Ekonomiska styrmedel behöver bygga på tillförlitlig vetenskaplig evidens. Projektet har undersökt hur snedvridningar i forskning – så kallad smudging – påverkar beslutsfattande inom kemikalielagstiftning. Syftet har varit att analysera skillnader mellan akademisk forskning och studier med koppling till industrin, och hur dessa påverkar riskbedömningar. Projektet visar att studier från industrin ofta utgör en större andel av beslutsunderlagen men tenderar att rapportera lägre toxicitet, medan akademiska studier uppvisar större variation och fler signaler om potentiella risker. Enkätstudier med kommunala tjänstepersoner visar att tillgång till kompetens och resurser påverkar hur riskinformation omsätts i tillsyn, där kommuner med bättre förutsättningar oftare prioriterar objekt med högre risk. Ekonomisk modellering visar att tillsynsmyndigheter tenderar att lägga större vikt vid yttranden från industrin, särskilt när dessa går emot egna ekonomiska intressen, medan synpunkter från miljöorganisationer har mindre genomslag. Projektet har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.