Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 7757
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    ., .
    et al.
    Naturvårdsverket. Melica.
    ., .
    Naturvårdsverket. Sportfiskarna.
    Flodpärlmusslans status i Västra Götaland: En inventering av nio av länets musselvattendrag 20132014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2013 har Melica, och Sportfiskarna, på uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götalands län inventerat flodpärlmussla i Enningdalsälven, Kolarebäcken, Sollumsån, Verkälven, Tattarströmmarna och Önnarp enligt metoden

    enkel statusbeskrivning. I Gärebäcken, Slereboån och Tidan har metoden statusbeskrivning använts. Syftet med övervakningen är att följa status och trender för de ingående vattendragen med avseende på flodpärlmussla och jämföra resultaten med tidigare inventeringar. Ett av vattendragen har inventerats tidigare, Gärebäcken, de resterande 8 är nyinventeringar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Aasa, Jenny
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sandberg, Jasmin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Viktor, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Fång, Johan
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Rodenticide screening 2016–2018 Exposures in birds (raptors and gulls) and red foxes2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Rodenticides are biocidal products that are used in order to control rats and mice. This screening study aims at investigating whether chemical substances belonging to the group anticoagulant rodenticides can be detected in Swedish non-target biota, and to investigate if the levels are different compared with the results from a previous study.

    The levels of anticoagulant rodenticides detected in the present screening study are similar to those found in earlier studies in Sweden and elsewhere. The literature indicates that toxic effects can occur in birds at levels > 100 ng/g (liver) whereas the level > 200 ng/g has been proposed to be a threshold level in foxes. Some individuals of raptors (n =2) and several foxes (n = 7) exceed these levels in the present study. These data suggest that anticoagulant rodenticides that are transferred in the food web may cause secondary toxicity in non-target mammals and birds in Sweden. However, no pathology has been performed for the individuals of the present study that can confirm any concentration-effect relationship or reason for mortality.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Aastrup Lotta, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Lewin-Pihlblad, Lotta
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Gierup, Jonas
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    McCarthy, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Åsman, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Förslag till nytt nationellt miljöövervakningsprogram för grundvatten inom Sötvattenprogrammet2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vi har utrett i vilken utsträckning en kombination av trendstationer och omdrevsstationerkan svara upp till ramdirektivets krav avseende den kontrollerande övervakningen avförekomster som inte bedömts vara utsatta för risk att inte nå målen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Aastrup, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Lewin Pihlblad, Lotta
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    McCarthy, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Screening av miljögifter i grundvatten - sammanställning av undersökningar gjorda 2003-20092010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Aastrup, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Lång, Lars-Ove
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Thunholm, Bo
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Åsman, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Utvärdering av grundvattendata från den regionalamiljöövervakningen i Blekinge: Rapport till Länsstyrelsen Blekinge län2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sveriges geologiska undersökning (SGU) har fått i uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge

    län att utvärdera länets nuvarande program för övervakning av grundvatten. Programmet

    omfattar regelbundna analyser av grundvatten från 13 brunnar vid vattenverk, 21 privata

    brunnar i jordbruks- eller skogsmark samt 30 källor. I uppdraget ingår att bedöma

    grundvattenstatusen enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet –

    Grundvatten” samt att göra tidseriestudier av vissa parametrar. Ett förslag till framtida

    övervakningsprogram lämnas. Uppdraget redovisas i denna rapport och som underlag

    har legat mätdata tillgängliga i mars 2001.

    Länsstyrelsens mål med programmet är att kunna kontrollera att grundvattnet kan ge en

    tillräcklig mängd dricksvatten med fullgod kvalitet. Tyngdpunkten ligger på övervakning av

    försurning av grundvattnet. Genom att bevaka både grunda grundvattentäkter med snabb

    omsättning av grundvattnet samt djupa med långsam omsättning är avsikten att både

    långtidseffekter och tidiga miljöförändringar skall kunna spåras. Detta syfte illustreras av att

    den genomsnittliga alkaliniteten för lokalerna ligger inom hela intervallet 0 till 236 mg/l.

    Enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten finns tre geografiska regioner

    representerade inom Blekinge: A – Sydsveriges sedimentära berggrundsområde, B –

    Sydsvenska höglandet och C – Väst- och sydostkusten. Efter indelning i grundvattenmiljö

    och djup hamnade 20 av lokalerna i

    B3g = ”grunda brunnar (<4 m) i öppna akviferer i

    morän eller svallsediment i region Sydsvenska höglandet”. Vid indelningen erhölls för

    övriga typområden-djup få lokaler. Resultaten visar ändå god samstämmighet med

    referensvärden. Alkaliniteten för lokalerna i morän i både region B och C är dock låg vilket

    visar på att övervakningsnätet bevakar grundvatten med mycket låg buffertförmåga.

    Mätseriernas längd och frekvens i provtagning varierar för lokalerna i de olika

    undersökningsprogrammen. För tolkningen av tidsmässiga förändringar används i första

    hand lokaler med tidsserier från en 15 års-period och där minst åtta analyser har utförts. De

    övriga, korta tidsserierna återspeglar främst tendenser från 90-talet. Resultaten visar att i

    jonsvaga grundvatten har en viss ökning skett av pH, alkalinitet och färg medan halterna av

    kalcium, magnesium och sulfat minskat. Förändringarna i halter som ger de signifikanta

    trenderna är oftast små. Det finns inget tydligt mönster i förändringar av klorid och

    konduktivitet. Halterna av kväve och fosfor minskar i flera lokaler.

    Det är av värde att de analyser som utförs är så samstämmiga som möjligt inom hela

    övervakningsprogrammet. För samtliga prov bör huvudkomponenterna kalcium,

    magnesium, kalium, natrium, alkalinitet, sulfat, klorid och kväve ingå för att jonbalanser

    skall kunna beräknas och kvaliteten i analyserna kunna kontrolleras. En översiktlig

    prioritering av källor och brunnar har föreslagits. För slutlig bedömning av programmets

    framtida omfattning behöver informationen om respektive lokal utökas, främst med en

