Projektet ”Verktyg för att bedöma kumulativa effekter på Östersjöns ekosystem – BalticCAT” haft till syfte att stödja arbetet med kumulativa miljöbedömningar för Östersjöns ekosystem i havs- och fiskeriförvaltning samt havsplanering. Projektet har studerat vilka stressfaktorer som samverkar för att förklara den dåliga situationen för torsk i den östra delen av Östersjön och utvärderat hur en spatio-temporal näringsvävsmodell kan användas som verktyg för kumulativa miljöbedömningar för öppna Östersjön. Vi har även utvärderat hur näringsvävsmodellering kan integreras med och komplettera de metoder som används idag för kumulativ miljöbedömning i Östersjön. 

Resultaten från tidsserieanalyser av kumulativ påverkan på östersjötorsken visade att syrebristen i Östersjöns djupa områden kan förklara förlusten av reproduktionsområden, men inte entydigt den minskande produktivitet och försämrade kondition som observerats under de senaste 25 åren. I beståndets kärnområde i södra Östersjön har utbredningen av syrefattiga områden varit oförändrad under de senaste tre decennierna och detsamma gäller tillgången på bottenfauna som utgör bytesdjur för ung torsk. Analyser av kväveinnehåll i otoliter visar inte heller tecken på minskande födointag under denna tidsperiod. Det behövs fortsatt forskning för att förstå vilka miljöfaktorer som ligger bakom den drastiska minskningen av produktivitet i det östra torskbeståndet. 

Projektet har utvecklat en näringsvävsmodell för hela Östersjön i Ecopath with Ecosim. Den utvecklade modellen kan bidra till utvärdering av policy och förvaltningsåtgärder för Östersjön och till arbetet med bedömning av god miljöstatus för födo­vävar. Genom scenarieanalyser med en rumslig näringsväv för en del av Östersjön visar vi exempel på hur en sådan rumslig modell för hela Östersjön skulle kunna komplettera de förvaltningsverktyg som används idag för kumulativa miljöbedöm­ningar i Östersjön (Sveriges Symphony och HELCOMs BSII). Det förutsätter dock att modellen för hela Östersjön vidareutvecklas till en rumslig Ecospace-modell. 

Tillsammans visar studierna både möjligheter och utmaningar med kumulativa miljöbedömningar i ett ekosystem under snabb och kraftig förändring. Resultaten visar att en kombination av fiske, övergödning och klimatförändringar troligen är viktiga för att förklara många av de förändringar vi ser i Östersjöns födovävar, vilket betyder att åtgärder mot dessa hot är av stor vikt för att upprätthålla biologisk mång­fald och ett hållbart fiske. Men de snabba förändringarna gör det svårt att utnyttja tillgänglig kunskap om födoväven för simuleringar av framtida scenarier, eftersom grundläggande samband i födoväven kan förändras. Det betyder att kumulativa miljöbedömningar som bygger på modellsimuleringar måste kompletteras med en försiktighetsansats och en välplanerad och långsiktig miljöövervakning som kan upptäcka förändringar och att förvaltningen anpassas efter dem.