miljömål gynnas mer av direkta regleringar av utsläpp än av traditionella naturvårdsinsatser. Vad gäller friluftsmålen adresseras främst Tillgänglig natur för alla, följt av Tillgång till natur för friluftsliv, Attraktiv tätortsnära natur samt Friluftsliv för god folkhälsa. Friluftsmål som i lägre grad adresseras inom LONA är Hållbar regional utveckling och landsbygdsutveckling och Skyddade områden som resurs för friluftslivet. Inom utvärderingen kunde inte effekter från LONA:s åtgärder i miljön kvantifieras, till stor del på grund av avsaknad av sådana mätningar inom projekten eller systematisk inrapportering av sådana mätvärden. Effekter kunde å andra sidan påvisas genom identifiering av en specifik koppling mellan en åtgärd och ett miljöoch friluftsmålens indikatorer eller preciseringar. Utifrån denna metod detekterades totalt 1 788 åtgärder med påvisbar effekt på miljömålen mellan 2017 och 2020, vilket måste anses vara en betydande påverkan. Dock finns en stor variation mellan miljömålen i hur många åtgärder som kan sägas ha en påvisbar effekt. Ett rikt växt- och djurliv är det miljömål som har flest antal åtgärder med påvisbar effekt och Frisk luft samt Begränsad klimatpåverkan har lägst antal sådana åtgärder. Åtgärder med påvisbara effekter identifierades för alla friluftsmål och uppgick totalt till 567 stycken, vilket utgör en påtaglig positiv påverkan på utvecklingen av friluftsmålen. Fördelningen över dessa åtgärder är något jämnare jämfört med motsvarande åtgärder för miljömålen.

    Tillgänglig natur för alla är det friluftsmål med flest antal sådana åtgärder och Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling är det friluftsmål med lägst antal åtgärder med påvisbar effekt inom perioden 2017 och 2020. Även om åtgärder av administrativ karaktär inte identifierades som åtgärder med en påvisbar effekt är dessa åtgärder nödvändiga för att planera och bedriva naturvård och stimulera friluftslivet. Åtgärder inom LONA har således många påvisbara positiva effekter på miljömålen och friluftsmålen, samt positiva effekter på planering, information och kunskapsuppbyggnad för naturvården och friluftslivet. Inom denna utvärdering analyserades även om direkta och indirekta effekter från åtgärder kan identifieras. Sammantaget identifierades 57 % av åtgärderna mellan 2017 och 2020 ge indirekta effekter och 43 % ge direkta effekter. För vissa miljömål, naturtyper och organismtyper finns dock fler direkta än indirekta effekter. Till följd av intensiv dikning under de senaste 100 åren har c:a en fjärdedel av alla våtmarker i Sverige försvunnit. Våtmarker har flera viktiga funktioner i miljön, bl.a. vattenhushållning i ekosystemen, grundvattenbildning, biologisk mångfald, retention och nedbrytning av näringsämnen och minskade utsläpp av växthusgaser. Minskad våtmarksutbredning är ett stort problem då deras viktiga ekosystemtjänster påverkas negativt. Under åren 2018–2020 har våtmarkssatsningen i medeltal genererat nästan 100 projekt och c:a 270 åtgärder per år. En överväldigande majoritet av åtgärderna ligger inom åtgärdskategorierna Våtmarksprojekt – förberedelsearbete och Våtmarksprojekt – genomföra restaurering och anläggning, och åtgärdstyperna är högst relevanta för våtmarker. Ungefär hälften av åtgärderna riktar sig mot miljömålet Myllrande våtmarker och majoriteten av de kvarvarande åtgärderna inom våtmarksprojekten riktar sig mot miljömål som är tydligt kopplade till våtmarkers funktion i de naturliga ekosystemen. En överväldigande majoritet av åtgärderna inom våtmarksprojekten riktar sig mot relevanta ekosystemtjänster, och även om merparten av våtmarksåtgärderna är riktade mot ospecificerade organismtyper, så gynnar många åtgärder specifikt hotade organismgrupper och biologisk mångfald. Resultaten visar att våtmarkssatsningen tydligt ligger i linje med de rekommendationer som togs fram i redovisningen av regeringsuppdraget för våtmarkers ekologiska och vattenhushållande funktion.

    Förändrad markanvändning, igenväxning och exploatering av naturliga ekosystem, och användning av bekämpningsmedel har medfört att insekter som pollinerar blomväxter blivit tillbakaträngda. Eftersom c:a 90 % av världens vilda växtarter och 75 % av grödorna är beroende av insekter för att kunna fortplanta sig är detta mycket allvarligt. Även om pollineringsuppdraget endast har pågått sedan 2020, och bara har utvärderats för detta år, har 118 pollineringsprojekt och 467 åtgärder finansierats inom LONA. Dessa projekt och åtgärder har bidragit positivt till regeringsuppdraget att samordna det svenska arbetet med att förstärka förutsättningar för vilda pollinatörer. Majoriteten av åtgärderna inom pollineringsuppdraget riktar sig mot miljömålet Ett rikt växt och djurliv, vilket är helt rimligt då pollinering är en ekosystemtjänst där insekter och blomväxter gynnar varandra. Produktion av livsmedel inom jordbruket är i många fall beroende av pollinering. Det är därför också rimligt att c:a en tiondel av åtgärderna är riktade mot miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Pollineringsuppdraget är ett bra exempel på en nationell satsning för att möta detta hot och förbättra förutsättningarna för organismerna som utför denna viktiga ekosystemtjänst. Frågan om LONA:s långsiktiga effekter på naturvärden i miljön är central för att veta hur effektivt LONA är i det svenska naturvårdsarbetet. Inom utvärderingen granskades alla inriktningar, åtgärdskategorier, ekosystemtjänster och åtgärdstyper för att identifiera alla kombinationer av dessa som kan ge långsiktiga effekter i miljön. Åtgärder med inriktningen naturvärde inom vissa åtgärdskategorier, ekosystemtjänster och åtgärdstyper bedömdes ge långsiktiga effekter. Tydliga exempel på långsiktiga effekter är skapande av naturreservat och anläggande av våtmarker, men långsiktiga effekter identifierades också för åtgärder inom andra åtgärdskategorier, ekosystemtjänster och åtgärdstyper.

    Under perioden 2017–2020 är 620 åtgärder registrerade med inriktningen, åtgärdskategorierna, ekosystemtjänsterna och åtgärdstyperna som bedöms ge direkta långsiktiga effekter på naturvärden i miljön. Metoden för den analysen ger dock en underskattning av långsiktiga effekter och i en uppföljande analys bedömdes minst 66 ytterligare åtgärder ge sådana effekter. Även om det finns utmaningar i att utvärdera långsiktiga effekter baserat på underlaget i LONA-tjänsten så leder projekt och åtgärder inom LONA tveklöst till många långsiktigt positiva effekter på naturvärden i miljön.Denna utvärdering visar att LONA är ett system som gör stor nytta för den lokala naturvården och det lokala friluftslivet i hela landet. Under perioden 2010–2020 har exempelvis alla svenska kommuner utom 8 kommuner haft minst ett LONAprojekt. Projekten inom LONA bidrar till gynnsam utveckling för såväl miljömål som friluftsmål, och ger därmed viktiga bidrag till genomförandet av såväl miljöpolitiken som friluftspolitiken. På lokal nivå är LONA en mycket viktig resurs för naturvården och friluftslivet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Fredricsson, Malin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Nerentorp, Michelle
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Potter, Annika
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, Hans Christen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Areskoug, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Tunved, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Mellqvist, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Lindström, Bodil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nanos, Therese
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Andersson, Sandra
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Carlund, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Leung, Wing
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nationell luftövervakning Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m 20192021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2019 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2018.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 20 och 40 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget (2019) MKN för hälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6. Hansen, Karin
    et al.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Ferm, Martin
    Karlsson, Per Erik
    Bennet, Cecilia
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Granat, Lennart
    Kronnäs, Veronika
    von Brömssen, Claudia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Engardt, Magnuz
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Akselsson, Cecilia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Simpson, David
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, rymd- och geovetenskap.
    Hellsten, Sofie
    Svensson, Annika
    Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-20112013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Hennlock, Magnus
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Romare, Mia
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Zhang, Yuqing
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Harris, Steve
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Steen, Bengt
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Rydberg, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Styrmedel för livscykler: En integrerad modellansats mellan cirkulärekonomiska modeller och livscykelanalys. Slutrapport.2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En linjär ekonomi skapar ett resurs- och miljöproblem som på flera sätt skiljer sig från andra miljöproblem som är begränsade i sin rumsliga skala. En linjär ekonomi är ett samhälleligt problem eftersom den uppkommer på grund av flera externa effekter och andra marknadsmisslyckanden på marknader för till exempel råmaterial-utvinning, produktion, konsumtion, återvinning och återanvändning vilka påverkar varandra i en allmän jämvikt. Såväl praktiker som forskare har på senare år kommit med förslag på styrmedel för cirkulär ekonomi. Dock har styrmedelsanalyser, gjorda utifrån livscykelperspektiv och allmänna jämviktsförhållanden, hittills fått mindre uppmärksamhet i tillämpad forskningslitteratur.