    hydrogeologisk dokumentation i fält.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6. Abenius, Johan
    Gaddsteklar på sandmarker i Jönköpings län2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2005 genomfördes en inventering av tre sandiga områden i Jönköpings län. Baskarp och Fagerhult är belägna i Habo kommun nära Vätterstranden medan Skillingaryds skjutfält ligger vid E4:an uppe på småländska höglandet. De undersökta områdena var sinsemellan mycket olika med avseende på gaddstekelfaunan och sandfälten i Habo kommun uppvisar större faunistisk likhet med östersjökusten än med småländska höglandet.Totalt har 5 602 exemplar tillhörande 162 arter gaddsteklar bestämts till art under inventeringen. Antalet rödlistade gaddsteklar är 8 och rödlistade flugor 2. 16 arter av gaddsteklar är nya landskapsfynd för Västergötland och 1 art är ny för Småland.Alla undersökta områden hyser en värdefull marklevande gaddstekelfauna med höga raritetsvärden. Skillingaryds skjutfält visar dock upp särskilt stora kvalitativa värden, som gör att skjutfältet även i ett nationellt perspektiv tillhör de mest skyddsvärda områdena för gaddsteklar. Fynden av vägsteklarna Evagetes subglaber och Priocnemis gracilis samt silversandbiet Andrena argentata, liksom anmärkningsvärt stora populationer av en rad exklusiva arter, bidrar till det samlade omdömet.Den exklusiva gaddstekelfaunan i de undersökta områdena är för sitt fortbestånd helt beroende av att det även fortsättningsvis sker en omfattande skötsel och kraftig markstörning. Skötselinsatserna för sandödla och marklevande gaddsteklar kan med fördel samordnas. Det mest akuta skötselbehovet föreligger på de minsta och mest isolerade lokalerna som i dagsläget utgörs av sandfälten vid Fagerhult.Metodiken med vita färgskålar har fungerat bra under denna inventering, men det är inte aktuellt att bedriva löpande uppföljning i samma omfattning med denna relativt resurskrävande inventeringsmetod. I stället föreslås att löpande övervakning till att börja med baseras på att populationerna av Andrena argentata och om möjligt även Lasioglossum sexmaculatum följs upp genom transekträkning. På Skillingaryds skjutfält bör även räkning av bon av silversandbiet prövas eftersom det troligen är en ännu effektivare och mindre resurskrävande metod än transekträkning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7. Abenius, Johan
    Vedlevande gaddsteklar i Halland2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Gaddsteklar har samlats in i huvudsak med flygbarriärer ("fönsterfällor") på högstubbar och andra strukturer av lövträd i skogsreservat i Hallands län under perioden 1997-2002. Inventeringsresultatet utvärderas i relation till tidigare kunskap om den vedlevande faunan i Halland och jämförs med några andra insamlingar av liknande omfattning. Inventeringarna resulterade i fynd av en rödlistad art (på tre lokaler) och 17 nya landskapsfynd.Delar av en samling av gaddsteklar från Enslövstrakten, insamlad av Hugo Andersson 1951-83 och därefter överlämnad till Entomologiska museet i Lund, har tidigare bearbetats av författaren och resultatet redovisas för första gången i denna rapport. Genomgången av Hugo Anderssons samling resulterade i ytterligare fynd av en rödlistad art och 8 landskapsfynd.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8. Abenius, Johan
    et al.
    Aronsson, Mora
    Haglund, Anders
    Lindahl, Helene
    Vik, Pär
    Uppföljning av Natura 2000 i Sverige: Uppföljning av habitat och arter i Habitatdirektivet  samt arter i Fågeldirektivet2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det har länge funnits ett behov av att utveckla kostnadseffektiva metoder för uppföljning av skötsel och bevarandestatus för biologisk mångfald i våra skyddade naturområden. Efter Sveriges inträde i EU har vi genom Natura 2000 också ett formellt ansvar för att följa upp huruvida gynnsam bevarandestatus råder för ett stort antal naturtyper (”habitat”) och arter som bedöms vara skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv.De viktigaste motiven för att tillskapa ett uppföljningssystem är att vi behöver veta om vi sköter våra skyddade områden på ett bra sätt och att vi vill kunna utvärdera naturvårdens bidrag till övergripande politiska mål om att stoppa utarmningen av biologisk mångfald. Det övergripande syftet med uppföljningen är att kvalitetssäkra det svenska naturvårdsarbetet. I denna rapport presenteras ett målstyrt uppföljningssystem baserat på i huvudsak biologiska parametrar. Ett stort arbete har lagts ner på att formulera förslag till bevarandemål på biogeografisk (nationell) nivå för naturtyper och arter i nätverket Natura 2000, som i sin tur knyter an till bevarandemålen i de enskilda Natura 2000-områdena. Bevarandemålen relaterar till definitionen av gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter och har i första hand fokus på sådant vi kan göra någonting åt i form av skötselåtgärder eller andra åtgärder. Målen styr i sin tur urvalet av parametrar och metoder som används för att följa upp om gynnsam bevarandestatus har uppnåtts De biogeografiska (nationella) bevarandemålen är så konkreta att de går att bryta ner i operativa mål på objektnivå. Omvänt är ett övergripande krav på objektvisa bevarandemål att de utformas så att de kan aggregeras till underlag för uppföljning av de nationella målen för naturtyper och arter. Bevarandemålen på biogeografisk nivå utgör basnivån för de objektvisa målen. Målen på objektnivå kan även innehålla mål för regionala bevarandevärden. Det nationella uppföljningssystemet har utformats på olika sätt för olika naturtyper och arter, beroende på bl.a. areell utbredning, sällsynthet, detekterbarhet, hotbild och ekologiska egenheter. Tre strategier för mätningar på geografisk nivå har urskiljts. Uppföljning i samtliga objekt, i ett urval (stickprov) av objekten eller uppföljning på landskapsnivå med stickprov både i och utanför de utpekade Natura 2000-objekten. De habitat som är skötselberoende eller de parametrar som är relaterade till något som går att åtgärda inom objekten skall utvärderas objektvis inom Natura 2000-objekten. Som exempel kan nämnas variabler som vegetationshöjd i gräsmarker eller förekomster av diken i våtmarker. I de flesta icke skötta naturtyper, exempelvis grandominerad västlig taiga, aapamyrar och dystrofa sjöar, sker uppföljning av de flesta parametrar i permanenta provytor inom ett stickprov av objekten eller habitaten. Objektvis utvärdering genomförs endast där naturtyperna vid basinventeringen konstaterats ha icke gynnsam bevarandestatus. För sällsynta arter på bilaga 2 som är prioriterade i EU bör förutom förekomster i utpekade områden även populationerna utanför Natura 2000 följas upp, t.ex. genom floraväkteri. För uppföljning enligt Fågeldirektivet bör förutom förekommande fågeltaxeringar även data från det internetbaserade rapporteringssystemet under Artportalen användas. Av resursskäl har ambitionen varit att utforma ett indikatorbaserat system för ”tidig varning”, med en lägsta möjliga insatsnivå i botten. Dessa indikatorer utgörs av variabler som indirekt ger signaler om att parametrar för bevarandemålet går i någondera riktning. Om utfallet av mätning ger en negativ indikation så utlöses utökad uppföljning av parametrar för bevarandemålet i fråga. Först efter uppföljning av de i matrisen relaterade parametrarna i objektet kan utvärdering av bevarandestatus ske. Exempel: Istället för att mäta vattenkvalitet i hav (dyrt) så mäts indikatorn fintrådiga alger i flygbilder regelbundet (enklare och billigare). Förekommer fintrådiga rikligt utlöses uppföljning av vattenkvalitet i objektet. Metoder för uppföljning har så långt som möjligt standardiserats så att samma metoder och provytedesign används i så många liknande habitat och arter som möjligt. Metoderna kommer att beskrivas i en handbok för basinventering och uppföljning av Natura 2000. Några grundläggande kriterier för val av metoder har varit att de ska vara robusta, beprövade och väl dokumenterade, kostnadseffektiva, samt om möjligt vara icke-destruktiva. För att bestämma tillståndet för enskilda arter och habitat används tre typmetoder för registrering, positionering, slumpmässigt urval av ytor, samt subjektivt urval av ytor. Subjektiva metoder är beroende av en förrättningsmannamässig kompetens, snabba att utföra och ger godtagbar precision även om mätningarna bara görs i några få ytor. Handdatorer med GPS kommer att användas vid fältarbetet och kommer att vara ett viktigt verktyg vid positionering och arealavgränsning. De kommer att utrustas med funktion som automatiskt räknar ut när tillräckligt antal provytor uppnåtts för att med säkerhet bedöma status för det aktuella bevarandemålet. Naturvårdsverkets miljöövervakningsenhet har varit koordineringsansvarig i ”uppföljningsprojektet”. Projektet har letts av en arbetsgrupp med projektledare från miljöövervakningsenheten, samt representanter för Naturresursavdelningen, ArtDatabanken och en konsult med projektledningsbistående funktion. En stor del av arbetet inom projektet har utförts av länsstyrelserna. Dessa har varit indelade i tre grupper; grupp Syd, Mellan och Nord, var och en med sitt specifika ansvarsområde för olika Natura 2000-habitat. Gruppernas arbete har bestått i utveckling och tester av metoder för uppföljning av habitaten. Förslag till uppföljningsinsatser för arterna i Habitat- och Fågeldirektivens bilagor har tagits fram av ArtDatabanken. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9. Abenius, Johan
    et al.
    Carlsson, Anna Lena
    Edgren, Jen
    Ejdung, Gunilla
    Inghe, Ola
    Skog & mark: – om tillståndet i svensk landmiljö2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 10. Abenius, Johan
    et al.
    Larsson, Krister
    Gaddsteklar och andra insekter i fyra halländska hedområden: Fjärås bräcka, Ringenäs, Tönnersjömålet och Mästocka ljunghed2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Gaddsteklar och vissa andra insekter har inventerats inom fyra naturskyddade ljunghedar i Halland med syftet att få bättre kunskaper om hedarnas insektsliv samt att vara ett underlag för den framtida skötseln av västsvenska hedar. Sammantaget har 279 arter insekter artbestämts, varav gaddsteklarna utgör 169 arter. En ny art för landet hittades, rovstekeln Crossocerus exiguus på Fjärås bräcka, och 36 arter är nya för Halland (landskapsfynd), varav hälften gaddsteklar och hälften flugor. Sexton rödlistade insekter påträffades.Resultaten visar att ljunghedarna är en mycket artrik och mångformig naturtyp med ett stort antal sällsynta och rödlistade insekter. Samtidigt är ljunghedarna idag starkt fragmenterade och man kan på goda grunder förutsätta att det finns en så kallad utdöendeskuld för hedarnas arter som innebär att arter och populationer riskerar att försvinna framöver. De viktigaste redskapen för att förhindra detta är storskaliga hedrestaureringar, vilket redan pågår på några håll i Halland, och en reviderad skötsel av vissa hedområden så att de blir mer gynnsamma för gaddsteklar och andra insekter.Variationerna i artinnehåll var stora mellan de fyra hedarna och drygt hälften av gaddsteklarna påträffades bara på en av lokalerna. Fjärås bräcka var den mest artrika heden, men även Tönnersjömålet och Ringenäs har en mycket rik gaddstekelfauna. Däremot var Mästocka ljunghed anmärkningsvärt artfattig, förmodligen på grund av en alltför intensiv och storskalig skötsel som missgynnar gaddsteklar och många andra insekter. För att gynna hedarnas insektsliv bör målbilden för skötseln vara en mosaik med alla successionsstadier alltifrån yngre successionsstadier med blottad grus och sand och nybrända ytor till områden med grov ljung och kråkris samt mer buskiga och trädbevuxna partier.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11. Abenius, Johan
    et al.
    Larsson, Krister
    Gaddsteklar och andra insekter i halländska sanddynsreservat2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Gaddsteklar och vissa andra insekter har inventerats inom sex sanddynsreservat utmed Hallandskusten. Totalt insamlades och artbestämdes 1 418 insekter fördelade på 236 arter, varav 103 arter gaddsteklar. Tio rödlistade arter påträffades och tretton arter har tidigare inte noterats i Halland. Inventeringen ger en översiktlig bild av gaddstekelfaunan i dynreservaten och det finns med all säkerhet betydligt fler rödlistade och andra intressanta arter kvar att upptäcka. Många gaddsteklar och andra insekter knutna till öppna, solexponerade sandmarker hade en guldålder under det gamla bondesamhällets tid före 1800 talets agrara revolution. Numera finns bara några få procent av kusttrakternas öppna sandmarker kvar och de blomsterrika slåtterängarna och ljunghedarna som omgav flygsandfälten har i det närmaste utplånats på stora delar av den halländska kustslätten. Mot den bakgrunden är det lätt att förstå att många växter och djur, bland annat gaddsteklar, knutna till öppna, blomsterrika sandmarker idag är utrotningshotade. Huvudsyftet med inventeringen är att vara ett underlag för den framtida skötseln av dynreservaten. Resultaten visar tydligt att en mer aktiv skötsel är angelägen med kontinuerlig markstörning som skapar sandblottor och hävd genom röjning, bete, slåtter och/eller bränning. Dessutom behövs omfattande restaureringsåtgärder för att återskapa öppna sandmiljöer. Stora arealer täta och närmast ogenomträngliga bergtallskogar inom kustreservaten bör omföras till mer öppna sandmarker till förmån för biologisk mångfald och friluftsliv.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12. Abrahamsson, Ingemar
    Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten behandlar resultaten från de fysikalisk-kemiska provtagningar som har utförts vid 27 vattendragslokaler sedan 1988 inom den samordnade recipientkontrollen på Gotland. Dessutom redovisas resultat från två nationella trendstationer där provtagning och analys har utförts i regi av SLU. Utvärderingen omfattar främst en beskrivning av tillstånd och trender för parametrarna totalfosfor, totalkväve, alkalinitet, organiskt material, vattenfärg och grumlighet. De provtagna vattendragen var under åren 2007-2009 genomgående mycket näringsrika. Med avseende på fosforhalter uppvisade 24 av de 29 provpunkterna en måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Vad gäller kväve registrerades mycket höga till extremt höga halter i 26 av de 29 provpunkterna. Vattenfärgen och grumligheten var måttlig till betydande och halterna av organiskt material var generellt måttligt hög till hög. De provtagna vattendragen hade samtliga mycket god buffertförmåga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Abrahamsson, Ingemar
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gotlands län.
    Vattenkemiska tillstånd och trender ivattendrag på Gotland: En utvärdering av resultat från den samordnade recipientkontrollen2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet

    med uppdraget var att utvärdera de vattenkemiska tillstånden och trenderna i gotländska

    vattendrag samt belysa några specifika frågeställningar med avseende på belastning av

    näringsämnen.

    Rapporten behandlar resultaten från de fysikalisk-kemiska provtagningar som har utförts

    vid 27 vattendragslokaler sedan 1988 inom den samordnade recipientkontrollen på

    Gotland. Dessutom redovisas resultat från två nationella trendstationer där provtagning

    och analys har utförts i regi av SLU. Utvärderingen omfattar främst en beskrivning av

    tillstånd och trender för parametrarna totalfosfor, totalkväve, alkalinitet, organiskt material,

    vattenfärg och grumlighet.

    De provtagna vattendragen var under åren 2007-2009 genomgående mycket näringsrika.

    Med avseende på fosforhalter uppvisade 24 av de 29 provpunkterna en måttlig, otillfredsställande

    eller dålig status. Vad gäller kväve registrerades mycket höga till extremt

    höga halter i 26 av de 29 provpunkterna. Vattenfärgen och grumligheten var måttlig till

    betydande och halterna av organiskt material var generellt måttligt hög till hög. De

    provtagna vattendragen hade samtliga mycket god buffertförmåga.

    I hälften av provpunkterna uppvisar fosforhalterna en tydligt sjunkande trend sedan

    mätningarna påbörjades i slutet av 1980-talet. För kvävehalterna finns inga tydliga trender

    i merparten av vattendragen. Färgtalen, grumligheten, alkaliniteten och halterna av

    organiskt material har inte förändrats nämnvärt under de senaste 20 åren.

    I den nedre delen av Halorån minskade halterna av fosfor med 40 % från åren 1988-94

    till tidsperioden 2004-2009. Sannolikt har de förbättringar av enskilda avlopp som inleddes

    2003 i Haloråns avrinningsområde varit en starkt bidragande orsak till denna

    förändring.

    Vid Roma och Stånga finns bevattningsdammar med renat avloppsvatten. Resultaten

    från recipientkontrollen tyder på att avloppsdammarna vid Roma endast obetydligt har

    tillfört näringsämnen till den närliggande Gothemsån i samband med de provtagningar

    som utfördes under åren 2000-2009. Vad gäller avloppsdammarna vid Stånga ger resultaten

    från provtagningarna inte något bra underlag för en bedömning av eventuell tillförsel

    av näringsämnen till den närliggande Närkån.

    De gotländska miljömålen med avseende på övergödning anger att utsläppen av fosfor

    skall minska från 1995 till 2010 medan utsläppen av kväve skall minska med 30 % under

    samma tidsperiod. En sammanvägd beräkning av de flödesvägda halterna av fosfor

    och kväve under åren 1994-2009 vid åtta åmynningar ger ett underlag för att bedöma

    om dessa miljömål kommer att uppfyllas. Åmynningarna representerar utvecklingen i

    ett sammanlagt avrinningsområde som utgör 40 % av Gotlands yta. Baserat på haltförändringarna

    från 1994 till 2009 beräknas belastningen av fosfor ha minskat med knappt

    30 % i de åtta provpunkterna sedan mitten av 1990-talet. Belastningen av kväve har

    däremot varit oförändrad. Resultaten visar att miljömålet för fosfor, men inte för kväve,

    kommer att uppnås till 2010.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Graaf, Sarah
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Andersson, Melle
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel): Långtidsöversikt 2002-2008. Årssammanställning 20082009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultaten från övervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment och regnvatten i Sverige under åren 2002-2008. Undersökningen genomförs inom ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket (Jordbruksmark och Luft). Tidigare resultat har sammanställts i enskilda årsrapporter. Detta är första gången som resultaten har sammanställts för en längre tidsperiod (7 år), vilket ger ett underlag för att spegla utvecklingen över tiden.

