Elfordonspremien var en del av regeringens satsning på klimat och miljö i budgeten för 2018. Målet med premien var att förbättra förutsättningarnaatt transportera sig klimatvänligt genom att ge en premie till privatpersoner förinköp av eldrivna cyklar, mopeder, motorcyklar och utombordsmotorer. Premien skulle även bidra till ökad tillgänglighet och ökad folkhälsa. Sammanlagt kunde privatpersoner få ersättning för 25 procent av inköpspriset på ett elfordon ellermaximalt 10 000 kronor. Ansökningarna och utbetalningarna hanterades avNaturvårdsverket. Det övergripande målet med regeringens klimat- och miljösatsning var at tbidra till den samhällsomställning som krävs för att vi ska nå miljökvalitetsmålenoch generationsmålet. För att åstadkomma en samhällsomställning behövs olika typer av styrmedelsinsatser på nationell och internationell nivå. Utvärderingen har tagit stöd i ett teoretiskt ramverk som ger riktlinjer fören övergripande systemansats vid utvärdering av åtgärder som syftar till attåstadkomma genomgripande omvandlingar i samhället. På grund av begränsningar i tillgänglig data kan Naturvårdsverket inte dra några säkra slutsatser kring hur elfordonspremien har påverkat inköpen av elfordon. Utvärderingen har istället analyserat hur inköp och användning av elcyklar påverkar de effekter som utvärderingen har varit intresserad av att mäta. Dessa har bland annat handlat om växthusgasutsläpp, partiklar, hälsa och tillgänglighet. Utvärderingen har uteslutande fokuserat på elcykling eftersom en majoritet av de som fick elfordonspremien (93 procent) fick den fö rinköp av elcykel. Olika metoder och material har använts för att ta reda på mer om elcykling. Analyserna bygger bland annat på anonymiserade uppgifter från Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån, SCB, om kön, ålder, län, kommun, inkomst och utbildningsnivå för de som fick elfordonspremien för inköp av elcykel under 2018. En webbenkät med svar från cirka 3 500 elcyklister (och mottagare avpremien för elcykel) har gett kunskap om till exempel motiv för inköp ochanvändning av elcykel. Slutligen har en sammanställning av befintlig litteratur om elcyklingens effekter på klimat, miljö, tillgänglighet och hälsa bidragit med kunskap. Utvärderingen visar att kvinnor och män köper elcykel i liknande utsträckningsamt att de som köpt elcykel har högre utbildning, inkomst och bättresjälvrapporterad hälsa än den övriga befolkningen. Den visar också att fle räldre än yngre köper elcykel i relation till sin andel av befolkningen. Det är fler elcykelköpare per 1 000 invånare i de södra länen än i de norra. Det finns däremot inga större skillnader mellan olika kommuntyper. De vanligaste motiven till att personer har köpt en elcykel är enligt enkäten minskadansträngning/ökad bekvämlighet, miljöintresse, ökad möjlighet att nå olikaplatser, samt en önskan om ökad fysisk aktivitet. Ungefär hälften av elcyklingen ersätter, enligt självskattningar i enkäten, resor som annars skulle ha utfört smed bil, och den andra hälften ersätter andra färdsätt (kollektivtrafik, vanligcykel, gång, etcetera). Utvärderingen kan som redan konstaterats inte göra någon tillförlitlig analys av i vilken grad elfordonspremien har lett till ökad elcykelanvändning. Däremot ärdet vår bedömning att ökad elcykling, vare sig denna ökning beror på elfordonspremien eller inte, troligtvis leder till minskade växthusgasutsläpp, minskad mängdpartiklar i luft, minskat buller samt bättre hälsa. Dessa resultat baseras på självrapporteradedata i enkätform och bör därför tolkas med viss försiktighet. Ett nödvändigt villkor är att elcykeln ersätter ett fossildrivet färdsätt vilket ofta verkar vara fallet enligt svaren i utvärderingens enkät som bygger på angivna uppskattningarav resvanor före och efter inköp av elcykel.

Vem köper en elcykel? Det är en jämn könsfördelning bland dem som köpt elcykel (52/48 procent män/kvinnor). De personer som köpte en elcykel har generellt sett högre utbildning,högre inkomst samt betydligt bättre självrapporterad hälsa än motsvarande åldersgrupperinom riket i stort. Åldersfördelningen bland de som har fått premien har en överrepresentation av äldre och en underrepresentation av yngre jämfört med storleken på dessa ålderskategorier inom riket i stort. Det är fler persone ri förhållande till befolkningsmängd som köper elcykel i söder än i norr. Det högsta antalet premier per 1 000 invånare har gått till Hallands län (18,5 utbetalningar per 1 000 invånare) och det lägsta till Norrbottens län (4,5 per 1 000 invånare). Alla utom tre län ligger likväl inom intervallet 6–13 beviljade ansökningar per1 000 invånare. Det finns däremot inga större skillnader mellan olika kommuntyper ,med undantag för väldigt avlägsna landsbygdskommuner där antalet inköpper invånare är betydligt lägre än inom övriga kommuntyper.

