Denna rapport presenterar en nationell landskapsanalys som Naturvårdsverket beställt från Calluna AB för att ringa in förekomst av värdekärnor med lövskog och lövskogsrika trakter. Analysen skulle göras utifrån trakternas befintliga och framtida potential som livsmiljöområden för vitryggig hackspett.

Syftet med detta projekt var att ta fram ett kartunderlag för prioriteringar och strategisk planering inom åtgärdsprogrammet (ÅGP) för vitryggig hackspett. Resultatet förväntas kunna användas av aktörer som kan göra åtgärder för vitryggig hackspett. Underlaget behöver därför bestå av kartor där det framgår var det är mest effektivt att genomföra åtgärder idag samt vilka områden som är bäst att satsa på långsiktigt i bevarandearbetet. Ur en nationell synpunkt behöver de statliga myndigheterna ha ett transparent, strategiskt underlag.

Arbetet i projektet är genomfört baserat på tillgängliga kartunderlag och experters kunskaper om vad vitryggig hackspett har för behov gällande sin livsmiljö. Resultatet består dels av en nulägesutbredning av förekomsten av livsmiljö för vitryggig hackspett och dels kartor som visar potentiella framtida förekomster av livsmiljö, vilka kan förväntas utifrån några alternativa skötselscenarier. Den huvudsakliga leveransen från projektet utgörs av ett antal GIS-skikt med tillhörande lyrfiler och metadata som gör dem lättare att förstå och som kan bearbetas vidare inom ÅGP-arbetet med hjälp av GIS-mjukvara. Metadatat för GIS-filerna listas i bilaga 1 i denna rapport.

I den här rapporten beskrivs de olika kartunderlagen som tagits fram samt hur de tagits fram. Resulterande traktavgränsningar jämförs i rapporten med de värdetrakter för vitryggig hackspett som tidigare tagits fram i ÅGP-arbetet. I rapporten ges också en beskrivning av effekterna av de undersökta scenarierna. Dessutom redovisas resultat från en validering av GISmodellens förmåga att förutsäga mängden stående död ved.

Inför uppstarten av den aktuella lövskogsanalysen skickade Naturvårdsverket och deras för ändamålet utpekade referensgrupp med en hel del underlag och tankar. Det har nämligen gjorts ett antal tidigare försök att ringa in värdekärnor och värdetrakter utifrån vitryggens behov av lövvedsrika miljöer. Här listas några erfarenheter och synpunkter lyfts fram av expertgruppen eller som nämnts i Naturskyddsföreningens rapport (2017):

• Det kan vara svårt att fånga upp långsmala landskapsavsnitt med stora lövförekomster.
• De använda kartunderlagen (SLU-Skogsdata) representerar år 2010 vilket kan ge en missvisande bild om de används idag.
• De största lövkoncentrationerna återfanns i regioner där vitryggig hackspett inte förekommer eller inte förekommit under de senaste 50 åren.
• Stora delar av de områden där arten finns idag eller funnits de senaste 30 åren fångades dåligt upp med den metod och det dataunderlag som använts i tidigare analyser.

Beställaren har utifrån dessa erfarenheter tryckt på behovet att utveckla metodiken så att även linjära objekt får genomslag och att modernare dataunderlag nyttjas för att avgränsa livsmiljön för vitryggig hackspett. Tidigare har cirkulära ytor nyttjats för att summera habitatkvalitéer vilket gör att långsträckta landskapselement riskerar att försvinna i analysen och att de får oproportionerligt lite genomslag jämfört med habitatområden av annan form. Vidare har beställaren framfört en åsikt om att modellen nu snarare bör fokusera på virkesvolym. Tidigare har analyserna hanterat lövandelar vilket inte nödvändigtvis behöver återspegla tillgången på lövved.

Det har hävdats att rena ädellövskogsmiljöer inte kan förväntas komma att få så stor betydelse för vitryggig hackspett i Sverige även om sådana miljöer nyttjas av arten på kontinenten där även bokskog nyttjas. Det är dock svårt att med säkerhet säga varför ädellövskogar inte skulle nyttjas av arten om den vore vanligare. Enligt de studier som gjorts nyttjas ädellövträd frekvent för födosök också i Sverige, även om detta hittills gällt i områden som i övrigt är triviallövrika (Aulén 1988). För att inte i förväg diskriminera områden där lövskogar har stort inslag av ädellövträd beslutade Naturvårdsverket att sådana skulle inkluderas i den här analysen. Volymer av ädellövträd skulle dock redovisas separat.