Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Förbättringar i beräkningar av jordbruksläckaget: Slutrapport augusti 2004
Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
Ansvarig organisation
2004 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I TRK-projektet beräknades närsaltbelastningen från Sverige till omgivande hav. I projektet gjordes utvärderingar av både kvalitén i indata och i resultat (se TRK-rapporten - Brandt, M. och Ejhed, H. 2003. TRK Transport - Retention - Källfördelning. Belastning på havet. NV 5247). En av de viktigaste förbättringsförslagen var att se över beräkningarna av jordbruksläckaget för kväve för vissa regioner.

I TRK beräknas markläckaget för olika markanvändningar i ett avrinningsområde genom att markarealen för respektive markanvändning multipliceras med en typhalt för denna markanvändning och med avrinningen för området. Summan av markläckaget från olika markanvändningar och punktutsläpp utgör bruttobelastningen lokalt från området. Typhalter (utlakningskoefficienter) för jordbrukets kväveläckage beräknas med SOILNDB modellen. I TRK-projektet genererades typhalter för 22 regioner, s.k. utlakningsregioner, för Sverige. Typhalterna för jordbruksmarkens läckage representerar förhållandena vid rotzonen, medan typhalter från övrig mark bygger på mätningar i små områden och representerar bidraget direkt till vattendraget.

Under vattnets och kvävets väg från de olika källorna till havet sker en tillförsel hela vägen samt en omvandling mellan olika former av kväve och en avskiljning av kväve (retention) från vattenfasen. I HBV-N modellen sker först en sammanräkning av bruttobelastningen och därefter simulering av retentionen. Retentionen delas upp dels i en markretention, dvs. det som sker från rotzonen i grundvatten och i markzonen tills vattnet når vattendraget, och dels det som sker i vattendrag och sjöar. Markretentionen berör därför enbart jordbruksläckaget och enskilda avlopp, där utsläppet beräknats ske i små diken eller i rotzonen. Både markretentionen och vattendrag/sjöretentionen baseras på samband som bygger på belastning och temperatur samt empiriska parametrar. Beräkningarna sker på dygnsbasis. Retentionsberäkningarna görs i två steg – först markretentionen och sedan sjöretentionen. De empiriska parametrarna tas fram regionalt utifrån en anpassning mot recipientdata (s.k. kalibrering). Parametrar för markretentionen tas fram för regionen genom kalibrering i små sjölösa områden. Parametern låses och därefter sker regional kalibrering av sjöretentionen för huvudavrinningsområden. Oberoende mätdata (som alltså inte använts för kalibrering) används vid valideringen.

I avrinningsområden utan eller med försumbar andel sjöar sker i stort sett ingen markretention under vinterhalvåret och detta ger en möjlighet att validera den simulerade halterna (blandningshalten utifrån olika markläckage och punktutsläpp) under vintern i vattendraget mot recipientdata. Dessa områden kan även användas för kalibrering av parametern för markretentionen (för oorganiskt kväve) för utlakningsregionerna. Parametrarna påverkar de simulerade halterna i stort sett enbart under de varmare årstiderna. Vid TRK-projektets start återfanns ca 50 områden med mätdata, som uppfyllde kravet på avsaknad av sjöar (inkl. även eventuella uppströmsområden). Av dessa är ca hälften TRK-områden och hälften betydligt mindre områden (delavrinningsområden). Dessa områden användes för kalibrering av parametern för markretentionen för respektive region och vid valideringen.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Norrköping: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut , 2004. , s. 23
Serie
Rapportserie för SMED och SMED&SLU, ISSN 1652-4179 ; 2004:10
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
SMED (Svenska MiljöEmissionsData), Vatten
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-11288OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-11288DiVA, id: diva2:1962503
Tillgänglig från: 2025-05-30 Skapad: 2025-05-30 Senast uppdaterad: 2025-05-30Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Förbättringar i beräkningar av jordbruksläckaget(620 kB)16 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 620 kBChecksumma SHA-512
c53d7af171ae27e7ca7853deb53fd12b5c7eb9367f0a6d647a0e3d539271baacf5fbc8583bb65c6e1cc71c4475b34a5b15a161371843c00adad58d910e4da946
Typ fulltextMimetyp application/pdf
Bilaga till Förbättringar i beräkningar av jordbruksläckaget(2205 kB)16 nedladdningar
Filinformation
Filnamn ATTACHMENT01.pdfFilstorlek 2205 kBChecksumma SHA-512
c5c95a2c652b7b6a16cc2ef37da16497f5d8f01b3e8c1cbfb7e3bde5cc59f80ac184d1c0db36bb3722f3b411acc636f5a172242b783f0e61489d843cd05f0b99
Typ attachmentMimetyp application/pdf

Av organisationen
Sveriges lantbruksuniversitet, SLUSveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 16 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 70 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf