Vindkraften ses av politiker och forskare som en viktig del av den framtida energiförsörjningen, nationellt och globalt. Dock har det visat sig vara problematiskt att bygga ut vindkraften i den takt som är nödvändigt för att nå de nationellt och internationellt uppsatta vindkraftsmålen. En väsentlig utmaning rör de sociala och policyrelaterade processerna kring etableringen av vindkraft i lokala områden. Beroende på hur dessa processer utformas och genomförs kan resultatet bli allt från en välförankrad och uppskattad utveckling i lokalområdet till en starkt kritiserad och socialt splittrande process där etableringsförsöken ibland får avbrytas.

Tidigare forskningsprojekt om vindkraftetablering har ofta varit starkt lokalt orienterade, och det saknas internationellt jämförande översikter av lokal vindkraftsetablering. I de fall sådana jämförelser gjorts handlar det om två länder eller ett fåtal anläggningar. I denna rapport sammanförs erfarenheter från flera olika lokala planerings- och etableringsprocesser runtom i Europa. Rapportens syfte är att identifiera vad som kännetecknar mer respektive mindre välförankrade planerings- och etableringsprocesser. Målet är att ge ökad kunskap om hur inblandade aktörer kan gå tillväga för att etableringen av vindkraft ska bli effektivare och mer aktörsförankrad. 

Som bakgrund till de lokala jämförelserna undersöks i rapporten mer generella nationella tendenser. Vindkraftsutvecklingen har i vissa länder varit betydligt svårare och gått mycket långsammare än i andra länder. Rapportens genomgång visar starka kopplingar mellan graden av positiv vindkraftsutveckling och grad av förankring hos befolkningen.

När det gäller vindkraftsetablering är sannolikheten för folkligt motstånd stor. Inställningen till specifika etableringar är beroende av lokala värden, såsom naturvärden, rekreationsmöjligheter och turistnäring. Dock vill vi betona att acceptansnivån skiljer sig markant åt mellan olika länder och lokala områden, skillnader som inte är direkt kopplade till hur stor del av utrymmet som använts för vindkraftsetablering. Acceptansnivån är snarare kopplad till en rad faktorer som rör organisering, deltagande, beslutsprocess och ekonomi. Som framställningen visar finns det strategier som kan användas för att hörsamma detta motstånd, framför allt sådana som bygger på ett genuint deltagande eller en öppen dialog, men även ekonomiska förtjänster kopplade till vindkraftsetableringen. Det framstår som viktigt att etableringen inte tvingas igenom av någon utomstående aktör. Om etableringen ska fungera på lång sikt i lokalområdet krävs att hela planerings- och etableringsprocessen präglas av öppen och rak dialog med lokala aktörer, särskilt med negativa grupper.

Vidare skiljer rapporten mellan fyra situationer relaterade till vindkraftsetablering: I den första situationen byggs vindkraftsparken och befolkningen är efteråt positiv till vindkraft och till projektet. Processen präglas av förankring och möjligheterna att utveckla vindkraften i området ytterligare i framtiden är goda. Den andra situationen kallas i rapporten resignation. Situationen innebär att vindkraftsverken byggs medan befolkningen är negativ. Detta kan från vindkraftsprojektörers sida visserligen ses som positivt på så sätt att man förverkligar ett vindkraftsprojekt och därmed ökar andelen förnyelsebar energi. Lokalbefolkningens antingen negativa eller resignerade förhållningssätt inför etableringen innebär dock en risk för motstånd mot framtida vindkraftsetableringar i området. När det gäller den tredje situationen finns en hög acceptans för vindkraft hos lokalbefolkningen, men på grund av andra hinder etableras ingen vindkraft i området. Här finns en potential för etablering av vindkraft, men det kan kräva förändrad strategi och planprocess eller förändring på policynivå. Den fjärde och sista situationen, som vi kallar konflikt och avbrott, är när befolkningens protester blir så kraftfulla att möjligheterna att utveckla vindkraften i området är små under överskådlig framtid. I rapporten analyseras dessa fyra situationer, dels med hjälp av konkreta exempel på vindkraftsetableringar i Europa, och dels genom att belysa hur aktörer kan påverka att vissa situationer uppstår och andra undviks.

Mycket grovt och taget ur sitt sammanhang följer här ett urval av rapportens rekommendationer till vindkraftsaktörer i samband med planerings- och etableringsprocesser. För att kunna dra nytta av förslagen och anpassa till olika typer av vindkraftsprojekt hänvisas läsarna till rapporten i sin helhet.

• Ta reda på hela spännvidden i olika lokala gruppers inställning till att etablera vindkraft på platsen; ta även reda på vilka grupper som tycker vad i frågan och vilken kunskap de har om vindkraft.
• Se den lokala inställningen och engagemanget som en flerårig, föränderlig process. En positiv syn bör vårdas och en initialt negativ syn kan bli till positivt engagemang.
• Skaffa gedigen kunskap om lokalsamhällets historia, kultur och nutida utmaningar, för att på så sätt identifiera möjligheter för lokalsamhället som kan kopplas till projektet.
• Var tydlig med vad processen handlar om. Gäller det översiktsplanering för att identifiera områden lämpliga för vindkraft, var tydlig med att denna planering är avgörande för placering, storlek och utformning av framtida konkreta projektförslag i området.
• Bjud inte in berörda till deltagande om det inte finns möjlighet till inflytande. Om man har en deltagandeprocess måste synpunkter kunna leda till förändring eller till utredningar med noggrann återkoppling.
• Överväg alternativa former av ekonomiskt deltagande som endast kräver små investeringar av befolkningen.
• Driv inte igenom projekt i områden med stort motstånd.