    Projektet POLICIA tar detta som en utgångspunkt för att utveckla en integrerad ansats mellan cirkulärekonomiska (CE) modeller och livscykelanalys (LCA) som kan användas för att identifiera och analysera styrmedelskombinationer för att nå mål eller samhällsekonomiskt effektiva lösningar som innebär en övergång från linjära till cirkulära flöden. Projektet har gjort detta med en ny tvärvetenskaplig strategi inom styrmedelsforskning som kombinerar CE-modeller med LCA. Forskningen i POLICIA illustrerar vikten av att använda systemperspektiv med allmänna jämviktsmodeller och LCA för att styra mot cirkulära flöden. Resultaten visar att kombinationer av samverkande styrmedel är nödvändiga för att skapa förutsättningar för en övergång till en cirkulär ekonomi.

    Hur kan CE-LCA användas?

    För att nå mål som innebär en övergång från linjära till cirkulära flöden kommer ett flertal aktörer längs produkternas livscykler behöva förändra sina beteenden när det finns flera olika externa effekter samtidigt vilket ofta är fallet i en linjär ekonomi. Ofta påverkar aktörerna varandra på ett flertal marknader som är sammankopplade via flöden av produkter, material och energi. Ett styrmedel som riktas till en viss aktör kommer i allmänhet att påverka andra aktörers beteenden. Dessa effekter kan bli såväl positiva som negativa med avseende på målet. När samhällsekonomisk effektivitet, eller andra mål, kräver styrning från linjära till mer cirkulära flöden, behövs därför generellt en koordinerad kombination av styrmedel riktade till aktörerna längs livscykeln för att undvika målkonflikter eller att några externa effekter kvarstår. I sådana fall bör styrmedelsanalysen göras i allmänna jämviktsmodeller. CE-LCA är allmänna jämviktsmodeller som använder LCA för att identifiera den miljöpåverkan som respektive aktör orsakar längs värdecykeln. 

    En första skillnad mellan CE-modeller och partiella jämviktsmodeller är att de senare studerar internalisering med styrmedel oftast på en marknad. CE-modeller är allmänna jämviktsmodeller som studerar kombinationer av samverkande styrmedel på ett flertal sammankopplade marknader vilka täcker produktens värdekedja och inkluderar processer som råvaruutvinning, produktion, konsumtion, återvinning och återanvändning.

    En annan skillnad är att LCA innehåller data för miljöpåverkan från ett större antal aktörer (processer) på dessa marknader. CE-LCA-modeller kommer därför ofta att innehålla ett flertal externa effekter som påverkar varandra via marknadsmekanismerna i den allmänna jämvikten.

    I övrigt sker analyser i CE-LCA-modeller på samma sätt som i andra ekonomiska modeller. På ett översiktligt plan kan analyser med CE-LCA beskrivas med följande tre steg:

    1. Primära styrmedelskombinationer identifieras i en allmän jämviktsmodell CE-LCA. Dessa kombinationer är första-bästa lösningar som kan nå mål eller internalisera externa effekter. I partiella jämviktsmodeller med en extern effekt är normalt den fullt internaliserade lösningen unik. När det finns flera externa effekter i allmänna jämviktsmodeller finns det ofta flera olika lösningar som alla är lika fullt internaliserade och som således är första-bästa lösningar. När dessa lösningar identifierats undersöks vilka av dessa som har störst möjligheter att genomföras efter att man vägt in politiska misslyckanden och marknadsmisslyckanden som kan begränsa den politiska beslutsfattarens val av styrmedel.
    2. Verifierbarhet, mätbarhet och tillsyn (VMT) identifieras. För kunna utforma och införa effektiva styrmedelskombinationer behöver externa effekter kunna verifieras, mätas och tillsynas. Detta inkluderar att dessa effekter kan differentieras mellan aktörer (processer), produkter, materialeller energiflöden. I praktiken blir transaktionskostnader för att verifiera, mäta och bedriva tillsyn avgörande för vilken grad av differentiering som kan försvaras samt om den sker över aktörer (processer), produkter, material- eller energiflöden.
    3. Sekundära styrmedelskombinationer identifieras i allmän jämviktsmodell CE-LCA. Dessa kombinationer är andra-bästa styrmedelskombinationer som även hanterar transaktionskostnader från punkt 2 eller beteendeanomalier.

    Primära styrmedelskombinationer som förmår nå mål eller internalisera externa effekter innehåller generellt tre elementära effekter som vi här kallar ”bromsa” (negativ outputeffekt), ”styr” (relativpriseffekt) och ”gasa” (positiv outputeffekt). När inga transaktionskostnader förekommer kan dessa elementära effekter genereras med primära (första-bästa) styrmedelskombinationer bestående av enbart ekonomiska styrmedel.

    Det finns då generellt sett ett stort antal första-bästa styrmedelskombinationer som kan generera de elementära effekterna och som därmed alla åstadkommer full internalisering. Skillnaden mellan olika första-bästa styrmedelskombinationer är att effekterna ”bromsa”, ”styr” respektive ”gasa” hamnar över olika aktörer längs livscykeln. För att identifiera vilka styrmedel som behövs, och var de behövs, blir det viktigt att kartlägga var dessa elementära effekter behöver uppkomma för att åstadkomma en internalisering eller nå förutbestämda mål.

    När det finns transaktionskostnader för ett eller flera styrmedel kommer olika primära styrmedelskombinationer generellt inte längre att prestera lika effektivt. Vilken styrmedelskombination som då är effektivast (andra-bästa lösning) beror på var transaktionskostnaderna finns och hur stora de är.

    Användning vid myndigheter

    Att lämna linjära flöden i en ekonomi kräver en strukturell omvandling av ekonomin. Nya marknader för återprocesser som återvinning, återtillverkning och återanvändning behöver skapas. Det är då också viktigt att befintliga marknader för till exempel materialåtervinning inte tränger tillbaka nya marknader för återtillverkning samt återanvändning. När samhällsekonomisk effektivitet, eller andra mål, kräver styrning från linjära till mer cirkulära flöden, behövs en ”koordinerad” kombination av styrmedel riktade till aktörerna längs livscykeln. Nationella myndigheter och regering har en avgörande roll att spela för utveckling av styrmedelskombinationer för detta.

    Vid myndighetsarbete kan resultat från CE-LCA-modeller utgöra en del av styrmedelsanalyser eller samhällsekonomiska konsekvensanalyser framförallt när internalisering eller miljömål innebär att linjära flöden behöver ersättas med cirkulära flöden. Eftersom CE-LCA innehåller analyser med jämviktsmodeller och LCA, kommer den sannolikt att användas och utvecklas främst inom forskning i framtiden. Vi ser dock två tänkbara användningsområden vid myndigheter:

    I det första fallet kan teoretiska CE-LCA modeller i framtida forskningsprojekt kartlägga styrmedelskombinationer till vanligt förekommande externa effekter och andra marknadsmisslyckanden för vissa produktkategorier. Det kan handla om vilka styrmedel som ingår i effektiva styrmedelskombinationer samt vilka aktörer de riktar sig till beroende på vilka marknadsförhållandena är.

    Kartläggningarna kan sedan användas i kvalitativa analyser inom myndigheternas arbete för att identifiera primära (första-bästa) styrmedelskombinationer. Tillsammans med resultat från till exempel samhällsekonomiska konsekvensanalyser om bland annat kostnader och marknadsmisslyckanden kan kartläggningarna utgöra underlag för att bedöma vilka styrmedelskombinationer som har störst potential att vara mest effektiva för vissa produktkategorier och marknadsförhållanden.

    I det andra fallet kan numerisk CE-LCA modellering för en produktkategori ta fram kvantitativa egenskaper hos styrmedelskombinationer. Det kan röra sig om nivåer på skatter, subventioner eller krav för att nå mål eller internalisera externa effekter. Detta förutsätter att kompetens finns inom numerisk modellering med allmänna jämviktsmodeller liksom att genomföra LCA. Sådana kompetenser finns hos flera aktörer inom konsultbranschen.

    Efter sammanföring och uppbyggnad av ny kompetens om CE-LCA inom konsultbranschen kan sådana analyser handlas upp av myndigheter för berörda produktkategorier. Dessa kan sedan användas som underlag i till exempel samhällsekonomiska analyser som behandlar större omställningar mot en mer cirkulär ekonomi.

    Framtida forskningsbehov

    Projektet har utvecklat en integrerad ansats mellan cirkulärekonomiska modeller och LCA för analyser av styrmedelskombinationer längs livscykler. Projektet lämnar dock flera forskningsfrågor till framtida forskning inom detta tvärvetenskapliga område.

    LCA har länge varit ett verktyg som bland annat används av industrin inom produktdesign för att ta fram nya produkter med lägre miljöpåverkan. För beslutsfattare som använder information från producenter som underlag för utformning av miljöpolitiska styrmedel blir det viktigt att kunna göra oberoende bedömningar om hur tillförlitlig informationen är.

    Detaljerade data från specifika produktmodeller som idag används inom industrin är utvecklade för enskilda produktmodeller. När LCA underlag används i CE-LCA för styrmedelsanalys behöver annorlunda avvägningar göras mellan nyttan av en högre differentiering och administrativa kostnader för densamma. Framtida forskning behöver finna lämpliga upplösningsnivåer för underlag som används i analyser av effektiva styrmedelskombinationer. Det skulle kunna röra sig om genomsnittsvärden för produktkategorier eller material istället för värden för specifika produktmodeller.