    Övervakningen av ytvatten omfattas av provtagningar i fyra typområden (Västergötland, Figur 2; Östergötland, Figur 5; Halland, Figur 8; Skåne, Figur 11) och två åar i Skåne (Skivarpsån och Vege å). Ytvattenprovtagningen står för den största andelen av alla enskilda analyser under perioden (ca 60 000). Provtagningarna i typområdena sker tidsintegrerat med hjälp av automatiska provtagare och i åarna tas manuella momentanprov. I typområdena har även provtagning av grundvatten och sediment genomförts. Regnvatten undersöks vid en lokal på Söderåsen i Skåne.

    Antalet substanser som har analyserats varierar mellan provtyperna och i viss mån även mellan åren. Detta som en följd av att vissa substanser försvinner från marknaden och nya tillkommer. Även analysgränsen har förändrats under åren, främst för några substanser där den sänkts för att bättre motsvara de riktvärden som introducerats under tidsperioden.

    Inom varje typområde samlas det varje år in omfattande informaion om grödval och vilka växtskyddsmedel som används. Även information om nederbörd och avrinning samlas in kontinuerligt. Denna information utgör ett värdefullt underlag vid tolkningen av resultaten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 20072008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel år

    2007. Under året har ytvattenprover, grundvattenprover och sedimentprover tagits i fyra små

    jordbruksdominerade avrinningsområden, s.k. typområden. Dessa är belägna i Östergötland,

    Västergötland, Halland och Skåne. Det ingår också ytvatten- och sedimentprovtagning i två

    åar i Skåne, och dessutom samlas regnvatten in från en plats på Söderåsen. Provtagningen

    fungerade bra under året och totalt togs 112 ytvattenprover, 64 grundvattenprover, sex

    sedimentprover och 12 regnvattenprover. Dessa analyserades på 46-82 olika

    växtskyddsmedel. Inom typområdena intervjuades lantbrukarna för att samla in information

    om grödor och användning av växtskyddsmedel.

    I ytvatten från typområdena hittades mellan 30 och 45 % av de substanser som analyserades.

    Varje prov innehöll minst två olika ämnen och som mest påträffades 23 ämnen i ett och

    samma prov. Den högsta halt som påträffades i ett veckoprov var 12,8 μg/l och hittades i

    Skåneområdet. Under den vecka som provet representerar kom det mycket nederbörd. De

    flesta veckoprov hade en sammanlagd halt på under 4 μg/l. Transporten av växtskyddsmedel

    från typområdena var i samtliga fall högre än år 2006. Det förklaras av att säsongen 2007 var

    ovanligt nederbördsrik.

    Växtskyddsmedel påträffades i grunvattnet från tre av de fyra typområdena. Östergötland var

    det område där inga västdkyddsmedel detekterades. Flest ämnen hittades i Skåne, vilket följer

    samma mönster som tidigare år. Metalaxyl påträffades i en halt över 0,1 μg/l vid ett tillfälle i

    typområdet i Halland. Det var det enda tillfället då EU:s kvalitetsnorm för grundvatten

    överskreds.

    I vattenproverna från de två skånska åarna påträffades nära 50 % av de analyserade

    substanserna. Den högsta sammanlagda halten var 4,7 μg/l.

    Överskridanden av riktvärden skedde i 35 % av de analyserade ytvattenproverna (typområden

    och åar sammantaget). Flest överskridanden uppmättes för ämnena diflufenikan och MCPA.

    En av indikatorerna inom miljömålet ”Giftfri miljö” bygger på halter av bekämpningsmedel i

    förhållande till sitt respektive riktvärde, beräkning av indikatorn för perioden 2002-2007 finns

    i rapporten.

    Regnvattenprovtagningen visade att 33 substanser påträffats under säsongen, vilket är något

    färre än föregående år. Prosulfokarb var den substans som oftast påvisats i förhöjda halter i

    nederbörd under perioden 2002-2007, ämnet har påträffats i en maxhalt på 1,6 μg/l under

    årets provtagning.

    Fulltekst (pdf)
    Bekämpningsmedel
  • 16.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Törnquist, Mirja
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 20052006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultaten från 2005 års miljöövervakning av bekämpningsmedel.

    Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k.

    typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland, Skåne, i två åar i Skåne samt

    regnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöks

    också det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för det nationella

    programmet för miljöövervakning av jordbruksmark och luft.

    Varje vattenprov har analyserats på 76-86 enskilda substanser och varje sedimentprov har

    analyserats på 55 enskilda substanser. Totalt har 102 olika substanser analyserats varav 14 bioch

    nedbrytningsprodukter. Av de undersökta substanserna var 62 substanser registrerade för

    försäljning under 2005. Dessa utgjorde 87% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp-,

    insekts- och betningsmedel inom jordbruk och trädgård. I analyserna ingår de tio

    växtskyddsmedel som finns upptagna på Bilaga 10 i Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG),

    varav tre fortfarande är registrerade för användning i Sverige. Totalt har 15 108 enskilda

    mätningar genomförts.

    Säsongen 2005 hade Västergötland och Östergötland en regnig försommar. September var en

    torr månad i samtliga typområden och i övrigt låg nederbörden nära det normala. I

    Skåneområdet var flödet i bäcken lågt under hela hösten, vilket gav en viss förskjutning i

    provtagningen.

    Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor

    och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in.

    I jordbruksbäckarna i de fyra typområdena återfanns sammanlagt 57 substanser varav 6

    nedbrytnings- och biprodukter vid ett eller flera tillfällen. Det är något fler än tidigare år.

    Alla prover innehöll minst två substanser. Högsta koncentrationen av en enskild substans

    (bentazon) var 7,4

    μg/l som medelhalten under en vecka. Den sammanlagda halten i

    bäckarna varierade mellan 0,02 och 17,3

    μg/l.

    I de två skånska åarna återfanns 33 substanser varav 3 nedbrytningsprodukter. Högsta

    koncentrationen av en enskild substans var 2,0

    μg/l (AMPA). I åarna hittades 10-22

    substanser per provtillfälle och generellt var det fler substanser i Vege å än i Skivarpsån.

    Vege å avvattnar ett större avrinningsområde än Skivarpsån och har därmed sannolikt

    också en bredare användning av olika bekämpningsmedel.

    De vanligast förekommande substanserna i ytvatten i halter över 0,1 μg/l var bentazon och

    glyfosat, samma substanser som under tidigare år. Bentazon påvisades i samtliga

    ytvattenprover och glyfosat i 88 av 106 prover.

    Under 2005 överskred 21 bekämpningsmedel vid ett eller flera tillfällen de svenska

    riktvärdena för ytvatten. Det är fler än tidigare år men samtidigt utökades antalet

    substanser med riktvärde som inkluderas i undersökning med 17 stycken år 2005.

    Isoproturon var, liksom tidigare år, den substans som överskred sitt riktvärde flest gånger

    och återfanns i en majoritet av de undersökta vattendragen.

    Rester av bekämpningsmedel påträffades i grundvatten från alla typområdena. Totalt

    återfanns spår av elva substanser inklusive två nedbrytningsprodukter. Högst halt

    7

    påträffades av ogräsmedlet kvinmerak (0,15

    μg/l) i februariprovet från området i

    Västergötland. Den fortsatta provtagningen av lokalen under året visade på sjunkande

    halter kvinmerak. Liksom tidigare år återfanns låga halter av atrazin och lindan samt två

    nedbrytningsprodukter till dessa i grundvatten från en av lokalerna i Skåne, vilket tyder på

    en långvarig förorening av grundvattnet i lokalens närområde. Glyfosat påträffades endast

    som spår vid två tillfällen, från olika lokaler.

    I sedimentprover som togs från bäckar och åar i slutet av augusti återfanns spår av nio

    bekämpningsmedel och två nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Skåneområdet där

    alla elva substanserna detekterades. På fem av provplatserna påträffades glyfosat, med en

    högsta halt av 400 μg/kg. Glyfosat är det mest använda bekämpningsmedlet i Sverige och

    används bl.a. under sommaren för att bryta träda. I sedimentprovet från Skåneområdet

    påträffades pyretrioden permetrin, 120 μg/kg, trots att substanen inte används inom

    jordbruket.

    I nederbörd från en lokal i Skåne återfanns 36 bekämpningsmedel och 2

    nedbrytningsprodukter varav totalt 13 (inklusive två nedbrytningsprodukter) som inte är

    registrerade för användning i Sverige. I samtliga prover detekterades minst tolv

    substanser. Högst halt uppmättes av herbiciden prosulfokarb, 0,8 μg/l, det är den högsta

    uppmätta halten av någon substans sedan undersökningen inleddes 2002. Depositionen

    blev följaktligen också högst för prosulfokarb, sammanlagt 41,3 μg/m

    2 under

    provtagningsperioden. Fjorton procent av den beräknade depositionen kom från

    substanser som inte längre används i Sverige.

    Transportförluster av bekämpningsmedel i jordbruksbäckarna (som procent av använd

    mängd på åkrar inom områdena) varierade mellan 0,01% och 0,63%. För enskilda

    substanser varierade transportförlusten mellan noll och 2,25%. Området i Västergötland

    hade en större transport än normalt pga. kraftigt regn kort efter att stora arealer besprutats.

    Övriga områden hade transportförluster i samma storleksordning som föregående år, eller

    lägre.

    Halterna av bekämpningsmedel i vatten från Skåneområdet som undersökts sedan början

    av 90-talet har minskat kraftigt sedan undersökningarna inleddes. Även under 2005 låg

    medelhalten på samma låga nivå som under de senaste åren.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Törnquist, Mirja
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 20062007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från nationell miljöövervakning av växtskyddsmedel år 2006. Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k. typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland och Skåne, i två åar i Skåne samt regnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöks också det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för de nationella programmen för miljöövervakning av jordbruksmark och luft. Provtagningen fungerade bra under säsongen, det samlades in totalt 188 prov som analyserades på 48-81 substanser.

    Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in. Odlingen utgörs till minst 50 % av spannmål i samtliga områden. Vårspridning av bekämpningsmedel dominerar i alla fyra områdena men spridningsperioden sträcker sig från maj till oktober.

    • I typområdena hittades 62 % av de substanser som analyserades, av dessa var fyra stycken nedbrytningsprodukter. De flesta fynden utgjordes av herbicider (ogräsmedel). Fyndfrekvensen över 0,1 μg/l var endast nåra fåprocent, vilket innebä att halterna oftast lå under denna nivå Glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA var de enda substanser som åerfanns öer 0,1 μg/l i alla fyra områena.

    •Den hösta uppmäta halten i ytvatten frå typområena detekterades i ett prov taget i Ötergöland i böjan av september. Den sammanlagda koncentrationen bekäpningsmedel var då22 μg/l. Tvåav substanserna som bidrog mest till den höa koncentrationen ingick i ett preparat som spreds strax innan det föl 25 mm regn. Eftersom regnet kom samma dygn som spridningen hann inte änena bindas fast i marken eller brytas ner utan transporterades med vattnet ut i bäken. I öriga typområen lå den sammanlagda halten generellt läre ä 2 μg/l under hela säongen.

    •De vanligast föekommande substanserna i typområena ä de samma som tidigare å. Bentazon detekterades i alla ytvattenprov, inklusive de frå årna. De andra substanserna som hittas i de flesta proverna frå typområena ä herbicider som anväds i stor omfattning båe inom typområena och i landet som helhet.

    •Utvecklingen i Skåe sedan böjan av 90-talet visar att koncentrationen av vätskyddsmedel ligger kvar påsamma relativt låa nivåsom de senaste åen, vilket ä en 90 %-ig minskning av koncentrationerna sedan mäningarna böjade 1990.

    •Enstaka spå av bekäpningsmedel påräfades i grundvattnet i typområena. Flest substanser detekterades i Skåeområet, 13 stycken. Sex av dessa kommer frå preparat som ä föbjudna att anväda sedan flera å, substanserna har äen hittats tidigare å. Inte i nåot av proven öerskred halten 0,1 μg/l (gräsvädet fö dricksvatten).

    •I de tvåskåska årna åerfanns 33 substanser, dvs. 49% av dem som analyserades. Hösta koncentrationen av en enskild substans var 2,3

    μg/l (bentazon). Tre gåger var det nåon substans som öerskred sitt riktväde i årna, vilket ä färe ä föegånde å.

