Denna rapport har upprättats på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen var att undersöka förekomst, utbredning och eventuell förändring av makrovegetation i Ajkesträsk. I denna rapport redogörs för bottenvegetationen i träsket och en jämförelse av vattenvegetationen görs med tidigare undersökningar. Referensmaterialet utgörs av endast en undersökning som utfördes 1986. Vegetationen i Ajkesträsk uppvisar stora förändringar jämfört med 1986 då senaste inventeringen gjordes. Bottenvegetationen var 1986 mycket begränsad för att idag vara utbredd i stora delar av sjön. Kransalgerna dominerar bottenvegetationen och utbredningen är mycket stor jämfört med 1986 då kransalger endast förekom i två mindre områden. Kransalgerna förekommer som täta mattor, mosaik eller som enskilda tuvor. Oftast är bestånden friska med liten eller ingen påväxt av fintrådiga alger undantaget några mindre områden. En kransalgsart (Borststräfse) finns fortfarande i sjön medan en art (Skörsträfse) försvunnit och två arter (Rödsträfse, Törnsträfse) tillkommit. Törnsträfse klassades i rödlistan för 2015 som Nära hotad (NT). I den nya rödlistan 2020 anses arten vara livskraftig. Det största hotet mot arten anses vara övergödning varför sjöar där arten finns bör skyddas mot närsaltsutsläpp. Rödsträfse är generellt på tillbakagång i Sverige. Främsta orsaken anses vara övergödning och uppgrundning. Förekomsten av havsnajas tycks i stort sätt oförändrad över tid. Arten hittas spridd i stora delar av träsket i glesa bestånd. Förekomsten av fintrådiga alger (slick) i träsket är hög vilket är ovanligt i de annars generellt näringsfattiga sjöarna på Gotland. Denna typ av vegetation är gynnade av hög näringstillgång som resulterar i snabb tillväxt. Den stora förekomsten i Ajkesträsk kan sannolikt kopplas till de senaste årens stora närvaro av häckande skarv i träsket. 

Den ökade förekomsten av kransalger i Ajkesträsk jämfört med 1986 kan inte kopplas till förekomsten av skarv. Kransalger är konkurrenssvaga i näringsrika vatten. Eventuella effekter på kransalgsbestånden från den av skarven orsakade förhöjda näringstillgången återstår att kartlägga under kommande år.