Traditionella, rörbaserade dagvattensystem räcker inte längre till i förtätade städer för att möta krav på vattenkvalitet och översvämningsskydd vid extrem nederbörd. Därför efterfrågas naturbaserade och multifunktionella lösningar, här omnämnda som blå-grön infrastruktur, som kan hantera flera samhällsutmaningar samtidigt. Implementeringen av sådana lösningar försvåras dock av många och ibland sammankopplade barriärer som berör bland annat lagstiftning, finansiering, planering, samarbete och kunskap. För att möjliggöra storskalig implementering blå-grön infrastruktur krävs genomgripande tekniska och institutionella förändringar. Dagvattenhantering måste därför ses ur ett holistiskt perspektiv där olika discipliner involveras. Denna studie syftar till att analysera strategier från andra länder för att ersätta traditionella system med decentraliserade, gröna lösningar för en hållbar urban vatteninfrastruktur. Rapporten består av tre delar. I första delen presenteras barriärer som identifierats i en tidigare, svensk studie och som i denna studie verifierats genom en grupp av experter och flera workshops och möten. I den andra delen analyseras erfarenheter av lösningar från andra länder som kommit fram genom en litteraturstudie där fokus är på olika sorters organisatoriska åtgärder. I den tredje delen presenteras och diskuteras en rad rekommendationer, idéer och ibland radikala förslag till förändring. Dessa utmynnar dels ur litteraturstudien, dels har de identifierats från annat håll under arbetet med studien.