    •I sedimentprover som togs frå bäkar och år i september åerfanns spå av sju bekäpningsmedel och tre nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Vege å dä sju av substanserna detekterades. Glyfosat påräfades i fem av provlokalerna, och var dämed

    6

    den vanligaste substansen i sedimenten. Glyfosat ä det mest anväda bekäpningsmedlet i Sverige och anväds bl.a. under sommaren fö att bryta träan.

    •Regnvattenproverna frå en lokal i Skåe innehöl mellan 14 och 31 substanser, totalt åerfanns 38 substanser. Tolv fynd gjordes i koncentrationer öer 0,1 μg/l. Vid ett tillfäle uppmätes 2 μg/l av MCPA, vilket kan tyda påen viss inverkan frå spridning i näområet. Depositionen fö de fyra måader som provtagningen påick var 1630 mg/ha, vilket ä den hösta siffran sedan mäningarna inleddes 2002. Ett flertal substanser som inte anväds i Sverige påräfades, vilket visar att en lågväa transport av bekäpningsmedel föekommer.

    •Alla typområen hade en uttransport av bekäpningsmedel påunder 1,5 kg fö provtagningsperioden. Den procentuella fölusten (transporterad mägd i föhålande till anväda mägder påårar inom områena) varierade mellan 0,04 % och 0,14 %.

    •I ytvatten påräfades 14 substanser nåon gåg under 2006 öer sitt riktväde, det ä färe ä föegånde å. Flest fynd öer riktvädet gjordes av metazaklor. Å 2006 var fösta ået som varken terbutylazin eller dess nedbrytningsprodukt DETA påräfades i koncentrationer öer sina respektive riktväden. Det tyder påatt halterna nu klingar av efter att substansen föbjös å 2003.

    •Flöesproportionell provtagningen gjordes parallellt med ordinarie provtagning under höten 2006. Syftet var att studera hur halterna varierar under en vecka. Resultatet visade att det föekom variationer påupp till en tiopotens under en vecka. Isoproturon t.ex. hade en medelkoncentration på0,2 μgl/l under sista veckan av september, den flöesproportionella provtagningen visade att koncentrationen varierade mellan noll och 1,0 μg/l. Isoproturon har ett riktväde på0,3 μg/l och detta väde båe underskreds och öerskreds under veckan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18. Adolfsson, Mats
    et al.
    Cronvall, Erik
    Vegetationskartering Högarp Vetlanda kommun, Jönköpings län2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    "Inför en eventuell utvidgning av det nuvarande naturreservatet i Högarp utfördes denna vegetationskartering under sommaren 2001. Syftet med arbetet är att ge en kortfattad och sammanhållen bild av byn Högarp och dess natur. Ambitionen med karteringen har varit att ge en bild av de olika växtsamhällen som finns samt att peka på ett antal arter som på något vis är intressanta, till exempel hävdgynnade eller rödlistade arter. I fält noterades samtliga arter i trädskiktet samt de vanligaste arterna i busk- och fältskikt. Utöver detta noterades även förekomst av hävdgynnade arter, mindre vanliga arter samt arter speciella för det aktuella delområdet. De olika delområdena är sedan i första hand klassade enligt ""Vegetationstyper i Norden"" . För områden där dessa vegetationstyper inte var tillämpbara (vallodling etcetra) användes ""Markanvändning och vegetation i nordiska odlingslandskap"". I vissa områden ansåg vi att inga av ovanstående standarder var tillämpliga. För att kunna följa förändringar i vegetationen lades det i ett antal delområden ut provrutor. Två olika typer av provrutor har använts, storrutor på 10x10 meter och 2x5 meters rutor. Jämfört med tidigare inventeringar har vissa arter minskat eller försvunnit på grund av bristande hävd."

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Adolfsson,, Rolf
    SCB.
    A review of Swedish crop residue statistics used in the greenhouse gas inventory2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) calculation model for nitrous oxide (N2O) emissions from agricultural land includes emissions from the nitrogen turnover in crop residues. The nitrogen content of crop residues is calculated using primary crop statistics in combination with recalculation factors, that is, the ratios of crop residue/primary crop and the nitrogen content in crop residues. In addition, information on removed crop residues is used to subtract that part of the crop residues that is not turned over on agricultural land.

    A comparison between data used in different countries reveals great differences.1 Variations in climate, soil fertility and production methods across different countries partly explain some of the differences. Nevertheless, it is likely that these differences also depend on different definitions as well as on variations in the trial data. A more systematic comparison of the recalculations for different countries requires well-documented sources of information

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20. Adolfsson, Rolf
    A review of Swedish crop residue statistics used in the greenhouse gas inventory2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Factors for recalculating primary crops into the nitrogen content of crop residues for different arable crops are compiled and summarised here. The data is included in the calculation of nitrous oxide from the turnover in crop residues and was used in the inventory of greenhouse gases in the 2006 Submission. The data is compared to data for both Denmark and Finland. In addition, sources of uncertainty are discussed. The suggested revision decreases the estimated emissions from crop residues by 18 % in 2003. The emissions from crop residues correspond to 6 % of the N2O emissions from agriculture in this year.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Adolfsson, Rolf
    SCB.
    Documentation of data on landfills2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this report some vital data on landfills, used in Sweden’s greenhouse gas inventory to the UNFCCC, are controlled according to current guidelines. Quality aspects of historic surveys on deposited wastes are considered and compared over time. Plant specific data on recovered methane gas from landfills have been scanned into a database, which has been used as a tool for quality control.

    Despite of some minor differences, the historic quantities of deposited wastes seem to be consistently estimated. There seem to be no systematic differences between the surveys with data on deposited waste amounts, but the variability in the earliest surveys is probably greater.

