Sverige, inom EU och globalt står utmaningen med plast, att både tillvarata plastens nyttor samtidigt som nackdelarna minimeras, högt på agendan. Plasten har blivit ett vanligt inslag i vardagen då det finns många plasttyper och egenskaperna kan skräddarsys efter behov. Plastanvändningen som globalt förväntas öka i framtiden leder dock till miljöpåverkan från alla delar av materialets livscykel. Allt ifrån råvaruutvinning till avfallsbehandling och läckage till naturen.

För att använda plasten där den gör mest nytta krävs att välgrundade beslut kan fattas, vilket i sin tur kräver kunskap om nuläget. Kartläggningen ska omfatta hur plast används, hur stora mängder plastavfall som uppkommer, hur avfallet behandlas samt information om de mest betydande källorna och spridningsvägarna av plast i naturen. Den här kartläggningen syftar till att ge en nulägesbild för år 2020. Då data i vissa fall har saknats för 2020 har information från 2019 eller 2018 använts istället.

Kartläggningen har inte genomförts med syfte att jämföra resultat med plastkartläggningen från 2019. Istället ska den ses som en fristående studie där nya datakällor och angreppssätt har använts i de fall de ansetts nödvändiga för att öka kunskapen om plastflöden i samhället. I analys och diskussion till föreliggande rapport kommenteras dock resultatet jämfört med plastkartläggningen 2019.