Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Förbättrad riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment
Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
2006 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Kunskapen om risker för miljö och människa i och i anslutning till lokalt gravt kvicksilverförorenade sediment och jordar är idag begränsad. Senare års forskning om kvicksilvers biogeokemi i sediment, jordar och vattendrag påverkade av mer diffusa utsläpp pekar entydigt på att bildning, tillgänglighet och spridning av organiska former av kvicksilver, i huvudsak metylkvicksilver (MeHg), är mest kritiskt för ackumulering av kvicksilver i biota. Med detta synsätt som utgångspunkt, har syftet med föreliggande projekt varit att identifiera de faktorer som styr bildning, ackumulering och löslighet av metylkvicksilver i förorenade sediment. Bildning av MeHg ombesörjs i första hand av s.k. sulfatreducerande bakterier. Nettoproduktion av MeHg ges av skillnaden mellan bildning och nedbrytning av MeHg. Dessutom bidrar bort- och tillförsel av MeHg till totalhalten i sedimentet. Baserad på rådande teoribildning, har vår arbetshypotes varit att de kemiska formerna av oorganisk kvicksilver (Hg) i porvattnet, främst halten av neutrala Hgsulfider, styr nettometyleringen medan löst organisk substans och lösta oorganiska sulfider avgör lösligheten av både Hg och MeHg. Sju olika objekt med kvicksilverhaltiga sediment inkluderades i studien. Sediment från Karlshäll, Turingen, Övre Svartsjön och Nötöfjärden har alla påverkats av utsläpp av fenylkvicksilverpreparat tillsammans med massafiber, medan sediment från Köpmanholmen, Skutskär och Marnästjärn i huvudsak är påverkade av utsläpp av Hg0(l) från kloralkaliindustrier och annan industriell verksamhet. Lokalerna täcker in en variation i såväl klimat, salinitet som produktivitet och halt av organiskt material. All provtagning av sediment och porvatten utfördes under reducerad miljö (kvävgas). En delstudie visade att halten av metylkvicksilver i porvatten kan underskattas mer än 100 gånger om extraktion och filtrering av porvatten inte sker i anaerob miljö. Förutom våtkemiska metoder användes röntgenspektroskopi för analys av den fasta fasen. I porvattnet analyserades Hg, MeHg, dominerande anjoner och katjoner, pH, löst sulfid och löst organisk substans. Den kemiska speciationen i porvattnet beräknades med modeller. Dessutom bestämdes metylerings- och demetyleringshastigheten i samtliga sedimentprover under 48 timmar vid 25°C. Resultaten visar att koncentrationen av neutrala Hg-sulfider, tillsammans med tillgången på energirika kolföreningar, bestämmer både metyleringshastighet och den långsiktiga ackumuleringen av metylkvicksilver. Baserat på de sju objekten i studien, visade sötvattenmiljöer med hög primärproduktion och höga halter av neutrala Hg-sulfider både den högsta metyleringshastigheten och den högsta %-andelen MeHg i sedimenten. Resultaten visar att, förutom totalhalter av Hg och MeHg, bör halten av lösta sulfider och en kvantifiering av primärproduktion och energirika kolföreingar ingå som en del i underlaget vid riskbedömning av kvicksilverhaltiga sediment. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Naturvårdsverket, 2006. , s. 58
Serie
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 5629
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9844ISBN: 91-620-5629-8 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9844DiVA, id: diva2:1632874
Tillgänglig från: 2022-01-28 Skapad: 2022-01-28 Senast uppdaterad: 2025-09-04Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(3013 kB)288 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 3013 kBChecksumma SHA-512
38f25b4dacf4617aa23b7f29bbd57ac671b23c268140a26906c8a231be782afb2d60100667a71feb9747b2c26a422b9ba629e7ed74e1bcda21877d4398fa8d70
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Sveriges lantbruksuniversitet, SLUUmeå universitet, UmU
Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 301 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 329 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf