Förekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från nio svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa/Sobacken), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika (fluorokinoloner), polybromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, organofosfater, ftalater, butylhydroxitoluen, klorbensener, klorfenoler, triklosan, organotenn-föreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. År 2010 adderades myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyloch oktylfenoler och år 2019 adderades ett flertal läkemedel, tio ftalater/organofosfater, nio flammskyddsmedel, sex pesticider, fyra antibakteriella ämnen och antimykotica, tre antibiotika, tre bisfenoler, tre bromfenoler, två UV filter, två bensotiasoler samt ett icke-flyktigt lösningsmedel (TMDD). Resultaten från år 2020 och 2021 års mätningar presenteras i tabellform. Dessutom redovisas slamhalterna för perioden 2004-2021 i grafisk form för att illustrera eventuella tidstrender. Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt relativt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Umeå (Öhns ARV) innehåller exempelvis mer di-2-etylhexyl ftalat (DEHP) än övriga reningsverk. En tidstrendanalys från 2012 visade på signifikant minskande halter över tid (2004-2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono- och dibutyltenn, 1,2,4-triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE-154 och PBDE-183 samt högklorerade dioxiner och dibensofuraner (Olofsson, Bignert, Haglund; 2012). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM, MD2M och MD3M), 1,4-diklorbensen och flamskyddskemikalien deca-BDE. Det fanns även indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE-99, 2,3,7,8-tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två organofosfater (TDCPP och TBEP). Sentida data för 2011-2021 indikerar fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för mono- och dibutyltenn och deca-BDE för vilka haltminskningen planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE-47 och PBDE-99), en mjukgörare (DEHP), en klorbensen (HCB) och en klorparaffin (LCCP). Halterna av flera av de ämnen som tidigare visat ökande trender verkat ha planat ut eller till och med vänt nedåt, ex. tributylfosfat, trikresylfosfat, TDCPP, TBEP och flera dioxin-lika PCB (ex. PCB 118, 126 och 169). Av 57 nya ämnen som tillkom 2019 kunde 52 detekteras i minst ett prov. UV filtret oktokrylen och läkemedlet (fungiciden) Ketokonazol var det två ämnen som detekterades i högst halt i slam (2021 var medianhalten 3.8 respektive 1.2 mg/kg torrt slam). Högst halt i vatten hade läkemedlen Metoprolol och Losartan (2021 var medianhalterna 1.1 respektive 0.77 µg/L). Metoprolol och Losartan används båda som hjärtmediciner. Analyserna av fluorerade ämnen utökades 2020 till att även omfatta små polyfluorerade ämnen (PFAS) och extraherbart organiskt fluor (EOF). Halterna av trifluorättiksyra visade sig vara mycket högre än halterna av övriga PFAS. Även perfluorpropansyra och perfluormetansulfonat hade relativt höga halter. De förekom generellt i högre halter än de mer kända analogerna PFOA och PFOS. Halterna av de undersökta PFAS i reningsverksslam utgjorde bara några få procent av EOF. Det finns alltså en stor mängd oidentifierade fluorerade ämnen i proverna.