Inom den nationella miljöövervakningens program för hav och kust registreras effekter av långsiktiga förändringar i Bottniska vikens och Egentliga Östersjöns miljö på embryon av två arter vitmärla (Monoporeia affinis och Pontoporeia fermorata). Syftet med miljöövervakningen är dels att följa storskaliga effekter på bassängnivå med avseende på effekter av förorenade sediment, dels att områdena ska fungera som referenser för regionala studier. Målsättningen med denna rapport är att med hjälp av resultat från regionala studier och miljöövervakningen utvärdera hur vitmärlans reproduktion och embryonalutveckling fungerar som miljöindikator för Östersjön, samt att utvärdera hur representativa den nationella övervakningens områden är för sina respektive havsbassänger. Föreliggande rapport sammanställer och utvärderar resultat från totalt 11 stycken regionala recipientstudier där vitmärlans reproduktion och embryonalutveckling har använts som effektvariabel. Rapporten inkluderar även en studie där tångmärlan (Gammarus sp. ) har använts som testorganism. Studierna sträcker sig från Piteå i norr till Kalmar sund i söder och har genomförts sedan 1978 fram till 2006. Förutom att redovisa enskilda studiers resultat försöker rapporten även ge generella och statistiskt försvarbara svar kring den aktuella undersökningstypen genom att syntetisera de tidigare studiernas resultat i en metaanalys. Resultatet av metaanalysen visar att variabeln missbildade embryon besitter flera viktiga karakteristika för en miljöindikator. Missbildningar uppkommer allmänt i undersökta recipienterna, trots vitt skilda föroreningssituationer, vilket antyder att denna variabel fungerar som en generell miljögiftsindikator för Bottniska viken och Egentliga Östersjön. Sammanställningen visar att andelen missbildade embryon ökar med ökad föroreningsgrad. En regressionsanalys påvisar ett tydligt samband mellan avståndet från föroreningskälla och andelen missbildade embryon. Metaanalysen visar att variabeln missbildade embryon kan detektera signifikanta effekter på stationer med relativt låg föroreningsgrad (20-31 km från utsläppskällan), vilket indikerar att variabeln är mycket känslig. Sammanställningen visar att andelen missbildade embryon ger ett entydigt resultat vilket är viktigt i tolkningen och för beslut om eventuella åtgärder. Regionala referensstationer visar generellt sett en högre andel missbildade embryon både i Bottniska viken och i Egentliga Östersjön jämfört med de nationella övervakningsstationerna. Sannolikt kan detta förklaras med att de regionala referensstationerna ofta ligger närmre kusten och är därför i högre grad påverkade av antropogen verksamhet, och i vissa studier även den aktuella punktkällan. För att en miljöindikator ska kunna användas i bedömningen av miljötillståndet och upptäcka förändringar orsakad av mänsklig påverkan är det väsentligt att ha kunskap om naturliga referens- och bakgrundsvärden. Analysen visar att de data som produceras inom den nationella miljöövervakningen utgör ett mycket viktigt underlag för referens- och bakgrundsvärden som annars är svåra att fastställa i mer begränsade regionala studier. Eftersom sammanställningen visar att de nationella provtagningsstationerna uppvisar en lägre grad av embryomissbildningar i både Bottniska viken och Egentliga Östersjön konkluderar vi att de nationella provtagningspunkterna är representativa referensvärden för respektive havsbassäng.