    Den teoretiska CE-modellen är en dynamisk modell som potentiellt kan ta hänsyn till investeringar och förändringar över flera livscykler. Framtida forskning bör också omfatta dynamiska CE-LCA. För detta behövs mer forskning om bland annat systemgränser och hur miljöpåverkan allokeras mellan aktörer i olika livscykler.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Lagerström, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Ytreberg, Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Utveckling av analysverktyg för att bedöma påverkan från tributyltenn (TBT) i svenska vattenförekomster2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den tennorganiska föreningen tributyltenn (TBT) tillhör ett av de giftigaste ämnena som människan någonsin släppt ut till vattenmiljön och förbjöds för användning i fritidsbåtsfärger 1989 och sedan 2008 råder ett globalt förbud för fartyg enligt AFS-konventionen. Trots detta fortsätter TBT att spridas till vattenmiljön där hantering av båtskrov, förorenade sediment och fartyg till sjöss bedöms utgöra källor för kontinuerlig tillförsel av TBT till miljön.

    Syftet med projektet var att försöka ta fram en modell för att prediktera halt av TBT i sediment med hjälp av olika förklaringsparametrar. Det slutgiltiga målet var att med hjälp av modellen därefter kunna identifiera geografiska områden där TBT-halter riskerar att överskrida miljökvalitetsnormen för sediment.

    Analysdata insamlades från Sveriges Länsstyrelser, SGU, Västerås stad, Stockholm stad samt Nacka kommun.

    Jämförelse av TBT-halterna i ytsediment (0-2 cm) med gränsvärdet på 1,6 μg/kg TS visar 83 % av alla provpunkter överskrider gränsvärdet. För de marina punkterna skulle eventuellt en fritidsbåtsaktivitet ≥ 45000 båtar kunna användas för att identifiera de vattenförekomster med störst risk för överskridning. 48% av vattenförkomster längs kusten visade sig ha denna egenskap. Analysen har dock stora osäkerheter och en lägre fritidsbåtsaktivitet utesluter inte att miljökvalitetsnormen för TBT överskrids. För att validera hur väl parametern "fritidsbåtsaktivitet > 45000 båtar" predikterar om TBT-halter överskrider miljökvalitetsnormen bör framtida miljöövervakning även inkludera vattenförekomster med en fritidsbåtsaktivitet under 45000 båtar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Landström, Catharina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Mokhtabad Amrei, Parissa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Hur kan allmänhetenengageras digitalt?: Syntesrapport2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att sammanställa en översikt av kunskapen om digitala verktyg för dialog mellan allmänhet och myndigheter och organisationer. Studien fokuseradepå verktyg inom vatten- och miljöförvaltning samt ”smarta” städer. Geografiskt avgränsades studien till Europa och Storbritannien eftersom lagar och samhällsorganisation är jämförbara med svenska förhållanden.

    De inledande sökningarna i publikationsdatabaser av olika typ genererade ett material som visade på hög aktivitet inom forskning om och utveckling av digitala verktygför att engagera allmänheten. I forskningslitteraturen gick det att urskilja sju olika kategorier verktyg. Dock användes de verktyg som presenterats i forskningslitteraturen i mycket liten utsträckning efter det rapporterade projektet.

    Information från projektdatabaser visade att digitala plattformar med flera olika funktioner och verktyg spelar en stor roll för användningen av digitala verktyg för dialogmed allmänheten. Närstudiet av materialet visade att myndigheters och organisationers användning av digitala verktyg görs via IT-konsulter som kan arbeta ideellt men oftast har formen av privata, vinstdrivande företag. Dessa konsulter tillhandhåller it-plattformarmed en mängd olika verktyg som prenumerationstjänster till myndigheter och organisationer. Samtal med personer vars arbete omfattar engagemang av allmänheten visade att verktygens effektivitet avgörs av den sociala och organisatoriska omgivningen. Inom medborgarforskningen är de viktigaste uppgifterna att rekrytera deltagare

    Inom medborgarforskningen är de viktigaste uppgifterna att rekrytera deltagare och kommunicera med beslutsfattare, digitala verktyg som underlättar detta tillhandahållsav IT-konsulter som specialiserar sig på system som gör det möjligt att ladda upp, hantera och visualisera insamlade data. Plattformar specialiserade på kollektiv planering genomsimulering kräver omfattande samarbete mellan IT-experter och användare för att möjliggörarealistiska simuleringar av existerande geografiska områden. Denna typ av verktyg är ovanliga och oftast universitetsbaserade. Den mest utbredda användning av digitala verktyg för dialog med allmänheten fann vi i svenska kommuner vars översiktsplanering sammanföll med Covid-19 pandemin. I många fall användes enbart ett minimum av de verktyg som kommunernas IT-leverantörer kunde erbjuda men några kommuner gick längre. I detta sammanhang framgick det tydligt att de digitala verktygens tekniska prestanda är underordnad förändringar i arbetssätt när det gäller att nå ett bra resultat.