    Data on recovered methane are accurate in general, since they mainly depend on sold energy; information that is well documented at the plants. Some unexplained deviations are however identified, when comparing the plant specific values over time. In some cases, it may be possible to increase the quality of the data by renewed contacts with the respondents. Much data were however collected some years back in time, which probably will make a systematic revision of the data unrealistic. A revision of a few values would probably only have minor impacts on the total amount of recovered methane. In the future, the quality of data input could be improved, by immediate consistency checks with older data. The collected data could be stored in a waste database, such as DIA (a database created within the project Data om hushållsavfall), to simplify this procedure.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Adolfsson-Erici, Margaretha
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM. Stockholms Universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM).
    Alsberg, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Breitholtz, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Ek, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson Wiklund, Ann-Kristin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Minten, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Undersökning av det syntetiska sötningsmedlet sukralos med avseende på eventuella ekotoxikologiska effekter2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Två släkten av kräftdjur: Nitocra spinipes och Gammarus oceanicus resp zaddachiexponerades för sukralos i ekotoxikologiskt relevanta koncentrationer i kroniska tester. Viarbetade utifrån följande hypoteser: skalömsning hos kräftdjur störs av höga halter sukralos iomgivande vatten samt att sukralos inte biokoncentreras i exponerade organismer.Långtidsexponering resulterade i högre dödlighet hos juvenila gammarider. Sukralos syntesinte påverka skalömsningstiden för de adulta honorna i ett pre-copula experiment. Inga teckenpå biokoncentrering kunde märkas. Exponeringen av Nitocra resulterade i att de djur somexponerats för de lägre koncentrationerna av sukralos var längre jämfört med kontrolldjurenmedan för individer exponerade för de högre koncentrationerna minskade längden medökande sukraloskoncentration. De kortaste individerna återfanns i den positiva kontrollen ochhade exponerats för 50 μg/L lindan. RNA-innehållet varierade mellan exponeringarna och denvar lägst i 500μg/L och högst i 5000 μg/L exponeringen Vi fann däremot inget signifikantsamband mellan RNA-innehåll och tillväxthastighet hos Nitocra. Detta kan möjligen vara eneffekt av sukralosexponering, eftersom linjära responser från tidigare experiment har noterats.Inga skillnader avseende medelutvecklingstiden var signifikanta. Renat avloppsvatten frånHenriksalsverken innehöll relativt höga koncentrationer sukralos liksom ytvatten från trereningsverksrecipienter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23. af Geijerstam, Lena
    et al.
    Otmalm, Anna
    Tillsynsrapport 2009 - Tillsynen inom miljöbalkens område bedriven inom avdelningen för Miljö och Natur2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under året har arbete med att hitta former för utveckling av samordning mellan miljömålsarbete, tillsynsarbete och miljöövervakning prioriterats. Metodutvecklingsarbete har genomförts vilket inneburit utveckling av processer, arbetssätt, metoder och metodstöd för tillsynsarbetet. Arbetet har bland annat resulterat i metodbeskrivningar och att prioriteringsstrategier och prioriteringsgrunder har tydliggjorts i behovsutredningen i syfte att genom tillsynen bidra till att miljökvalitetsmålen kan nås och att uppkomsten av miljöskador kan motverkas. I metodutvecklingen ingår att skapa en systematisk kunskapsuppbyggnad om tillsynsobjekten och tillsynsområdena inom organisationen för att därigenom upprätthålla en god kvalité i tillsynen. Metodutvecklingsarbetet har påbörjats och behöver fortsätta under 2010. Dokumentationen av tillsynsinsatser och av bedömningar behöver öka och systematiseras och göras mer enhetlig i syfte att öka transparensen i handläggningen samt för att förbättra förutsättningarna för att följa upp verksamheten och effekterna av tillsynen. Potential att utveckla arbetet mot än mer likvärdig tillsyn finns, och kommer att fortsätta under 2010.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Agrenius, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Agrenius, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust: Rapport från verksamheten år 20032003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Övervakningsprogrammet för bottenfaunan i Västerhavet har till syfte att påvisa långsiktigaförändringar i den marina miljön som en effekt av främst övergödning och syrebrist samt till vissdel även kartlägga förändringar i den biologiska mångfalden på sublittorala sedimentbottnar.Lokalerna inom programmet ska också tjäna som referenslokaler inom olika lokala program.Programmet är från och med år 2002 ett samordnat program mellan Naturvårdsverket, BohuslänsVattenvårdsförbund samt länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. De lokaler som ska liggatill grund för jämförelser mellan havsområdena Kattegatt och Skagerrak provtas med fyrabottenhugg per lokal. Lokalerna inom varje havsområde indelas i utsjö respektive kustnäralokaler. Jämförelserna mellan utsjö och kustnära lokaler inom varje havsområde baseras på tvåhugg per lokal (Lindegarth 2000).Programmet omfattar 33 lokaler varav Göteborgs universitet provtar 31 lokaler och länsstyrelsen iHalland två lokaler. Djupet på lokalen är mätt med ekolod som är kalibrerat till havsytan ochpositionen har bestämts med GPS i enlighet med koordinatsystem VGS 84. Vid deinomskärslokaler som tidigare ingått i PMK kontrolleras positionen även med enslinjer. Enöversikt över lokalernas fördelning längs kusten visas i figur 1. Deras exakta position, antalreplikat och när de tidigare är provtagna redovisas i tabell 1. Totalt omfattar programmet 96 huggvarav 86 provtas, analyseras och redovisas av Göteborgs universitet och resterande 10 ingår i detvå lokaler som provtas av länsstyrelsen i Halland. Vid de lokaler som tillkom i det nyasamordnade programmet har prover för analys av sedimentets vattenhalt, glödförlust tagits. Djupoch sedimentkaraktäristik för samtliga lokaler återges i tabell 2. I tabellen anges även en grovuppskattning av hur exponerat lokalerna är belägna. Kustlokaler är belägna i de typområden somHåkansson & Hansson (2003) har klassificerat som yttre och mellan skärgård, fjordlokalerna iallmänhet i inneskärgård och fjordar. Provtagningarna 2003 utfördes under perioden 6:e till 16:emaj.I föreliggande rapport redovisas data för de lokaler som ej var färdiganalyserade vid 2002 årsredovisning samt, de lokaler som provtas med fyra replikat från 2003 års provtagning.För de 31 lokaler i programmet som provtas av Göteborgs universitet har totalt har 27.488individer tillhörande 248 olika taxa registrerats vid 2002 års provtagning.Samtliga faunadata som analyserats under året redovisas stationsvis i appendix med angivandeav medelvärden och standardavvikelser. Varje art är också kategoriserad efter födostrategisk och2taxonomisk tillhörighet. För varje lokal har ett sammanfattande miljökvalitetsindex (BenthicQuality Index) beräknats (Blomqvist et al. 2004 och Rosenberg et al. 2004). Detta miljöindex ärframtaget för att bedöma miljökvaliteten enligt EU:s vattendirektiv längs Sveriges kuster. BQIbaseras på de på lokalen förekommande arternas känslighet eller tolerans mot miljöstörningar.Klassificeringen av arternas tolerans mot störning har beräknats ur alla tillgängliga data, frånnationella och lokala program, som kunnat uppbringas från Kattegatt och Skagerrak (Blomqvist etal. 2004). Totalt har det funnits underlag för att bedöma toleransen mot störning för ca 300allmänt förekommande arter.För att bedöma hur syresituationen i området har varit under året har dels data på syrehalten ibottenvattnet inhämtats från SMHI:s monitoringsprogram, dels har sedimentets redox-statusanalyserats vid varje lokal i samband med provtagning. Mätningar av syrehalten sker inom ramenför svensk samordnad miljöövervakning mellan Bohuskustens Vattenvårdsförbund och SMHI.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Agrenius, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust: Rapport från verksamheten år 20052005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Övervakningsprogrammet för bottenfaunan i Västerhavet har till syfte att påvisa långsiktiga förändringar i den marina miljön som en effekt av främst övergödning och syrebrist samt till viss del även kartlägga förändringar i den biologiska mångfalden på sublittorala sedimentbottnar.Lokalerna inom programmet ska också tjäna som referenslokaler inom olika lokala program.Programmet är från och med år 2002 ett samordnat program mellan Naturvårdsverket, Bohusläns Vattenvårdsförbund samt länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. Vid de lokaler som ska ligga till grund för jämförelser mellan havsområdena Kattegatt och Skagerrak tas fyra bottenhugg per lokal. Lokalerna inom varje havsområde indelas i utsjö- respektive kustnära lokaler. Jämförelserna mellan utsjö- och kustnära lokaler inom varje havsområde baseras på två hugg per lokal (Lindegarth 2000).Programmet omfattar 33 lokaler varav Göteborgs universitet tar prover på 31 lokaler och länsstyrelsen i Halland två lokaler. Nedanstående metodbeskrivning gäller de lokaler som Göteborgs Universitet tar prover på. Djupet på lokalen är mätt med ekolod som är kalibrerat till havsytan och positionen har bestämts med GPS i enlighet med koordinatsystem VGS 84. Vid de inomskärslokaler som tidigare ingått i PMK kontrolleras positionen även med enslinjer. En översikt över lokalernas fördelning längs kusten visas ifigur 1. Deras exakta position, antal replikat och vilka år prover tidigare har tagits redovisas i tabell 1. Totalt omfattar programmet 96 hugg varav 86 prov tas, analyseras och redovisas av Göteborgs universitet och resterande 10 ingår i de två lokaler från vilka prover tas av länsstyrelsen i Halland. Djup och sedimentkaraktäristik för samtliga lokaler återges i tabell 2. I tabellen anges även en grov uppskattning av hur exponerat lokalerna är belägna. Kustlokaler är belägna i de typområden som Håkansson & Hansson (2003) klassificerade som yttre och mellan skärgård, fjordlokalerna i allmänhet i inneskärgård och fjordar. Provtagningarna 2005 utfördes under perioden 9: e till 25: e maj.I denna rapport redovisas data för de lokaler som ej var färdiganalyserade vid 2004 års redovisning samt, de 16 lokaler av 2005 års provtagning som var rapporterade till NV: s datavärd i mars i år.Totalt inom hela programmet, inklusive Hallandslokalerna, var det totala antalet individer och taxa något högre 2004 än vid 2003 års provtagning. Antalet individer var 26 522 fördelade på 248 olika taxa vid 2004 års provtagning medan antalet var 24 832 fördelat på 231 taxa år 2003.För samtliga 33 lokaler i programmet har 335 olika taxa registrerats under perioden 2002 t.o.m. 2004.Samtliga faunadata som analyserats under året redovisas stationsvis i appendix med angivande av medelvärden och standardavvikelser. Varje art är också kategoriserad efter födostrategisk och taxonomisk tillhörighet. För varje lokal har ett sammanfattande miljökvalitetsindex (Benthic Quality Index) beräknats (Blomqvist et al. 2004 och Rosenberg et al. 2004). Detta miljöindex är framtaget för att bedöma2miljökvaliteten enligt EU: s vattendirektiv längs Sveriges kuster. BQI baseras på de på lokalen förekommande arternas känslighet eller tolerans mot miljöstörningar.Klassificeringen av arternas tolerans mot störning har beräknats ur alla tillgängliga data, från nationella och lokala program, som kunnat uppbringas från Kattegatt och Skagerrak (Blomqvist et al. 2004). Totalt har det funnits underlag för att bedöma toleransen mot störning för ca 300 allmänt förekommande arter. På bottnar djupare än 20 m längs svenska västkusten föreslås följande intervall för bedömning av miljökvaliteten på lokalen. Lokaler med BQI >16 betraktas ha en hög miljökvalitet, lokaler med BQI 16 >12 god kvalitet, 12 > 8 måttlig kvalitet, 8 > 4 fattig eller otillfredsställande kvalitet och < 4 dålig kvalitet (Rosenberg et. al. 2004).För att bedöma hur syresituationen i området har varit under året har dels data på syrehalten i bottenvattnet inhämtats från SMHI: s monitoringsprogram SHARK, dels har sedimentets redox-status analyserats vid varje lokal i samband med provtagning. Mätningar av syrehalten sker inom ramen för svensk samordnad miljöövervakning mellan Bohuskustens Vattenvårdsförbund och SMHI.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Ahlcrona, Eva
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Lantmäteriet, LM.
    Förändringskartering av busk- och trädtäckning med satellitdata2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett av de 15 miljömålen är ett rikt odlingslandskap. Ett delmål inom detta miljömål är att senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker skötas på ett sätt att deras värden bevaras. Natura 2000 är ett nätverk som byggs upp inom EU för att skydda värdefulla naturområden som är av särskilt intresse från naturvårdssynpunkt. Flera hävdberoende habitat ingår i nätverket. Öland med dess öppna odlingslandskap är unikt och flera aktiviteter pågår för att hålla landskapet på Öland öppet. Inom LIFE projektet ”Strandängar och våtmarker i det öländska odlingslandskapet” (2000-2004) som Länsstyrelsen i Kalmar driver är ett behov att få ett mått på hotbilden för markers förbuskning. Grad av förändringen skall vara 30% skillnad eller bättre i täckningsgrad av buskar och träd. Målet är att med satellitdata kartera förändrad täckningsgrad av buskar och träd med en metod tillämpbar för hela Sverige.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Ahlcrona, Eva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Företag, Metria AB.
    Johansson, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Lännstyrelsen Kalmar län.
    Ädellövskogskartering med satellitdata i Kalmar län: Test av operativ metod2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ädellövskogar är ofta skyddsvärda skogar med avseende på biologisk mångfald,kulturmiljövärden och sociala värden. Kännedomen om ädellövskogens läge,skogstyp, areal, hur pass värdefull ädellövskogen är samt trender/förändringar avoch inom ädellövskog är idag bristfälliga. Denna studie är inriktad på att ta framett underlag för att avgränsa var ädellövskogen finns genom en heltäckande,aktuell och homogen kartering baserat på satellitdata.Målet är att med aktuell satellitdata identifiera och avgränsa ädellövskog inom enstörre region i Kalmar län med en operativ metod tillämpbar för hela ädellövskogsområdeti Sverige. Karteringen skall resultera i klasserna ”säker”ädellövskog/-hagmark (enligt skogsvårdslagen) och potentiell ädellövskog/-hagmark.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Ahlfeld, Marianne
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    En vattenkemisk jämförande studie av Igelbäcken och Bällstaån1991Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Våren 1991 undersöktes de två parallella vattendragen Bällstaån och lgelbäcken med avseende på vattenkemin. Naturhistoriska Riksmuseet har ansökt hos Länsstyrelsen i Stockholms län om att göra lgelbäcken till naturreservat. De har där bl a funnit den sällsynta fisken grönling. Samtliga berörda kommuner är positiva till att skydda lgelbäcken och förslag är lagt om att göra den och. dess närmiljö till naturvårds­område. Bällstaåns avrinningsområde är mer bebyggt än lgelbäckens och åvattnet har vid tidigare undersökningar visat sig starkt förorenat. Åtgärder har vidtagits men Bällstaån är alltjämt kraftigt. förorenad. Resultatet av denna undersökning visade att båda områdena var näringsrika. lgelbäcken hade förutom högre färgtal och COD än Bällstaån, lägre syrgashalt, pH och alkalinitet, alla tecken på att bäcken innehåller en hög halt organiskt material. lgelbäckens avrinningsområde består till största delen av skog, vilket tillför sura humusämnen som sänker pH. Denna tillförsel visades även genom hög färg och högt värde på COD (ett mått på totalhalten oxiderbart organiskt material). Bällstaån hade grumligare vatten och högre konduktivitet vilket visar transport av partiklar och salter. Bällstaån hade även högre halt kväve och fosfor (alla fraktioner). Av detta kan man dra slutsatsen att Bällstaån är klart påverkad. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Ahlgren, Johan
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Stenberg, Marika
    Nyström, Per
    Åbjörnsson, Kajsa
    Klimatrelaterade förändringar i sjöar och vattendrag: En jämförelse mellan två perioder (1995-2000 och 2009-2014)2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakningsprogrammen ger oss möjligheten att övervaka hur storskaliga förändringar,såsom klimatet och försurningen, påverkar våra sjöar och vattendrag. Det nationellasötvattensprogrammets delprogram "Trendstationer sjöar" och "Trendstationer vattendrag"kan tillsammans med regionala övervakningsprogram ge en övergripande bild av dennuvarande statusen samt fungera som ett verktyg för övervakning av potentiella förändringari våra sötvattenssystem.En faktor som kan framkalla stora förändringar är den pågående klimatförändringen, vilkenbland annat innebär en högre medeltemperatur och förändrade vädersystem. Till exempelleder dessa förändringar till en förlängd växtsäsong och en snabbare nedbrytning av organisktmaterial i marken. Samtidigt kommer de kraftigare regnen att öka på vissa platser, vilketleder till att mer organiskt material sköljs ut i våra sjöar och vattendrag. Den ökade temperaturenförändrar också spelreglerna för de organismer som är anpassade för kallt vattenoch det möjliggör att nya områden kan koloniseras av arter som är anpassade för varmareklimat.Det finns även andra antroprogena störningar som påverkar våra sjöar och vattendrag, tillexempel utsläppen av svaveldioxid som låg bakom den kraftiga försurning av mark och vattensom man än idag ser konsekvenserna av. Utsläppen av svaveldioxid har sedan 80-taletminskat kraftigt och nu börjar man se en långsam återhämtning i vissa sjöar och vattendrag. För att förstå mer om hur dessa direkta och indirekta effekter av klimatförändringarna ochförsurningen påverkar våra svenska vatten har denna studie utvärderat tidsseriedata för perioderna1995-2000 och 2009-2014 från svenska sjöar och vattendrag. Samtliga sjöar och vattendrag i denna studie ingår i den nationella eller regionala miljöövervakningenoch totalt har 177 sjöar och 121 vattendragslokaler inkluderats i analyserna. Generellaförändringar mellan perioderna i vattenkemi och biologiska parametrar har studerats. Likaså om dessa förändringar skiljer sig åt beroende på sjöarnas och vattendragensstorlek, vattenfärg och alkalinitet. Slutligen har även sjöarnas och vattendragens geografiskaplacering baserat på de så kallade ekoregionerna inkluderats i utvärderingen.De kemisk-fysikaliska parametrar från sjöarna och vattendragen som har undersökts är lufttemperatur,absorbans, TOC (totalt organiskt kol), järn, sulfat, totalkväve, totalfosfor samtpH och alkalinitet. Förändringar avseende växtplankton har studerats med hjälp av parametrarnatotal biovolym (mm3/l), trofiskt planktonindex (TPI), antalet växtplanktonarteroch andelen cyanobakterier. För bottenfauna har förändringar av kvotenOligochaeta/Chironomidae analyserats.Resultaten visar att siktdjupet i de undersökta sjöarna minskar mellan perioderna. Dennaminskning i siktdjup kan kopplas till den ökning av TOC, absorbans och järn som sker parallellt.För vattendragen sker en liknande utveckling med en generell ökning i absorbans,TOC och järn. Dessa förändringar har dels en direkt koppling till klimatförändringarna genomen förlängd växtsäsong och dels en koppling till ökad nedbrytning vilket leder till mertillgängligt organiskt material. Vidare så kan förändringar i nederbörden påverka hur mycket av detta organiska material som spolas ut i vattensystemen. Dessutom så spelar denminskade sulfatdepositionen en stor roll i den ökande vattenfärgen och i förlängningensiktdjupet genom kemiska förändringar i jordlagren som leder till att mer material blir tillgängligtoch kan sköljas ut i vattnet. Den minskade mängden sulfat i sjöarna och vattendragenär den tydligaste förändringen i datamaterialet och kan direkt kopplas till en minskadsulfatdeposition, men inte till klimatförändringarna. Denna minskning syns även i pH ochalkaliniteten som båda generellt ökar mellan perioderna. Förändringen för pH och alkalinitetär dock inte lika tydlig som för sulfat. Även om trenderna är desamma i vattendragensom för sjöarna är förändringen dock inte lika tydlig i vattendragen. Orsaken är de fysiskaskillnaderna mellan vattendrag och sjöar, där vattendragen ser mycket kraftigare variationeri flöde inom och mellan år och därmed också i de undersökta variablerna.För sjöarnas närsalter sker också signifikanta förändringar mellan perioderna, kväve minskargenerellt, medan fosfor minskar eller ökar beroende på vilken sjötyp man tittar på. Förvattendragen sker inte några generella förändringar i fosfor mellan de undersökta perioderna,däremot så minskar kväve generellt även i vattendragen. Kväveminskningen kandelvis härledas direkt till den minskning i atmosfärisk deposition som skett under perioden,men åtgärder inom skogs- och jordbruket för att minska kväve- och fosforläckaget påverkarantagligen också förändringen av närsaltskoncentrationerna. Här kan en mer lokal utvärderingdär man även inkluderar olika kväveminskande åtgärder samt markanvändning ianalyserna, ge en bättre förståelse för vad som drivit förändringen i näringssalter.Bland de biologiska variabler som har kunnat undersökas så ökar antalet växtplanktonartergenerellt i sjöarna mellan perioderna, vilket kan vara en respons på den minskade försurningen.Vidare så ökar det trofiska planktonindexet mellan perioderna, vilket indikerar attsjöarna blivit näringsrikare. En möjlig förklaring kan också vara den ökade mängden TOCoch därmed en tillförsel av mer organiskt bundna närsalter. Det är dock så att även om detsker en ökning i trofiska planktonindex så visar det fortfarande inte på att det finns någrakraftiga övergödningsproblem i de undersökta sjöarna. Vidare har andelen cyanobakterieroch den totala biovolymen växtplankton inte förändrats generellt under perioden. För bottenfaunanundersöktes Oligochaeta/Chironomidae-kvoten, som ökar generellt vid övergödningför att syrgashalten blir låg och/eller den organiska belastningen hög på sjöbotten.För kvoten sker inga generella förändringar, dock sker det förändringar när sjöarna delasupp i sjötyp. Det är svårt att hitta någon generell förklaring till dessa förändringar, men lokalaoch mer ingående analyser kan möjligen hitta förklaringar till dessa förändringar i O/Ckvoten. Det saknas mycket biologiska provtagningar i det datamaterial som låg till grundför denna studie, för vattenkemin finns det till exempel ca 170 sjöar, men för biologin endastca 50 sjöar som kan inkluderas i utvärderingen. Med tanke på de stora förändringar somsker i vattenfärg och sulfatkoncentrationer så skulle övergripande analyser av både bottenfaunaoch växtplankton vara av stor betydelse för miljöövervakningen av våra sjöar ochvattendrag. Sammanfattningsvis har klimatförändringarna i form av temperaturökningar och förändradenederbördsmönster påverkat våra sjöar och vattendrag under perioden 1995-2014.Men även andra faktorer, såsom den minskande sulfatdepositionen, påverkar våra sjöar ochvattendrag. Dels direkt genom högre pH och alkalinitet, men framför allt indirekt genomförändringar i exporten av TOC och järn. I förlängningen ökar denna export brunifieringenoch tillgången på kol och närsalter för djur och växter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Ahlm, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Boberg, Nils
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hytteborn, Julia
    Statistikmyndigheten SCB.
    Miliute-Plepiene, Jurate
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Nielsen, Tobias
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kartläggning av plastflöden i byggsektorn: Råvara, produkter, avfall och nedskräpning2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Byggsektorn är idag den näst största enskilda användaren av plast efter förpackningssektorn och förbrukar 262 000 ton per år. Kartläggningen av inflödet av plast till byggsektorn som har genomförts i detta projekt visar att av de flöden som har identifierats är plaströr, isolering samt golv- och väggmattor de största produktgrupperna och de vanligast använda polymertyperna är PVC följt av PE, PP och EPS. Sannolikt är förpackningar och emballage ett stort flöde även i byggsektorn då förpackningsbranschen är den enskilt största användaren av plast i samhället. Även fukt- och väderskydd samt elinstallationer är stora flöden då det används i många applikationer, men data på exakt hur stora dessa flöden är har inte kunnat fastställas. Slutligen finns det troligtvis även en stor mängd små komponenter av plast samt produkter som inte huvudsakligen består av plast men där dess komponenter är helt eller delvis av plast.

