Under flera år har antalet personer som löser statligt jaktkort genom att betala viltvårdsavgiften minskat. Mot den bakgrunden publicerades år 2018 rapporten ”Viltvårdsavgiften – en studie av svenskarnas vilja att betala det statliga jaktkortet”. Rapporten pekade på att utvecklingen inte kunde förklaras enbart av en orsak, utan verkade hänga ihop med större förändringar i samhället. Sedan dess har samhället förändrats ytterligare och därför gav Naturvårdsverket samma forskargrupp i uppdrag att göra en uppföljande studie. Med hjälp av nyare registeruppgifter och nya undersökningar har de fördjupat analysen. Den här rapporten är slutredovisningen av det arbetet. Resultaten av den uppföljande rapporten visar även den att minskningen av antalet lösta jaktkort inte beror på en enda orsak. I stället handlar det om flera samverkande faktorer, som förändringar i befolkningen, hur lätt eller svårt det är att få tillgång till jaktmarker, hur regler och administrativa system är utformade samt människors kunskap, vanor och syn på regler och ansvar. Samtidigt visar studien att stödet för jakt i samhället fortfarande är starkt och ganska oförändrat över tid. Naturvårdsverket ser rapporten som en del av ett långsiktigt arbete för att bättre förstå hur förutsättningarna för jakt förändras. Målet är att stärka grunden för en fungerande, accepterad och hållbar viltförvaltning i Sverige. Det är därför glädjande att vi under senaste jaktåret sett en tendens att minskningen har upphört och trenden nu ser ut att vända.