    Vår rekommendation till myndigheter eller organisationer som vill introduceradigitala verktyg för dialog med allmänheten är att börja med att klargöra hur de förnärvarande engagerar allmänheten och reflektera över vad som behöver förändras, inklusive etablerade arbetssätt, för att därefter anlita lämplig teknisk expertis. Detta skulle kunna gynnas av tillgång till samhällsvetenskaplig forskning om vilka organisationsförändringar som behövs och hur de kan genomföras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Larsson, Jörgen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola. 202100-1975.
    Hållbara konsumtionsmönster: – analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ett ur ett geografiskt perspektiv släpper vi i Sverige ut förhållandevis lite växthusgaser per år och person jämfört med andra rika länder. Utsläppen har också minskat över tid. Det är förstås en viktig framgång. Men vad den nationella statistiken, som publiceras i enlighet med Kyotoprotokollet, inte säger något om är de utsläpp som vår konsumtion och livsstil för med sig globalt sett. Denna rapport utgår från ett konsumtionsperspektiv i analysen av svenskarnas utsläpp. Där inkluderas alla utsläpp av växthusgaser, även de som uppstår i andra länder från varor som vi importerar och från internationella transporter. På motsvarande sätt räknas de utsläpp som genereras av svensk export bort. Med ett sådant angreppssätt ser utvecklingen annorlunda ut. När växthusgasutsläppen från konsumtionen i Sverige analyseras över tid märks en gradvis ökning. Enligt Naturvårdsverket var dessa utsläpp 17 procent högre 2011än vad de var 1993. Bakom den ökningen döljer sig en kraftig stegring av konsumtionsvolymen, motsvarande 45 procent i fasta priser. Att utsläppsvolymen inte har ökat i samma takt beror på att konsumtionen blivit mindre utsläppsintensiv. Hur ser det då ut om vi blickar framåt? FN har satt upp ett mål om att uppvärmningen fram till 2050 måste begränsas till 2 grader. Enligt en sammanvägning av en rad studier behöver de totala globala växthusgasutsläppen sannolikt bli hälften så stora år 2050 som de var basåret 1990. Eftersom växthusgaser har olika grad av påverkan på den globala uppvärmningen brukar utsläpp uttryckas i form av koldioxidekvivalenter. Om utsläppsutrymmet för 2050 fördelas lika på en beräknad global befolkning på 9,6 miljarder människor så motsvarar det ett klimatmål på mindre än två ton koldioxidekvivalenter per person och år. Det är ungefär 80 procent lägre än dagens utsläpp. Den övergripande frågan i den här rapporten är hur vi kan uppnå konsumtionsmönster som resulterar i så pass radikala minskningar.Enbart effektivisering inte tillräckligtUtsläppsminskningar kan ske genom att vi minskar vår konsumtion av produkter och tjänster som orsakar utsläpp av växthusgaser. Det kan också ske genom att produktionen av det vi konsumerar effektiviseras och därmed ger upphov till mindre utsläpp. Takten för denna eko-effektivisering var 1,4 procent per år under den senaste 20-årsperioden. Ett av rapportens scenarier visar att inte ens en fördubblad eko-effektivisering räcker för att nå hållbara utsläppsnivåer till 2050. Det mest radikala scenariot omfattar förutom en fördubblad eko-effektivisering även en ökad andel tjänstekonsumtion och långsammare konsumtionsökning genom en arbetstidsförkortning. Detta gör att de beräknade utsläppen sjunker ytterligare, men inte hela vägen till målsättningen.För att nå hela vägen krävs radikala förändringar avseende bland annat vägtransporterna, maten, flyget och det globala energisystemet. I den här rapporten analysras särskilt maten och flyget bland annat avseende vilka tekniska och beteendemässiga förändringar som skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser. Rapporten innehåller också beskrivningar av hur konsumtionen har sett ut fram till idag samt vilken utveckling som kan förväntas framöver utifrån olika scenarier.Mat: Stora skillnader mellan olika livsmedelNär det gäller matproduktion kommer växthusgasutsläppen i huvudsak från odling och djurhållning. Kött- och mjölkproduktion ger upphov till metanutsläpp från idisslande djurs magar, samt lustgas och metan som läcker ut vid gödselhanteringen. Inom vegetabilieproduktion orsakas utsläppen bland annat av lustgasutsläpp från kvävegödsling. Användning av fossila bränslen för odling och transporter och utsläpp från tillverkning av handelsgödsel utgör däremot i de flesta fall en mindre del av ett livsmedels klimatpåverkan.Idag uppgår utsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion till omkring 1,8 ton koldioxidekvivalenter per år. 75 procent av utsläppen kommer från kött och mejerikonsumtion, detta trots att dessa matkategorier bara utgör 35 procent av vårt kaloriintag. Att utsläppsnivåerna ser så olika ut för olika livsmedel innebär att en förändrad sammansättning av vad vi äter är en möjlig väg för att minska matkonsumtionens klimatpåverkan. I rapporten skissas fyra olika framtidsscenarion utifrån olika utvecklingsvägar. Scenariot som utgår från en minskad andel nötkött och lamm imaten (de livsmedel som har störst klimatpåverkan) skulle år 2050 ge utsläpp på omkring ett ton koldioxidekvivalenter per person och år. Om kött, mejeri och fisk helt ersätts med vegetabilisk föda skulle utsläppen nå ner till 0,3 ton. Flygresor: Utsläpp i direkt relation till mängden flygande Flygets klimatpåverkan uppstår dels i form av koldioxidutsläpp vid förbränning avdet fossila flygbränslet och dels genom bildandet kondensstrimmor på hög höjd. Utsläppen från svenskarnas flygresor har enligt våra beräkningar fördubblats de senaste 20 åren och motsvarar idag cirka 1,1 ton koldioxidekvivalenter per år. Utsläppen från svenskarnas flygande beräknas idag vara i samma storleksordning som utsläppen från alla svenska personbilar. Flygets klimatpåverkan kan begränsas genom eko-effektivisering – bland annat i form av effektivare motorer, nya flygplanskonstruktioner och genare flygvägar. Effekten från sådana åtgärder är dock begränsade och förefaller långt ifrån tillräckliga för att undvika en fortsatt ökning av flygets totala utsläpp.Utvecklingen av privat flygresande skissas i olika scenarion fram till år 2050. I ett av dem fortsätter växthusgasutsläppen från privat flygresande öka i linje med utvecklingen fram till idag, kombinerat med maximal eko-effektivisering. Det beräknas ge utsläpp på 1,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Om volymen däremot slutar öka utan istället ligger kvar på dagens nivå blir utsläppen mellan 0,4–0,6 ton, beroende på graden av eko-effektivisering.Vägar till klimatmässigt hållbar konsumtion 2050Analyserna ovan indikerar att det är möjligt att minska de totala utsläppen till nivåer som grovt sett ligger inom det beräknade utsläppsutrymmet på ungefär två ton per person år 2050. Men det kräver ökad takt i eko-effektiviseringen i kombinationmed begränsningar av konsumtionsvolymerna på några enskilda områden.För att kunna förändra konsumtionsmönster gäller det att förstå vad som formar dem. Rapporten pekar på två dimensioner som påverkar människors privata konsumtion: Å ena sidan marknaden med dess utbud och prisrelationer, å andra sidan kunskaper, normer och attityder som bärs av individen. Dessa båda fält samspelar med varandra: Förändringar på marknaden kan påverka normer och attityder och individers värderingar och agerande kan påverka marknaden. Utbudet på marknaden, alltså vad som finns att köpa, är en av de faktorer som styr vår konsumtion. Här kan politiska beslutsfattare göra avgränsningar genom att förbjuda produkter som bedöms vara miljöfarliga, eller utforma regleringar i form av exempelvis kemikalieinnehåll eller maxnivå för elåtgång för apparater. Individers konsumtionsval påverkas också av prisrelationer – hur priserna på varor och tjänster ser ut och hur de förhåller sig till varandra. Det kan till exempel handla om priset på solkraft i förhållande till kolkraft, nötkött i förhållande till andra livsmedel eller flygresor i relation till tåg. Prisrelationerna kan påverkas genom olika former av beskattning, eller subventioner för att gynna den typ av konsumtion som bedöms vara långsiktigt hållbar. Nya affärsmodeller kan också förändra prisrelationer och konsumtionsmönster, exempelvis genom att det blir mer fördelaktigt att hyra eller leasa produkter istället för att köpa. Ett annat sätt att skapa mer hållbara konsumtionsmönster är att påverka konsumtionsvolymerna. Det kan ske på flera sätt. I rapporten nämns bland annat en utvidgad delandekultur och marknad för begagnade varor, en ökad andel tjänstekonsumtion samt individuella utsläppsrätter.Konsumtionens klimatpåverkan kan också minskas genom att enskilda individer börjar göra andra val, utifrån ökad kunskap eller förändrade attityder. Som konsumenter påverkas vi av information, exempelvis om vilken miljöpåverkan olika produkter och tjänster har. Samtidigt handlar vårt köpbeteende inte bara om rationella val. Konsumtion spelar en stor roll i vårt identitetsskapande, och reklam spelar till stor del på känslor och sociala normer. Detta kan leda till att individer trots kunskap och vilja inte gör miljömässigt hållbara val. Det är en stor utmaning att uppnå klimatmässigt hållbara konsumtionsmönster. Klimatpåverkan från både mat- och flygområdet ökar och motsvarar idag tillsammans nästan 3 ton koldioxidekvivalenter per person och år. I slutsatserna påpekasdet att för att ha goda chanser att nå klimatmålet och generationsmålet behöver kraftfulla styrmedel utvecklas och införas. Förslag om nya styrmedel tas dock sällan emot positivt av allmänhet och intresseorganisationer. Experter och offentliga organ kan bidra till mer positiva attityder genom att sprida kunskap om matens och flygets klimatpåverkan, och om konsekvenserna av olika styrmedel. Politiker och andra opinionsbildare kan bidra till samhällsdiskussionen om vårt moraliska ansvar, argumentera för fördelarna med nya styrmedel, och därigenom öka acceptansen för dessa. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Mellqvist Glenn Persson, Johan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Angelbratt, Jon
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Persson, Glenn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Sol FTIR mätningar vid Harestua solobservatorium under 20102011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mätningar av den atmosfäriska kolumnen av väteklorid, ozon och ersättningfreonet HCFC22

    har, tillsammans med flera andra ämnen, genomförts under 53 dagar år 2010 från Harestua

    solobservatorium (60 oN, 11oO). Mätningarna är en del i det Svenska naturvårdsverkets

    program:

    Skyddande ozonskikt och görs inom ramen för det globala nätverket NDACC. För

    Harestua mätstation finns sedan 1994 cirka 800 mätdagar lagrade i en databas, vilket

    möjliggör att studera trender av ovan nämnda ämnen. En analys av trenden för ozon indikerar en svag positiv trend på 0.25%/år. För HCl, i vilket merparten av atmosfären klor finns lagrat, erhålls en signifikant negativ trend på 0.90%/år och för HCFC 22 en positiv trend på 4.3%/år.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Mellqvist, Johan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Persson, Glenn
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Sol FTIR mätningar vid Harestua solobservatorium under 2011. Årsrapport.2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mätningar av den atmosfäriska kolumnen av väteklorid, ozon och ersättningfreonet HCFC22

    har, tillsammans med flera andra ämnen, genomförts under 55 dagar år 2012 från Harestua

    solobservatorium (60 oN, 11oO). Mätningarna är en del i naturvårdsverkets program:

    Skyddande ozonskikt och görs inom ramen för det globala nätverket NDACC. För Harestua

    mätstation finns sedan 1994 cirka 790 mätdagar lagrade i en databas, vilket möjliggör att

    studera trender av ovan nämnda ämnen.

