Stora Nätaren, Stensjön och Kåvasjön ingår i Huskvarnaåns vattensystem. Barnarpasjön ingår i Tabergsåns vattensystem. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Det standardiserade provfisket ska även ligga till grund för fiskerättsägarnas fortsatta arbete med fiskevården. I Barnarpasjöns fall är provfisket också en del av uppföljningen av åtgärder med att restaurera sjön. De standardiserade nätprovfiskena finansierades av Jönköpings kommun, samt i Stensjön fiskerättsägare i Stensjön och i Stora Nätaren Länsstyrelsen i Jönköpings län. Fältarbetet utfördes av personal från Länsstyrelsen med hjälp av fiskerättsägare. Fältarbetet utförde i augusti 2022 och 2023.

Under provfisket i Stensjön fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gös, mört och sarv. Fångstvikten dominerades av gös, följt av braxen och mört medan över hälften av fångade fiskar var abborrar. I bottensatta nät var den totala fångsten per ansträngning bland de största som uppmätts i nätprovfisken i Jönköpings län och betraktas därför som mycket stor. Mer än halva fångsvikten utgjordes av abborre och gös varför sjön bedöms vara rovfiskdominerad. Inga arter uppvisade rekryteringsstörningar som härleds till försurning. Jämfört med föregående nätprovfiske i Stensjön har fångsten per nät i stort sett fördubblats. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara måttlig. Måttlig status stämmer väl överens med bedömningen från den senaste statusklassningen av sjöns samlade ekologiska status och en förbättring jämfört med det senaste nätprovfisket. Fortsatt tyder fångsten på att sjön är påverkad av förhöjd näringshalt.

 Under provfisket i Stora Nätaren fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, gös, mört och sarv. Abborre och mört var den vanligaste fångsten, följt av braxen och gös. Den totala fångsten per ansträngning var stor jämfört med regionala sjöar och normal jämfört med svenska gössjöar men lägre än närbelägna Stensjön, Ylen och Lilla Nätaren. Överlag var det små skillnader jämfört med föregående nätprovfiske. Fångsten av abborre har dock ökat medan gös minskat. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara måttlig. Måttlig status stämmer väl överens med bedömningen från den senaste statusklassningen av sjöns ekologiska status med avseende på fisk och föregående nätprovfiske. Fångsten tyder på att sjön är påverkad av övergödning. Fångstvikten av rovfisk var större än fångstvikten av karpfisk varför sjön bedöms vara rovfiskdominerad. Inga arter uppvisar rekryteringsstörningar som bedöms härleda från försurning.

Under provfisket i Barnarpasjön fångades abborre, gädda, mört och sutare. Mört utgjorde mer än halva fångstvikten. Fångsten per nät var stor i regionala jämförelser och jämfört med svenska näringsrika sjöar. Den ekologiska statusen med avseende på fisk var måttlig, vilket stämmer väl med föregående provfiske. Karpfisk dominerade, varför sjön bedöms vara karpfiskdominerad. Inga rekryteringsstörningar som härleds till försurning påvisades.

Under provfisket i Kåvasjön fångades abborre, björkna, braxen, gers, mört och en obestämd karpfisk. Abborre dominerade fångstvikten tack vare att det fångades en individ över ett kilo. I övrigt var fångsten ganska jämnt fördelad mellan fångade arter. Jämfört med regionala sjöar av liknande djup betraktas fångsten som liten. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig, vilket stämmer väl med bedömningen vid föregående provfiske. Karpfisk dominerade fångsten varför sjön bedöms vara karpfiskdominerad. Fångsten var liten och rekryteringspåverkan kan inte uteslutas. Orsaken till detta är inte försurningsrelaterad utan i så fall av annan orsak.