De svenska listorna över hotade och sällsynta växter och djur benämns rödlistor. Arternagrupperas här, enligt ett internationellt system, i fem kategorier vilka betecknar grad avsällsynthet och risk för utdöende. Rödlistorna tas fram av ArtDatabanken och fastställs avNaturvårdsverket. Syftet med hotkategorierna är att ge en översiktlig och objektiv bild överarternas status, systemet anger inte någon prioriteringsordning över bevarandeinsatser.ArtDatabanken hämtar framför allt sina uppgifter om arternas härkomst från ett brettkontaktnät, exempelvis intresserade amatörer och botaniska föreningarSedan 1987 har ett floraväkteri byggts upp i landet på initiativ av ArtDatabanken ochVärldsnaturfonden. Floraväkteriet innebär en regelbunden uppföljning av populationsstorlekarnaför de rödlistade arterna på deras kända växtplatser. Uppföljningen sköts ihuvudsak av de regionala eller lokala botaniska föreningarna och resultaten rapporteras tillArtDatabanken. Av resursskäl har arbetet inriktats på arterna i de två främsta hotkategorierna.I Blekinge har Föreningen Blekinges Flora tagit på sig ansvaret för floraväkteriet och ensamverkan sker också med länsstyrelsen. Arbetet inleddes i slutet av 1980-talet sombevakning av s.k. fadderväxter, men nådde en större omfattning först 1996. Målet är attsamtliga kända lokaler för arter i hotkategorierna 1 och 2 ska kontrolleras årligen.