    Ett antal intressanta trender kan detekteras ur årsmedelvärdena, men dessa behöver studeras ytterligare i form av känslighetsstudier av instrumentparametrar, jämförelser med andra mätstationer, samt test av andra trendmetoder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Molander, Sverker
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Ahlborg, Helen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Arvidsson, Rickard
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Hammar, Linus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Kushnir, Duncan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Wallin, Are
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Westerdahl, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola. 202100-1975.
    Förnybara energikällors inverkan på de svenska miljömålen2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs olika förnybara energikällors negativa påverkan på de svenska miljömålen. Resultatet har presenterats i form av ett antal konceptuella bilder som länkar miljöpåverkan i energislagens livscykelsteg till specifika miljömål. De energislag som studerats är vattenkraft, vindkraft, tunnfilmssolceller, kiselbaserade solceller, solfångare, värmepumpar samt odlade biobränslen (såsom etanol och raps metylester), biobränslen från avfall (såsom biogas) och biobränslen från skogsråvara (såsom flis och pellets). Miljöpåverkan har inte kvantifierats i denna studie, och ingen jämförelse energislagen emellan har utförts. Vad som dock visats är att de ovan listade energislagen påverkar många svenska miljömål, och den påverkan kommer att växa om de aktuella svenska målen för förnybar energi förverkligas. Mer detaljerade studier kring de förnybara energislagens påverkan på miljömålen krävs således för att undvika negativ miljöpåverkan från förnybar energi i framtiden. Denna rapport har utifrån dagens vetenskapsläge kartlagt de viktigaste verkningarna på de svenska miljömålens uppfyllelse från förnyelsebar energiteknik, och utgör således en grund för ett sådant mer omfattande arbete. Avslutningsvis ges ett antal rekommendationer inför fortsatta studier på området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Moldanová, Jana
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Fridell, Erik
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Matthias, Volker
    Helmholtz Zentrum Geesthacht, Centre for Materials and Coastal Research, Germany.
    Hassellöv, Ida-Maja
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Eriksson, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Jalkanen, Jukka-Pekka
    Finnish Meteorological Institute.
    Tröeltzsch, Jeny
    Ecologic Institute, Germany.
    Quante, Markus
    Helmholtz Zentrum Geesthacht, Centre for Materials and Coastal Research, Germany.
    Johansson, Lasse
    Finnish Meteorological Institute.
    Majutenko, Ilja
    Marine Systems Institute, Tallinn University of Technology, Estonia.
    Karl, Matthias
    Helmholtz Zentrum Geesthacht, Centre for Materials and Coastal Research, Germany.
    Sigray, Peter
    Swedish Defence Research Agency, FOI, Sweden.
    Karasalo, Ilkka
    Swedish Defence Research Agency, FOI, Sweden.
    Peltonen, Heikki
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, The Finnish Environment Institute, SYKE.
    Tang, Lin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Magnusson, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Jutterström, Sara
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Moldan, Filip
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Ramacher, Martin
    Helmholtz Zentrum Geesthacht, Centre for Materials and Coastal Research, Germany.
    Aulinger, Armin
    Helmholtz Zentrum Geesthacht, Centre for Materials and Coastal Research, Germany.
    Ytreberg, Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Granhag, Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Uppstu, Andreas
    Finnish Meteorological Institute.
    Hasenheit, Marius
    Ecologic Institute, Germany.
    Raudsepp, Urmas
    Marine Systems Institute, Tallinn University of Technology, Estonia.
    Roth, Eva
    University of Southern Denmark, Department of Environmental and Business Economics, Denmark.
    Demirdjian, Benjamin
    Centre National de la Recherche Scientifique, Marseille Interdisciplinary Centre for Nanoscience, joint research unit UMR 7325, France.
    Piotrowicz, Jakub
    Maritime Institute in Gdansk, Poland.
    Information on completed BONUS SHEBA project2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Information on completed BONUS SHEBA project.pdf
  • 15.
    Olsson, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Andersson, Petra
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Lennartsson, Tommy
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lenoir, Lisette
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Mattsson, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Palme, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola. 202100-1975.
    Land management meeting several environmental objectives: – minimizing impacts on greenhouse gas emissions, biodiversity and water2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    and use and management measures have strong implications on environmental properties such as the quality of soil, water and air, and biodiversity, as well as on social and cultural values. This is also clearly indicated in the Swedish National Environmental Quality Goals where measures to meet quality criteria have been set. However, there are several question marks concerning relations between land management and environment, and in particular there are conflict situations where a specific management form might be positive for the environment in one respect, but negative in another. Although it is not the mandate of science to balance different needs, it is definitely its role to describe the environmental, social and cultural impacts, as well as the economic viability, including the use of environmental and sustainability assessment tools. In this way science enables decisions towards sustainable land use.The environmental, social and cultural impacts from land use might in the future be even bigger as the needs for food, feed, fibre and fuel are supposed to increase substantially. At the same time climate change and loss of natural resources will further limit our ability to meet the demands for food, feed, fibre and fuel. In short, we need to produce more under more difficult circumstances, with less available resources and with less (preferably not any) environmental negative impact. Thus, there is an urgent need to more accurately understand relations between environment and a number of land management measures. Towards this background, the aim of this project was to describe the state of art concerning land management and environment and to elucidate urgent knowledge gaps in order to enable prioritization of further research. The focus is on Swedish conditions, although globalization due to increased global trading and increased global environmental concerns necessitate a certain outlook beyond national boundaries.There is almost an unlimited amount of land use and management varieties. For this reason the study was restricted to some management forms that either concerns a large part of Sweden or, according to the present knowledge, may provide big consequences and/or big uncertainties. It was also restricted to terrestrial land use including wetlands, i.e. the use of water bodies, and fisheries are excluded. Included are complicated questions in forestry such as harvest of biomass in production forestry (c. 60% of all Swedish land), use of harvest residues, cutting forms, nitrogen fertilization, liming, choice of tree species and drained peat-land management. In agriculture we focused on fertilization, liming, cropping systems and tillage and crop-residue management. We decided not to evaluate the use of genetically modified organisms neither in agriculture nor in forestry as the large political and environmental uncertainties involved motivate a report by itself. Finally we also assess methods and consequences for energy forestry and, briefly, for reindeer grazing since about 40% of the Swedish land-area is used for reindeer grazing. If reindeer production is used as an alternative for intensive meat production it will be a measure to decrease emissions of greenhouse gases. Grazing by reindeer affects biodiversity, often positively, especially in areas that suffer from increased abundance of broad-leaved vegetation due to climatic changes. Conflicts are possible in future: the area that is suitable for reindeer grazing may decrease due to a warmer climate, but also due to demands for agricultural development. The report is organized in such a way that the management forms are discussed one by one, followed by a systems perspectives approach. We begin with summarizing conclusions .Systems perspective – How to read figures in the reportFor most chapters in the report there are one or two summarizing figures drawn from an environmental systems perspective. For most options described in the figures there is a reference state given in the figure caption (although not illustrated in the figure). When so, the figure must be read with the reference state in mind as e.g. an increase or decrease in biodiversity depends on that reference state. In the figures, boxes represent activities, and arrows either represent flows, or simply “leads to”, when connecting two activity boxes. Green colour signifies avoided activities and related resource use and emissions. Grey colour signifies activities or flows that are likely to be of minor importance in the specific scenario. Oval shapes with dotted boundaries and open arrows at both ends represent activities which life cycles should be included in a systems perspectives for a full picture, but which are either beyond the scope of the report, or link to an earlier figure which is then given. In two figures life cycle data from the CPM (Center for environmental assessment of product and material systems) LCA database, 2011, is included. These date from 2005 and are included to give the reader an idea of the size of resource use and emissions involved.In the summaries below the pictures, the various effects, goal conflicts and the knowledge gaps discussed refer to environmental effects and ecosystem services. Conclusions on economic and social aspects are beyond the scope of this report. 

    Summary and discussionTable 1 is a very condensed summary of the report. It must be read with the comparisons made in mind, i.e. a specific action is not necessarily positive or negative with regard to the chosen parameters generally speaking – only as compared to the reference states used in this report. The effect on climate change is either direct (source or sink of carbon dioxide) or indirect (via a substitution effect). In the case of fossil fuel substitution there is a delay in climate change mitigation; whereas the emission of CO2 from biomass burning is immediate, the uptake of CO2 in the trees that are replacing the cut trees is taking place over decades. Generally speaking, substitution for a construction material is more effective than substitution for fuel. Notably, the table says nothing of the size of the impacts discussed; for this we refer to the special chapters and the literature cited. Neither does the table, nor the report, say anything about how to measure the impact of the different actions. Let alone the report says something about how the various effects can be compared to each other. Most plausible, the answers to these questions will vary from case to case, but also between different actors in the field, depending on what is ascribed the highest importance – or value – in different situations (Haider & Jax 2007). Critical trade-offsIt can be seen from table 1 that many activities that have a positive effect on climate change through a stock or sink mechanism also have positive effects on biodiversity, whereas an increased substitution effect tend to conflict with biodiversity. Similar patterns are there for eutrophication and water regulation (when relevant). These patterns give rise to complex choices as it has to be considered how important harvest of biomass (substitution effect) is as compared to e.g. biodiversity or eutrophication. Except local and case specific aspects – social as well as ecological – there is also a time aspect involved. Our obligations to future generations also needs to be taken into consideration in management of natural resources (de-Shalit 1995; Dobson 1999).Notably, biodiversity, the nitrogen cycle and climate change (in that order) have been pointed out by Rockström et al. (2009) as the three most critical out of nine so called planetary boundaries. Crossing these boundaries is, according to the authors, associated with a risk of deleterious, possibly disastrous consequences for humans. This is pointed out to underline how critical land use measures are, and that the trade-offs between climate change, biodiversity and nitrogen cycle impacts are far from obvious. How do we determine what degree of climate change that corresponds to a given change of biodiversity? It can be argued that increased climate change will in the end affect biodiversity negatively, but on the other hand it can also be argued that higher biodiversity generally means more resilient ecosystems, and more resilient ecosystems cope better with climate changes. A few of the land use measures investigated are positive from climate change point of view as well as from a number of other perspectives. These measures include forest reservation (in the short term), wetland restoration, livestock production with ley (if compared to livestock production with only arable crops), and energy forests (if compared to agriculture). A switch to deciduous tree species may also fall into this category, although here there’s a lack of knowledge regarding productivity as well as emissions associated with many tree species. Similarly, certain kinds of selective cutting may be positive from many points of view, but again there are uncertainties with regard to actual emissions. Such (potential) win-win solutions are usually only possible on small areas compared to the area subject to, e.g., conventional forestry, but may be highly significant for the preservation of threatened biodiversity and a number of other ecosystem functions. A national land use strategy aiming for (environmental) win-win options only will however not be possible. Tradeoffs between different environmental values will be necessary. Many of the parameters discussed through the report depend on site specific characteristics. Occurrence of species and site conditions such as soil properties, geology, hydrology, climate, deposition vary from one place to the other. In addition to this, people have different preferences, both at the individual level and at the cultural level. All of this, on top of the scientific difficulty of saying what is “best” when it comes to trade-offs between e.g. climate change and biodiversity, makes it impossible to recommend a “best land management option” on a general level; it will vary from one place to the other and over time, and a variety of options will be needed. A variety of options can be seen as a means of safeguarding a variety of values and ecosystem services, meeting different needs and preferences of people, and as a way of precautious risk spreading. The issue is further complicated when social and economic aspects, in terms of cultural ecosystem services are added. Briefly, cultural ecosystem services are “The non-material benefits people obtain from ecosystems through spiritual enrichment, cognitive development, reflection, recreation, and aesthetic experience, including, e.g., knowledge systems, social relations, and aesthetic values.” (Millennium Ecosystem Assessment 2003, p 58). As an example, productivity may be somewhat lower for selective cutting than for clear-cut forestry as well as for deciduous forests compared to spruce stands. On the other hand, selective cutting and deciduous forests may enable cultural, aesthetic and recreational values that production forestry misses. At the same time, it is more plausible that the selective cutting-forests and the deciduous forests enable cultural and recreational activities such as fishing, picking wild berries and hunting. In the case the economic value of these activities is limited (such as in many high-income countries), it is reasonable to include them in the cultural ecosystem services as they contribute to the high cultural, aesthetic, social and health values of a biodiverse landscape (Norling 2001). The cultural ecosystem services are most plausible difficult to replace (Lisberg Jensen 2008). In many cases, then, trade-offs seem to be unavoidable not only between environmental aspects, but also between environmental aspects on the one hand and social and economical aspects on the other, especially if including the global situation in the reasoning (Dobson 2007). In these tradeoffs, science can give advice, but the decisions remain political, and dependent of valuations and preferences. Concerning preferences, there is e.g. a risk that many preferences that people have, are monotonous, short sighted, temporary or just unrealistic to an extent that will challenge environmental decision making, environmental policy and/or environmental ethics (Minteer, Corley & Manning 2004; Minteer &Miller 2011). Furthermore, there is an extensive discussion in environmental ethics about the importance of natural landscapes (Callicott 2001; Hettinger 2002). On the other hand, empirical studies show that naturalness is not crucial. On the contrary, cultivated landscapes obviously have the social, cultural, aesthetic and spiritual values that many people appreciate (Norling 2001).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Pedersen, Eja
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Forssén, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Persson Waye, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Human perception of sound from wind turbines2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The erection of wind turbines is preceded by an environmental assessment of the impact of wind turbines on people living nearby. One impact to be assessed is sound. It is thus important to have scientifically based knowledge of how wind turbine sound will be perceived in order to ensure that this sound does not adversely affect the health of residents in the area. This report presents an analysis of the results from two previous field studies investigating the relation between sound levels from wind turbines at dwellings and the perception of the sound. It also describes the factors influencing this relationship. In a diary study the participants reported how often they were home and, if so, whether they were outdoors, and whether they could hear the turbines. The objective of this study was to describe how often the sound from wind turbines was heard and in which meteorological conditions. A complementary field study investigated the accuracy of the sound propagation model used today by comparing long-term sound measurements with the values calculated using different models. This study also investigated whether variations in meteorological factors influenced sound propagation to such a degree that they should be included in the calculation of sound levels.