Vad är motiven för inköpet av elcykel? Motiven varierar förstås från person till person men kan även variera för enoch samma person beroende på resa. En och samma person kan till exempel motiveras till inköp utifrån en önskan om mindre fysisk aktivitet/ökad bekvämlighe tinom en delmängd av sitt resande, men av en önskan om ökad fysisk aktivitet inom en annan delmängd. Vissa faktorer är ändå mer eller mindre viktiga generellt sett över den totala populationen elcyklister. För populationen i stort,och de motiv som respondenterna explicit tillfrågades om i vilken utsträckningde påverkat köpbeslutet, var de viktigaste motiven minskad ansträngning/ökad bekvämlighet, miljöintresse, större möjlighet att nå olika platser och ökad fysisk aktivitet. De minst viktiga motiven var att spara tid och teknikintresse. Respondenterna hade även en möjlighet att svara i fritext och här var de vanligaste svaren att personer ville slippa använda bil samt att de hade fysisk ohälsa. Många svarade även att de ville slippa kollektivtrafik och få bättre hälsa. Det fanns en viss variation i motiven för inköp mellan olika åldersgrupper.I den yngsta åldersgruppen (18–30 år) var minskad ansträngning/ökad bekvämlighet,minskad kostnad jämfört med alternativa färdsätt, miljöintresse och att spara tid de viktigaste motiven i fallande rangordning. Minskad ansträngning/ökad bekvämlighet var även det viktigaste motivet för den äldsta åldersgruppen(70+ år). De tre nästkommande var dock större möjlighet att nå olika platser,mer fysisk aktivitet samt miljöintresse. Män och personer med relativt hög inkomst ansåg generellt sett att teknikintressevar ett viktigare motiv jämfört med kvinnor och personer med lägreinkomst. Kvinnor och personer med relativt låg inkomst motiverades iställe tav en önskan om en större möjlighet att nå olika platser. Miljöintresse va rockså ett viktigare motiv för kvinnor än män medan minskad kostnad jämförtmed alternativa färdsätt var viktigare för personer med låg till medelinkomstjämför med personer med relativt hög inkomst. Svarande från Storstäder och storstadsnära kommuner var i betydligt högreutsträckning motiverade utifrån en önskan om att spara tid jämfört med mindre och mer avlägsna kommuntyper. Det omvända gällde för motivet ökad fysisk aktivitet, även om detta motiv är viktigt för personer inom samtliga kommuntyper i absoluta tal.

Hur används elcykeln? Utvärderingens enkät visar att elcykeln används i större utsträckning påsommaren än på vintern. Den visar också att ungefär hälften av elcykelanvändningen ersätter resande som annars skulle ha utförts med bil, ochden andra hälften ersätter andra färdsätt (kollektivtrafik, vanlig cykel, gång,etcetera). Detta gäller i stor utsträckning både för sommar och vinterhalvåret, och för både pendlingsresor och resor utöver pendling. Det finns en viss variation i vilket färdsätt som ersätts beroende på kön och ålder, men framförallt beroende på kommuntyp. Enligt resultaten från utvärderingens enkät utgör användningen av elcykel ett substitut för bilresor i mindre än en tredjedel av pendlingsresorna utförda med elcykel inom storstadsområdena. Motsvarande siffra för mindre städer/tätorter och landsbygd är ungefär dubbelt så hög, där närmare två tredjedelar av pendlingsresornamed elcykel ersätter bilresor. För resor utöver pendling är skillnaderna mellan kommuntyper mindre.Inom storstadsområdena ersätter ungefär två femtedelar av de resta kilometrarna med elcykel bilåkning. Inom mindre städer/tätorter och landsbygdär motsvarande siffra cirka tre femtedelar av reslängden.Vare sig vi ser till pendlingsresor eller övriga resor så ersätter elcykling istörre utsträckning bilåkande i mindre städer/landsbygd jämfört med storstadskommunerna medan elcykeln i större utsträckning ersätter kollektivtrafik inom storstadskommunerna jämfört med mindre städer/landsbygd.

Vilka samhällskonsekvenser ger elcykling upphov till? Elcykelanvändning leder troligtvis till minskade utsläpp av växthusgaser, ökatbehov av sällsynta jordartsmetaller, ökad fysisk aktivitet och sannolikt till en minskad förekomst av hälsofarliga partiklar och buller men troligtvis även till en ökning i antalet trafikolyckor. Nettoeffekten på den genomsnittlige elcyklistens hälsa är ändå med största sannolikhet positiv. Det är något mer oklart hur elcykling påverkar medtrafikanterna hälsa. Å ena sidan blir det mindre avgaser, partiklar och buller men å andra sidanökar den troligtvis medtrafikanternas olycksrisk. Effekten i detta avseende är ytterst avhängig var och hur elcykeln används.