Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kiselalger i Gotlands län 2020
Naturvårdsverket.
2020 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I Gotlands län undersöktes år 2020 kiselalger på 14 vattendragslokaler. För sta-tusklassning med avseende på påverkan av näringsämnen och lättned-brytbar organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta ar-ter) har beaktats vid bedömningen. För surhetsklassning användes ACID-in-dex. Riskflaggning för andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är ut-vecklade för att visa, gjordes med hjälp av störsparametrarna missbildnings-frekvens, antal räknade taxa och diversitet. IPS-indexet i Bångån visade hög status. Lokalen riskflaggas dock för att diver-siteten var mycket låg. Gothemån vid Tjaukle och Gothemån vid Lövsta hamnar båda i god status. IPS-indexet i Gothemån (Lövsta) ligger dock i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet och ligger därmed i riskzonen för att hamna i måttlig status. Indexvärdet i Gothemån (Tjaukle) var högre, men även här finns en osäkerhet på grund av betydande mängd av en kalkkrävande art som har höga känslighetsvärden för näring. Övriga lokaler i undersök-ningen bedömdes tillhöra måttlig status. För ett flertal lokaler låg IPS-in-dexet i god status, men expertbedömdes till måttlig på grund av att indexvärdet ligger mer eller mindre nära måttlig samt med hjälp av stödparametrarna och riskflaggning. Samtliga lokaler i undersökningen bedömdes ha alkaliska förhållanden vad gäller surhet, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH över 7,3. Missbildningar på kiselalgsskal kan vara ett bra verktyg för att identifiera mil-jögiftspåverkan från t.ex. bekämpningsmedel eller metaller och ingår numer i den nya vägledningen från Havs- och vattenmyndigheten (2018). Påverkans-graden delas in i fem klasser och en riskflaggning görs från klass 3 (> 2,0 %).  I undersökningen 2020 utfärdades en riskflaggning för att det kan finnas en be-tydande påverkan i Själsöån, Snoderån (Borum) och Sprogeån och en stark påverkan i Lummelundaån och Ireån (Tingstäde). 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Visby, 2020. , s. 65
Serie
Rapporter om natur och miljö, ISSN 1653-7041 ; 2020:10
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Miljöövervakning, Sötvatten
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-10311OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-10311DiVA, id: diva2:1684264
Tillgänglig från: 2022-07-22 Skapad: 2022-07-22 Senast uppdaterad: 2025-09-04Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(2174 kB)47 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 2174 kBChecksumma SHA-512
0465a90e7b2aa08729be2b3db323056bcc62cea86e2602d22c61912dcc6d31da1c606e735ddf0f0b6927ad04611405a559eadd9388ee2e36ed8cc9a1de88df06
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Naturvårdsverket
Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 47 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 39 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf