I denna rapport utvecklas strategin för hur vi i Sverige ska uppnå de nationella miljökvalitetsmål som förknippas med begreppet Giftfria och Resurssnåla Kretslopp (GRK). Kretsloppsprincipen1 är central för strategin och även för ett hållbart samhälle: Det som utvinns ur naturen ska på ett uthålligt sätt kunna användas, återanvändas, återvinnas eller slutligt omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas Utvecklingen inom många områden är på god väg mot ett sådant samhälle, medan det på andra områden är långt kvar. ”Giftfritt” är en viktig grundförutsättning för kretsloppsprincipen. Utvecklingen mot ”giftfritt” har accelererat under senare år, men vi bedömer att en hel del ytterligare åtgärder behöver vidtas. Utvecklingen från linjär resursanvändning och emot cykliska flöden och kretslopp är också den på god väg. Många miljöproblem har direkt eller indirekt att göra med flödet och användningen av naturresurser i samhället och beror på vår produktion och konsumtion av varor och tjänster. När det gäller att sträva efter en hållbar resursförbrukning bedömer vi att utvecklingen går för sakta eller till och med i fel riktning för vår totala förbrukning av vissa naturresurser. Vi konstaterar att flera miljökvalitetsmål är svåra att nå till år 2020 och föreslår en strategi för arbetet med de åtgärder som krävs för att nå målen. Åtgärderna bör i hög grad fokuseras på de svårnådda målen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och Ingen övergödning. Även åtgärder mot avfall kan med fördel omfattas av denna inriktning, eftersom dessa ofta bidrar till att uppnå Begränsad klimatpåverkan eller Giftfri miljö. En sådan inriktning bidrar samtidigt till att uppfylla flera av de vattenrelaterade målen. Skälen till varför målen är svåra att nå utgör strategins utgångspunkter: Genomför och utveckla redan beslutade styrmedel Arbetet är på god väg emot många mål. Myndigheterna bör fortsätta på den inslagna vägen med åtgärder utan vidare dröjsmål. Ibland innebär detta att introducera nya regler och krav, exempelvis att verka för att krav införs så att användningen av farliga ämnen i varor också minskar. Ofta handlar åtgärderna om att säkra effektiva regler och god efterlevnad, exempelvis inom avfallshanterings område liksom förslagen om enskilda avlopp. Det krävs internationella lösningar Flera mål är internationellt beroende. Målen behöver följas upp så att vi är säkra på att vi löser miljöproblemen och inte bara flyttar dem till andra länder. Miljömålsstrukturen behöver också ge vägledning om hur Sveriges internationella arbete bör se ut för att mer systematiskt bidra till att nå de svenska miljömålen. Vi föreslår även att SCB får i uppdrag att utveckla särskilda indikatorer som mäter miljöpåverkan av svensk konsumtion. Det krävs förändrade produktions- och konsumtionsmönster För de särskilt svårnådda målen krävs också att produktions- och konsumtionsmönster förändras inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Dessa utmaningar är extra stora. Vi föreslår flera åtgärder som den offentliga sektorn bör genomföra för att bli föredömen i miljöarbetet. Men det är viktigt att också näringsliv och konsumenter vidtar liknande åtgärder. Vi föreslår därför även åtgärder om offentlig upphandling och om teknikupphandling som får återverkningar utanför den offentliga sektorn. Minska livsmedelskedjans och byggsektorns miljöpåverkan Dessa sektorer har fortfarande en stor samlad miljöpåverkan. Åtgärder behöver därför i högre grad än tidigare fokuseras mot att minska denna. Här föreslår vi ett tydligare helhetsansvar för miljö utvecklingen till de centrala myndigheterna för bygg-, fastighets- och anläggningsssektorn och livsmedelssektorn. Vi föreslår även en ökad satsning på att stimulera resurseffektiviteten genom åtgärder för att minska svinnet i livsmedelskedjan och genom utökad tillsynsvägledning kring hur miljöbalkens regler om hushållning med råvaror och energi kan tillämpas i bygg-, fastighets- och anläggningssektorn. Öka samordningen i miljöarbetet Miljöarbetet bedrivs på olika arenor och från olika perspektiv. Det finns därför ofta möjligheter till stora effektivitetsvinster om man kan öka samordningen. Det gäller att stimulera ”spaning över staketet”! Boverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket avser att öka insatserna för att på internationell nivå bidra till att kemikalie-, varu- och avfallsreglerna länkas ihop effektivare. Det behövs mer kunskap För att kunna åstadkomma allt detta och uppnå målen krävs det mer ny kunskap än vi genererar inom landet med nuvarande takt. Vi föreslår att statens anslag till kunskapsuppbyggnad och forskning får en tydligare inriktning mot att bidra till ett hållbart samhälle där miljökvalitetsmålen uppnås och att Naturvårdsverket ges en samordnande roll. Vi föreslår även att regeringen tar initiativ till att utreda förutsättningarna för ett kunskapscentrum, vars syfte ska vara att påskynda utvecklingen mot en hållbar produktion och användning av kemikalier. I kapitlet Viktiga åtgärder för framtiden lyfter vi fram ännu fler förslag.
1Regeringens proposition 1992/93:180