Samlad forskning pekar på att förlängd livslängd av redan producerade kläder, och därigenom minskad konsumtion av nyproducerade plagg, är en viktig åtgärd för att minska de resursuttaget och miljöpåverkan som kommer av nyproduktion. Förlängd livslängd för redan producerade plagg kan uppnås genom till exempel reparation av kläder, delat ägande av kläder och/eller second-handförsäljning. Flertalet forskningsstudier och konsumentundersökningar visar på att majoriteten av de svenska konsumenterna vill konsumera mer hållbart, men i köpögonblicket är det istället faktorer så som pris och passform som avgör. Det finns en diskrepans mellan attityd och aktion.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka konsumenters motiv till att införskaffa och använda begagnade kläder samt varför många konsumenter fortfarande avstår från att konsumera begagnade kläder. Vidare undersöks vilka faktorer som skulle kunna bidra till förändrat beteende och attityder. Studien har som mål att identifiera möjliga kunskapsluckor samt ge en analys av nuvarande forskningsläge.

Litteraturgenomgången visar att det minst miljöbelastande beteendet innebär att man värdesätter, använder och uppdaterar det man redan har i garderoben. Den stora frågan för satsningar på hållbar textil är följaktligen att hitta metoder för att använda plaggen längre, genom att få konsumenter att bli mer nöjda med det de redan har och därför köper mindre nyproducerat.

En slutsats är att fler konsumenter skulle välja begagnade kläder om det vore mer lättillgängligt och upplevdes som ett mindre kostsamt alternativ. Tillgängligheten på nyproducerade kläder idag är stor och prisutvecklingen på kläder/ textilier under de senaste 20 åren varit relativt konstant, vilket har bidragit till att textilkonsumtionen under samma tidsperiod ökat med närmare 30 %. Om begagnade textilier upplevdes som rena, hade bra storlekar och såg nya ut skulle dessa produkter uppfattas som mer attraktiva. Konsumenter väljer second hand när det upplevs som ett bättre alternativ. Det kan handla om stil, pris och tillgång.

En vidare observation är att konsumenter kan uppleva begagnade kläder som ofräscha. Känslan av att något är ofräscht kan vara både föreställd eller verklig, men i båda fallen utgör den ett hinder för att konsumenten ska handla mer secondhand. Känslan av att ett plagg är ofräscht uppges ofta härstamma från tanken på att plagget haft en tidigare ägare, men samma fenomen kan ha motsatt effekt. Om ett plagg har ägts av en kändis eller influencer kan plagget istället anses ha en högre attraktionskraft just för att det haft en tidigare ägare.

Ett sätt att förstå konsumtion är att det styrs av vanor och rutiner. När en vana väl slagit rot, fortsätter vi att göra på samma vis, utan att fundera så mycket på varför. Ett viktigt steg i att nå en mer hållbar konsumtion bör därför inkludera att ändra på vanor. Flera forskare har påpekat att detta inte kan uppnås genom endast information. För att uppnå förändring efterfrågas istället en kombination av olika styrmedel. Förändrade vanor och rutiner måste förankras i vardagslivets krav på tillgänglighet, enkelhet och praktikalitet. Det måste också upplevas som ekonomiskt försvarbart.

Det finns fortfarande stora kunskapsluckor kring konsumentens relation till sina textilier. En sådan lucka är tillgång på data när det gäller det informella delandet av kläder. Data för kläder som ärvs av vänner och familj, eller byter ägare genom vänner saknas i forskningen idag. Vidare behövs mer data kring kläders livslängd. Det återstår praktiskt arbete och formulering av olika enheterna för att beskriva och mäta livslängd, samt hur dessa faktiskt varierar i relevans för olika grupper av textilier.