Fjällfågelinventeringen i Dalarna har pågått sedan 2006 och har utförts i

hela Dalafjällen. Tills idag ingår totalt 24 inventeringsrutter. I denna rapport

beskrivs de olika rutterna, resultat från sammanställningen av data från de

inledande årens inventeringar redovisas och dessutom rapporteras trender

för hur det går för de vanligaste arterna.

Totalt under inventeringen har drygt hundra arter observerats. Flest arter

har setts i områdena i de västra delarna av Dalafjällen med områdena runt

Drevsjön/Drevdalen och Härjehågna som de artrikaste rutterna. De sex

vanligast observerade fågelarterna i fjällfågelinventeringen var lövsångare,

ängspiplärka, bergfink, rödstjärt, ljungpipare och småspov.

För de vanligare arterna har vi kunnat räkna ut trender för fåglarnas

utveckling i Dalafjällen. För att få ett så bra dataunderlag som möjligt för

uträkning av trenderna har också de standardrutter som gjorts i Dalafjällen

inkluderats. Flera signifikanta trender har kunnat räknas fram. Följande

arter har uppvisat signifikant negativa trender för perioden 2002 till 2014:

kricka, fiskmås, rödvingetrast, grönsiska, gråsiska, sävsparv och bergfink.

Arterna har alltså minskat i förekomst under perioden. Ingen art hade ökat

signifikant.

Utöver arttrenderna har trender för miljömålsindikatorerna för Storslagen

fjällmiljö och Begränsad klimatpåverkan beräknats. De två indikatorerna för

fjällmålet (kalfjäll och fjällbjörkskog) har varit stabila för Dalafjällen under

perioden, även om de på nationell nivå har visat signifikanta och tydliga

negativa trender för båda indikatorerna. Indikatorn för Begränsad

klimatpåverkan har inte heller den någon signifikant trend, även om den på

nationell nivå visat på en tydligt varmare indikation.

Fjällfågelinventeringen är en viktig undersökning som bidrar till att öka

kunskapen om fjällens fåglar och hur utvecklingen av miljömålsindikatorerna

för Storslagen fjällmiljö och Begränsad klimatpåverkan framskrider.

Fåglar reagerar generellt sett snabbt på förändringar i miljön och framtida

klimat- och markanvändningsförändringar, som påverkar vegetationen, kan

därför komma att ge tydliga förändringar i fågellivet.