Greenhouse gas emissions from Land use change (LUC) reported to the UNFCCC and EU has the last decades increased by importance in Sweden by including almost all land use change categories in the accounting. There is therefore a raised need for increased precision in the estimated emissions for all land use change categories. The current methodology was in need for revision due to changes in land use change areas. This report describes the revision of emission factors for land use change categories reported to UNFCCC and EU. An assessment was made of land use change plots registered by the Swedish National Forest Inventory (NFI), for effects on SOC and Litter by analyzing orthophotos through time in the NFI-tool RTWeb. In total, 1457 plots were analyzed for changes in SOC and Litter due to the land use change detected by the Swedish NFI. Thus, almost half of the plots detected as land use change plots in the inventory are not real land use change induced by human interventions, but rather a consequence of how the inventory defines land use. The largest land use change categories in Sweden are Forest land to Settlements (29 %), Settlements to Forest land (12 %) and Cropland to Forest land (10 %). 47% of the analyzed plots were affected for either soil carbon or Litter losses. This resulted in new revised emission factors for 8 land use change categories, where the revision for land converted to Settlements had major changes.

Land use category that had the largest change in emission factor was Cropland to Settlements and Forest land to Settlements and resulted in increased emissions of 10 kt CO₂ in average between 1990 and 2023 (0.03% of total emissions from LULUCF sector in 2023 (submission 2025)). The main reason for the increase was due to an increase in roads and power lines. If the areas of land use changes between categories continuously change, revision of emission factors is needed. Reducing the number of plots detected by the Swedish NFI is however necessary to be able to analyze for revision of emission factors more frequently. One of the suggestions is to use the biomass on each plot to reduce the number of plots, especially those that transfer between Wetlands and Forest land.

Växthusgasutsläpp från markanvändningsförändringar som rapporteras av Sverige till FN Klimatkonvention och EU inom LULUCF-sektorn har de senaste åren ökat i betydelse eftersom de omfattar nästan alla konverteringskategorier. Det finns därför ett ökat behov av att öka noggrannheten och precisionen av de skattade utsläppen för alla. Nuvarande metod, som baserades på en studie från 2015, var i behov av revidering då den totala arealen som genomgått någon markanvändningsförändringar ökat de senaste 10 åren.

Denna rapport beskriver revideringen av emissionsfaktorer för markkol och dött organiskt material för de olika kategorier av markanvändningsförändringar som rapporteras till FN och EU. Återinventerade ytor från Riksskogstaxeringen analyserades i verktyget RTWeb med ortofotografier från olika tidpunkter mellan 60-talet och 2023 för effekter på markkol och förna som beror på ändrad markanvändning. Totalt analyserades 147 ytor för förändringar i markkol och förna som berodde på markanvändningsförändringar som observerats av Riksskogstaxeringen. Nästan hälften av de analyserade ytorna (54 %) var påverkade i markkol och förnapoolerna. De ytor som inte påverkats är mestadels provytor som inte genomgått en reell förändring av markanvändningen, men där Riksskogstaxeringens definitioner resulterat i en annan bedömning än tidigare så att markanvändningsförändringen registrerats.

Förändring mellan skogsmark och bebyggelse var den största kategorin för markanvändningsförändringar (29 %), och följdes av bebyggelse till skogsmark (12 %) och åkermark till skogsmark (10 %). Analysen av effekten på kolförråden resulterade i reviderade emissionsfaktorer (utsläpp eller upptag av koldioxid per hektar) för 8 konverteringskategorier, där konvertering till bebyggelse hade den största förändringen. Jordbruksmark och skogsmark till bebyggelse hade den största skillnaden på utsläpp jämfört med tidigare emissionsfaktorer. Totalt ökar nettoutsläppen av koldioxid vid markanvändningsförändring till bebyggelse med 10 kt CO₂ per år i genomsnitt mellan 1990 och 2023, vilket motsvarar 0,03 % av det totala LULUCF-upptaget 2023 (submission 2025).

Största bidragande orsak till förändringen var att andelen som påverkats av nybyggda vägar och kraftledningar ökat. Så länge som markanvändningsförändringar ska redovisas till FN och EU, behövs emissionsfaktorer revideras för att avspegla aktuell markanvändning och aktuella markanvändningsförändringar. Antalet ytor som Riksskogstaxeringens registrerar med ändrad markanvändning behöver anpassas för växthusgasinventeringen. Det kan leda till att antalet ytor som genomgår en markanvändningsförändring reduceras så att endast ytor som ändrats genom en aktiv åtgärd inkluderas. Det göra att den typ av analys av effekten på mark och förna kan genomföras mer effektivt i framtiden. Ett av förslagen för att göra en sådan anpassning är att använda förändringen av levande biomassa på ytan för att upptäcka om ytan genomgått en verklig markanvändningsförändring, särskilt på ytor som går mellan våtmark och skogsmark.