    Eftersom det saknas data om tillförd mängd för flertalet produktgrupper bör upprepade och detaljerade kartläggningar möjliggöras. Vid dessa kartläggningar bör plastförpackningar och emballage prioriteras då flödet sannolikt är stort och då klimatbesparingar kan uppnås på kort sikt eftersom produktflödet generellt sett har fungerande materialåtervinningssystem. Vidare bör man även kartlägga fukt- och väderskydd närmare då de förekommer på flera ytor i en byggnation. Slutligen bör man även undersöka elinstallationer närmare.

    Kartläggningar kan göras genom att samla in data från tillverkare och branschorganisationer, men undersökningen i detta projekt visar att de inte för statistik som på ett enkelt sätt kan sammanställas. Ett annat sätt är att utgå ifrån KN-koder men det är svårt att urskilja bransch och syfte för många produktgrupper med nuvarande struktur inom KN.

    Drygt 150 000 ton plastavfall uppkommer inom byggsektorn varje år. Mindre än 1 procent av detta sorteras ut i rena plastfraktioner och materialåtervinns. Istället återfinns den största andelen plast i blandade, brännbara fraktioner som energiåtervinns.

    Dock är det skillnad på byggavfall och rivningsavfall och dessa bör separeras och behandlas olika. Byggavfall innehåller en stor mängd plastförpackningar samt installationsspill, främst från rör, isolering och golv med känt innehåll. Installationsspill från dessa produkter är relativt enkla att separera från varandra och därför lämpar sig plastavfall från detta avfallsflöde för materialåtervinning. När det gäller rivningsavfall, som kan innehålla plast från flera tidsperioder och icke önskvärda ämnen, är det tekniskt möjligt att materialåtervinna plast även ur detta avfallsflöde, men en balanserad diskussion måste föras om vilken klimatnytta man uppnår i förhållande till risk för att oönskade ämnen cirkuleras.

    Materialåtervinningen av plast från byggprodukter är låg och det är endast en mindre del återvunnen plastråvara som används i byggprodukter. Samverkan mellan insamling och materialåtervinning av plast från byggsektorn och efterfrågan av återvunnen råvara behöver undersökas ytterligare. Bland annat lyfter tillverkarna fram hinder som att prestandakrav, där standarder inte tillåter återvunnen råvara och att definitionen av vad som är en återvunnen råvara saknas.

    Nedskräpning av plast kring byggarbetsplatser bidrar till spridning av mikroplast och åtgärder som minskar risken att skräp sprids från byggarbetsplatser minskar också risken för tillskott av mikroplast i dess närmiljö. En god avfallshantering med möjligheter att stänga till avfallskärl så att inte väder och vind kan sprida skräp är en enkel och effektiv åtgärd. Med inspiration från hur man arbetar med skyddszoner kring konstgräsplaner skulle man kunna skapa en tänkt barriär kring byggarbetsplatserna som tillåter spridning av mikroplaster ”hit men inte längre” genom att installera partikelfilter i närliggande dagvattenbrunnar. Genom att utveckla nya arbetsmetoder som hindrar att damm sprids samt undvika metoder som innebär att man våttorkar, spolar av eller rengör verktyg i vatten minskar man risken för spridning av mikroplaster (och andra icke-önskade ämnen) till vattenmiljön.

    Utifrån de slutsatser man kunnat dra kring byggsektorns inflöde av plastprodukter respektive avfallsflöden har ett antal förslag på styrmedel och åtgärder tagits fram. Dessa syftar till att minska klimatpåverkan från byggsektorns plastanvändning genom att öka användandet av återvunnen och biobaserad plast, öka andelen plast som materialåtervinns och minska andelen plast som förbränns. Möjligheten att kunna kartlägga både inflödet och utflödet av plast inom byggsektorn är på många sätt centralt för de åtgärder och styrmedel som föreslås. Effekterna av en planerad åtgärd eller styrmedel bör kunna uppskattas innan eventuell implementering men också för att kunna se de faktiska effekterna efteråt.

    Förslag 1 Materialåtervinningscertifikat

    Ett materialåtervinningscertifikat innebär att plastproducenter får certifikat utfärdade motsvarande vikten återvunnen plast som de tillverkat. En statligt reglerad kvotplikt anger hur stor del av den totala plastanvändningen som ska bestå av återvunnen plast. Certifikaten kan sedan köpas och säljas på en fri marknad, likt det elcertifikatsystem som styr mot ökad produktion av förnyelsebar energi i Sverige. Företag som inte når sin kvot får betala en kvotpliktsavgift till staten. På detta sätt skapar systemet ett ekonomiskt incitament för en ökad användning av återvunnen plast.

    Förslag 2 Återvinningskrav för plast inom byggsektorn

    Förslag 2 består av tre delförslag med materialåtervinningskrav specifikt mot plastprodukten inom byggsektorn. Syftet är att öka materialåtervinningen och därmed minska andelen plast som går till förbränning. Det första delförslaget omfattar insamlingskrav på installationsspill från ett antal plastflöden. Det kan skapa flera slutna kretslopp där producenter får tillbaka installationsspill från deras egna produkter. Förslaget bygger på och samverkar med de befintliga insamlingssystem som finns i dagsläget för rör, isolering och golv- och väggmattor. Det andra delförslaget är ett återvinningsmål specifikt för plast inom byggsektorn (antingen all plast eller utvalda flöden). Detta ökar fokus på plaståtervinning och ger branschen ett långsiktigt mål att arbeta mot. Det tredje delförslaget, innebär att all plast som flödar in i branschen ska vara återvinningsbar år 2030. Detta skulle sätta ökad fokus på plastinflöde och design av produkten. Likande mål finns redan för plastförpackningar.

    Förslag 3 Kravställande i offentliga och privata upphandlingar

    Att stärka efterfrågan är centralt för att öka andelen av återvunnen och biobaserad plast, och större privata och offentliga upphandlingar kan spela en ledande roll i att stimulera detta. Förslag 3, ställer krav på att plast som används i byggprodukter inom offentliga/privata upphandlingar ska innehålla en minimum andel återvunnen och/eller biobaserad plast. Stora upphandlingar kan ta ledningen och därigenom ge stabilitet och tid för hela byggsektorn att ställa om.

