Paleoekologiska analyser har dokumenterat skogshistorien från två områden med gammal bokskog och höga nutida biologiska värden. I Biskopstorp, Halmstads kommun, sträcker sig fynden av växtmakrofossil tillbaka tills 1010 f.Kr. Skogen var då en blandad skog dominerad av lind, ek, hassel och tall. Fynd av kolpartiklar visar att brand var en del av störningsregimen och funna växtmakrofossil av markfloran pekar på att skogen var delvis öppen i struktur. Tall och ek tolererar brand bättre än många andra trädarter och hassel skjuter stubbskott efter brand. Bokpollen noterades först vid 300 e.Kr. men förekom med högre frekvens vid 1150 e.Kr. (Björkman, 2000). Fynden av makrofossil visar att när brandregimen upphörde, expanderade bok. Detta visar på en tydlig koppling mellan störning i landskap och denna trädtyp. Det visar också bokens känslighet för brand. Bok var det dominerade trädslaget över flera sekler och ersatte slutligen lind och ek. Det sista fyndet av tall förekommer ca 1375 e.Kr. Liknande fynd har gjorts på Killeröd löväng, (1150 e.Kr.) Bjärehalvön (Hannon och Hernborg, opublicerat) och Suserup Skov i Danmark (900 e.Kr.) (Hannon et al, 2000).I Dömestorp, Laholms kommun, sträcker sig de paleoekologiska fynden tillbaka till 500 f.Kr. Störningar i landskapet i form av brand påverkade skogen så att den blev delvis öppen med en rik markflora. Bok etablerade sig på undersökningslokalen ca 300 e.Kr., efter ett lager som innehåller många stora trädgrenar och kvistar som identiferas bl.a. som ask, ek och lind. Detta visar än en gång på lokal etablering av bok efter störningar.I såväl Biskopstorp som i Dömestorp minskade boken drastiskt under 1700- och 1800- talet när det var störst press på skogen delvis p.g.a. den kalla period som kallades Lilla Istiden. På undersökningslokalen i Biskopstorp hittar man då fortfarande makrorester av bok, men på de undersökta lokalerna i Dömestorp försvann bok under denna tid. Även om bok minskade eller försvann tillfälligt, fanns trädkontinuiteten kvar, fast med andra trädslag som al och björk. Denna skogliga kontinuitet över flera tusen år, fast med olika trädslagskomposition, kan vara en orsak till att de två områdena har så höga naturvården idag.