Under perioden 15 juli till 8 augusti år 2024 genomfördes elfiskeundersökningar på 84 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Mycket höga flödesförhållanden under juli innan uppstarten av elfisket gjorde att många lokaler i länets västra delar inventerades vid höga flöden. Senare delen av juli var nederbörden liten så flödena ändrades succesivt till mer normala förhållanden.

Vattentemperaturer var relativt normala. Flödesförhållandena bedöms ha påverkat fångsteffektiviteten negativt då fisk migrerar från områden under dessa förhållanden. Under 2024 fångades sammanlagt nio fiskarter samt signalkräfta. Öringen var vanligast förekommande art (96,8 procent) på samma nivå som föregående tre-årsperiod. Förekomsten av signalkräfta i vattendragen ligger på normalt höga nivåer på drygt 80 procent. Två arter, nejonöga och abborre ökade i omfattning under 2024. Antalet arter för respektive lokal varierade mellan 1–7 där majoriteten av lokalerna hade en förekomst av 2–4 arter (medelförekomst 3,15). Noterbart är att ingen flodkräfta fångades på någon lokal där det tidigare funnits. Lake och mört förekom i fler lokaler än närmast föreliggande inventering i samma lokal. Detta innebar en generell sänkning av VIX då andel av toleranta arter ökar.

Vid en jämförelse mellan lokalerna som ingår i länsstyrelsens program år 2024, visar det sig att tätheterna av öringungar sammantaget minskat i alla vattensystem i jämförelse med föregående 10-årsperiod. Liksom tidigare år är öringtätheterna högst i Motala ströms vattensystem där det finns sjövandrande bestånd från Vättern. En test utfördes med lokalernas normalyta, där man tar bort effekten av varierade flöden mellan olika år. Den visar att tätheterna av öringungar och äldre öring är på signifikant lägre nivåer på länsnivå och Nissans vattensystem i jämförelse med närmast föregående inventering. Skillnaden var ännu tydligare vid en jämförelse mot föregående 10-årsperiod med signifikant lägre tätheter under 2024. På länsnivå och i Nissans vattensystem gällde det både öringungar och äldre öring. Försämring av öringtätheterna bedöms vara mer av kortsiktig karaktär då medelfångstern från de senaste fyra åren inte skilde sig signifikant på föregående åtta års inventeringar. Sammantaget var tätheterna över lag lägre under 2024.

En analys av VIX visar på ett signifikant lägre värde på indexet under år 2024 i jämförelse med närmast föregående elfisketillfälle på länsnivå och i Motala ströms vattensystem. Analysen visar även vattenföringens betydelse för VIX då 2024 års inventerade lokaler skiljer sig i grad då jämförelserna görs mellan inventeringar olika år där flödet avviker mellan åren. Länsstyrelsens sammanvägda ekologiska statusklassning(expertbedömning) tar hänsyn till detta och andra förekommande brister i VIX vilket innebar justering av VIX-klassning på 26 lokaler (31 procent), varav 19 fick högre klassning och sju lägre. Anledningen till detta bedöms främst vara orsakade av förändrade tätheter av öringungar då habitatet överlag blir sämre vid höga flöden (vilka var mycket höga innan inventeringen startade). Även förekomst av enstaka mer toleranta arter påverkar VIX negativt. Justerat resultat visar att totalt 56 lokaler (67 procent) hade god eller hög status. En lokal bedömdes ha dålig status.

Försurningspåverkan, som främst baseras på förekomsten av försurningskänsliga årsungar av fiskar och kräftor, bedöms sammantaget vara låg i länet då 79 lokaler av 84 bedöms ha optimal eller nära optimal reproduktion, det vill säga uppfyller kalkmålet. I jämförelse med närmast föregående elfisketillfälle visar det sig att bedömd försurningspåverkan ökat på elva lokaler och minskat på fyra.

Sammantaget visar resultatet under år 2024 generellt på (1) lägre tätheter av öring, (2) lägre VIX och (3) marginellt ökad försurningspåverkan. Delar av detta kan hänföras till mycket höga flöden och nederbördsmängder under perioden innan inventeringen påbörjades den 15 juli. Nya undersökningar under mer normala förhållanden kommande år kommer att ge svar på om det handlar om en temporär förändring eller inte.