    Förslag 4 Producentansvar för byggprodukter av plast

    Syftet med producentansvaret är att skapa ett finansiellt incitament för att öka återvinningsgraden av en produkt genom ett differentierat avgiftssystem, samt att finansiera kostnaden för insamling och materialåtervinning av densamma. Produktansvaret existerar i nuläget för fyra produktkategorier: förpackningar, elprodukter, fordon, och däck. Förslaget att införa producentansvar i byggsektorn, antingen för alla produkter med en vis andel plast, eller gradvis införande som i första hand bör gälla för de produkter som har störst förutsättning att samlas in och återvinnas, för att därefter utökas till andra produkter efter en testperiod. Producentansvaret ska samverka med och inte ersätta befintliga frivilliga insamlingssystem för installationsspill inom byggsektorn.

    Övriga åtgärder som bör undersökas vidare

    • Skatt på byggprodukter: En plastskatt läggs på ett urval av byggprodukter av plast. Detta gäller både importerade produkter och produkter som har tillverkats i Sverige. Biobaserad plast och återvunnen plast får sänkta skattenivåer.
    • Krav på ökad information om produkter av plast: Olika tilltag som ökar information, stöd och guide till produktval och avfallshantering för plastprodukter i byggsektorn, samt digitala loggböcker för bättre inrapportering av plastflöde.
    • Förändring av arbetsmetod och beteende på byggarbetsplatser: olika initiativ som skapar beteendeförändring och ökad fokus på plast på byggarbetsplatser.
    • Förbjuda tillsatser av mikroplast i byggproduktioner: bygger vidare på liknande förbud för tillsatser av mikroplast i kosmetiska ”rinse-off” produkter.

    Oavsett vilka styrmedel eller åtgärder som drivs igenom i framtiden så är det viktigt med transparens och långsiktighet så att man ger branschen tid att ställa om.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Ahlner, Eva
    et al.
    Naturvårdsverket.
    Carlsson, Annica
    Naturvårdsverket.
    Transition to sustainable consumption patterns: Synthesis within the framework of the in-depth evaluation of the environmental objectives 20152015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    THE ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY IS TASKED WITH REGULARLY CONDUCTING evaluations of the progress being made towards the 16 Swedish environmental quality objectives and the generational goal. The in-depth evaluation for 2015 will provide a basis for:

    • The government’s policies and priorities

    • Public debate

    • The planning and development of work relating to the environment by government

    agencies

    • Dialogue between stakeholders

    As a basis for the 2015 evaluation, certain aspects of the overarching analysis were carried out within the framework of three selected focus areas:

    • Environmental and climate-related efforts of the business sector

    • Sustainable consumption

    • Sustainable urban development

    This report summarises the work being carried out within the framework of the focus area Sustainable consumption. By placing the spotlight on consumers in the transition, we highlight how different stakeholders in society can contribute to more environmentally compatible consumer behaviour and analyse how policies and instruments can incentivise environmentally sustainable choices and behaviour.

    This report has been prepared by the Environmental Protection Agency’s experts, working closely with a working group consisting of representatives of the Energy Agency, Public Health Agency, Agency for Marine and Water Management, Chemicals Agency, Consumer Agency, Royal Institute of Technology (KTH), National Food Administration, Society for Nature Conservation, County Administration Board of Gotland, RUS - Regional Development & Cooperation within the environmental objectives system, Forest Industries Federation, Trade Federation, Consumers’ Association and Region Västra Götaland. The Agency for Growth Policy Analysis and the County Administrative Board of Dalarna also contributed to the work. The Environmental Protection Agency is responsible for the content of the report.

    The Agency would like to thank all the contributors for their commitment and contributions to this synthesis report. Eva Ahlner (project leader for the focus area ‘Sustainable consumption’) and Annica Carlsson (Section for Instruments, Natural Resources and Ecocycles) were responsible for writing this report.

    Stockholm, October 2015

    Björn Risinger

    Director General

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33. Ahlström, Helen
    Kräftförekomster i Hallands län 2002/2003 samt förslag på skyddsområden för bevarande av flodkräfta2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Flodkräftan (Astacus astacus) är en rödlistad art som är hotad inom hela sitt naturliga utbredningsområde i Sverige. Det är framförallt kräftpesten som står för det största hotet då den kan slå ut hela flodkräftsbestånd om den når ett vattendrag. Kräftpestsvampen sprids i huvudsak med den amerikanska signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) som breder ut sig allt mer över landet.Under 2002 genomfördes ett provfiske i ett urval sjöar där man förväntade sig en flodkräftsförekomst. Dessutom sammanställdes samtliga utsättningstillstånd som tillsammans med provfisket skulle ge en bild över den totala kräftförekomsten i Hallands län. Det visade sig att signalkräftan helt klart dominerar och ökar allt mer i antal på bekostnad av flodkräftan. För att försöka bevara de få flodkräftslokaler som trots allt finns har förlsag till skydssområdetn tagits fram. I Hallands län blev det endast fem stycken och bara i tre av dessa bedöms flodkräftorna ha goda möjligheter att klara sig på lång sikt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34. Ahlström, Ingemar
    Friluftsliv i tätort. Del 1, Friluftsliv i fysisk planering: bakgrund-utvecklingstendenser-exempel2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tanken är att rapporten, liksom återstående delar av projektet, ska kunna bidra med underlag inför framtida planering av friluftsliv i tätorter. Studien belyser också friluftsfrågornas hantering i den fysiska planeringen och ser hur mål och intentioner på friluftslivets områdehar omsatts i handling. Järvafältets naturreservat med omgivningar har valts som utgångspunkt för studien.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35. Ahlström, Ingemar
    Friluftsliv i tätort. Del 2, Underlag för friluftsplan: exempel Järvafältet2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att visa hur friluftsplanering kan ingå som en naturlig del i den fysiska planeringen. Järvafältet har valts som studieexempel såsom exempel på att tätortsnära friluftsområde. Rapporten ger bl.a. åtgärdsförslag på hur man kan utveckla förutsättningarna för friluftsliv i naturreservaten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Ahlström, Johan
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Förändring av vattenkemi, bottendjur och fisk i Västerbottens vattendrag från 1993 till 2010: Förändring av vattenkemi, bottendjuroch fisk i Västerbottens vattendrag från 1993 till 20102010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37. Ahlén, Ingemar
    Gotlands fladdermusfauna 19971998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sommaren 1997 inventerades fladdermusfaunan på Gotland inkl. Fårö (22 juli-2 augusti) och Gotska sandön (1-4 juni). Använd metod var artkartering och linjetaxering. Dessutom kunde åtskilliga kolonier i hus kontrolleras genom att upprop spreds i tidningar. Insatsen 1997 gjordes mer omfattande än vad som krävs i en fortlöpande övervakning, detta för att lägga en bättre grund för kommande års inventeringar, tex. i fråga om val av lokaler och linjetaxeringsrutter. Totalt observerades under inventeringen 1524 fladdermöss fördelade på 10 arter. Den dominerande arten var nordisk fladdermus vilken utgjorde 60 % av observationerna och förekom på 85 % av de undersökta lokalerna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38. Ahlén, Ingemar
    Gotlands fladdermusfauna 20052006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Gotlands fladdermusfauna har inventerats 4 gånger, 1980-81, 1993, 1997 och 2005. Detta är rapporten från 2005 års inventering. Artkartering utfördes på 139 lokaler och linjetaxering med bil omfattade 788 km av vägnätet. Sammanlagt 1860 fladdermöss observerades, 975 vid lokalerna och 885 vid linjetaxeringen. 12 olika arter anträffades under 2005 och därmed är det nu totalt 14 arter påvisade på Gotland. Tre av dessa har troligen inte reproducerande populationer på ön. Den vanligaste arten, nordisk fladdermus, observerades med 1284 individer och var närvarande vid 75% av alla artkarterade lokaler och vid linjetaxeringen räknades i medeltal 11 individer/km, vilket är mycket mer än vad som är normalt på fastlandet. Populationen tycks vara stabil. Trollfladdermus observerades med några få individer på en lokal 1980 och har sedan dess ökat gradvis. Under 2005 observerades 89 individer på 39 platser. Den är nu väl spridd över ön och flera kolonier påvisades. Myotis-arterna är vanligare på Gotland än vad de vanligen är på fastlandet. En möjlig förklaring är att Gotland saknar populationer av dvärgfladdermus, en situation som även råder på Bornholm. Barbastell som tidigare endast var funnen på sydligaste Gotland hittades nu även på norra Gotland. Från naturvårdssynpunkt är läget för fladdermössen ungefär som tidigare. Det finns dock klart negativa faktorer som kräver ökad uppmärksamhet. Skogs- och utmarksbete av kor och hästar avvecklas och leder till försämrade vegetationsstrukturer och sämre insekttillgång för fladdermössen. Vid skötsel av ängen och lövskog är det vanligt att man öppnar för mycket och inte bevarar de täta partier av hässlen och fullskiktade lövbestånd som är värdefulla för flera arter t.ex. fransfladdermus. Placering av nya vindkraftverk sker ofta utan tillräcklig hänsyn till viktiga födosöksbiotoper för fladdermöss.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Ahlén, Ingemar
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Bach, Lothar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Baagøe, Hans J.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Pettersson, Jan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En pilotundersökning 2002-2003 vid vindkraftverk på land i Sydsverige visade på lägen i landskapet där riskerna för kollisioner var förhöjda samt de viktigaste orsakerna till olyckorna. Under 2005 års förstudie och i projektet 2006 vid havsbaserade vindkraftverk kunde vi bekräfta tidigare utpekade utsträck över havet av fladdermöss i Kalmarsund och fann en omfattande aktivitet av passerande migranter men även av stationära arter som från olika håll flög ut till områden med mycket insekter. Observationer gjordes framför allt vid Utgrunden och Yttre Stengrund i Kalmarsund och i Öresund. Observatörerna på båtarna och på utsträcksplatser på land använde ultraljudsdetektorer, starka strålkastare och vid vissa tillfällen värmekamera. Automatiskt registrerande boxar användes på land, hängdes på vindkraftverken och placerades på båtens kapp. Metoderna resulterade i totalt 12 354 observationer av fladdermöss, varav 3 830 över havet och 8 524 på land. Fladdermöss flög över havet i vindstyrkor upp till ca 10 m/s, men en stor del av aktiviteten skedde vid vindstyrkor mindre än 5 m/s. Fladdermöss av 10 arter observerades ute till havs och alla sågs söka föda vid tjänlig väderlek, d.v.s. främst vid svaga vindar och blankvatten. Fladdermössen undvek inte vindkraftverken. Tvärtom stannade de ofta till för insektsjakt nära verken på grund den ansamling av insekter som förekom där. Jakt helt intill rotorbladen observerades, vilket innebär att kollisionsrisken kan vara jämförbar med landbaserade verk. Fladdermöss kan bevisligen också använda vindkraftverk som viloplats, vilket har skett i det mest insektsrika området vi undersökte.

    Insamling av insekter gjordes på de platser och vid de tillfällen då fladdermöss sågs jaga. Fjädermyggor dominerade, men många andra flygande arter av andra insektsgrupper var också företrädda. Insekter, och troligen även några kräftdjur, togs också i havsytan. Några arter av landlevande arter förekom bland de mängder av insekter och spindlar som drev omkring i luftmassorna. Vid vissa tillfällen antar vi att de har kommit från Balticum eller Ryssland. Det har inte tidigare varit känt att många fladdermusarter, stationära och migrerande, regelbundet utnyttjar denna födoresurs långt ute i havet under eftersommaren och tidiga hösten.

    Med radarn på Utgrundens fyr kunde data om de största arterna, troligen mest stor fladdermus, insamlas. Det gällde flygvägar, riktningar, rörelsemönster vid födosök, speciellt i närheten av vindkraftverken. Med radarn kunde fastställas att nästan all aktivitet skedde under 40 m höjd, endast enstaka fladdermöss flög högre vid sträckflykt. Direktobservationerna från båt visade att fladdermössen varierade höjd efter tillgången på insekter. Sålunda förekom flyghöjder från havsytan upp till verkens övre delar.

    Behov av fortsatt forskning och utvecklingsarbete diskuteras i rapporten. Vidare görs en uppdaterad riskbedömning. Ståndpunkten är nu att områden med koncentrerade flygvägar och insektsrika födosöksområden är de som måste granskas extra noga inför lokalisering av nya vindkraftverk. Risken för kollisioner vid ren passage genom stora vindkraftsparker kan inte bedömas, eftersom det ännu inte hunnit uppföras några parker. Förslag ges om vilka undersökningar som bör föregå lokaliseringsbesluten. Några krav på vad kontrollprogram vid utbyggnad bör innefatta diskuteras också. 

