Förekomsten av pentaklorfenol (PCP) i den svenska miljön har undersökts i syfte att få kunskap om betydande emission fortfarande sker av detta ämne som förbjöds nationellt år 1978. Potentiella nutida punktkällor har identifierats och mätningar har utförts i anslutning till dessa källor samt i bakgrundsområden. Mätningarna har omfattat luft, deposition, mark, vatten, sediment, slam och biota samt avgång från mark till luft. Mätningarna inkluderade även en metabolit till PCP: pentakloranisol (PCA). De uppmätta halterna av PCP i miljön är låga i jämförelse med internationellt uppsatta miljökvalitetskriterier. Högre halter har påvisats vid vissa av de potentiella punktkällorna, men även dessa ligger i allmänhet under generella riktvärden. Kvoten PCA/PCP varierar beroende på medium med högre andel PCA i luft medan PCP förekommer i högre halter i mark, sediment samt slam. De halter som uppmätts i miljön är så låga, att indirekt exponering för PCP från den yttre miljön kan anses ligga långt under publicerade säkerhetsnivåer.