Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Så lyder generationsmålet, som beskriver inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att Sveriges sexton miljökvalitetsmål ska kunna nås. Generationsmålet utvärderades för första gången år 2012. En fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska redovisas år 2023. Inför arbetet med den fördjupade utvärderingen finns ett behov av aktuell kunskap avseende rådande utvecklingstrender i omvärlden och hur de kan påverka generationsmålet och dess strecksatser.Syftet med föreliggande rapport är att tillhandahålla en beskrivning av rådande drivkrafter och globala utvecklingstrender av betydelse för det svenska generationsmålet och dess strecksatser, huvudsakligen i relation till år 2030, men även med reflektioner för 2050.Rapportens huvudsakliga utgångspunkter har varit två rapporter från European Environment Agency (EEA). Den ena rapporten, The European environment — state and outlook 2020, publicerades 2019. Den bygger i sin tur bland annat på den andra rapporten, Drivers of change of relevance for Europe’s environment and sustainability. Utöver dessa rapporter har ytterligare ett drygt tiotal rapporter använts som viktiga källor för att identifiera och analysera sammanlagt 32 olika omvärldstrender. Trenderna har relaterats till det så kallade STEEPV-ramverket som, anger sex tematiska kluster med särskild relevans för miljö och hållbarhet:
Trenderna har om möjligt kvantifierats och bedömts som globala megatrender, EU-trender, framväxande trender och wildcards. Utifrån de identifierade trenderna har en bedömning gjorts av hur dessa kan väntas påverka generationsmålets olika strecksatser. Dessa tolkningar av trendernas påverkan är kvalitativa och resonerande och kan med fördel belysas ytterligare i en mer djupgående utvärdering av förutsättningarna för uppfyllandet av generationsmålet.Sammantaget innebär klimatförändringar, global miljöförstöring och ökande brist på och konkurrens om naturresurser betydande utmaningar för uppfyllandet av samtliga av generationsmålets strecksatser och utövar i många fall en negativ påverkan som läggs till den påverkan som sker lokalt inom Sverige. Vad beträffar teknikutveckling, geopolitik och förändrade värderingar är såväl trenderna, som konsekvenserna för det svenska generationsmålet, betydligt mer osäkra, och innehåller i många fall både möjligheter och hot. Exempelvis kan den tekniska utvecklingen bidra positivt till minskad miljöbelastning genom att ersätta fossil infrastruktur med förnybar energi, samt genom att effektivisera produktion och konsumtion. Samtidigt innebär teknikutveckling i många fall ökad produktion och konsumtion, vilket samspelar med värderingar och maktstrukturer. En globalt ökad medvetenhet om hållbarhetsutmaningarna kan i bästa fall ge förutsättningar för en mindre negativ utveckling för klimat och miljö. Utöver ansvaret för egna miljömål har Sverige en möjlighet att spela en positiv roll i internationellt miljöoch klimatarbete både globalt och genom vårt medlemskap i den Europeiska unionen.