Det avfallsförebyggande arbetet har en stor potential i omställningen till en cirkulär ekonomi som idag inte nyttjas fullt ut. Genom att använda våra resurser smartare och effektivare kan vi bidra till att minska miljöpåverkan, nå miljömålen och de globala målen i Agenda 2030 samt bidra till Sveriges strategi för cirkulär ekonomi. Vår försörjningstrygghet ökar då vi blir mindre beroende av inflöde av material och produkter.

Den totala materialkonsumtionen i Sverige fortsätter att öka per person, från redan höga nivåer, vid en internationell jämförelse. Klimatutsläppen från svensk konsumtion ökade 2022 för andra året i rad.1 Växande avfallsvolymerna gör att värdefulla resurser spills eller sprids ut i naturen och förlorar sitt ekonomiska värde. För att uppnå en effektiv resursanvändning i en cirkulär ekonomi behöver insatser göras utifrån ett helhetsperspektiv. Förståelse för var och varför de stora miljöproblemen uppkommer är en central utgångspunkt för att konkretisera åtgärder som främjar hållbar utveckling. Det är ofta i produktionsfasen som den mest betydande miljö-och klimatpåverkan sker. Att minska resursåtgången vid produktion av material och produkter för att tillgodose våra behov bidrar till att förebygga att avfall uppkommer.12 Vi behöver därför designa produkter rätt från början, i högre grad förlänga livslängden på produkter med hållbara affärsmodeller och konsumtionsmönster som grund samt förbättra tillgången till information.

Och kanske viktigast av allt – vi behöver arbeta tillsammans! Allas insatser är viktiga och nödvändiga. Alla kan göra mer för att material och produkter ska få en lång aktiv livslängd i en hållbar cirkulär ekonomi med minskad mängd avfall.

Från köp och släng till resurssmart användning 

Att förebygga att avfall uppkommer innebär att behålla värdet av resurserna i alla led av värdekedjan från design och produktion till användning. Det innebär att tiden mellan köp och släng (för materialåtervinning) förlängs genom att vi använder resurserna smartare. Det innebär också att behovet av konsumtion av nyproducerade varor minskar genom att förlänga livslängden på de produkter som redan är tillverkade. 

Designa rätt från början 

Val som görs i samband med designfasen är grundläggande för att produkter som sätts på marknaden är anpassade för lång livslängd, återanvändning och giftfria och resurseffektiva kretslopp. Designmässiga beslut om materialval, färg, tillsatser och hur produkterna kan underhållas och repareras påverkar den teoretiska livs­längden. För att nå giftfria kretslopp behöver särskilt farliga ämnen3 fasas ut och farliga ämnen ersättas med mindre farliga alternativ när så är möjligt. Ämnen som i ett senare skede försvårar eller omöjliggör återanvändning och materialåtervinning bör undvikas.

Lång användning – hållbara affärsmodeller och mer hållbar konsumtion 

Det behöver bli enklare för konsumenter, organisationer och företag att arbeta med avfallsförebyggande åtgärder. Det finns bland annat behov av nya affärsmodeller och kommunikativa åtgärder som leder till förlängd aktiv livslängd av produkter genom att uppgradera och reparera. Det behöver gå hand i hand med nya konsumtions­mönster så att vi använder de produkter som finns på ett mer resurssmart sätt. Det kan göras exempelvis genom att underhålla, vårda och reparera det som redan inhandlats samt att dela, låna och hyra i högre grad och inte minst att handla begagnat i stället för nyproducerat.

Bättre tillgång till information 

Kunskapshöjande information är en viktig del för att kunna agera mer hållbart. Tillgång till relevant information om materialsammansättning, innehåll av farliga ämnen, livslängd och reparerbarhet hos en produkt behöver förbättras. Förbättrad information om produktens miljö och klimatpåverkan i tillverknings-och användningsledet ger konsumenten (både offentliga som privata) förbättrade möjligheter att göra mer hållbara val i inköpsögonblicket.

Mycket görs redan idag av kommuner och andra aktörer för att förebygga avfall, varför det finns behov av att dela och sprida goda exempel för att mana till handling. 

Om innehållet i det avfallsförebyggande programmet 

Avfallsförebyggande kan ses som en naturlig del för att bidra till det övergripande målet för Sveriges strategi för cirkulär ekonomi: att bidra till nå miljö-och klimat­målen, samt de globala målen i Agenda 2030. Det kommer att kräva insatser över tid och längs hela värdekedjor och det finns behov av nya styrmedel.

Det finns också åtgärder som kan vidtas här och nu. Här vill det avfallsförebyggande programmet bidra med kunskap och inspiration till det fortsatta arbetet. I programmet finns åtgärdsförslag på vad olika samhällsaktörer kan göra som bygger på samlad information om hur Sverige ligger till och en övergripande problemanalys om hinder och utmaningar. Det avfallsförebyggande programmet innehåller även fördjupningar i ett flertal olika material-och produktströmmar samt förslag på åtgärder kopplade till de bakomliggande problemen. I uppdraget att revidera det avfallsförebyggande programmet ingår inte att föreslå nya styrmedel eller mål även om problemanalysen pekar på behov av nya styr­medel. Programmet beskriver främst situationen och vad som behöver förändras och uppmuntrar till handling. Konsekvensanalyserade styrmedelsförslag tas fram i andra processer som regeringsuppdrag, fördjupade utvärderingar eller andra utredningar. 

Programmet innehåller åtgärdsförslag och understryker vikten av att samtliga aktörer genomför insatser och medverkar till lösningen. Alla kan och behöver bidra till ett samhälle med resurseffektiva och giftfria kretslopp som medför att både resursuttag, nykonsumtion och avfallsvolymerna minskar.