Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport redovisas halter av metaboliter av antropogena ämnen i urin från förstföderskor provtagna 2022-2024 samt tidstrender för perioden 2009-2024. Dessa antropogena ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det därför en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats. Totalt sett analyserades 13 metaboliter till 9 ftalater, 2 metaboliter till en ersättningskemikalie till ftalater, tre bisfenoler, metaboliter till fyra fosforbaserade flamskyddsmedel (PFR), två pesticidmetaboliter, fyra metaboliter till polycykliska aromatiska kolväten (PAH), de fenolära ämnena triklosan och bensofenon-3 (BP-3) i urin samt metaboliter till två doftämnen. Analyserna utfördes av Lunds universitet. Resultaten visade att medianhalten i urin var högst för en metabolit till doftämnet (IPBA) följt av metaboliter till ftalaterna, Di-n-butyl phthalate (DBP), Di-i-butylftalat (DiBP) and dietylftalat (DEP). För de flesta ämnen låg halterna i urin från mödrar provtagna 2022–2024 under de föreslagna vägledande nivåerna (HBMGV), vilka bedöms inte medföra någon risk för människors hälsa. För bisfenol A (BPA) låg däremot samtliga prover, och för bisfenol S (BPS) 4 % av proverna, över respektive nivå. Tidstrenderna för perioden 2009-2021 visade nedåtgående trender för de flesta av substanserna, t ex för ftalater, bisfenol A, en metabolit till insekticiden klorpyrifos och triklosan. För bisfenol S, som är en ersättare till bisfenol A, och för en metabolit till pyretroider (insekticider) sågs i stället ökande trender. För BP-3 observerades för första gången en signifikant nedåtgående trend i urinhalter, med en årlig minskning på cirka 5 %. Det är viktigt att fortsätta följa halterna av bisfenol A och S eftersom halterna indikerar att det finns individer som överskrider framtagna hälsobaserade riktvärden. Analyser av urin gör det möjligt att studera befolkningens exponering för snabbmetaboliserade substanser. Genom att analysera prover över tid kan man studera hur befolkningens exponering förändras efter att åtgärder för att begränsa vissa kemikalier satts in samt hur exponeringen för nya ersättningskemikalier utvecklas.