Denna studie har undersökt möjligheterna att vidareförädla skrubbervatten från NOₓ-reduktion vid sodapannor på sulfatmassabruk till värdefulla biprodukter, eftersom sulfatmassabruk är dominerande massateknologi idag. Arbetet har baserats på en litteraturstudie samt kontakter med leverantörer av skrubbrar och vattenreningsteknik, för att identifiera processer med potential att omvandla en avfallsström, som bildas vid rökgasrening från sodapanna, till resurser. Särskilt fokus har lagts på nitrit och sulfat, där karaktäriseringar visar stora variationer, men nivåer upp till 10 g/l nitrit och 200 g/l sulfat kan uppnås i praktiken och ge goda förutsättningar för produktutvinning.

Tre teknikgrupper framstår som särskilt relevanta för förädling av skrubbervattnet. Dessa är membrantekniker, kristallisation och lösningsmedelsextraktion. Membrantekniker möjliggör selektiv separation och kan, i kombination med elektriska fält, producera syror och baser. Kristallisation är en robust metod som lämpar sig väl för höga salthalter, särskilt när restvärme kan utnyttjas. Lösningsmedelsextraktion är mycket selektiv men kräver höga koncentrationer och är ännu inte fullt etablerad kommersiellt för denna typ av vattenströmmar. För att nå en färdig produkt krävs i regel att teknikerna kombineras i processkedjor. Utvunna ämnen kan antingen återvinnas som rena salter (natriumnitrit, natriumsulfat), omvandlas till syror och baser (svavelsyra, natriumhydroxid, salpetersyra) eller återföras internt i processer där de ersätter inköpta kemikalier samt skapa nya värde-skapande produkter utifrån de specifika och unika förutsättningarna på bruket.

En välfungerande processkedja kan därmed både möjliggöra extern produktförsäljning och skapa direkta driftfördelar genom intern återvinning, vilket bidrar till minskade kemikaliekostnader och ökad resurseffektivitet. Studien visar att det finns en teknisk grund för att utveckla lösningar som är resurseffektiva och flexibla nog att hantera variationer i skrubbervattnets sammansättning. För att realisera potentialen behövs flera labb- och pilotförsök, samt simuleringar, följt av platsanpassad skrubberdesign och fortsatt branschsamverkan, vilket på sikt kan bidra till minskade kväveutsläpp och ökad cirkuläritet och hållbarhet inom massaindustrin.