Innovativa lösningar, som säker återanvändning, krävs inom vatten- och slamhanteringför att uppnå en cirkulär ekonomi och för att hantera utmaningarna medglobal vattenbrist och förlust av näringsämnen i marken. I forskningsprojektet“REASSURE” var det övergripande målet att öka förståelsen för potentialen ochhållbarheten i att använda avloppsvatten som en resurs i Sverige och utomlands,med fokus på oönskade kemiska föroreningar så som organiska mikroföroreingar,metaller och mikroplaster. Projektet hade följande specifika mål:

1. Identifiera faktorer som påverkar eller bestämmer graden av återanvändningav avloppsvatten och slam i olika länder;

2. Beskriva det aktuella läget för återanvändning av avloppsvatten i Sverige ochförekomst av farliga föroreningar som hinder för återanvändning;

3. Utvärdera effektiviteten hos olika avancerade behandlingstekniker mot farligaföroreningar för bättre vattenkvalitet i utgående (renat) avloppsvatten;

4. Bedöma risker för miljö- och hälsoeffekter i samband med användning avavloppsvatten som en resurs.

För att uppnå mål 1 sammanställde vi data om nationell återanvändning av avloppsvattenoch slam tillsammans med relevant nationell statistik. Slamdata sammanställsi denna rapport endast för jämförelser över nationsgränserna. Återanvändningav avloppsvatten visade en positiv korrelation med andel behandlat avloppsvatten,urbanisering, vattenstress och BNP per capita. I rapporten jämförs också situationenför återanvändning av avloppsvatten i utvalda länder, och vi kunde konstatera attpraxis, policy och tillämpningar för återanvändning varierar mellan länder.

För att uppnå mål 2 och 4 utfördes en omfattande sammanställning av farligaföroreningar i avloppsvatten från svenska reningsanläggningar för kommunaltavloppsvatten, gråvatten och svartvatten genom sammanställning av data frånden öppna litteraturen. Ett arbetsflöde för systematisk litteraturgenomgång, metaanalysoch risk- och farlighetsbedömning av föroreningar (baserat på 14 parametrar)i utgåendeavloppsvatten etablerades. Dessutom utarbetade vi kriterier för enriskbaserad poängsättning, vilket möjliggjorde en rangordning och prioritering avföroreningarna. Detta resulterade i en prioriteringslista med 119 organiska mikroföroreningsom kan utgöra ett hinder för en hållbar återanvändning av avloppsvatten.Av de prioriterade kemikalier som identifierades hade 30 (främst läkemedel)en riskkvot ≥ 1, vilket indikerar en ekologisk risk. Dessutom flaggades 16 kemikaliersom miljöfarliga på grund av sin persistens och rörlighet, medan cirka 60 kemikalierförknippadesmed positiva prognoser för minst fyra hälsofaror för människor.De 10 högst prioriterade kemikalierna var venlafaxin, bicalutamid, desvenlafaxin,diklofenak, amoxicillin, klaritromycin, dietyltoluamid, genistein, azitromycinoch fexofenadin.Även om det kan finnas ett antal olika potentiella alternativ föråteranvändning av avloppsvatten, har denna rapport primärt fokus på bevattningav jordbruk för återanvändning av avloppsvatten, med tanke på att jordbruket ärden största konsumentenav sötvatten globalt (United Nations, 2024). I Sverige kanåteranvändning av renat kommunalt avloppsvatten för bevattning vara särskiltfördelaktigt för jordbrukare i områden som upplever betydande vattenbrist underväxtsäsongen (Naturvårdsverket, 2022).

För att uppnå mål 3 studerade projektet tillgängliga reningstekniker och kombinationerav dessa för att avskilja prioriterade kemikalier. Avskiljningseffektivitetenför kemiska föroreningar sammanställdes för olika reningstekniker från svensklitteratur, och effektiviteten för fem utvalda tekniker (granulärt aktivt kol (GAK),ozonering, membranbioreaktor (MBR), nanofiltrering (NF) och omvänd osmos(RO)) för 38 prioriterade kemikalier, från internationell litteratur, användes för attrangordna dessa tekniker. Dessutom undersöktes kopplingen mellan avanceradreningsteknik och föroreningarnas egenskaper, och en kostnadsanalys gjordesför de utvalda teknikerna. Med tanke på dess effektivitet när det gäller att avskiljaorganiska mikroföroreningar och den lägre kostnaden. Baserat på analysen kanGAK eller en kombination av olika tekniker med fördel användas för god reningoch säker återvinning av avloppsvatten.

Det är viktigt att skapa kunskap om de drivande faktorerna för graden av återanvändningav avloppsvatten och slam för att kunna utvärdera potentialen för dennatyp av återanvändning och för att kunna utveckla nya vattenförvaltningsplanerför återanvändning av avloppsvatten som en hållbar vattenresurs. Kunskap omkemiska föroreningar som identifierats som hinder för återanvändning av behandlatavloppsvatten kan bidra till att fastställa kriterier för riskhanteringsplanerenligtEU:s förordning om återanvändning av avloppsvatten (Förordning(EU) 2020/741).Riskkarakterisering och policystöd är mycket relevant för Naturvårdsverketför derasmöjlighet att kunna tillhandahålla riktlinjer för att minska spridningen av farligaföroreningar till miljön på grund av återanvändning av avloppsvatten. De avanceradebehandlingsalternativ och strategier som presenteras här kommer att underlätta förkommuner och andra problemägare att ta beslut kring modernisering och nyanläggningav avlopsreningsverk. I framtida policydokument bör man överväga att fokuserapå att minska förekomsten av prioriterade kemikalier i avloppsvatten genom attfastställa koncentrationsgränser och kräva avancerad reningsteknik, baserat påreningseffektivitet och ekologiska riskbedömningar. Detta bör vara en integrerad delav framtida regleringar. Eftersom datasetet härrör från tillgänglig litteratur kommerdet att krävas ytterligare studier och omanalyser med hjälp av arbetsflödet för metaanalysför att ta itu med potentiella okända kemikalier.