    The joint analyses of the two field studies confirm and strengthen previously reported data. The percentage of respondents who noticed wind turbine sound as well as the percentage annoyed by the noise, increased with increasing sound levels. The probability of being annoyed was greater in rural areas and if the turbines were visible from the dwelling. However, differences in terrain had no statistical effect. The only association between sound levels and health-related variables other than annoyance was disturbed sleep.

    Participants in the diary study more often reported hearing sound from the wind turbines when the electrical power increased (i.e. when electricity production increased). A statistically significant relationship between how often the sound was heard and the calculated sound level at the dwelling was found, even though the amount of time the participants spent outdoor varied substantially; the higher the calculated sound level, the more often the sound was heard. The diary study also gave some insight into the relationship between audibility and wind speed. The results indicate that wind turbine sound could still be heard at relatively high wind speeds, when it would have been expected to be masked.

    Long-term measurements of wind turbine sound at about 550 meters from a modern turbine showed that the calculated and measured levels agreed well. Sound levels calculated using a parabolic equation model, which takes into account variations in meteorological factors, did not give a better prediction than the model commonly used at environmental permit proceedings [Naturvårdsverket 2001]. Meteorological variations are probably only of importance for sound propagation at longer distances. Meteorological circumstances could, however, be important for estimation of the source sound levels, the largest element of uncertainty in the calculations.

    The studies show that the sound levels vary at the same wind speed, and that wind turbine sound could still be heard at wind speeds when it should be masked by other wind-induced sounds. This implies that the description in the environmental impact assessment of the sound that neighbours will possibly hear should be extended, even though the sound propagation model used today is adequate. Further studies regarding the possibility of hearing the sound at high wind speeds are needed, as the number of participants in the diary study was small. The data also suggest that the risk of sleep disturbance should be further explored.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Pedersen, Eja
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Forssén, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Persson Waye, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin. 202100-1975.
    Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med uppförandet av vindkraftverk görs en miljökonsekvensbeskrivning som också innefattar en bedömning av hur människor som bor i området kommer att påverkas av vindkraftverken. En påverkansfaktor är ljud. För att korrekt beskriva hur ljudet kan komma att uppfattas och för att säkerställa att inte verken placeras så att ljudet påverkar de kringboende negativt, är det viktigt att ta fram vetenskapligt baserad kunskap. I den här rapporten presenteras resultaten från fl era studier. Samanalyser av resultaten från två fältstudier hade som syfte att visa sambanden mellan ljudnivån från vindkraftverk vid bostaden och upplevelsen av ljudet, och att beskriva faktorer som påverkade detta samband. En dagboksstudie, där deltagarna bl.a. fi ck fylla i hur ofta de var hemma och i så fall om de var ute, syftade till att beskriva hur ofta vindkraftsljudet hördes och vid vilka meteorologiska situationer. För att undersöka hur väl den ljudutbredningsmodell som används idag stämmer med fältmätningar och om den meteorologiska variationen har så stor betydelse för ljudutbredningen att de bör tas med vid beräkningen av ljudnivåerna, gjordes långtidsmätningar av ljudet där resultatet jämfördes med olika modeller för beräkningar.Den sammanvägda analysen av de två störningsstudierna bekräftar och förstärker tidigare rapporterade data. Såväl andelen som märkte vindkraftljud och andelen som stördes av ljudet ökade med ökande ljudnivåer. Sannolikheten att störas av ljud var större om verken var synliga från bostaden och om man bodde i jordbrukslandskap, medan terrängen inte hade någon inverkan. Bland andra studerade hälsorelaterade variabler fanns endast ett samband mellan att störas i sömnen och ljudnivå. I dagboksstudien noterade deltagare oftare att de hörde ljud från vindkraftverk när den momentana effekten, d.v.s. elproduktionen, ökade. Även om det var stora individuella variationer i hur mycket tid människor tillbringade utomhus vid sin bostad kunde ett statistiskt säkerställt samband mellan hörbarhet och beräknad ljudnivå påvisas; ju högre beräknad ljudnivå, ju oftare hördes verket vid utomhusvistelse. Dagboksstudien gav även viss kunskap om samband mellan hörbarhet och vindhastighet. Resultaten indikerar att vindkraftsljud hörs även vid relativt höga vindhastigheter då ljudet från vindkraftverket förväntas vara maskerat. Långtidsmätningar av vindkraftverksljud 550 meter från ett modernt verk visade att de beräknade ljudnivåerna stämde väl med de uppmätta. Ljudnivåer beräknade med parabolisk ekvationsmodell, som tar hänsyn till variationer hos meterologiska variabler, gav inte bättre överensstämmelse jämfört med den modell som oftast används vid tillståndsprövning [Naturvårdsverket 2001]. Meterologiska variationer har sannolikt bara betydelse för ljudutbredelsen på längre avstånd. Meteorologiska förhållanden kan dock ha betydelse vid skattningen av källjudnivån, som är den största osäkerheten vid beräkningen. Studierna visar att ljudnivån varierar vid en och samma vindhastighet, och indikerar att vindkraftljud hörs även när det blåser så mycket så att vindkraftsljudet borde maskeras av andra ljud åstadkomna av vinden. Det innebär att även om den ljudutbredningsmodell som ändvänds idag fungerar väl, så bör presentationen i miljökonsekvensbeskrivningen av det ljud som de närboende kan komma att höra utvidgas. Fler studier kring hörbarheten vid höga vindhastigheter behövs också eftersom dagboksstudien hade relativt få deltagare. Studierna pekar på att risken för sömnstörningar kan vara angeläget att undersökas vidare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Rosén, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Norrman, Jenny
    Statens Geotekniska Institut (SGI).
    Norberg, Tommy
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Kurs i statistisk dataanalys och tolkning av resultat: Tillämpningar inom förorenad mark2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För utvärdering av data, riskbedömningar och olika typer av prognoser, exempelvis haltminskning efter genomförd sanering, blir statistiska metoder allt vanligare. En korrekt genomförd statistisk dataanalys reducerar det subjektiva inslaget i utvärderingsprocessen och ger ett ramverk för kvantifiering av osäkerheter.Det finns flera väl genomarbetade kunskapssammanställningar inom statistisk dataanalys, men självinlärningsmaterial kräver en viss förkunskapsnivå. Förkunskaper i statistisk analys varierar kraftigt bland miljöhandläggare vilket inte sällan resulterar i felaktiga tolkningar av föroreningssituationen. Universitets- och högskoleutbildningar är utformade för att lösa generella frågeställningar och upplevs ofta väl teoretiska. Samtidigt saknas det fortbildningsmöjligheter för yrkesverksamma som inriktar sig på specifika ämnesområden.Det finns ett behov av att utöka utbildningsmöjligheter inom statistik för miljöhandledare där konkreta frågeställningar som rör förorenad mark tas upp och teoridelen kompletteras med praktiska exempel. Den här rapporten redovisar kursstruktur och material för en 2-dagars utbildning för miljöhandläggare i statistisk dataanalys med inriktning mot förenad mark och grundvatten. Tanken är att kursen kan erbjudas regelbundet och ge grundläggande kunskaper i hur statistik kan tillämpas för förorenade områden.Utbildningen vänder sig till personer med inga eller endast rudimentära förkunskaper inom statistik och datautvärdering. Kursens övergripande mål är att förmedla grundläggande principer inom dataanalys och osäkerhetskvantifiering så att i första hand handläggare vid myndigheter, konsultföretag och entreprenörsbolag som arbetar med frågeställningar inom förorenade områden själva ska kunna utföra enklare statistiska analyser samt ställa krav på och kunna tolka resultatet av andras statistiska analyser.Utbildningen planeras som en 2-dagars kurs och kommer att omfatta tre huvudsakliga typer av moment: föreläsningar, övningar samt beskrivning och diskussion av praktiska tillämpningar – fallstudier. Det material som ingår i kurspaketet är:•     Föreliggande rapport:– Kursupplägg och huvudsakliga frågeställningar– Beskrivning av en fallstudie– Sammanfattning av ett antal dokument innehållande statistiska beräkningsmetoder och kortfattad beskrivning av programvaror•     CD:– Allt OH-material– Beräkningsverktyg i Excel utvecklat för kursen– Övningsexempel– Flertal rapporter från Naturvårdsverket och US EPA– Tre gratis programvaror som innehåller olika metoder för statistisk analys av data från förorenade områden 

