Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur miljö- och hälsoskyddsinspektörer tänker och resonerar när de gör sina professionella bedömningar. Följande bedömningsdimensioner identifierades hos miljöinspektörer genom forskningsprogrammet Effektiv miljötillsyn, EMT1:• Inläsning på det specifika ärendet• Inspektion• Samtal med ärendets intressenter, till exempel verksamhetsutövare eller klagande• Inläsning av tidigare beslut• Undersökning av lagrummet• Rättsäkerhet och objektivitet• Samtal med kollegor• Sammanvägning• RimlighetsbedömningDe metoder som använts är dels djupintervjuer, dels en filosofisk analys. Samma frågor har ställts vid alla intervjuer. Intervjuerna har skett med 16 enskilda inspektörer verksamma i sammanlagt 7 kommuner. Varje intervjuperson ombads att ta med sig ett specifikt ärende som de funderat en del på och inte haft en självklar lösning på. Utifrån det ärendet ställdes sedan frågor om hur de resonerat och handlat i relation till de åtta bedömningsdimensionerna. En viktig aspekt som upptäcktes inom ramen för Effektiv miljötillsyns arbete var de särskilda villkor som inspektörer i små kommuner lever med. Det var viktigt inom ramen för denna fördjupningsstudie att särskilt lyfta fram deras situation. Hälften av de 16 intervjupersonerna kommer därför från kommuner med färre än 10 000 invånare. För att säkra resultatet har resultatet presenterats för en grupp inspektörer från tre olika kommuner under en workshop 21 augusti 2014. De har fått ge sina synpunkter på resultatet och dessa synpunkter har tillförts rapporten. Analysen för den här intervjuundersökningen har använt sig av ett filosofiskt tillvägagångssätt. I analysen har bland annat följande framkommit: Det tar flera år att lära sig yrket, en process som fungerar bäst när den nya inspektören har kunniga och stöttande kollegor omkring sig. Klagomålsärenden är särskilt krävande vilket gör att det kan behövas särskild utbildning och särskilt stöd för att hantera sådana. Inspektörernas mål oavsett ärenden är att få göra en bra inspektion och kunna påverka verksamhetsutövaren till att arbeta för en minskad miljöpåverkan och en god miljö för människor att vistas i. För att nå detta mål uppehöll sig inspektörerna i sina berättelser huvudsakligen vid tre områden: kommunikationen med verksamhetsutövaren, inläsning för att förstå sakområdet och det juridiska fältet (lagstiftning och undersökning av gamla domar). Dessa tre lägger inspektörerna mycket energi på.När det gäller hur inspektörerna tar sig an sitt arbete grupperade de sig efter två perspektiv. Den ena gruppen valde bedömningsdimension utifrån vilka principer och värderingar som är viktiga i arbetet. Den andra gruppen valde dimension utifrån vad som är nödvändigt för att nå målet, det vill säga att värna om miljön genom att göra inspektioner och få människor att följa miljö- och hälsoskyddslagstiftning. Dessa både ska ses som två ingångar i arbetet, inte som varandras motsatser.Det finns dock två bedömningsdimensioner som alla upplever kan vara mycket krävande.Dessa båda dimensioner är rättssäkerhet i betydelsen lika för alla och det är rimlighetsbedömning. Objektivitet är ett begrepp som inspektörerna har väldigt olika beskrivningar av, vilket visar på en osäkerhet både om vad det står för och hur det ska utövas. Något som kan göra inspektörernas resonemang svagare än de skulle behöva vara är att den enskilda inspektören kan sakna kunskap på ett område eller en viss form av verksamhet. Inspektörerna är noggranna och vill göra ett bra arbete och kompetensbrister kan därmed bli en stressfaktor för somliga av dem. ftersom inspektörernas bedömningar också påverkas av deras arbetsmiljö tas den upp i rapporten. Ett särskilt avsnitt belyser små kommuners situation. Ett exempel ges på ett vanligt problem för små kommuners inspektörer och det är att de var och en för sig ansvarar för väldigt många olika ämnesområden. Inspektörerna får därför många sällanärenden.I rapporten finns också ett avsnitt där det särskilt diskuteras följande utifrån resultaten av intervjuerna: objektivitet, juridik/rättsäkerhet, ensamhet, rådgivning, osäkerhet och noggrannhet, samt yrkesrollen. Inspektörernas bedömningsarbete jämförs i ett eget avsnitt med forskning om intuitivt beslutsfattande för att undersöka på vilket sätt intuition är en del i bedömningsarbetet. Rapporten avslutas med Sammanfattande iakttagelser för fortsatt utveckling och förslag på fortsatt forskning.