Denna studie visar att det vandrande beståndet av insjööring i sjön Lygnern är mycket litet och att dess existens är hotad. Studien visar även att den genetiska variationen uppströms vandringshindren är låg och att öringpopulationerna i biflödena till Storån sannolikt är mer eller mindre stationära och har ett begränsat genutbyte. Havsöringpopulationen nedströms vattenkraftverket vid Ålgårda uppvisar hög genetisk variation helt i paritet med andra undersökta havsöringbestånd. Den låga variationen uppströms Ålgårda beror troligtvis på vattenkraftutbyggnaden i området. Den uppströmslevande öringen isolerades från öringen nedströms vilket innebar att genflödet från havsvandrande öring upphörde. Dessutom innebar isoleringen att beståndet uppströms kraftverket genetiskt sett blev mindre vilket resulterat i en påtaglig förlust av genetisk variation. När sedan fler vattenkraftverk anlades, minskade populationsstorlekarna ytterligare och variationen minskade än mer. Sannolikt har även annan påverkan såsom försurning minskat numerären och därmed också den genetiska variationen.