    Följande punkter utgör kursens huvudsakliga moment: •     Grundläggande statistiska begrepp (Teori 1)•     Skattning av medelhalt – klassning och feltyper (Teori 2– 4)•     Indelning i delområden – variansanalys (Teori 5)•     Bedömning av mängd, volym och andel förorening över åtgärdsmål(Teori 6)•     Variationer i tid och rum (Teori 7-9)•     Rimliga åtgärdskostnader (Teori 10)•     Övningar•     DiskussionerEtt beräkningsverktyg är speciellt framtaget för kursen. Det är uppbyggt i Excel och med enkla handgrepp kan användaren lägga in egen data och få upp normal- och lognormalfördelningsplottar för att visuellt inspektera data, samt beskrivande statistik. Medelhalt och UCL (Upper Confidence Limit) för önskad konfidens beräknas. Användaren måste själv avgöra om det är lämpligt att använda metoder som är anpassade för normal- eller lognormalfördelad data. Dessutom ges möjlighet att göra en bedömning av den andel, volym och mängd förorenad jord över gällande åtgärdsmål av ett område. Verktyget kan också användas för att skatta sannolikheten att föroreningshalter över akuttoxiska halter skall finnas inom en specifik undersökningsenhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    van Loon, Patricia
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Ekici, Saamet
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Harris, Steve
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Martin, Michael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Herlaar, Sjoerd
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Rydberg, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Diener, Derek
    RISE.
    Linder, Marcus
    RISE.
    Linking circularity metrics at product and society level (LinCS): Final report2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The LinCS research project aimed to generate knowledge and understanding on the environmental and financial implications of circular products and circular economy at micro and macro level. It also sought to consider and review potential rebound effects. While circular economy is promoted as a promising solution that will decouple economic growth from environmental degradation, empirical evidence and academic research on the sustainability of circular economy and circular business models is in an embryonic form. Hence, the following research questions were posed:

    1. What factors/variables impact the environmental performance of circular products/circular business models? 
    2. Under what circumstances/conditions are circular products/circular business models environmentally and economically preferred compared to linear ones? 
    3. How can circular business models be improved in order to be sustainable? 
    4. What are suitable indicators to monitor the environmental effects of CE at the micro and macro level? 
    5. Which policies need to be introduced/altered that prevent/reduce the proliferation of unsustainable CE and support sustainable CE products?

    The research started with an extensive systematic literature review that mapped current knowledge and knowledge gaps on the environmental impact of circular products and circular business models. Despite the large interest of researchers on circular economy, the review only identified 54 papers that quantified the environmental impact of a circular versus linear product or system. Many of these papers focused on the environmental impact of the reuse or remanufacturing process but did not include key aspects of circular economy such as product design specific to the circular economy, or circular business models. Hence, there is a clear need for more research on the environmental impact. Based on the review, several product characteristics can be distilled that have a strong role in determining whether a product is suitable for the circular economy. In other words, these characteristics help to determine whether the increased circularity of a product is likely to lead to reduced environmental impact compared to the production of new products. These characteristics include 1) the extension of the product life, 2) the contribution of the manufacturing stage to the total life cycle environmental impact compared to other stages, 3) innovation frequency, 4) deterioration impacts during the life cycle including wear, 5) usage intensity, and 6) obsolescence. In particular, white goods were highlighted in the literature as being less suitable, due to their large share of environmental impacts in the use phase and because there has historically been a high degree of energy-efficiency innovation. For other groups of products, such as consumer electronics, the results are more ambiguous as it depends on the usage intensity and speed of innovation.

    Given the clear lack of studies assessing the environmental impact of circular products including the key aspects of circular product design and circular business models, ten case studies were conducted as part of the LinCS project in which the environmental, economic, and circularity performance of a product in a linear and circular business model were quantified. The majority of the case studies included circular product design and circular business models. The case studies show that the circular offer reduced the greenhouse gas impacts significantly in all but one case (where the rental business model led to increased emissions from transport for the customer and was highly dependent on rental location). Most cases resulted in a 50 to 60 % reduction. Based on the results we conclude that the recovery process or business model that enables life extension is usually less material- and energy-intensive. We further argue that with the expected transition towards renewable energy sources, the focus will likely shift away from greenhouse gas emissions to other environmental impacts. Material intensity will become more central, with the associated impacts of extraction and mining processes, as well as impacts on biodiversity. As a consequence, it is likely that the superior performance of circular products will become even more apparent in the future.

    The case studies further showed that profitability is an issue for some, but not all, manufacturers. In many cases, the costs of the circular model were estimated to be lower than in the linear case, mainly because less items need to be manufactured to fulfil the same level of demand, reducing manufacturing costs significantly. However, the revenue that can be generated in the circular model compared to the linear model is also lower, meaning that in some cases the profitability became lower. In many cases, the price customers pay for the circular product was set significantly lower than the linear product. More knowledge is needed to help companies set the correct price that can make their circular offer profitable and economical attractive.

    Macro-economic modelling was then performed to assess potential secondary effects and explore the benefit for Sweden when transitioning towards a circular economy. Multi-Regional Input Output (MRIO) modelling was used to understand the link between product level changes and macro level impacts. To model potential rebound effects, three alternative spending scenarios were modelled for the estimated financial savings from using more circular products. None of these resulted in higher impacts than the current situation, however, the impact of the scenarios was highly variable and almost as high in one case. This highlights a potential rebound effect depending on how savings are spent and the importance of considering (e.g. in policy and research) future levels of disposable income of consumers. The results also suggest that there is a limit to what can be achieved with circularity and that more traditional reductions in energy and improvements in resource efficiency are still required.

    For policy makers we note that, in order to accelerate the transition to circular economy, one aspect can be to utilise a societal functions framework to track, monitor and develop targeted policy instruments. We utilized and developed a societal functions framework consisting of: housing and infrastructure; nutrition, mobility, consumables, services, healthcare, and communication. Indicators can be developed to track each societal function and each system level (from product level, to product group and the societal function it provides) so that the impact to deliver each societal function within a country can be tracked and mitigation measures applied. Monitoring of this would allow increased knowledge and remediation action on the possible emergence of rebound effects, such as where a product has increased macro impacts (e.g. through increased consumption) despite product level efficiency improvements (or where one functions impact decreases but leads to an increase in another, e.g. increasing impact of online videos). Similarly, knowledge on the use phase, including statistics on the use and associated impact of repair facilities, spare parts, and second-hand reuse, can be improved.

    For researchers we note that more research is needed on how innovation is affected in the circular economy and what its role can be for sustainable circular products. We further note that knowledge is lacking on consumer behaviour in the circular economy, both in terms of how people behave and react towards circular product design (e.g. modularity and upgradability) and circular business models as well as the impact of circular products and business models on consumption levels. Many of these challenges align with similar issues highlighted in research on product service systems for which there are many parallels, but where further research is also required.

