Kunskapen om fiskarten, nissögas (Cobitis taenia) utbredning i Örebro län har tidigare varit mycket bristfällig p.g.a. dess levnadssätt. Som nattaktiv är den under dagen nedgrävd i sand- eller dybotten. Detta kombinerat med att den är väldigt liten, som vuxen endast omkring 10 cm lång samt att den heller inte låter sig fångas med de vanliga fiskemetoderna gör att den varit mycket förbisedd.1998 tog Fiskeriverket i samarbete med Naturvårdsverket fram ett åtgärdsprogram för nissöga. I detta framhävs att kunskapen om artens utbredning är dåligt känd och inventeringar förordas. Länsstyrelsen i Örebro gav 2004 Per Sjöstrand, Jönköpings Fiskeribiologi, i uppdrag att inventera nissöga i sju utvalda sjöar och två vattendrag. 2005 utökades uppdraget med ytterligare nio sjöar och ett vattendrag. Som en del i en kartläggning av fiskförekomsterna i Vätterns strandzoner inventerade Länsstyrelsen i Jönköping 2004 Örebros del i Vättern efter bl.a. nissöga.Nissöga fångades i åtta av de sjutton sjöarna, i Svartån och Kvismare kanalsamt på fyra lokaler i Vättern. Flest nissögon fångades i Tisaren och Vättern. Den enda lokal med förekomst av nissöga i länet, som nämns i åtgärdsprogrammet, finns i Sottern. Även här återfanns arten.I rödlistan från 2000 klassades nissöga som missgynnad. I 2005 års upplaga av rödlistan har nissögat omvärderats och den klassas nu som livskraftig. Detta beror på ett avsevärt bättre kunskapsläge om artens utbredning tack vare riktade inventeringar som denna.