Naturvårdsverket har som tillsynsvägledande myndighet i uppdrag att senast den 15 april varje år lämna en redovisning av hur tillsynen enligt miljöbalken kan utvecklas och förbättras. Redovisningen sker enligt 3 kap. 21 § i miljötillsynsförordning (2011:13), och ska omfatta de brister i tillsynen som Naturvårdsverket identifierat och en beskrivning av hur de kan åtgärdas.

Detta är Naturvårdsverkets elfte redovisning sedan uppdraget infördes i miljötillsynsförordningen. Samtliga redovisningar finns samlade på Naturvårdsverkets webbplats.

Uppgifter om 2021 års miljöbalkstillsyn har samlats in via enkäter till länsstyrelser och kommuner. Främst handlar det om återkommande uppgifter om till exempel organisation, resurser och genomförande av tillsyn. Men också några nya uppgifter med anledning av den nationella strategin för tillsyn enligt miljöbalken samt det pågående regeringsuppdraget om en effektiv och enhetlig tillsyn.

Det är angeläget att kunna följa upp hur samverkan mellan kommuner genom gemensamma kontroll- eller tillsynsmyndigheter och samverkan genom avtal utvecklas i fråga om förmågan att genomföra tillsynsuppdraget. Samverkansavtal finns i 62 av de enskilda eller samverkande kommuner som svarat på kommunenkäten. Det klart vanligaste syftet med samverkansavtalet är att hantera jävssituationer. Över hälften av avtalen har dock inte utnyttjats, genom att kommunen köpt resurser av annan kommun, under 2021.

Jämfört med år 2020 har kommunerna genomfört något mindre tillsyn enligt tillsynsplanen under år 2021. Detta beror troligtvis på omprioriteringar med anledning av pandemin. Även avsatta resurser i tillsynsplanen i förhållande till behovsutredningen var något lägre jämfört med 2020. Uppgifterna är dock osäkra eftersom de är uppskattningar och beror bland annat på hur behovsutredning och tillsynsplan tas fram, vad de omfattar och hur de följs upp.

Länsstyrelsernas svar när det gäller utvecklingen av den planerade/egeninitierade ger en varierad bild. Några länsstyrelser anger att den planerade tillsynen inom alla tillsynsområden varit lågt prioriterad eller prioriterats bort helt. Orsaken till detta är bland annat resursbrist och den pågående pandemin. Enligt några andra länsstyrelser har däremot mer planerad tillsyn inom främst miljöfarlig verksamhet kunnat genomföras eftersom den till stora delar genomförts digitalt.

I enkäten ombads länsstyrelserna beskriva de största avvikelserna under 2021 mellan utförd tillsyn och behovsutredningen inom respektive tillsynsområde. Avvikelser förekommer inom alla tillsynsområden. Generellt var det den planerade tillsynen som fick stå tillbaka för den händelsestyrda. Tillsyn när det gäller naturvård och vattenverksamhet är de områden där flest länsstyrelser redovisar stora avvikelser.