Matsvinn i dagligvaruhandeln är ett betydande miljö- och resursproblem, där fruktoch grönt utgör en stor andel av de kasserade volymerna. En särskilt svinnintensivkategori är sampaketerade produkter, där enstaka skadade enheter ofta leder tillatt hela förpackningar kasseras. Projektet Separationsglädje har haft som syfte attundersöka hur svinn från dessa produkter kan minska genom praktiskt genomförbaraåtgärder i butik, samt att analysera deras ekonomiska och klimatmässigakonsekvenser.

Projektet har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE i samarbetemed dagligvarubutiker inom två större butikskedjor. Arbetet bygger på enkombineradmetodansats med analys av svinndata från cirka 60 butiker, intervjueroch studiebesök,en enkät med 39 respondenter samt praktiska tester av svinnreducerandeåtgärder i flera butiker. Resultaten visar att sampaketerade varor stårför en betydande andel av både svinnvikt och svinnvärde inom frukt- och gröntsegmentet.Tomater, potatis, citrus, rotfrukter, druvor och bär framstår som särskiltsvinnutsatta, till följd av faktorer som kort hållbarhet, ljuskänslighet, förpackningsutformning, datummärkning samt organisatoriska och tidsmässiga begränsningari butik.

Projektet identifierar ett spektrum av åtgärder som används eller efterfrågasi butik, däribland prisreduktion av hela förpackningar, bortsortering av skadadeenheterföljt av försäljning i svinnpåse eller -låda, försäljning i lösvikt samt användningav varor i butikskök. En analys av enkätsvaren visar att åtgärder som kräverbegränsad ommärkning, låg administrativ belastning och enkelt kan identifierassom regelmässigt korrekta upplevs som mest genomförbara. Tester i butik visar attåtgärder som svinnpåsar och reducerade priser kan minska kassation och samtidigtgenerera ekonomisk nytta, men att utfallet varierar beroende på butikens organisation,tillgång till systemstöd och personalresurser. Personberoende och lokala rutinerframstår som avgörande faktorer för om och hur åtgärder används i praktiken.

De ekonomiska och klimatmässiga analyserna indikerar att svinnreducerandeåtgärder inom frukt och grönt segmentet kan ge både kostnadsbesparingar ochminskad klimatpåverkan, särskilt i butiker där utsorteringen av sampaketeradeprodukter är hög. Samtidigt präglas resultaten av osäkerheter kopplade till datatillgång,säsongsvariationer och skillnader i produktmarginaler. Projektet visarockså att reaktiva åtgärder, såsom svinnpåsar, bör ses som ett komplement snarareän en ersättning för förebyggande arbete, där förbättrad beställningsstyrning,sortimentsanpassningoch förpackningsutveckling har störst långsiktig effekt.

Sammanfattningsvis visar projektet att svinn från sampaketerade frukter ochgrönsaker kan minska inom ramen för gällande livsmedelslagstiftning, men attosäkerhet i praktisk regeltillämpning, brist på gemensamma arbetssätt och stortpersonberoendebegränsar skalbarheten. För att åstadkomma varaktig förändringkrävs tydligare och mer enhetlig vägledning kring hur regelverket ska tolkas ipraktiken,särskilt avseende spårbarhetskrav, hantering av brutna förpackningaroch ommärkning av produkter. Studien visar att det i dagsläget saknas samsyn kringvad olika instanser kommunicerar till branschen vad som är tillåtet och hur de skagå tillväga, vilket begränsar implementeringen av svinnreducerande åtgärder. Det blev tydligt i projektet att branschriktlinjer är betydligt mer försiktiga än regelverketi deras rekommendationer att genomföra svinnreducerande åtgärder. En tydligkonsekvens av diskrepansen mellan riktlinjerna av instanser är att butiker uppleverosäkerhet kring vad som är tillåtet, hur märkning ska göras och hur ansvar fördelasbidrar till att potentiellt effektiva åtgärder väljs bort. Skillnader mellan butiker, äveninom samma kedja, understryker behovet av bättre samordning och tydligare vägledningfrån branschen och myndigheter.

En stärkt roll för branschorganisationer i att sprida och operationalisera godaexempel, samt bättre samordning mellan myndigheter, kedjor och butiker, framstårdärför som centralt. Projektet pekar därmed på behovet av fortsatta insatsersom stödjer både praktisk tillämpning i butik och strukturella förändringar ilivsmedelskedjan.