    Finally, many of the challenges and potential pitfalls of circular products are because they currently need to operate within a linear market and a system that is currently based on cheap fossil fuels, where the cost and impact of raw material extraction is undervalued and underestimated. As we have noted above, the overwhelming evidence is that circular products have enormous potential to reduce impacts, but their fostering requires careful management and monitoring to avoid potential rebound effects.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Wall-Reinius, Sandra
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Fredman, Peter
    Mittuniversitetet.
    Dahlberg, Annika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Svensson, Daniel
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Sörlin, Sverker
    KungligaTekniska Högskolan.
    Godtman Kling, Kristin
    Mittuniversitetet.
    Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen: Slutrapport från ett forskningsprojekt inom forskningssatsningen Storslagen fjällmiljö2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten presenteras resultat och slutsatser från forskningsprojektet ”Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen” (Negotiating pathways to multifunctional landscapes – a pilot model in the Jämtland Mountains), finansierat av Naturvårdsverket tillsammans med Riksantikvarieämbetet inom ramen för forskningssatsningen ”Storslagen Fjällmiljö” (www.storslagnafjall.se). Som projektets titel antyder så är olika vägval, förhandlingar och diskussioner om hur landskapet kan brukas av många intressenter centralt. Projektets specifika syfte har varit att analysera i) bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap, ii) historisk och nutida användning av fjälleder, och iii) leder i förvaltningen och finansiering av leder. Förhoppningen är att forskningen kan utgöra underlag för diskussion och dialog som kan leda fram till beslut som bidrar till att minska intressemotsättningar mellan fjällens olika aktörer och därmed bidra till en mer hållbar utveckling för alla i fjällandskapet. Södra Jämtlandsfjällen används av flera olika grupper med olika intressen och olika förväntningar, uppfattningar och värderingar om landskapet och dess användning. Det finns stora utmaningar i att hantera och balansera ett komplext mångfunktionellt landskap med många värden, intressen och behov (natur- och kulturmiljövård, skyddade områden, lokal användning, rennäring, friluftsliv och turism). Delar av den problematik som vi studerat har sina orsaker i att olika människor både beskriver och använder landskapet på vitt skilda sätt. Resultat visar att personer företrädesvis inom myndigheter och inom turismnäringen beskriver fjällen som ett av människan i det närmaste orört område eller som vildmark trots att landskapet nyttjas av olika intressegrupper. Personer som bor och verkar i området regelbundet betonar generellt sett mer området som ett vardagslandskap och arbetslandskap, vilket inte hindrar att de sätter ett stort värde på dess skönhet och mångfald. Mångbrukandet av landskapet i södra Jämtlandsfjällen liksom de många idéerna om vad landskapet är och ska vara, kopplar också till frågor kring bevarande och skydd. Studieområdet har varit föremål för diskussioner om en nationalpark som skyddsform och i den pågående nationalparksprocessen inkluderas även ett deluppdrag för länsstyrelsen att genomföra en ledutredning. Det är vår förhoppning att resultat från forskningen om bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap kommer till användning i den pågående nationalparksprocessen. Vår forskning visar att det finns stora utmaningar i de frågor som rör skyddade områden och i synnerhet en nationalpark. Till exempel att själva syftet med den föreslagna nationalparken upplevs som otydligt och motsägande. En del i problematiken kopplar till Miljöbalkens skrivningar om hur exempelvis ”natur” kan tolkas. För många aktörer finns osäkerhet kring en nationalparks konsekvenser för privatliv och företagande samt en oro för att turismen ökar, vilket kan orsaka mer markslitage, nedskräpning och störning på djur och renskötsel. Tydliga resultat i forskningen är att bristfällig information från ansvariga myndigheter skapar förvirring och misstänksamhet. Många aktörer anser att en nationalpark måste vara starkt kopplad till lokal utveckling, samt att utformning av gränser, regelverk, skötsel och förvaltning måste ske i öppen och transparent dialog med olika parter. Ytterligare ett viktigt resultat är en önskan om lokal representation i beslut och förvaltning, men att det kan vara svårt att se vem som bäst ska representera ”det lokala”. Konkreta slutsatser och förslag handlar om olika aktörers (myndigheter och lokala grupper) vilja till att diskutera uppfattningar, relationer och användning av landskapet samt kompromisser som hör till det. Det kan vara att man i förhandlingar (diskussioner) mellan myndigheter, organisationer, rennäring och andra lokala intressen tar hjälp av en oberoende medlare (facilitator) och att i framtiden se över möjligheten till att pröva en mer modern form av nationalpark som skulle vara anpassad till förhållandena i det specifika området. I södra Jämtlandsfjällen förekommer spänningar, misstro och intressekonflikter bland annat på grund av osäkerhet om vad olika begrepp betyder för olika aktörsgrupper och olika individer. Vad betyder egentligen bevarande, lokal utveckling, natur och nationalpark eller naturvård, lokal kultur, allemansrätt och naturvärden? Hur vi definierar och förstår olika begrepp påverkar användning, planering och förvaltning av ett landskap. När det finns en osäkerhet kring vad ett visst begrepp står för så försämrar det också kommunikation och konstruktiv dialog. Vår forskning visar att när man förstår mer om vilka skillnader som finns, och bakgrunden till olika skillnader, så ökar möjligheten till större samsyn vilket i sin tur gynnar möjligheten att hitta konstruktiva lösningar. Detta behöver inte innebära att alla håller med om vad som är bästa lösningen i ett specifikt fall, men att alla förstår att olika intressegrupper och personer tycker olika. I studieområdet har ett ökat besökstryck lett till problem, utmaningar och möjligheter. Enkätresultat från besökare och aktörer visar att förändrad markanvändning och förändringar i till exempel aktiviteter för rekreation och turism bidragit till konflikter kring leder. Många belyser att intressemotsättningarna handlar om markslitage, slitna leder, feldragna leder, trängd renskötsel och störningar på djur. Resultaten visar att lederna är viktiga för besökare och andra aktörer. Framförallt handlar det om att leder underlättar tillgängligheten. Generellt sett används lederna mycket och det är viktigt att markerade leder finns för dagens svenska och internationella besökare. Leder är också viktiga för att styra och koncentrera var i landskapet människor rör sig. Viktiga slutsatser av forskningen är att frågor kring skötsel och markeringar är prioriterade områden, men att det finns ett behov att se över finansiering och ansvarsfördelning där större hänsyn bör tas till lokala intressen och att samarbete med Norge skulle vara givande. Ledsystemet så som det ser ut i dag är resultatet av flera lager av historia, från samer, turister, forskare, pilgrimer, karoliner, jägare, fiskare, skogsarbetare, konditionsidrottare och andra. I dag har lederna genomgått en process där användandet har ökat som följd av att fler människor rör sig på fjället. Det historiska sambrukandet av stigar och leder var småskaligt, vilket var en viktig orsak till den relativa frånvaron av öppna konflikter. Enstaka vandrare störde exempelvis inte renarna i området, men ett ökat antal besökare och förlängda säsonger i besöksnäringen innebär att risken för konflikter ökar. Genom att besökstrycket blivit större på de mest populära lederna och att flera nya aktiviteter tillkommit framkom det bland vissa aktörer ett önskemål om att olika användargrupper bör ha ”sina” leder för att undvika konflikter. Sverige har ett stort antal leder som används för friluftsliv och naturturism, inte minst i fjällen. Olika utredningar har på senare tid visat att kostnaderna för att underhålla och upprusta många av lederna till en acceptabel nivå överstiger tillgängliga resurser. Det är vanligt att leder etableras med hjälp av tillfälliga projektmedel, men det skapar ofta en svår ekonomisk situation för den långsiktiga förvaltningen. I grunden finns det tre olika sätt att finansiera leder – genom skatter (alla ”betalar”), genom avgifter (användarna ”betalar”) eller i form av ideellt engagemang (de engagerade ”betalar” i form av tid och arbete). Många leder finansieras idag gemensamt av samhället genom skatter – något som har stort stöd bland Sveriges befolkning. Leder för speciella aktiviteter (till exempel snöskoter, cykling, skidåkning) kan däremot lämpa sig för finansiering genom avgifter så länge det inte inkräktar på Allemansrätten. Slutsatser från vår forskning visar att leder av mer allemansrättslig karaktär bör finansieras genom skatter medan leder som tillgodoser efterfrågan hos mer specifika grupper bör avgiftsbeläggas. I den utsträckning leder för olika friluftsaktiviteter bidrar till människors välbefinnande, fysiska och psykiska hälsa, lärande samt säkerhetsaspekter finns goda motiv för offentliga åtaganden. Ökad naturturism, ett förändrat friluftsliv med fler och nya fritidsaktiviteter och ökad motorisering innebär emellertid ändrade förutsättningar för finansieringsfrågan. Mer flexibla finansieringssystem som anpassas efter årstid eller målgrupp kan då vara en lösning. Avslutningsvis, grupper som har känt sig förbisedda, även i tidigare generationer, är fortfarande påverkade av detta. Tillit eller brist på tillit mellan myndigheter, organisationer och övriga grupper - även sådana som finns på andra platser i landet - påverkar hur människor reagerar på olika förslag kring till exempel naturvård, turismutveckling och rennäring. Spänningar över tid och rum är något man måste ta mycket mer hänsyn till om man vill nå framgång i förändringsprocesser. Det är tydligt att interaktion, möten och nätverk för information och dialog mellan lokala, regionala och nationella aktörer är särskilt viktigt när det gäller komplexa frågor och komplexa områden. Under forskningsarbetet har det varit tydligt att mötesplattformen Fjällforum och de workshops som forskningen genomfört betytt mycket för att öka förståelsen för olika perspektiv som representeras bland olika intressegrupper. Tillit, förtroende och respekt för olika aktörers intressen är grunden för samverkan. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 20 av 20
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf