Syftet med denna rapport är att göra en sammanställning av den kunskap som finns när det gäller samband mellan boende och miljöpåverkan. De studier och den statistik som lyfts fram i litteraturstudien speglar kunskapsläget och synliggör kunskapsluckorna. Rapporten bidrar således till en ansats att sammanställa en kunskapsöversikt när det gäller boendets miljöpåverkan.

Livsstilsperspektivet i studien innebär att boendets miljöpåverkan är detsamma som miljöpåverkan av hushållens vardagliga aktiviteter. Boendets miljöpåverkan avgränsas utifrån de miljöpåverkande områdena (som kan kopplas till hushållen) inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

En utgångspunkt i studien är att hustyp, upplåtelseform, hushållstyp, sociala faktorer samt bostadens geografiska läge är påverkansfaktorer som i varierande grad har betydelse för vardagsaktiviteternas miljöpåverkan. 

En annan utgångspunkt i studien är att individens vardagsbeteende påverkas av miljöpsykologiska faktorer som exempelvis hur tydlig en handlingsriktning är. Detta exemplifieras i rapporten för att visa på hur en förändrad livssituation oavsiktligt kan resultera i en ökad eller minskad iljöpåverkan.

Studiens generella slutsatser är att:

• Miljöpåverkan skiljer sig åt främst beroende på om hushållet bor i småhus eller flerbostadshus. Det går dock inte att entydigt säga att boende i den ena eller andra hustypen är mer miljövänlig eftersom det skiljer sig åt beroende på vilken typ av vardagsaktivitet det handlar om. Miljöpåverkande vardagsbeteende är även mycket varierande mellan olika hushållstyper och sociala grupper.
• Användning av hushållsapparater är det område som det i dagsläget finns mest kunskap om. Inom de övriga användningsområdena finns det betydande kunskapsluckor om både hushållens miljöpåverkan och beteendemönster i vardagen. Särskilt med tanke på att uppvärmning av bostäder är en mycket större andel av hushållets energianvändning än hushållsel är det anmärkningsvärt att det inte finns mer kunskap om hushållens användning av uppvärmd bostadsyta.
• Hushållens möjligheter att minska sin miljöpåverkan i vardagen är generellt sett störst i småhus (äganderätt) och minst för hushåll i hyresrätt (flerbostadshus). Men möjligheterna skiljer sig åt beroende på vilken vardagsaktivitet det gäller.
• Olika faser i livet ger olika miljöpåverkan beroende på hustyp. En av studiens slutsatser är att miljöpåverkan skiljer sig åt främst beroende på om hushållet bor i småhus eller flerbostadshus. En utgångspunkt i studien är att hushållen påverkar miljön på olika sätt under olika faser i livet. Studien visar att beroende på faser i livet i fråga om ålder, inkomst och hushållstyp är sannolikheten stor att man bor i en viss hustyp, och därmed vilken typ av miljöpåverkan hushållet har.