SAMMANFATTNING

Denna rapport behandlar en återinventering av lavar på träd i Västmanlands län på uppdrag av

Länsstyrelsen i Västmanlands län. Den första inventeringen utfördes 1995 (Hultengren och

Danielsson 1995). Återinventeringen består av två delprojekt där det ena behandlar lavar och

luftföroreningar och det andra rödlistade lavarter d.v.s. arter som är missgynnade eller hotade.

Lavar och luftföroreningar

I lavar och luftföroreningsprojektet har 72 träd återbesökts, inventerats och fotograferats. Av

dessa hade 12 träd avverkats eller blåst ner sedan förra inventeringstillfället 1995. För att

kompensera trädförlusten har 12 nya träd inventerats.

Syften

•

att ge en geografisk bild av luftföroreningars spridning och effekter på lavvegetationen i

Västmanlands län.

•

att utgöra underlag för framtida jämförelser av förändringar i luftkvalité och lavvegetation.

•

att övervaka förändringar av populationer av särskilt intressanta arter.

Metodik

Alla träd som ingår i inventeringen har totalinventerats på lavar upp till ca 2 m över marken. De

har även fotograferats vid båda inventeringstillfällena för att möjliggöra noggranna jämförelser

av lavfloran.

Varje lav har givits ett känslighetsvärde och ett kvävetal som anger hur de påverkas av

luftföroreningar i allmänhet respektive gynnas av kväveföreningar. Ju högre känslighetsvärde

desto bättre luft (Hultengren m.fl. 1992). Träden är kategoriserade som ”Centralt belägna

tätortsträd” eller som ”Referensträd på landsbygden”.

Resultat

Undersökningen visar att det finns en statistiskt säkerställd skillnad av lavflorans tillstånd i

Västmanlands län mellan 1995 och 2001. Vid en uppdelning av de båda ingående grupperna är

skillnaden fortfarande statistiskt säkerställd för referensträden på landsbygden medan säkerställd

skillnad mellan 1995 och 2001 saknas för tätortsträden. Träd i Västerås tätort, som förväntas ha

de högsta föroreningshalterna, har också det klart lägsta medelkänslighetsvärdet (största påverkan

på lavfloran).

Referensträden som är uppdelade i fem delområden visar samtliga på minskade medelkänslighetsvärden.

Lavarnas utbredning i fotoytorna har även den minskat. Täckningsgraden

följer ungefär samma mönster som medelkänslighetsvärdena. Minskningen är störst i Västerås

tätort med en 34% minskning av täckningsgraden.

Inga bra förklaringar finns till den försämrade lavfloran. Uppmätta värden på luftföroreningar,

svaveldioxid, kvävedioxid och ozon från länet visar på mindre förorenad eller åtminstone

oförändrad luft 2001 jämfört med 1995 (uppgifter från länsstyrelsen). Huvuddelen av andra

undersökningsområden visar till skillnad från Västmanlands län på förbättringar av lavfloran.

Västmanlands län skiljer sig från huvuddelen av de andra undersökningsområdena genom att vara

relativt jordbruksintensivt. Kanske påverkas lavfloran i jordbruksbygder på annat sätt eller av

3

andra faktorer än i mindre jordbruksintensiva områden. En annan förklaring kan vara tillfälligt

höga halter av ämnen som har påverkat lavfloran eller användningen av fungicider inom

jordbruket. Fortsatta undersökningar kan förhoppningsvis ge besked.

Jämfört med andra undersökningsområden mår lavfloran trots försämringen förhållandevis bra i

Västmanlands län, åtminstone på landsbygden. Medelkänslighetsvärdena ligger där i nivå med

andra undersökningsområden. Lavfloran i tätorten (Västerås) är å andra sidan mer utarmad och

har ett mycket lågt medelkänslighetsvärde, i nivå med Göteborgs stad. Antalet undersökta träd i

Västerås tätort är endast 7 (5 har huggits ner sen 1995) så urvalet bör vara större innan direkta

jämförelser med andra undersökningsområden görs.

Övervakning av rödlistade lavar

Vid återinventeringen besöktes samtliga 11 träd och den stenhäll med hotade arter som valdes ut

som övervakningsobjekt av Naturcentrum AB i samråd med Länsstyrelsen i Västmanlands län

1995.

Syfte

Syftet är att övervaka förändringar av populationer av särskilt intressanta arter av lavar som

förekommer inom länet.

Metod

Metoden utarbetades i samband med arbetet i Västmanlands län och är av pilotstudiekaraktär. År

2001 återbesöktes lokalerna och samma ytor med lavpopulationer som fotograferades 1995

fotograferades nu. Fotografierna från de två tillfällena (1995/2001) har sedan jämförts för att

studera eventuella förändringar av utbredning, tillväxt, fertilitet m.m.

Individräkning har genomförts av den stenlevande arten kalkkranslav

Phaeophyscia constipata.

Räkningen har skett från två översiktsbilder på delar av populationen.

Resultat

Flera av arterna verkar klara sig bra och det största hotet verkar vara en stor påverkan på träden

som i sin tur påverkar lavarna. Detta är fallet för båda de träd där arter helt försvunnit. Den

långsamma tillväxten av gammelekslav visar det stora skyddsvärde dessa trädjättar har och det

skötselbehov, både genom röjningar runt befintliga träd och genom framröjning av närbelägna

efterträdare, som behövs. Även den stenlevande kalkkranslaven har klarat sig bra med en god

tillväxt. En forsatt studie med möjligen fler populationer att följa upp kommer att bidra med

mycket ny kunskap om våra hotade lavar.