Denna rapport behandlar värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag. Den utgör en strategi för val av områden som bör prioriteras för skydd samt ger vägledning för vilka styrmedel som kan användas och hur skyddet kan genomföras.

Bevarande av sötvattensmiljöer skall genomföras med ett landskapsperspektiv där hänsyn i omgivande landskap är avgörande för bevarande vattensystemets biologiska mångfald och produktion. Omvänt är vattenmiljön en förutsättning för att naturvärdenai landskapet bibehålls.

Områden som bör prioriteras för skydd omfattar nationellt eller regionalt värdefulla vattenmiljöer samt objekt med limniska naturtyper i Natura 2000. I rapporten ges också förslag på nyckelbiotoper i eller i anslutning till sjöar och vattendrag.

Vägledningen beskriver hur man kan avgränsas områden kring värdefulla sötvattensmiljöer för att få ett biologiskt relevant skydd samt hur områdesskydd kan användas. Vägledningen tar även upp andra typer av styrmedel, sektorsmyndigheternas ansvar samt kommunernas möjligheter att använda fysisk planering för att öka möjligheterna till bevarande. I första hand vänder sig vägledningen till länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner som har möjlighet att besluta om de styrmedel som behandlas. Innehållet kan också vara av intresse för andra myndigheter, ideella organisationer, mark- och vattenägare, jord- och skogsbrukare samt enskilda personer som är engagerade i bevarandet av sjöar och vattendrag.

Skydd av särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer ingår som ett delmål i miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Vägledningen avser att underlätta möjligheten att uppnå målet för naturmiljöer, men behandlar inte frågor om bevarande av kulturmiljövärden. Riksantikvarieämbetet ansvarar för detta underlag. Inom miljömålsarbetet skall Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket gemensamt ta fram ett åtgärdsprogram för hur det nationella delmålet skall uppnås.

Vägledningen har utarbetats av Lena Tranvik i samarbete med Helen Wester, Naturvårdsverket. Många värdefulla synpunkter har inkommit under arbetets gång från personer inom och utanför Naturvårdsverket. Länsstyrelserna har aktivt bidragit och Artdatabanken, har tagit fram underlag om de rödlistade arterna.

Stockholm i oktober 2003

Björn Risinger, Direktör för Naturresursavdelningen