Vi äter mer och vi väljer andra livsmedel än tidigare. År 2000 konsumerade varje svensk ungefär 800 kg mat och dryck. Det är nästan 40 kg mer än för 10 år sedan. En allt mindre del av livsmedelskonsumtionen består av basmat tillagad i hemmet, dvs. kött, potatis, mjölk och bröd samtidigt som ”utrymmesmaten”,exempelvis läsk, godis, snacks mm. får allt större plats på bordet. En grov skattning visar att närmare 40 % av den mat vi äter kan vara importerad. Vad de nya valen och den ökade konsumtionen innebär för miljö och hälsa har vi begränsade kunskaper om.

Naturvårdsverket har under lång tid intresserat sig för miljöpåverkan i livsmedelskedjan och har låtit genomföra flera studier för att skaffa sig kunskap i ämnet. Här redovisas det statistiska underlag som finns idag för att skildra miljöpåverkan från livsmedelssektorn och konsumtionsutvecklingen. Fokus har legat på energianvändning och koldioxidutsläpp och på handel ochindustri baserat på offentlig statistik. Utifrån detta underlag beskrivs den svenska livsmedelskedjans miljöbelastning för år 2000 och konsumtionens förändring över tid skildras. Dessutom sammanfattas kunskapsläget för miljöpåverkan från enskilda livsmedel genom hela kedjan.

Rapporten visar att man kan göra intressanta sammanställningar över den svenska delen av livsmedelskedjan genom att kombinera befintliga data och komplettera vissa dataluckor. Rapporten ger inte bara svar utan väcker ävenfrågor som: – Vad betyder den förändrade livsmedelskonsumtion och den ökade importen för miljön? Hur kan man leva både miljöanpassat och hälsosamt?

Rapporten vänder sig till främst till myndigheter, livsmedelsföretag och dagligvaruhandel samt andra som har intresse av att skaffa sig en överblick överlivsmedelskedjans miljöpåverkan. Rapporten kan utgöra underlag för beslut om initiativ för utredningar och om var åtgärder bör sättas in.