Inom den nationella miljöövervakningen så undersöks förekomsten av organiska substanser i utgående vatten och/eller slam från nio svenska avloppsreningsverk (ARV) årligen. Slam har ingått i övervakningen sedan 2004 och från och med 2011 så övervakas även utgående vatten. Följande avloppsreningsverk ingår i övervakingen: Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa eller Sobacken), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Inledningsvis ingick följande ämnen/ämnesgrupper: antibiotika (fluorokinoloner), polybromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen (PFAS), organofosfater, ftalater, butylhydroxitoluen, klorbensener, klorfenoler, triklosan, organotenn-föreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. År 2010 adderades myskämnen, NSAIDs, bisfenol A och nonyl- och oktylfenoler och år 2019 adderades ett flertal läkemedel, tio ftalater/organofosfater, nio flamskyddsmedel, sex pesticider, fem fluorerade ämnen med korta kolkedjor och extraherbart organiskt fluor, fyra antibakteriella ämnen och antimykotica, tre antibiotika, tre bisfenoler, tre bromfenoler, två UV-filter, två bensotiasoler samt ett icke-flyktigt lösningsmedel (TMDD). Resultaten från år 2022 och 2023 års mätningar presenteras i tabellform. Dessutom redovisas slamhalterna för perioden 2004-2023 i grafisk form för att illustrera eventuella tidstrender. Liksom tidigare år så är halterna i slam generellt relativt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Umeå (Öns ARV) innehåller exempelvis mer di-2-etylhexyl ftalat (DEHP) än övriga reningsverk. En tidstrendanalys från 2012 visade på signifikant minskande halter över tid (2004-2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono- och dibutyltenn, 1,2,4-triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE-154 och PBDE-183 samt högklorerade dioxiner och dibensofuraner (Olofsson, Bignert, Haglund; 2012). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM, MD2M och MD3M), 1,4-diklorbensen och flamskyddskemikalien deca-BDE. Det fanns även indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE-99, 2,3,7,8-tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två organofosfater (TDCPP och TBEP). Sentida data för 2011-2023 indikerar fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för dibutyltenn för vilken haltminskningen planat ut. Halterna av flera av de ämnen som tidigare visat ökande trender verkat också ha planat ut eller till och med vänt nedåt, ex. TDCPP, TBEP och deca-BDE. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av sex ytterligare fosfater (TBP, TCEP, TCPP, TPP, EHDPP, TCP), fem ytterligare PBDE (BDEs 47, 99, 100 och 153), två ytterligare antibiotika (ciprofloxacin och ofloxacin), alla dioxinlika PCB utom CB123, de flesta PFAS (inkl. PFOA och PFOS), tre klorparaffiner (SCCP, MCCP och LCCP), tre metaller (Cr, Hg och Pb), två metylsiloxaner (D5 och D6), två klorbensener (1,2,3,4-TrCBz och HCB), en mjukgörare (DEHP), tributyltenn och bisfenol A. Av 57 nya ämnen som tillkom 2019 kunde 52 detekteras i minst ett prov. UV-filtret oktokrylen och läkemedlet (fungiciden) Ketokonazol var det två ämnen som detekterades i högst halt i slam (2022-2023 var medianhalten 1,2 respektive 0,75 mg/kg torrt slam). Högst halt i vatten hade läkemedlen Metoprolol och Losartan (2022-2023 var medianhalten 1,6 respektive 0,95 µg/L). Metoprolol och Losartan används båda som hjärtmediciner.