Pelagia Nature & Environment AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län utfört provtagning och analys av växt- och djurplanktonprover från sjöarna Garnsviken, Norrviken, Orlången och Turingen.  Undersökningen visar tydliga skillnader mellan de fyra sjöarna. Garnsviken framstår som den mest välmående sjön med Hög till God statusklassificering av växtplankton. Djurplanktonsamhället i Garnsviken var jämförelsevis balanserat, med inslag av större betare, vilket kan ge bättre förutsättningar för betningskontroll av växtplankton.

I Norrviken och Orlången indikerar växtplanktonresultaten en tydligare näringspåverkan och cyanobakterier förekom periodvis i höga andelar. Djurplankton dominerades numerärt av hjuldjur, och samhällsstrukturen kan tyda på att betningskontrollen av växtplankton är begränsad eller varierande. Orlången framstår som mest näringspåverkad, med återkommande perioder av hög andel cyanobakterier. Detta kan förekomma även vid relativt hög djurplanktonbiomassa, eftersom cyanobakterier ofta är svåra att beta och kan ha låg födokvalitet. Turingen ligger mellan ytterligheterna och uppvisar främst måttlig status i treårsbedömningen, men resultaten visar även variation mellan år. Djurplanktonsamhället var mer balanserat än i Norrviken och Orlången, men kan ändå ge ett betestryck som är otillräckligt starkt eller konsekvent för att helt motverka perioder med hög växtplanktonproduktion. Sammantaget indikerar resultaten att djurplanktonsamhällets struktur (till exempel numerär dominans av hjuldjur och förekomst av större betare) ofta samvarierar med näringspåverkan och växtplanktonsamhällets struktur. Sjöar med en större andel storvuxna betare kan ha bättre förutsättningar för betningskontroll, medan näringsrika förhållanden ofta sammanfaller med ökad risk för blomningar, särskilt av cyanobakterier.