    För att minska riskerna vid befintliga vindkraftverk krävs fortsatt forskning och metodutveckling. Några åtgärder som diskuterats hittills redovisas i rapporten. I svåra fall är sannolikt den effektivaste åtgärden att flytta vindkraftverket. Det kan troligen räcka med relativt korta avstånd på grund av att flygvägarna kan ha skarpa gränser och att de insektsrika födosöksbiotoperna också kan vara ganska väl avgränsade. En annan åtgärd kan vara att låta vindkraftverket stå stilla vid de tider då risken för kollisioner är stor. Eftersom ansamling av insekter kring vindkraftverken kan vara en viktig orsak till jakt nära rotorbladen kan man också tänka sig åtgärder för att minska mängden flygande insekter runt verken. Fungerande metoder som kan få fladdermöss att väja för vindkraftverk finns inte och idéer som förekommit kan ha negativa effekter i form av störningar eller skador på andra djurarter och för människor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Ahlén, Johan
    Naturcentrum AB.
    Biogeografisk uppföljning fladdermöss Grimmared och Nösslinge, Varbergs kommun 20192019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturcentrum AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län genomfört en fladdermusinventering med två fältbesök i Grimmared och Nösslinge, i inre delen av Varbergs kommun. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. Området har pekats ut som ett av de som hyser 12–14 arter. Det är också ett av de artrikaste områdena i Hallands län. Målet med inventeringen var att avgöra om den stora artmångfalden fanns kvar, med särskilt fokus på dammfladdermus och barbastell.  Manuell inventering utfördes under två nätter, autoboxar låg ute under två nätter vid varje inventeringsbesök. Inventeringen visar på att alla tidigare funna arter finns kvar i området, dvs 12 stycken. Barbastell fanns kvar med en sannolik koloni vid Åsen i Grimmared. Dammfladdermus jagade över Stora Neten, dock kanske i lägre antal än 2017. Ytterligare två rödlistade arter finns i området: sydfladdermus och fransfladdermus. Betydligt mycket lägre antal registreringar av nordfladdermus gjordes jämfört med tidigare år.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Ahlén, Johan
    Naturcentrum AB.
    BIOGEOGRAFISK UPPFÖLJNING FLADDERMÖSS I SKÅRDALEN, BENGTSFORS KOMMUN 20182018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skårdalen är inget särskilt artrikt område men har en intressant sammansättning av arter. Syftet med inventeringen i Skårdalen är att följa upp status och förekomst av fransfladdermus. Fransfladdermus är fortfarande stabil i området. Totalt noterades åtta arter/artpar och några inspelningar av obestämd myotis. Det är två fler arter registrerade jämfört med tidigare år: trollpipistrell och gråskimlig fladdermus. Trollpipistrell har ökat på flera håll i södra Sverige medan gråskimlig fladdermus troligen finns i dalgångarna och dök upp i Skårdalen för jakt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Ahlén, Johan
    Naturcentrum AB.
    BIOGEOGRAFISK UPPFÖLJNING FLADDERMÖSS PÅ VIK, UPPSALA KOMMUN 20182018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vik är med i den biogeografiska uppföljningen för första gången. Området togs med som ett artrikt område för Svealand. Inventeringen syftade till att göra en så fullständig kartläggning som möjligt. Totalt registrerades nio arter där den vanligast förekommande arten var dvärgpipistrell. Därefter kom nordfladdermus, vattenfladdermus och mustasch/tajgafladdermus. En rödlistad art registrerades: fransfladdermus.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Ahlén, Johan
    Naturcentrum.
    Biogeografisk uppföljning fladdermöss Virsehatt, Halmstad kommun 20202020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturcentrum AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län genomfört en fladdermusinventering i Virsehatt, Halmstad kommun. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. Manuell inventering utfördes under två nätter, autoboxar låg ute under samma två nätter. Tidpunkten sattes till månadsskiftet augusti-september, för att maximera chanserna på nymffladdermus. Fokus på inventeringen var att följa upp fladdermusfaunans status i allmänhet och nymffladdermusförekomsten i synnerhet. 14 arter hittades år 2016 och 11 arter år 2020. Arterna dammfladdermus, trollpipistrell och mindre brunfladdermus observerades med ett fåtal inspelningar 2016, men inte 2020. Detta betyder inte att några dramatiska förändringar skett. Sannolikt är fladdermusfaunan i stort sett oförändrad. Nymffladdermöss observerades på ett antal platser i området.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Ahlén, Johan
    Naturcentrum AB.
    Biogeografisk uppföljning fladdermöss Värmlands Säby, Kristinehamns kommun 20192019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturcentrum AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län genomfört en fladdermusinventering med två fältbesök på Värmlands Säby i Kristinehamns kommun. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. Värmlands Säby har pekats ut som ett av de artrikaste områdena i Svealand och fladdermusfaunan följs därför upp. Målet med inventeringen var att avgöra om artmångfalden fanns kvar. Området har inventerats vid minst tre tidigare tillfällen: 2007–2008, 2015 och 2017. Vid de två första besöken hittades 8 fladdermusarter. Vid besöken 2017 tillkom arterna fransfladdermus och sydfladdermus, som tidigare misstänkts funnits där, men som tidigare inte säkert kunnat konstateras. Fladdermusfaunan på Värmlands Säby inventerades med två besök om två nätter vardera. Arbetet genomfördes enligt artkarteringsmetoden, med manuell inventering samt 9 till

    10 utlagda autoboxar. 10 arter hittades, varav två rödlistade: fransfladdermus och sydfladdermus. Detta innebär att samma arter förekom som vid 2017 års inventering, med någorlunda liknande antal inspelningar, återigen noterades i Värmlands – Säby. De vanligaste förekommande arterna är dvärgpipistrell och nordfladdermus.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45. Ahlén, Johan
    Fladdermöss i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004.2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna inventering av fladdermöss bidrager till kunnandet om hur den biologiska mångfalden för fladdermusfaunan ser ut i länet. En liknande inventering gjordes år 2003 i några kommuner i länets nordöstra del. Fladdermusfaunan ser i stort sett likadan ut i länets nordöstra del och dess centrala del ( Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner), som denna rapport redovisar. Här finns fransfladdermus men inte barbastell. Här hittades mer gråskimlig fladdermus och stor fladdermus än i den nordöstra delen av länet. Totalt hittades åtta fladdermusarter. Johan Ahlén, Naturcentrum AB, har genomfört inventeringen. Johan Ahlén är själv ansvarig för rapportens innehåll, varför detta inte kan åberopas som representerande Länsstyrelsens ståndpunkt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Ahlén, Johan
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Fladdermöss i Götene, Skara, Skövde, Falköpings,Ulricehamns och Marks kommuner 20092010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47. Ahlén, Johan
    Fladdermöss i Svenljunga och Tranemo kommuner sommaren 20052006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en redogörelse för den inventering av fladdermöss som utfördes på lokaler i Svenljunga och Tranemo kommuner under sommaren 2006, 8/8 till 12/8. Inventering utfördes under dessa fem nätter av två inventerare vilket innebär att totalt tio man-nätters arbete utfördes.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Ahlén, Johan
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Fladdermöss i Vänersborgs, Melleruds och Färgelanda kommuner sommaren 20062006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Ahrens,, Lutz
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hedlund, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Dürig, Wiebke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Tröger, Rikard
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Screening av PFAS i grund- och ytvatten2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Levels of 26 per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) were measured in 502 water samples originat-ing from Swedish groundwater, surface water, sewage treatment plant (STP) effluents and landfill leachates. In drinking water source areas, the average Σ26PFAS concentration was 8.4 ng L-1. The national drinking water guideline value of 90 ng L-1 for Σ7PFASs was exceeded in 2% of these samples. In water not used for drinking water, Σ26PFASs average concentration was 142 ng L-1. PFOS concentra-tions exceeded the Annual Average Environmental Quality Standard (AA-EQS) of the EU Water Frame-work Directive in 42% of the surface water samples. Among the different water categories, the landfill leachates had the highest average concentration of Σ26PFAS with 487 ng L-1, followed by surface water (average 112 ng L-1), groundwater (49 ng L-1), STP effluents (35 ng L-1) and background screening lakes (3.4 ng L-1). The composition profile of the PFASs differed between the types of waters showing an even distribution of ΣPFCAs, ΣPFSAs and ΣPFAS precursors in groundwater, whereas in all other water categories, ΣPFCAs were dominant. As FOSA, PFNA, PFDA, and 6:2 FTSA were frequently detected in drinking water source areas (constituted 20%, 7.3%, 5.9%, and 4.4% of the Σ26PFASs, respectively), it is reasonable to consider the inclusion of these in the Swedish drinking water guideline.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Ahrens, Lutz
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ribéli, Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Josefsson, Sarah
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gustavsson, Jakob
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nguyen, Minh Anh
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Wiberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Screening of perfluoroalkyl substances and organic flame retardants in Swedish Rivers: Screening av perfluoralkylerade ämnen och flamskyddsmedel i svenska vattendrag2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The occurrence and effects of ubiquitously present persistent organic pollutants (POPs) in the environment is one of the challenges the society is facing today. Two categories of chemicals that have gained increased public attention during the last decades are organic flame retardants (FRs) and perfluoroalkyl substances (PFASs). Many representatives from these compound groups have bioaccumulative, persistent and toxic properties. This has led to a ban of some of these compounds based on international agreements.

    FRs and PFASs end up in surface waters and sometimes also in ground water due to their widespread distribution, disinclination of getting removed at wastewater treatment plants (WWTPs), and persistence. However, the knowledge of the occurrence, fate, and effect in the environment of FRs and PFASs is still in great need of research, especially for recently introduced compounds (such as novel FRs). The objective of this project was to provide a snapshot of the current pollution situation of PFASs and selected novel FRs in Swedish surface waters. We sampled at 44 sites (representing 41 rivers and streams) along the whole coastline of Sweden and analysed their content of PFASs (all sites) and FRs (25 sites representing 23 rivers).

    Among the 12 target FRs, 3 could be quantified (2,4,6-TBP, TCIPP, and TPHP). TCIPP was the predominant compound with a level up to 3 900 ng L

    -1. The 2,4,6-TBP showed higher levels in southern rivers. The river with highest levels of ΣFRs was Fyrisån, and the total riverine input of the targeted FRs into the Baltic Sea was estimated to 38 kg day-1 with Ångermanlandsälven and Norrström as major contributors. It should be noted that these values only include the targeted, relatively novel FRs, while historically more important FRs such as the polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), are not included.

    In total 13 PFASs were detected (PFBA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTeDA, FOSA, PFBS, PFHxS, PFOS) among the 25 target compounds. The mean ΣPFAS level of all sampled rivers was 9.5 ng L

    -1 and the median 4.2 ng L-1, and the highest mean values were found for PFBS and PFHxS (~2 ng L-1 for each compound). Streams in the north (e.g. Alterälven, Öre älv, Gide älv, Lögde älv and Ljungan) showed generally higher fractions of the longer chained perfluoroalkyl carboxylic acids (PFCAs; i.e. PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTeDA) whereas in the south the fractions of PFHpA and PFOA were higher. The total riverine input of all PFASs into recipient seas was estimated to 3.2 kg day-1 (1150 kg yr-1).

    PFOS exceeded the annual average Environmental Quality Standard (AA-EQS; 2013/39/EU) of 0.65 ng L

    -1 at 12 of 44 sampling sites, which are located in all parts of Sweden (Ume älv at Gubböle, Ångermanälven, Delångersån, Fyrisån, Norrström, Nyköpingsån, Emån, Lyckebyån, Rönneån, Nissan, Viskan and Göta älv at Alelyckan).

    As this study was a one-time grab sampling campaign for screening purposes, all values should be interpreted with care. A screening study like the current may, however, reveal hot spots. Verification and more detailed studies over a longer time period are recommended for sites with elevated levels. Our study also suggests that upstream monitoring is necessary to reveal important pollution sources.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 7757
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf