Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kväveavskiljning i multifunktionella våtmarker i ett förändrat klimat
Högskolan i Halmstad.
Högskolan i Halmstad.
Högskolan i Halmstad.
Ansvarig organisation
2024 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet är en viktig del i arbetet med att minska övergödningen av vattendrag, sjöar och kustnära hav. Genom att avskilja kväve och fosfor från jordbruksmarkens avrinning bidrar våtmarker till minskade näringstransporter till akvatiska ekosystem. Kväveavskiljning i våtmarker påverkas av en rad olika faktorer. Växtlighet i våtmarker spelar en viktig roll genom att skapa gynn­samma förhållanden för de mikroorganismer som står för den huvudsakliga kväve­avskiljningen. Dessutom påverkar våtmarkens placering och utformning hur mycket kväve som kan avskiljas. En våtmark som ska avskilja stor mängd kväve bör placeras där kvävebelastningen är hög, vilket ofta är nedströms intensivt odlad åkermark. 

Med pågående klimatförändringar blir somrarna allt torrare och risken att inten­siva regn orsakar mycket kraftiga vattenflöden ökar. I framtiden kan det bli så att våtmarker mottar den huvudsakliga delen av årets vattenflöde och kväveavrinning under vinterhalvåret när kväveavskiljningen är mindre effektiv på grund av lägre temperaturer. Dessutom blir det värdefullt om våtmarker i högre utsträckning än idag kan utformas för att dämpa kraftiga vattenflöden i samband med intensiva regn. Med ett förändrat klimat behöver vi därför ökad förståelse för hur 

  1. kraftigare årstidsvariationer i vattenflöden kan komma att påverka kväveavskilj­ningen i våtmarker, 
  2. utformning av våtmarker för ökad flödesbuffring kan påverka kväveavskiljningen, 
  3. hög kväveavskiljning kan uppnås samtidigt som även andra ekosystemtjänster levereras. 

 Genom en fältstudie, en experimentstudie och delar av en litteraturöversikt utröns effekterna av torrare somrar och ökad flödesbuffring på kväveavskiljnigen i anlagda våtmarker, samt de synergi-och avvägningseffekter som kan uppstå mellan kväve­avskiljning och andra ekosystemtjänster. 

I fältstudien jämförde vi kväveavskiljningen i anlagda våtmarker som hade låga sommarflöden med sådana som hade mer jämnt fördelat vattenflöde över året. Effekten av årstidsvariationer i vattenflöde visade sig vara mindre påtaglig än vi hade väntat oss. På årsbasis var det ingen märkbar skillnad i kväveavskiljning mellan de våtmarker där flödet avtog under somrarna och de våtmarker som hade stabilare flöde året om. För att uppnå hög kväveavskiljning var en hög årlig kväve­belastning, våtmarkens form och mycket övervattensväxter i våtmarken viktigare än under vilken årstid våtmarken mottog mest kväve. Detta indikerar att anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet kan fortsätta att fungera väl för kväveavskiljning även om klimatförändringar leder till torrare somrar i framtiden. 

Experimentstudien belyser möjligheten att med bibehållen kväveavskiljning kunna utforma våtmarker för att i högre grad buffra kraftiga vattenflöden genom att de fylls med vatten vid höga flöden och töms vid låga flöden. Experimentstudien visar att en nyckelaspekt för en lyckad kombination av kväveavskiljning och ökad flödesbuffring är att vatten som tillförts våtmarken vid höga flöden hålls kvar i våt­marken tillräckligt länge vid efterföljande lågflödesperiod för att en effektiv kväveav­skiljning ska hinna ske. Experimentstudien kunde inte påvisa att växthusgasutsläpp (lustgas och metan) från våtmarker påverkas av att de utformas för flödesbuffring. 

Innan resultaten av detta experiment implementeras i storskaliga våtmarker behöver effekterna av stora vattenståndsfluktuationer på våtmarkers olika ekosystemtjänster och biologisk mångfald klarläggas ytterligare. 

Litteraturöversikten visade att det finns utmaningar när våtmarker anläggs med flera syften, alltså ska fungera multifunktionellt. Det finns egenskaper hos våtmarker och omgivande landskap som kan gynna vissa ekosystemtjänster medan andra missgynnas. Exempelvis så ger en våtmarksplacering med hög näringstillförsel (kväve och fosfor) möjligheter till hög näringsavskiljning, samtidigt som det kan ge hög produktion av växthusgaser i våtmarken. Hög näringstillgång är dessutom ofta inte optimalt för biologisk mångfald i en våtmark. För att verkligen uppnå multifunktionalitet krävs våtmarkslandskap, det vill säga landskap där flera typer av våtmarker ingår. Om varje enskild våtmark uppfyller sitt specifika huvud­syfte kan de tillsammans bilda ett multifunktionellt våtmarkslandskap där kväve avskiljs samtidigt som andra ekosystemtjänster levereras. Enskilda våtmarker kan dock också vara multifunktionella. Exempelvis så bidrar våtmarker som anlagts för kväveavskiljning till en ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Detta projekt visar också på möjligheten att flödesbuffrande våtmarker även kan bidra till kväveavskiljning. 

Sammanfattningsvis så kan, även i ett framtida klimat med förändrade hydro­logiska mönster, hög kväveavskiljning uppnås genom välplanerad placering och utformning av anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet. Det är även möjligt att utforma våtmarker för ökad flödesbuffring med bibehållen kväveavskiljning. För att flödesbuffrande våtmarker ska kunna dämpa översvämningar i betydande grad, behöver de dock bli väsentligt större än vad anlagda våtmarker vanligtvis är idag. Genom att utöver enskilda våtmarker också fokusera på hela våtmarkslandskap kan leverans av multipla ekosystemtjänster enklare uppnås än om fokus endast ligger på en specifik våtmark. Även om klimatet förändras verkar således våtmarkers och våtmarkslandskaps förmåga att reducera övergödningseffekter och tillhandahålla andra viktiga ekosystemfunktioner kunna bestå.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Naturvårdsverket, 2024. , s. 39
Serie
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 7147
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Våtmark
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-11049ISBN: 978-91-620-7147-9 (digital)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-11049DiVA, id: diva2:1857988
Tillgänglig från: 2024-05-15 Skapad: 2024-05-15 Senast uppdaterad: 2024-05-15Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(4911 kB)29 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 4911 kBChecksumma SHA-512
1560361c3c2961ba5d830bd3b7e830b24c4917160627c837b2549c92d113331fbd8dc19fcdf3a06ec3d64febc830dea0f74403cb63c9e061121cef7d2e933441
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 29 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 133 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf