Sammanfattning:

I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Stockholms län

från perioden oktober 2012 till september 2013, vilka relateras till tidigare års mätningar.

Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet.

De senaste modellberäkningarna visar att ca 2 % av länets sjöar kan anses vara försurade 2010,

på grund av mänsklig verksamhet.

Mätningar inom länet visar att det atmosfäriska nedfallet av svavel under de senaste drygt 20

åren har minskat i takt med Sveriges och Europas rapporterade utsläppsminskningar. De

senaste åren har svavelnedfallet i länet varit lågt, och en bidragande orsak skulle kunna vara

minskningen av svavelhalterna i fartygsbränsle runt 2006-2007. Försurningen orsakas inte bara

av försurande nedfall utan även av kvävenedfall samt skogsbruk. Svavelnedfall har en direkt

försurande effekt, medan kvävenedfall försurar först när skogsekosystemets förmåga att ta upp

kväve överskrids, och det börjar läcka. Skogsbruket försurar genom bortförsel av buffringskapacitet

vid skörd. Provtagning och analys av markvattnet tyder på att försurningsstatusen för

skogsmarken i länet är god.

Även utsläppen av oxiderat och reducerat kväve uppges ha minskat avsevärt under de senaste

20 åren. Nedfallet av kväve med nederbörden visar dock inga tecken på att ha minskat i samma

storleksordning under motsvarande period. Dock visar mätningarna av kvävenedfall på öppet

fält i länet att kvävebelastningen i länet varit förhållandevis låg under de senaste åren. Kvävenedfallet

innebär en upplagring av kväve i skogsmarken. I slutändan kan detta medföra att

nitratkväve läcker ut till grundvatten och ytvatten. Markvattenmätningarna i länet visar att

förhöjda halter av nitrat stundtals förekommer i länet vid ytorna med växande skog. Ett

framtida högre kväveläckage från skogsmarken kan innebära negativa effekter både för övergödning

och för försurning.

Aspekter kring skogsbrukets försurande inverkan, kvävegödsling av skogsmark, fördjupad

utvärdering av miljömålet samt EU:s luftvårdspolitik diskuteras också i rapporten.